Kursplan för kurs på grundnivå

Transkript

1 Kursplan för kurs på grundnivå Förskoledidaktik med inriktning mot språk Early Childhood Education focusing on Language 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: UB500Y Gäller från: VT 2014 Fastställd: Ändrad: Institution Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Ämne Fördjupning: Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt G2F - Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av prefekt vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen enligt gällande delegation från Institutionsstyrelsen: - Inför vårterminen 2014: Inför höstterminen 2013: (ställföreträdande prefekt) Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Antagen till Förskollärarprogrammet. För tillträde till kursen ska studenten vara godkänd på alla kurser i termin 1, 2 och 3 samt 15 hp i termin 4, sammanlagt minst 105 hp, inom Förskollärarprogrammet. Studenten måste ha genomfört VFU i tidigare terminer med godkänt resultat. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Muntlig och skriftlig presentation 4 EXA2 Skriftlig uppsats med muntlig redovisning 11 EXA3 Multimodal produktion 7.5 EXA4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7 EXA5 Trepartssamtal 0.5 Kursens innehåll Kursen har fokus på det meningsskapande som sker i mötet mellan barn och material, andra barn och pedagoger. I kursen diskuteras språk i vid bemärkelse. Hundraspråklighet och multimodalitet diskuteras som teckenskapande i form av kroppsliga och verbala uttryck, även som estetiska och semiotiska uttrycksformer som skrift, bild och musik. Förskolan som språklig och kommunikativ miljö behandlas utifrån mångfaldsperspektiv. Med mångfald avses här etnicitet, flerspråkighet, klass, kön och ålder. Språkets betydelse för lärande samt lekens roll i barns språkliga utveckling behandlas. Språkutveckling tas upp i relation till de fyra språkdomänerna, dvs. fonologi, semantik, grammatik och pragmatik. I kursen ingår det att analysera olika aspekter av förskolans verksamhet i språkligt och kommunikativt hänseende samt att utifrån analyser planera och iscensätta aktiviteter som kan inkludera alla barn och utveckla verksamheten. Olika typer av redskap och aktiviteter undersöks och diskuteras, exempelvis digitala, musik, drama, berättelser, populärkultur och barnböcker. Det ingår också att lyssna och samtala med barn samt att diskutera skillnader mellan olika sätt att kommunicera. Kursen behandlar olika perspektiv på läs- och Sidan 1/5

2 skrivtillägnan i relation till literacy. I kursen ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - analysera och planera för förskolans verksamhet som en språklig och kommunikativ miljö grundat i olika språkliga perspektiv och kommunikationsteorier, - diskutera och reflektera kring begreppet meningsskapande, utifrån olika perspektiv, och i förhållande till språkets betydelse för lärande och utveckling, - relatera och använda teorier om multimodalitet, hundraspråklighet, flerspråkighet och musikestetiska processer till kommunikation i och organisering av förskolans verksamhet, - granska och analysera lekens betydelse i barns språktillägnan och utveckling av symboliskt tänkande, - analysera och diskutera barns produktion och reception av text och tecken, - säkert och kritiskt använda digitala verktyg, medier och miljöer i förskolans verksamhet. Efter genomgången VFU förväntas studenten kunna: - i kommunikation med barn formulera relevanta innehållsliga aktiviteter och projekt - visa tydlighet och lyhördhet i ett ledarskap präglat av öppenhet, samspel och dialog - använda olika kommunikativa uttrycksformer som främjar barns lärande och utveckling - samverka med kollegor och andra verksamhetsföreträdare kring verksamhetens mål och utformning - självständigt organisera och genomföra verksamhet/undervisning med utgångspunkt från gjorda erfarenheter, goda ämneskunskaper och teoretiskt förankrade didaktiska överväganden samt med beaktande av barns olika förutsättningar och behov - utveckla lärandemiljöer som på ett demokratiskt sätt främjar barns lärande och utveckling Undervisning Kursens undervisningsformer är seminarier, föreläsningar, verkstäder, fältstudier, enskilda uppgifter, gruppuppgifter. Verkstäder är obligatoriska. Frånvaro kompenseras genom deltagande i verkstäder i andra kursgrupper under aktuell termin eller i deltagande i verkstäder i andra kursgrupper under följande terminer. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har obligatorisk närvaro. Kunskapskontroll och examination a) Examinationsformer Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Muntlig och skriftlig presentation, 4 hp - EXA2 Skriftlig uppsats med muntlig redovisning, 11 hp - EXA3 Multimodal produktion, 7,5 hp - EXA4 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 7 hp - EXA5 Trepartssamtal, 0,5 hp Fullgjord och godkänd verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Fullgjort och godkänt trepartssamtal. b) Betygssättning Betygssättning på hel kurs samt på examinationerna EXA2 och EXA3 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betygssättning på examination EXA1, EXA4 och EXA5 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd Betyg Fx, F och U är underkända betyg. Sidan 2/5

