Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län

Transkript

1 Länsplan för regional transportinfrastruktur Örebro län Publ.nr. 2004:17

2 Uppgifter i tabeller, diagram och kartor från centrala och regionala myndigheter. Kartorna har gjorts av Länsstyrelsen i Örebro län, Vägverket och Banverket och bygger dels på egna kartdatabaser, dels på Lantmäteriets kartdatabaser. Planen fastställd av Länsstyrelsens styrelse Kontaktperson Kommunikationsdirektör Ylva Gustafsson Höjer Tfn , Fax E-post: ylva.g.hojer@t.lst.se POSTADRESS TELEFON E-POST Länsstyrelsen i Örebro län lansstyrelsen@t.lst.se Regional utveckling FAX INTERNET Örebro

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning Inledning Presentation av Örebro län Länets transportinfrastruktur Utgångspunkter för planeringen Prioritering, finansiering och effekter Länsplanens måluppfyllelse Genomförande Fortsättningen

4 Sammanfattning Trafikpolitikens mål Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Dessutom finns ett antal etappmål för trafikpolitiken avseende: Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem Åtgärder i Örebro län De regionala målen avseende transportinfrastrukturen är: De gemensamma länsinsatserna ska inriktas mot att skapa goda förutsättningar för befolkningen och näringslivet i länet. Invånarnas bästa ska främjas och länets resurser ska tas tillvara så att levnadsförhållanden i form av arbete, miljö och service blir så goda och likvärdiga som möjligt. Nationella planer Insatser på det nationella väg- och järnvägsnätet med betydelse för boende, företag och resandet i Örebro län redovisas på sidan 28. Regional plan för transportinfrastrukturen Förslaget till länstransportplan för åren omfattar till större delen ny- och ombyggnader på det regionala övergripande vägnätet. Ett antal objekt som har varit aktuella att genomföra de senaste decennierna kan nu komma att genomföras under planeringsperioden. Planeringsramens storlek och kravet på jämn fördelning över åren gör att etappindelningar blir nödvändiga på högst prioriterade objekten. Förutom nedanstående investeringar görs omfattande satsningar på trafiksäkerhet, bidrag till kommunernas miljö- och trafiksäkerhetsinvesteringar samt bidrag till regional kollektivtrafik. Väg Objekt Byggstart Kostnad Mkr 249 Ny väg förbi Frövi Pågår Ny väg Stubbetorp Gustavstorp Ny väg Södra Tvärleden (Almbro - Marieberg) Ombyggnad Länsgränsen Hjortkvarn (till 9 m) Ny väg Lund (Pålsboda) Fagerlunda Ny förbifart Hjulsjö Ny väg Gustavstorp Rude Ombyggnad Österleden i Karlskoga (till 9 m) Ny förbifart samt bro över jvg i Vretstorp

5 1. Inledning Planeringssystemet Utgångspunkten för statliga infrastruktursatsningar är den nationella trafikpolitiken. Detta politikområde anger direktiv och anvisningar till trafikverk och andra centrala och regionala myndigheter om inriktning och medel för genomförande. På regeringens uppdrag har Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) genomfört en Lägesanalys. Trafikverken, SIKA och länen har på regeringens uppdrag genomfört en Nationell strategisk analys. Den strategiska analysen består av tre inriktningar, Trafiksäkerhet & Miljö, Samhällsekonomisk lönsamhet respektive Regional utveckling. Utifrån dessa analyser lämnade regeringen en proposition med förslag till inriktning av transportsystemet. Efter riksdagsbehandlingen lämnade regeringen direktiv till berörda myndigheter om vilka förutsättningar och ekonomiska planeringsramar som gäller för fortsatt planering och genomförande. De planer som ska upprättas inför planeringsperioden är Nationell Banhållningsplan, Nationell Väghållningsplan och Länsplaner för Regional transportinfrastruktur. Den statliga ekonomiska planeringen av transportinfrastrukturen består av två delar: långsiktig nationella och regionala planer samt trafikverkens ettåriga verksamhetsplaner. Nu gällande investeringsplaner omfattar åren Dessa långsiktiga planer revideras normalt vart fjärde år. Trafikverkens ettåriga verksamhetsplaner har även en inriktning på tre år. Detta innebär att förutsättningarna för att genomföra investeringsplanerna kan förändras för varje år. Nationell plan för vägtransportsystemet Den nationella planen för vägtransportsystemet omfattar hela det statliga vägnätet. För nybyggnad och ombyggnad omfattas dock endast det som riksdagen utpekat som Sveriges viktigaste det nationella stamvägnätet. Drift underhåll och förbättringsåtgärder omfattar hela det statliga vägnätet. Planen upprättas av Vägverket och fastställs av regeringen. Av kartan på sidan 29 framgår de nationella stamvägarna i södra och mellersta Sverige. Stamvägar som har stor betydelse för Örebro län är särskilt markerade. Framtidsplan för järnvägen Planen omfattar statens spåranläggningar (stomjärnvägarna). Planen omfattar alla former av investerings- och underhållsåtgärder. Planen upprättas av Banverket och fastställs av regeringen. Av karta på sidan 29 framgår stamjärnvägsnätet i södra och mellersta Sverige. De järnvägslinjer som har stor betydelse för Örebro län är särskilt markerade. Regional plan för transportinfrastrukturen Av ramen för regional transportinfrastruktur har Örebro län tilldelats 841 miljoner kronor. Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län har upprättats med regeringens proposition 2001/02:20 och direktiv som grund. Förslaget omfattar färre åtgärdsområden än vad Länsplan för regionala transporter i Örebro län innehöll. Förbättringsåtgärder (rekonstruktion, bärighet, 3

