MIGRANTFORUM VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM
|
|
- Simon Lennart Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MIGRANTFORUM VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union
2 2
3 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM MIGRANTFORUM KOMMUNEN AGERAR I SIN ROLL SOM EN demokratisk institution regelskapare arbetsgivare tjänsteleverantör offentlig upphandlare ECCAR:S TIOPUNKTSHANDLINGPLAN 1. Större vaksamhet mot rasism 2. Analyser av rasism och diskriminering och övervakning av den lokala politiken 3. Bättre stöd till offren för rasism och diskriminering 4. Mer delaktiga och bättre informerade invånare 5. Kommunen som ger sitt aktiva stöd till lika rätt 6. Kommunen som aktivt främjar lika rätt som arbetsgivare och tjänsteleverantör 7. Rättvis tillgång till bostäder 8. Utmanande av rasism och diskriminering genom utbildning 9. Främjandet av kulturell mångfald 10. Hatbrott och konflikthantering 3
4 Projektet samordnades av ETC Graz, och genomfördes med följande partners: Stockholms universitet - SU (Sverige) Universitetet i Padova - Mänskliga rättigheter - HRC Padova (Italien) Centrum för europeisk konstitutionell rätt - CECL (Grekland) Otherness Foundation - NEKI (Ungern) Cidalia (Spanien) Europeiska koalitionen av städer mot rasism (ECCAR e.v.) UNESCO som medlem av ICCAR (International Coalition of Sustainable and Inclusive Cities) Redaktörer: Isabella Meier, Ingrid Nicoletti, Klaus Starl, Paul Lappalainen Utgåva: 2.0 februari 2017, Graz Stockholm - Potsdam Verktygslåda för lika rätt förverkligades med stöd från Europeiska kommissionen, UNESCO, Europeiska koalitionen för städer mot rasism (ECCAR), Open Society Foundation At Home in Europe, ETC Graz och städerna Bern, Bologna, Esch-sur-Alzette, Gent, Graz, Potsdam, Rotterdam, Wien och Zürich. Denna publikation har möjliggjorts med ekonomiskt stöd från EU-kommissionens program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (RAC) (ADPOLIS JUST/2014/RDIS/AG/DISC/ 8084). Innehållet i denna publikation är ETC Graz och dess samarbetspartners ansvar och får inte på något sätt ses som uttryck för Europeiska kommissionens åsikter. 4
5 INLEDNING Verktygslåda för lika rätt är en handbok som ska ge stöd till städer när de genomför lokala strategier för att framgångsrikt motverka rasism och diskriminering eller justera befintliga strategier. Verktygslåda för lika rätt innehåller erfarenhetsbaserade stegvisa instruktioner för att genomföra konkreta åtgärder, som inleds med utformning av åtgärderna och avslutas med resultatutvärdering. Hela innehållet baseras på expertkunskap som har förmedlats av erfarna beslutsfattare och tjänstemän i olika europeiska städer. Vårt mål har varit att ge förslag som är så konkreta som möjligt. Vi uppmanar er att läsa denna verktygslåda som en samlad bild av den expertkunskap som finns hos kollegor i andra städer och utnyttja det som verkar användbart för er stad. Det skulle inte ha varit möjligt att skapa denna verktygslåda utan stöd från ett antal städer och medarbetare, som delade med sig av erfarenheter, kunskaper och tid. ECCAR och redaktörerna tackar alla deltagande städer för deras bidrag och gästfrihet, särskilt: Agia Varvara (Grekland) Aten (Grekland) Barcelona (Spanien) Berlin (Tyskland) Bern (Schweiz) Bilbao (Spanien) Bologna (Italien) Botkyrka (Sverige) Budapest (Ungern) Castilla-La Mancha (Spanien) Esch-sur-Alzette (Luxembourg) Gent (Belgien) Graz (Österrike) Madrid (Spanien) Malmö (Sverige) Nantes (Frankrike) Pecs (Ungern) Potsdam (Tyskland) Rotterdam (Nederländerna) Santa Cruz (Spanien) Sevilla (Spanien) Toulouse (Frankrike) Turin (Italien) Valencia (Spanien) Wien (Österrike) Zürich (Schweiz) 5
6 FÖRORD ECCAR:s Verktygslåda för lika rätt innehåller två kapitel som är avsedda för en politik som möjliggör ett minimum av politisk representation för den del av stadsbefolkningen som inte har rätt att rösta i lokala val på grund av deras nationalitet. Eftersom invandrare i Sverige har rätt att rösta i lokala val är dessa kapitel kanske mindre relevanta i ett svenskt sammanhang. Samtidigt kan det noteras att invandrare som är medborgare i Norge, Island och EU i princip får rösträtt i lokala val när de flyttar till Sverige medan alla övriga invandrare måste vänta i tre år (4 kap. 2 och 3 kommunallagen). Angående denna åtskillnad i rättigheter kom Grundlagsutredningen fram till att Enligt vår mening går det inte att bortse från att treårsregeln skapar rimliga garantier för att dessa väljare uppfyller de krav som bör kunna ställas på väljare i demokratiska val. (SOU 2008:125, s 207) Ett tillvägagångssätt - som presenteras i ett annat kapitel, med titeln VALT MIGRANTRÅD - syftar till att inrätta ett rådgivande råd av representanter som formellt väljs av målgruppen. Ett annat tillvägagångssätt - presenterat i ett detta kapitel med titeln MIGRANTFORUM följer logiken i en medborgardialog och tar form av olika deltagarforum för att diskutera utvalda ämnen med intresserade migranter/invandrare. För att hjälpa dig att bestämma vilket tillvägagångssätt som passar bättre för din stad sammanfattade vi styrkorna och svagheterna för dessa tillvägagångssätt i följande tabell: VALT MIGRANTRÅD MIGRANTFORUM + frihet att välja frågorna som