3 c) Betygskriterier Kursens betygskriterier anges i kursbeskrivningen. d) Slutbetyg För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. e) Omexamination och underkännande Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyg U på Verksamhetsförlagd utbildning EXA4 har rätt att genomföra ytterligare en VFUperiod, dock inte fler än två sammanlagt. Om synnerliga skäl föreligger kan studenten ansöka hos studierektor om att få genomföra ytterligare en VFU-period. Studenten kan i samband med detta också ansöka hos studierektor om att annan examinator utses för kommande VFU-period. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att anhålla om att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Former för omexamination preciseras i kursbeskrivningen. Möjlighet till omexamination ges minst en gång per termin. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Begränsningar Kursen kan inte ingå i samma examen som följande kurser: - UDG08L Förskoledidaktik med inriktning mot språk, 30 hp. - UDG27L Förskoledidaktik med inriktning mot språk, B, 30 hp. Övrigt Kursen ingår i ämnet Förskoledidaktik i Förskollärarprogrammet (programkod: LFÖRY) med antagning höstterminen fr.o.m t.o.m. höstterminen Kurslitteratur Aukrust Gröver, Vibeke (2008). Ett riktigt fynd och ett bra köp: om språk och läsförståelse i ett utvecklingsperspektiv. I Bråten, Inger (red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. (16 s.) Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups. (5 s.) Barsotti, Anna (1997). D som i Robin Hoods pilbåge. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag. (150 s.) Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling. (OBS Ny version kommer våren 2013 på (ca 150 s.) (Finns som elektronisk resurs) Berthén, Diana & Eriksson, Inger (2005). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. Volym 3 Nummer 2. (20 s.) (Finns som elektronisk resurs) Björk-Willen, Polly (2009). Jag vill sitta med dej! En samlingsepisod i förskolan betraktad ur ett interaktionsanalytiskt perspektiv. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jakob, Evaldsson, Ann-Carita & Adelswärd, Viveka (red.) Den väsentliga vardagen. Stockholm: Carlssons. (17 s.) Carlsson, Reidun & Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). Verktyg och lådor. En studie om språkfokuserade Sidan 3/5

4 aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik. Nummer 3 ( ). (18 s.) Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. (s ). (Ingår i kurskompendium) Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.) Gillen, Julia & Hall, Nigel (2010). The Emergence of Early Childhood Literacy. I Hall, Nigel; Larson, Joanne & Marsh, Jackie (red.) Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage. (s 3-12). (Ingår i kurskompendium) Gjems, Liv (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur. (149 s.) Hermansson, Carina (2013). Nomadic Writing. Exploring Processes of Writing in Early Childhood Education. Dissertation. Karlstad University Studies 2013:17. (s 23-31). (Finns som elektronisk resurs) Hohr, Hansjörg (2008). Estetik och upplevelse. I Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red.) Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (s ). (Ingår i kurskompendium) Holm, Lars & Laursen, Pia Helle (2010). Språklig praxis i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (128 s.) Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber. (264 s.) Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (296 s.) Kress, Gunther (1997). Before Writing - rethinking the paths to literacy. London: Routledge. (50 s.) Lightfoot, Cynthia, Cole, Michael & Cole, Sheila (2009). The Development of Children. New York: Worth Publishers. (20 s.) Løkken, Gunvor (2009). The Construction of Toddler in Early Childhood Pedagogy. Contemporary Issues in Early Childhood. Volume 10 Number 1 (pp 35-42). (Finns som elektronisk resurs). Nøkleberg Schjønsby, Turid (2012). Bevegelse og uttrykk. Gestiske strukturer i tidligmodernistisk dans. Doktorsavhandling. Trondheim: NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. (s och ). (Finns som elektronisk resurs). Olsson, Liselott (2012). Eventicizing Curriculum Learning to Read and Write through Becoming a Citizen of the World. JCT: Journal of Curriculum Theorizing. Vol 28, No 1 (pp ). (Finns som elektronisk resurs). Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (30 s.) Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. (208 s.) Vecchi, Vea (2010). Art and Creativity in Reggio Emilia: Exploring the Role and Potential of Ateliers in Childhood Education. Oxford: Routledge. (20 s.) Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 100 s.) samt skönlitteratur inklusive barnlitteratur (ca 400 s.). Arbetsmaterial Alm, Annika och Lannebro, Maria (2013). Skriftspråkstillägnan - ett perspektiv på barns skriftspråkande i förskolan. Självständigt arbete i förskoledidaktik. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (30 s). (Finns som elektronisk resurs hösten 2013). Sjöberg, Kristina (2013). Att bli människa En grundad teori om musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet. Magisteruppsats i musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs hösten 2013). Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Använd versionen med ändringarna från Sidan 4/5

5 SKOLFS 2010:35 och SKOLFS 2011:69. (30 s). (Finns som elektronisk resurs). Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskaps-utveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. (30 s). (Finns som elektronisk resurs). Skolverket (2013). Flera språk i förskolan teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. (84 s). (Finns som elektronisk resurs). Stockholms universitet (2013). VFU-handboken: Från novis till professionell - för lärarstudenter antagna vid Förskollärarprogrammet. (Finns som elektronisk resurs). Trapp, Linda (2013). Barnsånger sånger för barn? En kartläggning av de musikläromedel som används i förskolan och dess anpassning till barnrösten. Självständigt arbete i musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs hösten 2013). Sidan 5/5