6 tjälsäkring) och miljöåtgärder på det regionala vägnätet och åtgärder inom järnvägssektorn har överförts till Vägverket respektive Banverket. Förslaget till länstransportplan för åren omfattar till större delen ny- och ombyggnader på det regionala övergripande vägnätet. Ett antal objekt som har varit aktuella att genomföra de senaste decennierna kan nu komma att genomföras under planeringsperioden. Planeringsramens storlek och kravet på jämn fördelning över åren gör att etappindelningar blir nödvändiga på högst prioriterade objekten. Länsplanen fastställs av Länsstyrelsen eller regionalt självstyrelseorgan 1 och omfattar: Ny- och ombyggnad samt trafiksäkerhetsåtgärder på statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet regionala vägar. Transportinformatik på regionala vägar. Bidrag till miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder på kommunala vägar. Bidrag till vissa regionala kollektivtrafikåtgärder. Målet med den regionala planen är att: Förbättra vägarna Öka trafiksäkerheten Förbättra miljön Beslutsordning Länsstyrelsen 1 beslutar om investering i regional transportinfrastruktur i enlighet med regeringens direktiv, så att den nationella inriktningen uppnås på regional nivå. Länsplanen fastställs av Länsstyrelsens styrelse. Underlaget till planen kommer i huvudsak från Vägverket, men även Trafikhuvudmannen för kollektivtrafik, Banverket och länets kommuner har bidragit. Sedan flera år har Länsstyrelsen i Örebro län en grupp för samordning, samråd och information angående kommunikationsplanering. I gruppen ingår representanter för beslutsfattande och förvaltande myndigheter av infrastruktur och representanter för trafikutövare och näringslivet, d v s Banverket, Branschföreningen Tågoperatörerna, Handelskammaren, Kommunförbundet, Landstinget, Länsstyrelsen, Trafikhuvudmannen för kollektivtrafik (THM), Vägverket och Åkeriföreningen Öst. 1 I Kalmar och Skåne län upprättas planen av Regionförbund och på Gotland upprättas den av Gotlands kommun. 1 I Kalmar och Skåne län upprättas planen av Regionförbund och på Gotland upprättas den av Gotlands kommun. 4

7 2. Presentation av Örebro län Örebro län Navet i Mellansverige Örebro län är centralt beläget i mellersta Sverige och är på grund av sitt geografiska läge mellan sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren ett naturligt centrum för landtransporter. Örebro län har månghundraåriga anor som mötesplats. Under den stora bergshanteringens dagar försåg länet både Sverige och övriga Europa med bergets och skogens produkter. Därför blev stora delar av Örebro län marknadsplats för såväl handel och kulturella kontakter som för industriell utveckling och utbildning. Dessa traditioner har länet byggt vidare på. Två av Sveriges mer betydelsefulla vägar, E18 och E20, sammanstrålar i Örebro län. Det samma gäller den tunga och för Sverige betydelsefulla järnvägen Godsstråket genom Bergslagen samt det stora persontransportstråket, Västra stambanan. Genom stora satsningar på E18 och E20 mot Stockholm samt på Mälarbanan och Svealandsbanan är länet väl sammankopplat med det så kallade Trafiksystem Mälardalen. Tack vare detta minskas restiden kraftigt till flera stora mellansvenska städer. Med sin nordsydliga sträckning knyter Bergslagsdiagonalen ihop länet med Vätternbygden, Dalarna och Hälsingland. Lägg så till Örebro flygplats och Hallsbergs riksbangård samt stora satsningar på datorteknikens möjligheter till snabb kommunikation. Fram träder den kompletta bilden av Örebro län som ett nav i ett dynamiskt transportnätverk. EU har prioriterat 14 transportinfrastrukturprojekt. Ett av dessa är den Nordiska Triangeln där väg och järnväg med hög standard sammanbinder Köpenhamn med Oslo och Stockholm. Denna prioritering av objekt har Sveriges regering ställt sig bakom, vilket innebär en acceptans att ge bland annat vägarna E18 och E20, delen öster om Örebro, samt järnvägsförbindelsen mellan Oslo och Stockholm hög standard. Natur Örebro län är ett Sverige i miniatyr här finns skärgård både i söder och öster, i väster finns Kilsbergen, i norr breder bergslagsskogarna ut sig och däremellan hittar vi slättens odlingslandskap. Länets omväxlande natur ger fantastiska möjligheter till friluftsliv. I Örebro län sker mötet mellan norrlandsterräng och slättlandskap, kraftfullt avgränsat av Norrlandsgränsen. Många arter lever här på sin syd- eller nordgräns. Nästan 60 procent av länets yta täcks av skogar, till största delen traditionellt brukade. Trots den stora bördiga Närkeslätten, som genom sjösänkningarna på 1800-talet torrlade stora våtmarker, är bara tolv procent av markytan åker. Även sjöar och vattendrag täcker idag tolv procent av länets yta. 5

8 Befolkning Länets bebyggelsestruktur och befolkningsfördelning är koncentrerad till länets centrala delar med vissa utlöpare i Bergslagens dalgångar samt till Karlskoga- Degerforsområdet. Örebro län hade invånare den 31 december Örebro som är regionhuvudstad är landets sjunde största kommun med drygt invånare. Kommun/ region Befolkning Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Örebro län Riket Näringsstruktur i utveckling Bergshantering och stål- och järnframställning präglade länge näringslivets sammansättning i stora delar av Örebro län. Nu när näringslivets strukturer förändras, hotas hela det system av kommuncentra som baserat sin verksamhet på dessa basnäringar. Det som en gång var slutna arbetsmarknader har nu behov av integration. Avstånden mellan kommuncentra är korta vilket ger möjlighet till vidgade arbetsmarknader, skolverksamhet e t c. En förutsättning är dock en bra infrastruktur och goda kommunikationer. Under de senaste decennierna har andelen små- och medelstora företag ökat samtidigt som kunskapsintensiva och högteknologiska verksamheter har växt sig allt starkare i länet. Det är ingen slump att finna en koncentration av landets verksamheter med inriktning på energetiska material (sprängämnen) i Karlskoga och Nora eller Transport & Logistikkluster i Örebro och Hallsberg. I kunskaps- och informationssamhället har länets ställning stärkts. För att små och medelstora företag ska kunna expandera behöver de närhet till marknader. Läget, mitt i Skandinavien, ger företagen fördelar i sina kontakter med omvärlden. I Örebro län ligger Sveriges befolkningsmässiga mittpunkt. Inom en radie av 20 mil finns halva Sveriges befolkning. Lägg till ytterligare tio mil och 7,5 miljoner människor kan nås. Detta gör att flera transport- och miljöåtervinningsföretag lokaliserat sin verksamhet hit. Det samma gäller ett antal transportintensiva svenska och internationella storföretag som har valt att koncentrera sin verksamhet eller lägga sina central- eller regionallager i Örebro län. Fordlagret, Spendrups, 6