ska diskuteras - f örslagen lämnas in till staden, utan att staden har en process för att hantera förslagen eller en skyldighet att beakta eller genomföra. Logiken bakom representation: Ett valt migrantråd bygger på tanken att man vill kompensera bristen på rösträtt för icke-eu-medborgare som bor i staden genom att ge en möjlighet för dem att välja sina representanter. - stadens representanter väljer i förväg vilka frågor ska diskuteras + tydligt mandat att utveckla åtgärder som tar upp en specifik fråga. Starkare engagemang för genomförandet av förslagen. Logiken bakom deltagande: Ett migrantforum bygger på tanken om en medborgardialog och deltagande. Varje person anses vara mest kompetent angående sin egen livssituation och medborgarnas vardagskompetens anses vara värdefull för att utforma rimliga politiska program. Varje person som känner intresse för en fråga uppmanas att delta i en diskussion. Forumet möjliggör inbjudande och inkluderande av ett bredare spektrum av människor. 6
7 MIGRANTFORUM VARFÖR BEHÖVS DEN? 10 UTGÅNGSPUNKTER 12 PLANERING OCH ENGAGEMANG AV INTRESSENTER 12 UPPLÄGG 12 Steg Beräkna budget 14 FRÅN ORD TILL HANDLING 15 DET DAGLIGA ARBETET 15 Steg Mandat för forumet angående en specifik fråga 15 Steg Organisera forumet 16 Steg Genomför forumet 16 Steg Etablera en core team/främjandekommitté 17 Steg Formulera resultat och rekommendationer 17 Steg Presentera resultaten till stadens beslutsfattare 17 Steg Genomförandet av rekommendationerna 17 Steg Nyhetsbrev 17 UPPFÖLJNING 20 Steg Utveckla vidare de frågor som ska diskuteras 20 FRAMGÅNGSFAKTORER 21 GENOMSLAG OCH RESULTAT 22 RESURSER OCH EXEMPEL 23 7
8 MIGRANTFORUM Ett forum för invandrare/migranter är ett verktyg som ska ge ett minimum av politisk representation till boende som inte har rösträtt i lokala val på grund av sitt medborgarskap. I det här kapitlet presenteras tanken om ett öppet forum som ett sätt att utveckla konkreta rekommendationer i förhållande till olika frågor. Etablering av ett migrantforum syftar till att förstärka invandrarnas deltagande i samhället och politiken och utgör dessutom ett ömsesidigt utbyte av expertis för att bygga upp ett samarbete kring en bra samlevnad för stadens invånare. Artikel 25 i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter begränsar rätten att rösta och ställa upp i val till landets medborgare. Att delta i politiken är dock mer övergripande än enbart rätten att rösta. Europarådet främjar utlänningars (invandrares) delaktighet genom konventionen om utlänningars delaktighet i samhällslivet på kommunal nivå. I den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD) görs det tydligt att man med rasdiskriminering avser varje distinktion, uteslutande eller preferens på grund av ras, hudfärg, härkomst eller nationellt eller etniskt ursprung Distinktion innebär att en person definieras som annorlunda på grundval av ras, hudfärg, etnicitet, härkomst, födelse, religion eller språk (enligt biologistiska och kulturella beteckningar), vilket rättfärdigar skilda rättigheter på strukturell nivå. Motsatsen till distinktion är jämlikhet. Med jämlikhet menas både ett tillstånd och en process. Med uteslutning menas att personer nekas tillgång till och åtnjutande av mänskliga rättigheter. EU har accepterat termen social uteslutning/exkludering så som den har definierats av ILO men utvidgat definitionen genom att betona att social exkludering sker när människor inte kan delta fullt ut eller bidra inom samhället på grund av förvägrandet av civila, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Det anges i definitionerna att uteslutning (exkludering) beror på en kombination av hoplänkade problem som arbetslöshet, bristande yrkesskicklighet, låga inkomster, dåliga bostäder, dålig hälsa och nedbrytning av familjer. Att delta är en förutsättning likaväl som syftet med mänskliga rättigheter. Motsatsen till uteslutning är inkludering. Begränsning innebär en inskränkning av åtnjutandet av mänskliga rättigheter i praktiken. Den positiva motsvarigheten är att ha lika möjligheter. Preferens innebär privilegier för en person på grund av ras, hudfärg, etnicitet, härkomst, födelse, religion eller språk jämfört med en annan person. Symmetriskt behandlas en person sämre jämfört med en annan. Den positiva motsvarigheten till denna inställning är jämlik behandling. 8
9 Strategier och åtgärder som framgångsrikt motverkar etnisk diskriminering måste därför bidra till de positiva motsvarigheterna till diskrimineringens fyra dimensioner. Att motverka diskriminering innebär därför att öka jämlikhet, inkludering, lika möjligheter och/eller likabehandling. Ett MIGRANTFORUM så som det beskrivs i detta kapitel främjar delaktighet som ett sätt att förebygga och motverka diskriminering i åtnjutandet av mänskliga rättigheter. INFORMATION OM KONTEXTEN Följande kapitel baseras på intervjuer med olika aktörer som varit involverade i att etablera och arbeta på forum för migranter i staden Nantes i Frankrike och Bern i Schweiz. 9
10 Varför behövs den? VARFÖR BEHÖVS DEN? Varje människa som stadigvarande bor i en stad borde kunna delta i de beslutsprocesser som styr stadens utveckling. Att ha möjlighet att delta kommer att öka identifikationen med staden och bidra till en känsla av ansvar och mening i att bli aktivt engagerad. För att försäkra sig om en respektfull samlevnad bör staden (stadens ledning) tala MED sina invånare, och inte bara OM dem. Hur gynnas stadens ledning? Ett forum för migranter är ett verktyg för att föra en dialog med stadens medborgare. Det skapar möjlighet till samtal mellan stadens myndigheter, invånare som inte är medborgare och alla andra invånare som är intresserade av ett gott liv tillsammans. Invandrare bosatta i staden har praktisk kunskap och expertis tack vare sina färdigheter, livssituation och erfarenheter. Staden får tillgång till denna kunskap för att utveckla effektiva och lämpliga åtgärder för att ta itu med stadens utmaningar. Lokala beslutsfattare får stöd genom att få förslag och rekommendationer från dem det gäller. De lokala förvaltningarna får veta varför vissa av stadens tjänster kanske inte utnyttjas av invandrare och får rekommendationer om hur alla stadens invånare ska få tillgång till de tjänsterna. Ett forum för migranter är en positiv signal till de invånare i staden som inte har rösträtt om att man välkomnar och efterlyser deras förslag och deras engagemang för en bra samlevnad i staden. Stadens förvaltningar får bättre kunskap om de icke röstberättigade invånarnas livssituation och behov. Ökad insikt bland invånarna om hur stadens förvaltning fungerar. Ett forum för migranter utarbetar praktiska rekommendationer som kan bidra till att faktiskt genomföra stadens mer teoretiska idéer om integrationspolitik. Hur gynnas stadens invandrare? Ett forum för migranter erbjuder en möjlighet till åtminstone någon form av politiskt engagemang för en befolkningsgrupp som annars är utesluten från den politiska processen. Detta forum ger invandrarna en möjlighet att uttrycka sina förslag mer direkt. Deltagarna kan uttrycka sina synpunkter, förslag och preciseringar när det gäller en meningsfull integrationspolitik i staden. Deras insatser blir tydligare. Politiskt intresserade individer kan spela en mer aktiv roll i stadens politik. Man främjar invandrarnas rättigheter. Invandrarna blir mer synliga i politik och samhälle. Befolkningen gynnas av en politik i staden som mer effektivt tar hänsyn till invandrarnas behov och livsvillkor. 10
11 Varför behövs den? BEGRÄNSNINGAR Ett migrantforum är bundet till ämnen som bestämts på förhand. Det är en användbar strategi för att utveckla konkreta rekommendationer i dessa fall, men inskränker diskussionen till ämnen som fastslagits av stadens förvaltningar och inte av invandrare som är invånare i staden. Alla frågor lämpar sig inte för en dialog mellan medborgarna. 11
12 Planering och engagemang av intressenter Upplägg UTGÅNGSPUNKTER PLANERING OCH ENGAGEMANG AV INTRESSENTER Intressenter som behövs för att skapa och genomföra en migrantforum: Kommunens valda representanter (politiker) En administrativ enhet som har ansvar och uppdrag att organisera ett migrantforum, hålla kontakten med deltagarna och följa upp genomförandet av de rekommendationer som framkommit. Alla kommunförvaltningar som behövs för att genomföra åtgärder. Deltagarna i migrantforumen. Invandrarföreningarna, NGO:er. Alla föreningar och institutioner i staden som har kontakt med bosatta invandrare. Invandrarförvaltningen. Alla offentliga myndigheter och institutioner med ansvar exempelvis för gamla människor, undervisning, hälsovård. UPPLÄGG Målsättningen för detta forum är att samproducera politik genom att utforma konkreta åtgärder i en dialog med stadens medborgare (invånare). Forumet baserar sig på idén att skapa en ganska öppen plattform för aktuella ämnen. I de städer som deltar var etableringen av ett forum också en reaktion till att invandrare var underrepresenterade i existerande kanaler för medborgarnas deltagande, till exempel lokala politiska församlingar. Forumet syftar därför till ökat deltagande för att också ta hänsyn till denna del av befolkningen. Fördelen med ett forum i jämförelse med ett valt migrantråd ligger i möjligheten att bjuda in ett bredare spektrum av människor vilket är ett sätt att förnya gruppens deltagare och inte begränsa gruppen till icke-eu-medborgare (sk tredjelandsmedborgare). 12
13 Upplägg Icke-EU-medborgare möter vissa särskilda (legala) hinder, men de flesta svårigheter liknar dem som EU-invandrare står inför såsom: tillgång till nationalspråket, tillgång till rättsligt stöd i diskrimineringsfall. Därför valde de städer som deltog i undersökningen att öppna forumen för alla icke-medborgare, oavsett om de är medborgare i EU eller inte. Mandat Staden uppdrar åt detta forum att framlägga rekommendationer till åtgärder i 3-4 mer precisa frågor. Exempel på ämnen som tas upp i migrantforumen: Migranter över 60: hur ser deras verklighet ut? Vad har de för behov? Mottagandet av invandrare som är nyanlända till staden: Vilka är svårigheterna? Vad kan förbättras? Invandrarna och medierna: hur beskrivs invandrare i lokala medier? Hur väljer medieproducenterna sina ämnen; vad har de för informationskanaler? Ansvarig administrativ enhet En administrativ enhet (exempelvis integrationsförvaltningen) får i uppdrag att organisera och sköta migrantforumet. Uppdraget omfattar bland annat följande: Förbereda frågor som ska tas upp Hålla kontakt med