9 Ahlsells och SJ är några exempel. Dessutom har i princip alla stora speditörer terminaler inom länet. Andra branscher som har stort transportbehov är serviceföretag och företag inom skog- och jordbruk. Företag som bedriver verksamhet med service till andra företag och privatpersoner är växande i Örebro län och förväntas att öka i framtiden. För att årligen transportera den mängd skogsråvara som avverkas i länet (omkring 2 miljoner m 3 per år) krävs cirka timmerbilar eller drygt 14 timmerbilar per dag, året om. Jordbrukets transporter utgör också en omfattande del av den totala transportvolymen på vägnätet. Det rör sig om transporter till och från cirka gårdar i länet och omfattar exempelvis utsäde, spannmål, gödsel, foder, slaktdjur och mjölk samt bränsle till maskiner. Slaktdjuren i Örebro län levereras till slakteriet i Linköping. Varannan dag sker hämtning av mjölk från respektive mjölkproducerande gård för transport till mejeriet. Genom Universitetet i Örebro får näringslivet möjligheten att rekrytera och kompetensutveckla sina medarbetare. Universitet i Örebro är under kraftig expansion och har ett stort utbud av program och kurser. På dess Campus verkade fler än studenter år Universitetet har de senaste åren satsat särskilt på tekniska utbildningar och internationella kontakter. Dessutom har Örebro Universitet en filial i Grythyttan för restaurangutbildning och 2003 startar även en filial i Karlskoga för teknisk utbildning. I Örebro finns även unika statliga specialskolor etablerade, exempelvis Ekeskolan, Birgittaskolan och Riksgymnasiet för döva och hörselskadade. I Örebro län finns också en bred kompetens inom sjukvård, hälsa och idrott. Här erbjuds både vårdhögskola och Gymnastik- och idrottshögskola. Dessutom finns ett av landets modernaste universitetssjukhus som tjänar ett område mycket större än länet. En god ekonomisk utveckling bygger på att vi bevarar och förbättrar miljön. Stort kunnande inom miljöteknik och kemi finns i länet t ex hos SAKAB, Nobel Chemicals, IL Returpapper och Svensk glasåtervinning. Sveriges lantbruksuniversitet är etablerat i länet genom Grimsö forskningsstation. Munksjö/Aspa Bruk och Assi Domän/Frövifors är världsledande när det gäller att utveckla miljövänliga produkter i miljövänliga processer. 7

10 3. Länets transportinfrastruktur Vägar Örebro läns huvudvägnät har formen av ekrar med navet i Hjälmarens västspets. Inom detta nav och vägnät finns landets större producenter av transporttjänster etablerade. Dessa har trafikrelationer med stor nationell och internationell spridning. Huvudparten av transporterna sker på väg. Det statliga allmänna vägnätet kan delas in i grupper enligt översikten. Vägtyp Definition Vägnummer Europavägar och En och tvåsiffriga övriga riksvägar Primära länsvägar Tresiffriga < 500 Sekundära länsvägar Vägar med tätort längs vägen. Från 500 Tertiära länsvägar Trafikflöde från 500 fordon/dygn. Godsflöde från ton/år under de närmaste 5 åren. Trafikflöde <500 fordon/dygn Godsflöde < ton/år under de närmaste 5 åren. Från 500 Riksvägar Riksvägarna binder samman länet med större städer i angränsande län. De är viktiga för att uppfylla de mer övergripande vägtransportbehoven. Såväl inom som utanför länets gränser har riksvägarna avsnitt med låg standard, vilket inverkar negativt på transporteffektiviteten för arbetspendling och näringslivets person- och serviceresor samt godstransporter. Väg E18, Oslo Örebro (E20) E18 ingår i Nordiska Triangeln som kännetecknas av sin speciellt stora betydelse för internationell och nationell trafik. På delen inom länet finns avsnitt med låg standard, exempelvis Lekhyttan Bäck med åtta meters bredd. Trafikmängden inom länet år 2000, varierade mellan och fordon/dygn. (Tätortstrafiken i Karlskoga och Örebro är inte inräknad.) Andelen tung trafik på sträckan inom länet är 15 procent vid den lägsta trafikmängden och 8 procent vid den högsta. Väg E20, Göteborg Örebro (E18) E20 har stor betydelse för bland annat företag i länet, men även för övriga delar av landet eftersom export- och import av varor går via Göteborgs hamn landets enda hamn med transporter direkt över till Amerika och Asien. Inom länet har vägen till stor del god standard, men delen förbi Laxå behöver åtgärdas. Trafikmängden inom länet år 2000, varierade mellan fordon/dygn. (Tätortstrafiken i Örebro är inte inräknad.) Andelen tung trafik på sträckan inom länet är 23 procent vid den lägsta trafikmängden och 11 procent vid den högsta. 8

11 Väg E18/E20, Örebro Stockholm För företagen i länet har europavägen betydelse för tjänste- och serviceresor samt transporter till och från stockholmsområdet och Västerås/Eskilstuna regionen. Den har även betydelse för arbetskraftspendlingen. Trafikmängden inom länet år 2000, varierade mellan fordon/dygn. (Tätortstrafiken i Örebro är inte inräknad.) Andelen tung trafik på sträckan inom länet är mellan 16 och 17 procent. Väg 50 Bergslagsdiagonalen, Ödeshög Brändåsen (E20) (Örebro) Sträckan är mycket tungt belastad med alla typer av gods till och från södra Sverige och kontinenten. Trafikmängden på sträckan länsgränsen trafikplats Brändåsen (anslutning till E20) varierar mellan fordon/dygn. Andelen tung trafik på sträckan inom länet är 18 procent. Väg 50, Bergslagsdiagonalen Örebro Falun - Söderhamn Vägen till och från Dalarna och vidare norrut är av stor betydelse för transporter av stora kvantiteter skogs- och industriprodukter. Trafikmängden inom länet norr om Lillån i Örebro, varierar mellan fordon/dygn. Andelen tung trafik på sträckan inom länet är 18 procent vid den lägsta trafikmängden och 7 procent vid den högsta. Väg 49, Skara Olshammar Askersund (väg 50) Denna väg är av stor betydelse för regionala och interregionala transporter mellan västra Mälardalen/Bergslagen och området mellan Vättern och Vänern. Det är också en alternativ väg för godstransporter på väg E20 mellan Örebro och Skara. Vägens låga trafiktekniska standard i vägens norra del upplevs av näringsliv och pendlare som ytterst problematisk. Trafikmängden inom länet år 2000, varierade mellan fordon/dygn. Vägen har upp till 19 procent tung trafik på vissa sträckor. Väg 51 och 51.01, Norrköping Örebro Vägen är viktig för den interregionala trafiken mellan Örebroregionen och Norrköping/Linköpingregionen. Den har hög belastning av tung trafik med skogsoch lantbruksprodukter till och från Norrköpings Hamn. Väg 51 väntas få ökad betydelse för inlandet genom satsningen på öststatshandel via Norrköpings hamn. Trafikmängden inom länet varierar på delen länsgränsen Kävesta mellan fordon/dygn, uppgifterna är från Vägavsnittet har upp till 13 procent tung trafik. På delen Kävesta E20 varierar antalet fordon/dygn mellan Uppgifterna är från Lastbilsandelen är upp till 15 procent på det avsnittet. På väg 51.01, sträckan Kvarntorpskorset Örebro (Brickebacken), var det 9200 fordon/dygn år Väg 52, Kävesta (51) Katrineholm Vägen är betydelsefull för pendling mellan Örebro, Katrineholm och Nyköping. Trafikmängden inom länet var år 2000 omkring fordon/dygn. Andelen tung trafik på sträckan inom länet är 10 procent. Väg 63, Karlstad Hällefors Kopparberg (väg 50) Denna väg har stor betydelse för interregional trafik mellan centrala och befolkningstäta områden i Värmland och Dalarna och för det lokala näringslivet i norra delen av länet. Trafikmängden inom länet varierar mellan