och bilda nätverk med alla intressenter Ha regelbundna möten med medlemmarna i kärngruppen (se nedan) Organisera forumen Dokumentera resultaten, formulera rekommendationerna Förbereda framläggning av rekommendationerna till stadens ledning Förhandla med förvaltningar om genomförandet av rekommendationerna Genomföra åtgärder inom det egna ansvarsområdet Initiera och övervaka publiceringen av ett nyhetsbrev (se nedan) Vara kontakt och mellanhand för invandrarna, föreningar, NGO-er och tjänsteleverantörer, moderatorer utifrån, stadens olika förvaltningar, stadens politiker o s v. Core team / främjandekommitté Deltagarna erbjuds att frivilligt ingå i ett core team/främjandekommitté för att underlätta verksamheten. Utöver att de själva deltar i forumen aktiveras dessa personer också för att hålla deltagarnas dialog i gång. Teamets uppgifter innefattar: Hjälpa till att organisera deltagarforumen, Mobilisering av invandrare för att delta, 13
14 Upplägg Upprätthålla kontakter med tjänstemän som är kontaktpersoner inom olika förvaltningar, inklusive sammanträden mellan olika forummöten för utbytesdiskussioner och förberedelserna inför framtida möten, Hjälpa till att sammanfatta resultatet av diskussionerna, Presentera åtgärderna som har utvecklats till stadens ledning, Följa upp hur man genomfört olika åtgärderna Frivilliga inbjuds att engagera sig under ett år. Det här teamet rapporterades ha medlemmar. Deltagarforum (migrantforum) Alla intresserade invånare i staden som är invandrare inbjuds liksom föreningar/olika serviceleverantörer/yrkespersoner som arbetar inom området att delta i ett forum. Det finns en moderator för forumet; deltagarna arbetar med de förberedda frågorna, bidrar med sin bedömning av den aktuella situationen och utvecklar konkreta förslag till förbättringar. I städer som deltar ingår migrantforumen som en del av politiken för att integrera invandrarna i staden. Staden ger forumet ett formellt uppdrag att formulera rekommendationer i utvalda frågor. 1 STEG Beräkna budget Budgeten måste täcka kostnaderna för att bedriva forumen, inklusive kostnaderna för externa konsulter, diskussionsledare, moderatorer och konstnärer, produktion av informationsmaterial om forumet (till exempel informationsbroschyrer i ett specifikt ämne) och ett nyhetsbrev som publiceras 2-4 gånger om året. Utöver dessa grundkostnader bör man i budgeten för respektive enhet (stadens förvaltningar och andra organ) räkna med kostnaderna för mer genomgripande åtgärder som genomförs i enlighet med forumets rekommendationer såsom inrättandet av nya tjänster och rutiner, publikationer och omorganisationer. 14
15 Det dagliga arbetet FRÅN ORD TILL HANDLING DET DAGLIGA ARBETET 2 STEG Mandat för forumet angående en specifik fråga Diskutera med core team/främjandekommittén vilken fråga man ska ta upp. (Fråga inför det första forumet vad stadens tjänstemän och representanter för invandrarföreningar och andra NGO:er vad de anser vara mest överhängande när det gäller integrationsfrågor. Börja med att arbeta med frågor som har tagits upp av båda sidor.) Tips! Fokusera på att välja en fråga som kan tas upp inom ramen för stadens befogenheter och aktuella prioriteringar när det gäller politik och budget. Diskutera också om den fråga ni överväger passar för en dialog och är en fråga som kan diskuteras ur ett praktiskt perspektiv. Det är meningslöst att ta upp en fråga som staden inte kan hantera. Exempel på ämnen som har diskuterats i migrantforumen: Invandrare over 60. Hur ser verkligheten ut för dem? Vad har de för behov? Frågor som har diskuterats: Är kommunens tjänster för äldre tillräckligt synliga för invandrare över 60 och deras familjer? Vad har allmänheten för uppfattning om dessa tjänster? Vilka resurser använder familjer för att hantera ålderdomens utmaningar? Vilka behov och vilka brister uppfattas av allmänheten och människor över 60? Mottagning av nyanlända Frågor som har diskuterats: Hur var det när ni först anlände till landet? Vilka svårigheter möter de nyanlända? Vilka styrkor och svagheter finns i stadens nuvarande mottagningssystem? Vad tycker ni att man skulle kunna göra för att förbättra systemet? Tips! Forumet är också ett lämpligt verktyg för diskussion av väldigt lokala frågor som gäller en viss stadsdel eller bostadsområde. 15
16 Det dagliga arbetet 3 STEG Organisera forumet Rådfråga era nätverk för att ta reda på vem (vilka NGO:er, serviceleverantör, osv) har en koppling till frågan som kommer att diskuteras. Tips! Klarlägg från början att syftet handlar inte enbart om en diskussion men att avsikten är att det ska leda till vissa resultat, t ex förslag kring konkreta åtgärder, en videofilm, osv. Hur ska man mobilisera deltagarna? Gör reklam för ert forum via internet och affischer. Samarbeta med era nätverk och olika typer av föreningar som har invandrarkontakter för att sprida inbjudningen. Välj en lockande form av inbjudan, till exempel: Har ni svårt att hitta arbete? Kom och berätta! Föreningar deltar i satsningen för att bistå de kommunala tjänstemän som har uppdraget men också för egen behållning för att öka utbytet med staden när det gäller samarbete, hur forumets slutsatser och förslag ska inrapporteras till kommunfullmäktige o s v. 4 STEG Genomför forumet Tips! Avtala med en utomstående person eller grupp (t ex skådespelare, journalister) som har erfarenhet och en dynamisk metod eller metoder för att vägleda ett forum med många deltagare. Det är av avgörande betydelse att moderatorn lyckas se till att alla har tillfälle att uttrycka sin åsikt: man kommer att ha många olika sorters deltagare, personer som kan inte språket särskilt bra, människor med större eller mindre kontakt med samhällets service/tjänster, människor med olika bakgrund och personligheter. Moderatorns förmåga att uppmuntra folk till att delta är avgörande (det krävs mer än att bara sitta som en ren moderator). Moderatorn bör förstå sig på hur man ska fördela talartiden och hur man ge utrymme för annorlunda sätt att framföra synpunkter. Tid och plats Inrikta er in på många olika former. Forumet kan utformas som kvällsmöten efter klockan 18 eller utgöra ett heldagsarrangemang med ett sidoprogram. Se i varje fall till att det finns något att äta och dricka, barnpassning och att det finns tolkar eller föreningsmedlemmar som kan översätta vad som sägs. Tips! Var flexibel när det gäller plats och använd lokaler som kan ha relevans till lokala ämnen (som ett visst bostadsområde). 16
17 Det dagliga arbetet 5 STEG Etablera en core team/främjandekommitté Deltagarna inbjuds att frivilligt ingå i ett team/kommitté för att underlätta verksamheten. Utöver att de själva deltar i de olika forumen aktiveras de här personerna för att hålla i gång dialogen mellan deltagarna. 6 STEG Formulera resultat och rekommendationer Core teamets medlemmar ska diskutera forumets resultat och rekommendationer och bestämma hur man ska formulera rekommendationerna till politikerna, till exempel hur man ska göra med rekommendationer som ligger inom kommunens befogenheter och sådana som går utanför dessa befogenheter. Även när det gäller rekommendationer som formellt ligger utanför kommunens befogenheter bör man undersöka om det ändå inte finns något sätt att ta upp dem tillsammans med frågor som ligger inom kommunens befogenhet, till exempel genom en kommunal skrivelse till regeringen. 7 STEG Presentera resultaten till stadens beslutsfattare En rekommendation är att resultaten bör presenteras tillsammans för att ge maximal politiskt tyngd till det som föreslås, eftersom core teamets medlemmar har praktisk erfarenhet och auktoritet tillsammans med ansvariga tjänstemän som har tyngd som stadens professionella representanter. Kom överens om en gemensam strategi för att presentera resultaten. 8 STEG Genomförandet av rekommendationerna Utse en projektchef (en ansvarig kommunal tjänsteman) för varje åtgärd som ska genomföras. Utmaningen för samordnaren är att motivera och mobilisera stadens tjänstemän inom olika förvaltningar när det gäller att genomföra de åtgärder som föreslagits. 9 STEG Nyhetsbrev Publicera ett nyhetsbrev som erbjuder information om de fora/forum som har genomförts, deras ämnen och resultat liksom framstegen när det gäller att genomföra rekommenderade åtgärder, nya frågor och forum. Nyhetsbrevet kan kompletteras med artiklar och intervjuer i aktuella ämnen, information om juridiska frågor och om existerande föreningar och tjänster i staden. 17
18 Det dagliga arbetet RISKER, UTMANINGAR ÅTGÄRDER FÖR ATT MINIMERA RISKERNA Varje forum-arrangemang skiljer sig från andra; det finns ingenting som upprepas. Det är en process som kräver kontinuerligt nyskapande. Olika personer deltar eller gör det inte; vissa infinner sig regelbundet, andra kommer en enda gång. Antalet deltagare kan variera starkt (från 70 till 300 vid ett forum-arrangemang). Var öppen och flexibel. Inkludera moderatorer och organisatörer som är öppna och kreativa. Upprätthåll en öppenhet angående resultateten från olika forumen; föregrip inte resultat och rekommendationer. Mobilisering av deltagarna Arrangera forumen på centrala platser dit det är lätt att ta sig (exempelvis centrum i en stadsdel) Tänk på att människor kommer direkt från arbetet och kan vara hungriga, ha barnen med sig o s v. Ha flera former av arrangemang så att så många som möjligt kan delta. Insatser som tar tid Det rekommenderas att man inte tar upp mer än 6 frågor varje år. Det är alltid samma individer som monopoliserar diskussionen och tar över hela samtalstiden. De övriga blir avskräckta och säger ingenting. Arbeta med erfarna moderatorer som är dynamiska, flexibla och kan garantera en rättvis fördelning av talartiden. 18
19 Det dagliga arbetet RISKER, UTMANINGAR ÅTGÄRDER FÖR ATT MINIMERA RISKERNA Stadens olika förvaltningar och andra organ som mottar rekommendationer är mer eller mindre samarbetsvilliga när det gäller genomförandet. Det är rekommenderat att man inte låter sig bli insnärjd i speciella frågor. Det är viktigt att fokusera på den praktiska poängen att människor som bor i staden, oavsett om de är medborgare eller utlänningar, är invånare i staden och därför har rätt till stadens olika tjänster och rätt till ett korrekt bemötande i sina dagliga angelägenheter. Det är en utmaning att förhandla vid varje tillfälle Betona de frågor som är mer generella som rätt till domstolsprövning, tillgång till stadens tjänster och olika organisationers sociala ansvar, däri inbegripet staden själv. Frågorna ska inte begränsas till enbart utlänningsfrågor. Försök hitta kopplingar till handlingsplaner, åtgärder och samarbeten som redan pågår. 19