12 fordon/dygn. Uppgifterna är från år (Tätortstrafiken i Hällefors och Kopparberg är inte inräknad.) Andelen tung trafik inom länet är 16 procent. Väg 68, Lindesberg Fagersta Gävle Vägen har stor betydelse för de regionala och interregionala transporterna mellan främst de mellersta delarna av Bergslagen och söder/västerut, men också för transporter med koppling till norrlandskusten. Vägen har låg standard på flera avsnitt utanför länet. Trafikmängden på sträckan inom länet var fordon/dygn år Andelen tung trafik inom länet är 17 procent. Primära länsvägar De primära länsvägarna har till uppgift att vara komplementära vägar till riksvägarna så att kommuncentra och övriga större tätorter har goda förbindelser till överordnat vägsystem och angränsande län. Dessa vägar, som för länet har en mer regional karaktär, har en mycket varierad standard. 204 från väg 64 i Värmlands län via Svartå och Fjugesta till E från Askersund via Laxå, Degerfors, Karlskoga till Grythyttan 207 från Örebro till Odensbacken 233 från Kopparberg till Skinnskatteberg i Västmanlands län 237 från Karlskoga till Storfors i Värmlands län 243 från Mo (204) via Degerfors och Karlskoga till Gyttorp 244 från Hällefors (väg 63) via Nora till väg från Lindesberg via Frövi, Fellingsbro till Arboga Sekundära och tertiära vägar De sekundära och tertiära vägarna (vägnummer 500 och högre) har också en viktig funktion genom att tillgodose mindre orter och landsbygd med vägförbindelser. Indelningen av länsvägarna i primära, sekundära och tertiära är ett sätt att beskriva vägarnas betydelse och trafikintensitet. Av tabellöversikten framgår de allmänna vägarnas längd inom länet år Vägtyp Längd i kilometer Europavägar och övriga riksvägar 535 Primära länsvägar 362 Sekundära och tertiära länsvägar 2048 Kommunala allmänna vägar

13 Länsplan för regional transportinfrastruktur i Örebro län Väghållare För det allmänna vägnätet är staten, genom Vägverket, och kommunerna väghållare. Den statliga respektive kommunala väghållningen är indelad i väghållningsområden. Det kommunala området är begränsat till kommuncentra och i Örebro län finns elva sådana områden. Staten ansvarar för de allmänna vägar som ligger utanför kommunala väghållningsområden och för de huvudvägar som passerar genom kommuncentra Kopparberg Hällefors Lindesberg 205 Nora Karlskoga E18/ E18 Degerfors Fjugesta Kumla Örebro Hallsberg E20 Laxå Askersund Stamvägar (vissa riksvägar) Övriga riksvägar Länsvägar Kommunalt väghållningsområde Trafikbelastning Örebro län har en högre trafikbelastning/kilometer allmän väg än riksgenomsnittet. Länets statliga vägnät utgör 3.0 procent av det totala statliga vägnätet och har 3,6 procent av det totala trafikarbetet. Trafikarbete mäts i antalet kilometer som ett fordon färdas på vägen. År 2002 uppgick trafikarbetet på det statliga vägnätet i länet till miljoner fordonskilometer, varav drygt hälften utgör trafikarbete på stamvägnätet (E18, E20 och väg 50), vilkas sträckor utgör omkring tio procent av det totala vägnätet. Med andra ord körde fordon 164 miljoner mil på länets statliga vägar under

14 Järnvägar Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut svarar Banverket för banhållningen på statens spåranläggningar - stomjärnvägar. I stomjärnvägar ingår hela det statliga järnvägsnätet, vilket innebär de tidigare stomjärnvägarna, de tidigare länsjärnvägarna och de kapillära järnvägar som övertogs av Banverkets Trafikeringsrätten på statens spåranläggningar regleras i SFS 1996:734. Mälarbanan Stockholm Västerås Arboga (Jädersbruk) Hovsta (Örebro) samt Arboga Frövi Banan har de senaste åren fått en standardökning, där stora delar är nybyggda. Restiden år 2002 är cirka två timmar mellan Örebro Västerås Stockholm. Restiden är densamma på Västra stambanan via Hallsberg och på Svealandsbanan via Eskilstuna. Västra stambanan Stockholm Södertälje Katrineholm Hallsberg Laxå Töreboda Skövde Falköping Alingsås Göteborg Snabbtågsanpassningen på Västra stambanan är färdigställd. För det snabbaste tåget är restiden Stockholm Göteborg under tre timmar. Restiden Stockholm Hallsberg med X 2000 är cirka 1 tim 20 min. Den långväga trafiken på Västra stambanan är tät med både X2000 och InterCity-tåg. Västra stambanan har också en omfattande godstrafik, varav en stor del ska till Göteborgs hamn. Godsstråket genom Bergslagen Storvik Avesta/Krylbo Frövi Örebro Hallsberg Motala Mjölby Stråket är en del av det för godstransporter betydelsefulla nord-sydliga förbindelsen genom landet. Trafiken domineras av godståg. Beroende på delsträcka uppgick år 2002 antalet till mellan godståg/dygn. Delen Frövi Hallsberg är den mest belastade sträckan med omkring 65 godståg per dygn och nästan lika många persontåg. Sträckan har dubbelspår. Sträckorna Storvik Frövi och Hallsberg Mjölby är två av de mest utnyttjade enkelspårssträckorna i landet. Banverket räknar med att belastningen på banan kommer att öka, vilket innebär ökade krav på utbyggnad till dubbelspår. Bergslagsbanan Gävle Storvik Falun Borlänge Ludvika Ställdalen Kopparberg Lindesberg Frövi; Ställdalen Hällefors Kil Samtliga delsträckor av stråket är enkelspår. Trafiken domineras av godståg, men på delarna Borlänge Falun och Gävle Storvik är persontrafiken relativt omfattande. Delen Ställdalen Hällefors Kil trafikeras enbart av godståg. En försöksverksamhet med förhöjd axellast från 22,5 till 25 ton har under hösten 1996 inletts på Bergslagsbanan mellan Hällefors och Hofors, den så kallade stålpendeln. Detta ger företag med tungt, frekvent gods förbättrade möjligheter till effektiva transporter. Den persontrafik som berör Örebro län består av regionaltåg mellan Gävle och Hallsberg, via Falun alternativt Avesta - Krylbo, samt InterRegiotåg mellan Örebro och Mjölby. Värmlandsbanan Laxå Degerfors Karlstad Oslo 12