20 UPPFÖLJNING 10 STEG Utveckla vidare de frågor som ska diskuteras Diskutera vilka frågor som är särskilt relevanta för invandrare och vilka frågor som kan behandlas tillsammans. Det finns vissa frågor som inte har en direkt betydelse för invandrare men inte desto mindre är av stort intresse för invandrarna (som emellertid inte kan delta i beslutsprocessen så som andra invånare). Andra frågor kan tas upp som allmänintressanta frågor baserad på tanken att man inte ska diskriminerar någon trots att det finns aspekter som berör invandrare på ett särskilt vis och risken finns att de negligeras när man ser det hela mer generellt. Var uppmärksam inför detta och se till att diskussionen tar upp denna fråga. 20
21 Framgångsfaktorer FRAMGÅNGSFAKTORER Låt processen få ta sin tid och låt den utvecklas; man vet inte i förväg hur det kommer att sluta. Organisera en process som kan anpassas och ändras i förhållande till ämne, deltagare och gruppdynamik. Reflektera hela tiden över olika tillvägagångssätt, eftersom inget forum är identiskt med det föregående. Se till att ha mycket påpassliga personer för att vägleda forumen, personer som är öppna och kan motivera och mobilisera deltagarna med sikte på att föra diskussionerna till konkreta resultat. Skaffa kapacitet när det gäller mobilisering, kreativitet och kommunikation. Utbyte och medling mellan dem som är bra på att moderera olika fora och dem som är bra på projekt som en stad administrerar (som naturligtvis inriktar sig på att formalisera procedurerna men också vet hur man på ett effektivt sätt framför förslag, vilken sorts mandat det är bra att välja o s v). Goda kunskaper om lokala aktörer och deras nätverk och föreningar inom olika områden. Den ansvariga förvaltningen är inte ensam i sina ansträngningar. Det finns framstående intressenter som redan är i gång med en fråga. 21
22 Genomslag och resultat GENOMSLAG OCH RESULTAT Aspekter som är specifika för migration integreras på ett lämpligt vis i bredare åtgärder (effektiv mainstreaming ) Större kapacitet för staden att inleda en direkt dialog med invånarna (och inte bara bilda formella expertgrupper) och utnyttja invånarnas praktiska expertis Rekommenderade åtgärder genomförs Inte bara migrations/integrationsförvaltningarna utan alla kommunala förvaltningar öppnas för en dialog med invandrare om frågor som ligger inom ramen för deras mandat Forumets rekommendationer tas upp av kompetenta förvaltningar Rekommendationer genomförs Forumets rekommendationer leder till effektiva och övergripande åtgärder för att motverka diskriminering Beslutsfattare är medvetna om de effekter åtgärderna kan ha när det gäller icke-medborgare. De beslut som tas beaktar dessa konsekvenser. Medlemmar av minoritetsgrupper känner att de är representerade av forumet. Invandrare i staden upplever förbättringar i sitt dagliga liv Lika möjligheter främjas, ökar och/eller uppnås faktiskt. Bättre samarbete uppnås mellan olika invandrargrupper 22
23 Resurser och exempel RESURSER OCH EXEMPEL Nantes (Frankrike): (Conseil Nantais pour la Citoyenneté des Etrangers (CNCE) (Nantes Council for the Citizenship of Foreigners) Bildandet av Nantes forum för utländska medborgare (CNCE) år 2003 var resultatet av en stark politisk beslutsamhet som eftersom utlänningar som inte är EU-medborgare inte tilläts rösta i franska lokalval. CNCE som består av utländska medborgare, kommunpolitiker och expertsammanslutningar är ett viktigt organ för dialog i Nantes. Det möjliggör för medborgare i länder som inte tillhör EU och nya medlemsstater (Rumänien och Bulgarien) att spela en aktiv roll i stadens liv och bidra till dess politik: jämlikhet, välkomnande och integration. Bern (Schweiz): Migrantforum Migrantforum i Bern är ett årligen återkommande evenemang som inbjuder invandrare som bor i staden att samlas och diskutera ett utvalt ämne. Organisatörerna förbereder interaktiva diskussionsrundor, inklusive med yrkesmänniskor från utvalda områden, i avsikt att skapa ett meningsutbyte. forum-der-migrantinnen-und-migranten 23
24
BÄTTRE TILLGÅNG TILL SERVICE FÖR MARGINALISERADE GRUPPER
BÄTTRE TILLGÅNG TILL SERVICE FÖR MARGINALISERADE GRUPPER VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM BÄTTRE
VALT MIGRANTRÅD VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM
VALT MIGRANTRÅD VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM VALT MIGRANTRÅD KOMMUNEN AGERAR I SIN ROLL SOM
VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT
VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union INTRODUKTION TILL VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT 1 Varför ska kommuner vidta åtgärder för att främja lika rättigheter och
ÖPPNA DÖRRENS POLITIK I NATTLIVET
ÖPPNA DÖRRENS POLITIK I NATTLIVET VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM ÖPPNA DÖRRENS POLITIK I NATTLIVET
ECCAR:S TIOPUNKTS- HANDLINGPLAN
ECCAR:S TIOPUNKTS- HANDLINGPLAN VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM ECCAR:S TIOPUNKTSHANDLINGPLAN
STADEN OCH MÅNGFALDSARBETE
STADEN OCH MÅNGFALDSARBETE VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM STADEN OCH MÅNGFALDSARBETE KOMMUNEN
Konferens FLER DELAR STADEN VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP. Paul Lappalainen,
Konferens FLER DELAR STADEN 20171208 VERKTYG FÖR ATT SKAPA EN JÄMLIK STAD (DEL 2), WORKSHOP Paul Lappalainen, paul.lappalainen@gmail.com, 0705427513 2 Vilken är mest korrekt? Integration betyder att vi
BEVAKNING VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM. Varför behövs den? Utgångspunkter. Från ord till handling.
BEVAKNING VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM BEVAKNING (MONITORING) KOMMUNEN AGERAR I SIN ROLL SOM
VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT
VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union INTRODUKTION TILL VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT 1 Varför ska kommuner vidta åtgärder för att främja lika rättigheter och
Projektplan Integrationsstrategi
Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,
VÄLKOMSTTJÄNSTEN FÖR NYA INVÅNARE
VÄLKOMSTTJÄNSTEN FÖR NYA INVÅNARE VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM VÄLKOMSTTJÄNSTEN FÖR NYA
ANTI- DISKRIMINERINGS- BYRÅ
ANTI- DISKRIMINERINGS- BYRÅ VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM ANTIDISKRIMINERINGSBYRÅ KOMMUNEN
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
In-Diversity 1:a elektroniska nyhetsbrevet
1:a elektroniska nyhetsbrevet MAJ 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar
III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET
Kommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073
Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda
BEKÄMPA RASISM OCH HATBROTT: ATT BYGGA ETT ICKE-RASISTISKT SAMHÄLLE
BEKÄMPA RASISM OCH HATBROTT: ATT BYGGA ETT ICKE-RASISTISKT SAMHÄLLE VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT
10005/16 sa/gw 1 DGD 2C
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551
Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Utlåtande 2011:26 RI (Dnr /2010)
Utlåtande 2011:26 RI (Dnr 335-1629/2010) Ändring av kommunallagen så att europeiska och utomeuropeiska invandrare behandlas lika angående den lokala rösträtten Motion (2010:21) av Paul Lappalainen (MP)
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet
Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt
VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun
VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång
Medlemskap i UNESCO:s Europeiska koalition av städer mot rasism Motion (2010:27) av Paul Lappalainen (MP)
Utlåtande 2011: RII (Dnr 332-2208/2010) Medlemskap i UNESCO:s Europeiska koalition av städer mot rasism Motion (2010:27) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar
EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun
Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
15312/16 sa/ab 1 DGD 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT
För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Barnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
RP 87/2008 rd. av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1 Nuläge MOTIVERING I denna
13640/15 anb/ub 1 DG E - 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 5 november 2015 (OR. en) 13640/15 NOT från: till: Rådets generalsekretariat JEUN 98 EDUC 287 CULT 75 SPORT 53 SOC 635 MIGR 59 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Strategiskt program. för ett Sandviken fritt från. främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5
Strategiskt program för ett Sandviken fritt från främlingsfientliga och rasistiska krafter KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005 BIHANG NR 5 Innehållsförteckning Sid BAKGRUND...3 PLATTFORM...4 SYFTE...4 ORGANISATION...4
ADEKVATA BOSTÄDER VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM
ADEKVATA BOSTÄDER VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM Co-funded by the European Union 2 VERKTYGSLÅDA FÖR LIKA RÄTT LOKALA INSATSER MOT RASISM ADEKVATA BOSTÄDER KOMMUNEN AGERAR I SIN ROLL
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
1 (2) FÖRSLAG 2013:8 LS 1203-0467 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:10 av Paul Lappalainen m.fl. (MP) om att europeiska och utomeuropeiska invandrare ska behandlas lika när det gäller
BpE: Becoming a part of Europe:
www.bpe-project.eu BpE: H U R A R B E T E M E D U N G A K A N S T Ö D J A U N G A M I G R A N T E R, F LY K T I N G A R O C H A S Y L S Ö K A N D E P O L I C Y R E K O M M E N D A T I O N E R Social inkludering
Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap
Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
1 (2) FÖRSLAG 2013:58 LS 1212-1649 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2012:27 av Paul Lappalainen (MP) om att Stockholms läns landsting ska söka medlemskap i UNESCO:s Europeiska koalition
10062/19 sa/mhe 1 JAI.1
Europeiska unionens råd Bryssel den 6 juni 2019 (OR. en) 10062/19 ENFOPOL 289 LÄGESRAPPORT från: av den: 6 juni 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9533/19 Ärende: Rådets
Strategi för integration i Härnösands kommun
INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN UTKAST
LÖKen VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2015-2017 UTKAST studieförbund gymnastik teater orientering bridge socialt arbete klättring rollspel körsång film