15 På sträckan Laxå - Karlstad har en snabbtågsanpassning skett. Detta har gett en högsta tillåtna hastighet på 200 km/tim, där spårgeometrin så tillåter. Den trafik som berör Örebro län består av Linx-trafik Stockholm Oslo och X2000- tåg Stockholm Karlstad samt godståg. Kortaste restid mellan Hallsberg och Oslo är cirka 3 tim 20 min. Kumla Närkes Kvarntorp/ Norrtorp Linjen är 9,7 kilometer lång. Godstrafiken kan framföras med 22,5 ton axellast. Banan är oelektrifierad och saknar idag fjärrblockering. Med medel från Länstransportplanen genomfördes spårbyte år Järnvägen svarar för större delen av transporterna till SAKAB:s destruktionsanläggning i Norrtorp, men betjänar även andra industrier bland annat Yxhult AB. Sträckan trafikeras endast av godståg. Bofors Strömtorp Linjen är 14 kilometer lång och sträcker sig i nordostlig riktning från Strömtorp till Bofors. Godstrafiken kan framföras med 22,5 ton axellast. Största tillåtna hastighet är 50 km/tim. Banan är oelektrifierad och saknar idag fjärrblockering. Banan är i behov av rälsbyte på de sträckor där gammal, sliten och lätt räls finns. På en bro krävs förstärkningsåtgärder för att säkra bärigheten. Bergslagsbanan Kopparberg Hällefors Lindesberg Bergslagsbanan Bergslagsbanan Godsstråket genom Bergslagen Nora Mälarbanan Degerfors Karlskoga Strömtorp - Bofors Örebro Mälarbanan Värmlandsbanan Fjugesta Kumla Hallsberg Kumla - Närkes Kvarntorp Västra stambanan Laxå Västra stambanan Askersund Godsstråket genom Bergslagen 13

16 Standard En järnvägslinjes kapacitet påverkas i första hand av tillåten hastighet, signalsystem, tillåtet axellast och antalet tågmötesplatser eller omfattningen dubbelspår. I länet varierar högsta tillåtna hastighet mellan 250 och 90 km/tim för persontrafik och mellan 110 och 30 km/tim för godstrafik. Högsta axellast är 22,5 ton på samtliga linjer, utom på Bergslagsbanan mellan Hällefors och Hofors, där försöksverksamheten med förhöjd axellast till 25 ton pågår. Dubbelspår finns utbyggda på linjerna (Stockholm) Katrineholm Hallsberg Skövde (Göteborg) och Frövi Hallsberg. Örebro län har 451 kilometer stomjärnväg varav 436 kilometer är trafikerad. Av dessa 436 kilometer trafikeras 88 kilometer enbart med godstrafik, resten med både person- och godstrafik. De största problemen med drift och banunderhåll i länet finns på Godsstråket genom Bergslagen, delen Frövi Mjölby och Västra stambanan, delen Hallsberg Laxå. I första hand beror problemen på hög trafikbelastning och därmed högt slitage. På delen Frövi Hallsberg accentueras problemen av dålig bärighet. Godstrafik på järnväg På järnväg transporteras främst skrymmande och tunga godsvolymer över långa avstånd. Cirka fyra miljoner ton (mindre än en procent) transporteras i kombitrafik, d v s kombinerad lastbils- och järnvägstrafik. Länets järnvägar trafikeras av ett stort antal godståg. Belastningen är som regel hög och genomgångstrafiken dominerar. På grund av de stora godsströmmarna mellan norra och södra Sverige är det vissa tider på dygnet kapacitetsbrist på linjen Avesta/Krylbo - Frövi, som räknas som Sveriges hårdast belastade enkelspår. Därför måste vissa tåg ledas via Sala - Västerås - Frövi för att minska belastningen. Trafiken till/från Bofors, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Kumla och Örebro dominerar helt godstrafiken inom Örebro län. Godstransporter på järnväg till riksanläggningen SAKAB i Norrtorp sker på järnvägen Kumla - Närkes Kvarntorp (Norrtorp). Antalet stationer med godstrafik i länet har en vikande tendens. De senaste 15 åren har lastning och lossning av järnvägsgods upphört på 21 stationer. Med Hallsberg som riksbangård finns goda förutsättningar för att länets godstrafik på järnväg ska få snabba transporter. Numera finns 11 stationer som kan lossa/lasta gods. I Örebro finns en av landets 16 kombiterminaler. Kombitrafik innebär att olika transportslag kombineras under transporten, men att godset hela tiden fraktas i samma lastbärare. Traditionellt har den genomsnittliga kombikunden fraktat stora volymer med relativt lågt förädlingsvärde och på transportavstånd längre än 45 mil. Idag kan även mindre volymer med olika typer av förädlingsgrad transporteras på detta vis. Det är emellertid vanligt att slutkunden ligger nära en kombiterminal, vanligtvis inom en radie av tio mil. Vid Örebro Central finns en containerterminal utrustad med rälsgående kran och truck för lyft av containers och påhängsvagnar med maximal vikt av 41 ton. Terminalen tillhör de mer betydelsefulla i landet. I Hallsberg pågår byggandet av en ny kombiterminal i nära anslutning till Riksbangården. Terminalen kommer att vara färdig för att tas i bruk under första halvåret

17 Kollektiv persontrafik på tåg och buss Länstrafiken i Örebro AB är trafikhuvudman för den kollektiva persontrafiken i Örebro län. På den del av stomjärnvägsnätet där persontrafik kan bedrivas utan stöd från det allmänna har SJ trafikeringsrätten. Detta gäller på Västra stambanan Stockholm Hallsberg Göteborg, Värmlandsbanan Laxå- Karlstad Oslo, Mälarbanan Hallsberg Örebro Västerås Stockholm och på Svealandsbanan Hallsberg Örebro Eskilstuna Stockholm. Trafikutbud På järnvägslinjen Ställdalen - Hällefors förekommer ingen regelbunden persontrafik. Den dagliga spårburna trafiken mellan Ställdalen och Kil lades ned 1 juni 1985 i samband med att berörda trafikhuvudmän övertog ansvaret. Viss trafik har sedan förekommit sommartid under veckosluten. Allmänt kan nämnas att SJ satsning på snabbtåget X2000 på ett positivt sätt kommit länet tillgodo. Det har skapat bra förbindelser med länets stora resmål: Stockholm och Göteborg. Utbyggnaden av snabbtågstrafiken har emellertid även negativa konsekvenser då den medför minskat utbud av andra tåg och därmed färre regionala resmöjligheter. Exempel på orter som drabbas av sådana effekter är Degerfors, Laxå och Fellingsbro. Laxå som ligger utefter Västra Stambanan har fått färre stopp med Intercitytåg samtidigt som länets trafikhuvudman får bekosta kompletterande tåg- och busstrafik. Järnvägstrafiken för personbefordran förbi Fellingsbro har upphört i samband med att snabbtågen på den nya Mälarbanan startade. Även här tvingas länets trafikhuvudman bekosta kompletterande trafik. Staten köper regionalpolitiskt motiverad järnvägstrafik. År 2002 trafikeras linjen Örebro - Mjölby dagligen av 7 tågpar som ett resultat av detta. Tåg i Bergslagen, TiB, är ett samarbete mellan staten och berörda THM i Örebro, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Genom att samordna, och gemensamt upphandla, den trafik som staten och THM tidigare köpte var för sig har det totala utbudet kunnat ökas. Trafiken utförs av SJ med moderna elmotorvagnar. Det utbud som berör länet år 2002 är följande: Örebro Frövi Fagersta Storvik Gävle 4 dubbelturer måndag fredag. Örebro Frövi Lindesberg Kopparberg 10 dubbelturer, av vilka 6 körs till/från Borlänge Falun. Vissa TiB-tåg körs även till/från Hallsberg. Efter tillkomsten av TiB har det skett en kraftig ökning av tågresandet i området. År 2002 finns nio stationer för persontrafik i länet. Dessa stationer är Degerfors, Frövi, Hallsberg, Kopparberg, Kumla, Laxå, Lindesberg, Örebro Central och Örebro Södra. Största trafikflödet på den regionala tågtrafiken inom Örebro län har tågen mellan Hallsberg, Kumla och Örebro. Inom den interregionala tågtrafiken har tågen mellan Örebro och Stockholm det största trafikflödet. För invånare som inte bor i anslutning till järnvägsstationerna i länet har Länstrafiken och SJ samordnat busstrafikens och järnvägstrafikens tidtabeller samt taxor. Detta samarbete är av särskilt stor betydelse för invånarna i de kommuner som saknar persontrafik på järnväg: Askersund, Karlskoga, Lekeberg, Nora och Hällefors. 15

18 Linjenätet med buss och tågtrafik som sammanbinder länets tätorter är väl utbyggt. För att förbättra tillgängligheten med kollektivtrafik i de glesbefolkade delarna av länet bedriver Länstrafiken busstrafik till trafiksvaga områden. Bussnätets struktur domineras av förbindelser mot Örebro som länscentrum där flertalet linjer sammanstrålar. Totalt finns 93 busslinjer i Örebro län varav 74 i den regionala trafiken och 19 tätortslinjer. Tätorterna Örebro och Karlskoga har separata linjenät. Inom länet finns ca busshållplatser. Utbudet av turer varierar starkt mellan olika linjer beroende på varierande resandeunderlag. Utbudet varierar även mellan olika tider på dygnet och mellan olika perioder på året beroende på varierande efterfrågan. Turutbudet i den regionala busslinjetrafiken är starkt inriktad mot arbetspendlingen och anpassat till de mest frekventa arbetstiderna. Grundskole- och gymnasieeleverna utgör viktiga kundgrupper. Antalet resande elever är stort och resurs-dimensionerande. Skolornas schematider är därför direkt avgörande för kollektivtrafikens tidtabeller. Trafik för service- och nöjesresor har lägre prioritet vilket återspeglas i turutbudet på kvällar, sön- och helgdagar. Örebro län genomkorsas av ett antal interregionala busslinjer på sträckorna: Örebro Mariestad Göteborg Örebro Karlsborg Skövde Uddevalla Karlstad Örebro Stockholm Örebro Karlskoga Kristinehamn Karlstad Örebro Norrköping Linköping Jönköping Göteborg Karlstad Hällefors Kopparberg Borlänge - Gävle Örebro Eskilstuna - Stockholm Stockholm Örebro Karlstad Oslo Örebro Västerås Uppsala Sådana linjer med daglig trafik har i regel integrerats i det regionala linjenätet dels genom att länets taxa gäller, dels genom att trafikutbudet framgår av Länstrafikens tidtabeller. Resande Under 2001 utfördes totalt ca 11,3 miljoner resor med kollektivtrafiken i länet. Därav skedde 7,1 miljoner resor i tätort och 0,4 miljoner regionala tågresor med användande av Länstrafikens period- och rabattkort. Under perioden ökade kollektivresandet i genomsnitt med 7% per år. Därefter minskade resandet fram till Efter trafikomläggningen hösten 1992 har resandet stabiliserats för att under de senaste åren visa en mindre ökning. I samband med övervägandena om att av miljöskäl öka järnvägarnas andel av transportarbetet förtjänar det att påpekas att resande med länets regionala kollektivtrafik till 85 procent sker med buss. Detta trots att länet har en mycket omfattande persontrafik på järnväg. Satsningarna på utbyggd järnvägstrafik kommer att ge viss överflyttning, men huvudparten av resor med den regionala kollektivtrafiken kommer även i fortsättningen att ske med buss. Det är därför viktigt att även busstrafikens villkor ägnas stor uppmärksamhet. 16

19 Taxesystem Ett nytt taxesystem infördes i slutet av Arbetsresor med buss och tåg inom länet kan ske inom ramen för samarbetsavtalet mellan SJ och Länstrafiken. I samband med trafikstarten på Mälarbanan 1997 utökades samarbetet mellan länstrafikhuvudmännen i Mälardalen och SJ. Då infördes de så kallade TiM-korten. (TiM står för Trafik i Mälardalen.) TiM-korten omfattar SJ:s och Länstrafikens resor i olika kombinationer i Mälardalen. Då Tåg i Bergslagen (TiB) startade 2001 fick TiB ett EU-bidrag för att låta ta fram ett gemensamt taxesystem som skulle gälla över deras upptagningsområde i Örebro, Dalarnas och Västmanlands län. Övrig kollektiv persontrafik på väg Utöver den ovan beskrivna busslinjetrafiken finns ett omfattande utbud av andra trafikformer såsom anropsstyrd taxitrafik för färdtjänst och sjukresor, chartertrafik för skolelever, turism, utflykter, konferenser etc. I oktober 2001 överfördes ansvaret för Färdtjänst, Riksfärdtjänst från kommunerna till trafikhuvudmannen. Syftet med detta är att öka möjligheterna att integrera dessa resor med den ordinarie kollektivtrafiken. I integrationen ingår även Landstingets sjukresor. Flygtrafik Örebro internationella flygplats är beläget en dryg mil väster om Örebro. I länet har en medveten satsning skett på att göra Örebro Flygplats till en modern medelstor flygplats. Flygplatsen har haft en kraftig trafikökning fram till Därefter har det skett en minskning av trafiken. Flygplatsen ingår i det sekundära linjenätet och är av Luftfartsverket klassad som trafikflygplats. Örebro flygplats är den tredje största i landet på godssidan och 6:e största på persontrafik på utlandet. Förutom linjetrafik finns charter- och fraktflygtrafik. I länet finns dessutom flygplatser med belagd bana i Karlskoga och Laxå. Dessa betjänar i huvudsak privat-, klubb- samt visst affärsflyg. Örebro Flygplats Flygplatsen ägs av Örebro Läns Flygplats AB, vilket är ett helägt dotterbolag till Länstrafiken i Örebro AB. Verksamheten är nu inne på sitt 23 år. Under den tiden har flygplatsen utvecklats till landets tredje största när det gäller fraktflyg. Med sitt geografiska läge, mitt i Skandinavien, bedömer vi att den positionen kommer att stärkas ytterligare. Det främsta upptagningsområdet för Örebro Flygplats är Örebro län samt till länet angränsande kommuner inom en radie av 15 till 20 mil. På grund av flygplatsens centrala läge i landet finns ett väl fungerande charter- och fraktflyg. 17

20 Utvecklingen för passagerarflyget på Örebro Flygplats uppvisar en positiv trend sedan 1997 fram till år Sedan dess har antalet passagerare minskat och det totala antalet närmar sig 1998 års nivå. Flygfrakten har fluktuerat starkt under den här tiden, vilket sannolikt beror på konjunkturläget för Ericson, som är en av flygplatsens större kunder. Se figur nedan över utvecklingen där år 1998 utgör index Ton gods Allmänflyg Totalt an tal passagerare Charter Reguljärflyg År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 Figur: Utvecklingen på Örebro Flygplats där år 1998 är index 100. Reguljärflyg Örebro Arlanda Örebro På sträckan sker fem avgångar per dag åt vardera hållet år Sammantaget flögs omkring passagerare under Örebro Köpenhamn Örebro På sträckan sker fyra avgångar per dag åt vardera hållet år Sammantaget flögs omkring passagerare under Örebro Malmö Örebro På sträckan sker två avgångar per dag åt vardera hållet år Sammantaget flögs omkring passagerare under Charterflyg Charterverksamheten började 1995 med resor till Mallorca och Turkiet. Detta har sedan utvecklats med bland annat resmålen Kanarieöarna, Kreta, Rhodos och Kos samt vintercharter till Gran Canaria och Teneriffa. År 2001 reste charterresenärer från Örebro flygplats, vilket är 60 procent av det totala antalet passagerare som valt att flyga från Örebro. Allmänflyg Allmänflyget omfattar regelbunden taxi- och privatflygtrafik samt ambulans-, militär- och polisflyg. I anslutning till flygplatsen finns aktiva segelflyg- respektive motorflygklubb och fallskärmsklubb. Fraktflyg Gods kan transporteras med både passagerarplan och speciella fraktplan. Fördelen för flygbolagen att lasta frakt i samma plan som passagerare är att planen oftast har större fraktkapacitet än vad enbart passagerarna kräver. Därmed är det möjligt för ett och samma flygplan att ta med både passagerare och gods på sin flygrutt. Fraktplan används för att ta betydligt tyngre och större kolli än vad passagerarplanen klarar. Fyra linjelagda fraktplan hanteras per dag 18

21 Inrikes flygfrakt dominerades tidigare av tidningar och post, men på senare tid har satsningarna på expresstrafik för småpaket - Jetpaket - fått en allt ökande del. All flygfrakt går dock inte med flyg. I Sverige och i övriga Europa sker en stor del av flygtransportarbetet med lastbil till lastbil. Flyggodset hämtas upp från olika orter och även vid flygplatser för transport till terminaler. Vid terminalerna sker omlastning till annan lastbil som fullföljer transporten inom Sverige eller till andra länder i övriga Europa. Resurser Alltsedan starten 1979 har flera större investeringar genomförts. Vissa år har dessa varit lika stora som årsomsättningen. Under 2001 och 2002 har start- och landningsbanan förlängts med 300 meter, inklusive vänd- och väntplats. Banan är idag meter, vilket möjliggör att man idag kan ta emot i stort sett alla typer av flygplan. I början av 2002 installerades även ett nytt ILS-system för säkrare inflygning. Den nuvarande passagerarterminalen är i stort behov av upprustning för att klara nya säkerhetskrav och ytterligare öka tillgängligheten. Terminalen har sedan starten genomgått flera utbyggnader och har i dag en kapacitet att klara cirka årspassagerare. Fraktterminalen, som byggdes 1997, har en total yta på kvm, samt en kontorsdel. Flygplatsen är komplett utrustad och har kapacitet och kunskap att ta hand om flygplan, lastbilar, dokument och tullhantering. Hamnar För företag i Örebro län är det betydelsefullt med goda transportmöjligheter till hamnarna. Örebro län har emellertid inte några godshamnar innanför länsgränsen. Det mesta godset transporteras på väg eller järnväg till/från Göteborgs hamn som är landets enda hamn med oceangående trafik. Andra hamnar av betydelse för länets näringsliv är Norrköping, Köping och Västerås. Även övriga hamnar vid Östersjökusten hanterar gods som ska till/från Örebroregionen. Gruvprodukter från Zinkgruvan transporteras till Otterbäckens hamn vid Vänern. 3.6 Trafiksäkerhet Regeringens etappmål är att det totala antalet dödade i trafiken ska minska till 270 år År 2003 omkom totalt 530 personer på våra vägar i riket. I Örebro län dödades under 2003 totalt 19 personer. Om Örebro län ska reducera antalet omkomna i trafiken till lika stor del som riket innebär det en reducering med 12 dödade per år fram till år 2007, jämfört med Vid jämförelse mellan länet och riket framgår att i riket har antalet dödade minskat kraftigt under hela 1990-talet och början av 2000-talet, även om antalet ökade mot slutet av 1990-talet. För länet är antalet dödade relativt få till antal, vilket innebär att jämförelser över tiden påverkas kraftfullt av enstaka olyckor. Det är därför inte möjligt att tala om någon trend i länet. Antal skadade och dödade i vägtrafiken i landet och i länet har minskat samtidigt som trafiken under de senaste åren ökat med 2-3 procent årligen. 19

22 Figuren nedan visar antal dödade och skadade i Sverige från Vänster y- axel visar antalet döda och höger y-axeln visar antal skadade Dödade Skadade Figuren nedan visar antal dödade och skadade i Örebro län från Vänster y-axel visar antalet döda och höger y-axeln visar antal skadade Dödade Skadade Antalet skadade i länet varierade kraftigt i början av 1990-talet för att nå en topp år 1995 och därefter minska kraftigt. En uppdelning av de skadade i svårt respektive lindrigt skadade skulle visa att antalet svårt skadade minskat dramatiskt under senare delen av 1990-talet. I riket visar emellertid motsvarande kurva på en ökning av antalet skadade i trafiken under 1990-talet. Olyckor på vägavsnitt Av Vägverkets statistik för trafikolyckor kan bland annat utläsas de vägavsnitt där antalet olyckor/kilometer är störst. Riksväg 50 på delen E18/E20 Lillån och E18, delen mellan Örebro och Karlskoga, är de avsnitt där flest olyckor i länet sker. På länets järnvägar finns trafiksäkerhetsproblem främst på delen Frövi - Hallsberg, som har ett stort antal plankorsningar vilka är kostsamma och tekniskt svåra att åtgärda. Med trafikökningen på detta avsnitt är det angeläget att dessa plankorsningar byggs bort, trots den höga kostnaden. På Västra Stambanan har Banverket de senaste åren byggt bort relativt många plankorsningar och planer finns på att ta bort ytterligare korsningar de närmaste åren. 20

23 Ytterligare åtgärder för oskyddade trafikanter behöver vidtas. En större separering av trafik är önskvärd exempelvis genom utbyggnad av gång- och cykelvägnät i tätorter. Trafikmiljö Huvuddelen av allt resande företas inom tätorter och tätortsområden. Här finns också de största möjligheterna för ett kollektivt resande och ett resande i andra former än med bil. Därmed finns också en potential att utveckla ett mer miljöanpassat transportsystem. Samtidigt finns inom dessa områden de största behoven av insatser för att åtgärda de miljöproblem som följer av en omfattande tåg- och biltrafik. Såväl tåg- som biltrafik förväntas öka, vilket ger ett ökat behov av miljöåtgärder. De områden där miljöproblem skapas av befintliga transportsystem och där länsanknutna åtgärder kan vidtas är främst buller från tåg- och biltrafik och hot mot vattentäkter. Andra åtgärder att förbättra trafikmiljön kan vara att anlägga miljöprioriterade genomfarter för biltrafik. 21

24 4. Utgångspunkter för planeringen Transporternas utveckling I den nationella strategiska analysen, Samplan 1999: 2, prognostiseras utvecklingen av transporterna till år Prognosen visar att transportarbete och antal resor väntas öka. För både gods- och persontransporter ökar last- respektive personbilen mest i absoluta tal. Hur stor fördelningen förväntas bli på de olika transportmedlen anges i figurer nedan. Flyg 0% Gång o cykel 24% Buss Bil 10% 65% Bil Tåg 76% 1% Gång o cykel 5% Buss 10% Flyg 3% Tåg 6% Lastbil 47% Färja 1% Järnväg 21% Sjöfart 31% Andel av totala antalet personresor för olika transportmedel år Figur: Andel av totala persontransportarbetet för olika transportmedel år Figur: Andel av totala godstransportarbetet för olika transportmedel år Enligt Statens Institut för Kommunikationsanalys (SIKA) prognoser är Mälardalsregionen, till vilken Örebro län hör, den region i landet som kommer att få den största trafiktillväxten såväl till år 2010 som år Detta ställer höga krav på vägnätets standard inom hela regionen. Den nationella trafikpolitiken Inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen finns flera politiskt grundläggande förutsättningar. Den nationella trafikpolitiken; Transportpolitik för en hållbar utveckling, proposition 1997/98:56 Regeringens proposition; Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem 2001/02:20 Regeringens direktiv inför planeringsarbetet Länsstyrelsens regionala mål År 1998 fattade riksdagen ett transportpolitiskt beslut, där mål, principer och riktlinjer för transportpolitiken fastslogs. (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266). Nedan redovisas det övergripande målet och delmålen. De trafikpolitiska delmålen samt vissa etappmål finns mer utförligt beskrivna i regeringens proposition 1997/98:56 Trafikpolitik för en hållbar utveckling. Genom regeringens proposition 2001/02:20 kompletterades delmålet Hög transportkvalitet och ett sjätte delmål om Ett jämställt transportsystem tillkom. 22

25 Trafikpolitikens mål Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Tillgängligt transportsystem Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion skall medge en hög transport-kvalitet för medborgarna och näringslivet. Säker trafik Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. God miljö Transportsystemets utformning och funktion skall anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser skall främjas. Positiv regional utveckling Transportsystemet skall främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Ett jämställt transportsystem Transportsystemet skall vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män skall ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar skall tillmätas samma vikt. Beslutad inriktning för infrastrukturen Ytterligare en utgångspunkt för Banverkets, Vägverkets och länsstyrelsernas infrastrukturplaner är regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Riksdagen antog propositionen i december Propositionens huvudsakliga innehåll Regeringen redovisar i denna proposition förslag till inriktning av den fortsatta planeringen av transportinfrastrukturen. Förslagen omfattar mål, ekonomiska ramar, planeringskriterier och ansvarsfördelning i den kommande planeringsprocessen. Det övergripande transportpolitiska målet från 1998 att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet ligger fast. Det övergripande målet kompletteras med ett nytt sjätte delmål om ett jämställt transportsystem samt en justering av delmålet om hög transportkvalitet så att det 23