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR
SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN
LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering
Tillgänglighetsplan 2013-2015
Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet
Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!
EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering
Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en)
Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2016 (OR. en) PUBLIC 14480/16 LIMITE MIGR 197 EDUC 381 JEUN 101 SPORT 82 CULT 114 SOC 713 EMPL 487 ASILE 78 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 31.10.2011 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Zita Gurmai (PE472.270v01-00) om rapporten om EU-medborgarskapet 2010: Att undanröja hindren
Europeiska kommissionen. Vetenskap och samhälle Handlingsplan. Europeiska området för forskningsverksamhet. VETENSKAP och SAMHÄLLE
Europeiska kommissionen Vetenskap och samhälle Handlingsplan VETENSKAP och SAMHÄLLE Europeiska området för forskningsverksamhet INLEDNING Samtidigt som allmänheten generellt sett respekterar forskare,
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs
10449/12 AKI/IR/cc/je DG D LIMITE SV
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 juni 202 (OR. en) 0449/2 Interinstitutionellt ärende: 20/043 (APP) LIMITE FREMP 8 JAI 366 COSCE 7 COHOM 22 OC 292 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT
Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss
Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen
Medborgardialog Riktlinjer Dokumenttyp Riktlinjer Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2017-09-28 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Kommunstyrelseförvaltningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Antagen
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Bilaga 6. 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Utdrag ur Diskriminering av romer i Sverige - rapport från DO:s projekt åren 2002 och 2003 om åtgärder för att förebygga och motverka etnisk diskriminering av romer (s 50-54) 4 Sammanfattning och åtgärdsförslag
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering CERD/C/64/CO/8 12 mars 2004 Original: engelska oredigerad version Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 64:e mötet
Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå
Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå Europa Direkt-nätverk För att informera lokalt ute i landet har EU-kommissionen byggt upp i alla 28
Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige
EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste
Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige
Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet
Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 7 mars 2017 (OR. en) 7048/17 COVEME 4 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 7 mars 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 6548/17 COVEME 3 Komm. dok.
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN
MÅNGFALDSPROGRAM FÖR VÄXJÖ KOMMUN 2015 2025 Ett sammanhållet Växjö Lättläst version 2016 Växjö kommun Ansvarig utgivare: Växjö kommun www.vaxjo.se Översatt till lättläst svenska av Bjelle Media AB, Ylva
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.
Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en. Det här är ett diskussionsmaterial. Det är inte någon färdig LÖK utan ett underlag att använda i diskussioner runt om i Västerås både
Internationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG EAC/S14/2018. Främjande av EU:s värden genom idrottsinitiativ på kommunal nivå
INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG EAC/S14/2018 Främjande av EU:s värden genom idrottsinitiativ på kommunal nivå Syftet med denna inbjudan är att genomföra den förberedande åtgärden Främjande av europeiska värderingar
Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI
Integrationsstrategi 2017-2020 Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI 2017-2020 1 Syfte med och bakgrund till strategin Skara kommun har tagit fram en integrationsstrategi för
Inledande synpunkter. Tel
1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka
Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi
Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet
Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige
Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM
UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Policy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Program för Piteå kommuns integrationsarbete
Program för Piteå kommuns integrationsarbete Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Program för Piteå kommuns integrationsarbete Plan/Program 2012-02-20, 5 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Främlingsfienden inom oss (SOU 2012:74)
SOCIALFÖRVALTNINGEN ADMINISTRATIVA AVDEL NINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2013-04-16 SID 1 (6) 2013-03-25 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialnämnden Svar på remiss av betänkande
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson
Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015
Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna