-4, KS :00. Kommunstyrelsens protokoll

Transkript

1 -4, KS :00 Kommunstyrelsens protokoll

2 -3, KS :00 Plats och tid OSD/Folkets Hus den 19 november 2015, kl Paragrafer Beslutande Övriga deltagare Enligt tjänstgöringslista Anders Wennerberg, kommundirektör Unto Järvirova, biträdande kommundirektör Anna Backlund, kommunsekreterare Maria Lewandowski, kommunjurist Justering Utses att justera Underskrifter Anna Backlund Sekreterare AnnSofie Andersson, S Ordförande Pär Löfstrand, FP Justerande Justeringen av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits genom anslag på kommunens anslagstavla. Anslagstid t o m Förvaringsplats Kommunledningsförvaltningen

3 -2, KS :00 LEDAMÖTER AnnSofie Andersson, S, ordförande 1 Från/ Närv OMRÖSTNINGAR JA NEJ JA NEJ JA NEJ Anders Edvinsson, S, 1:e vice ordförande 1 Per-Olof Persson, S 1 Mona Modin Tjulin, S 1 Niklas Daoson, S, ersättare Kholod Mahmood, S 1 Emil Burman, S 1 Karin Thomasson, MP 1 Christina Hedin, V 1 Pär Jönsson, M, 2:e vice ordförande 1 Tord Jemteborn, M 1 Lise Hjemgaard Svensson, M 1 Bosse Svensson, C 1 Carina Asplund, C 1 Pär Löfstrand, FP 1 Peter Johansson, SD 1 Inte tjänstgörande: Björn Sandal, S, Anton Waara, S, Ida Asp, S, Maria Nerpin, S, Bendigt Eriksson, S, Florian Stamm, MP, Nisse Sandqvist, V, Joel Nordkvist, M, Ragna Unger, M, Magnus Andersson, C, Jonas Rask Samuelsson, C, Margareta Widell, FP

4 369, KS :00 KS: 9/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Protokollets justering En ledamot som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt en ersättare för denna utses. Protokollet ska justeras den 19 november direkt efter sammanträdet. Kommunstyrelsens beslut Till justerande utses Pär Löfstrand, FP Till ersättare utses Tord Jemteborn, M 2. Fastställande av dagordning Kommunstyrelsens beslut Dagordningen fastställs. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

5 370, KS :00 KS: 1879/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utbyggnad av fibernätet i Östersunds kommun Östersunds kommun har givit Axeg i uppdrag att beräkna ekonomiska effekter av att ansluta återstående fastigheter i Östersunds kommun till fibernätet. Axeg har under september/oktober genomfört en kartläggning för att ta fram kostnaden för detta. Samtidigt har en ekonomisk analys av affären genomförts. Ca småhus är redan anslutna till fibernätet. Totalt bostadsfastigheter, varav småhus återstår att fiberansluta. Genom planering i GIS-system, där samtliga bostadsfastigheter i kommunen lagts in, har en kartläggning samt kostnadskalkylering genomförts. Hela kommunen har delats upp i kluster, 12 för tätort och 39 för landsbygd. En fiktiv nätplanering/grovprojektering har genomförts där varje bostadsfastighet har anslutits till fibernätet. Klustren har även knutits ihop av ett planerat stamnät. Befintligt nät har tagits som utgångspunkt i planeringen. Arbetet har resulterat i kvantiteter för anläggning av ny kanalisation/fiber samt anläggning av fiber i befintlig kanalisation. Dessa kvantiteter har sedan kostnadsbestämts genom att applicera nyckeltal på dem.' En full utbyggnad till samtliga i kommunen återstående bostadsfastigheter skulle medföra en investering om 383,5 Mnkr. Motsvarande behov för endast villorna är 307,7 Mnkr. En affärssimulering har gjorts för att beskriva hur utbyggnaden kan hanteras som affär. Affärens långsiktiga bärighet och återbetalning har beräknats. Utgångspunkten är att utbyggnaden görs genom en av nuläget oberoende organisation. Affären genererar en stabil vinst över tid. Affären belastar långsiktigt därmed inte den kommunala budgeten utan är självfinansierande. Kassaflödeskalkylen visar att kassaflödets lägsta punkt inträffar år fyra och är -171,1 Mnkr vilket alltså motsvarar det faktiska finansieringsbehovet. Detta kapital behöver skjutas till genom upplåning för att täcka investeringarna. Pay off för nätetablering är omkring 16 år. VD i rådhus ABs konklusion av bilagd utredning är att kommunen inte bör bilda ett bolag för att bygga ut fibernätet i Östersunds kommun, motiverat av det negativa kassaflödet som beror på investeringsbehovet på 385 Mnkr. För att säkerställa att marknaden verkligen bygger ut fibernätet i enlighet med Östersunds bredbandsstrategi är innehållet i avtalet med IP - Only av största vikt. Det bör framgå i avtalet mellan Jämtkraft AB och IP - Only att målen i bredbandsstrategin uppfylls. Det är också av stor vikt för Östersunds kommun att avtalet har en längd som säkerställer ett långsiktigt ägande och därmed ett ansvarstagande för utbyggnaden av fibernätet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

6 370, KS :00 KS: 1879/2015 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utredning fiberutbyggnad IP-only avtal Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Utredningen läggs till handlingarna 2. a) Jämtkraft AB säljer fibernätet till IP - Only b) Jämtkraft AB säkerställer i avtal att ett långsiktigt ägande och an svarstagande uppfylls. c) Jämtkraft AB säkerställer i avtal att bredbandsstrategin i Östersunds Kommun uppfylls d) tecknade avtal ska villkoras av slutligt godkännande av Östersunds kommunfullmäktige Beslutet skickas till Unto Järvirova VD Rådhus AB Annsofie Andersson Ordförande Jämtkraft AB Anders Ericsson VD Jämtkraft AB Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

7 370, KS :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Datum Dnr Unto Järvirova Kommunstyrelsen Utbyggnad av fibernätet i Östersunds kommun Sammanfattning Östersunds kommun har givit Axeg i uppdrag att beräkna ekonomiska effekter av att ansluta återstående fastigheter i Östersunds kommun till fibernätet. Axeg har under september/oktober genomfört en kartläggning för att ta fram kostnaden för detta. Samtidigt har en ekonomisk analys av affären genomförts. Ca småhus är redan anslutna till fibernätet. Totalt bostadsfastigheter, varav småhus återstår att fiberansluta. Genom planering i GIS-system, där samtliga bostadsfastigheter i kommunen lagts in, har en kartläggning samt kostnadskalkylering genomförts. Hela kommunen har delats upp i kluster, 12 för tätort och 39 för landsbygd. En fiktiv nätplanering/grovprojektering har genomförts där varje bostadsfastighet har anslutits till fibernätet. Klustren har även knutits ihop av ett planerat stamnät. Befintligt nät har tagits som utgångspunkt i planeringen. Arbetet har resulterat i kvantiteter för anläggning av ny kanalisation/fiber samt anläggning av fiber i befintlig kanalisation. Dessa kvantiteter har sedan kostnadsbestämts genom att applicera nyckeltal på dem. En full utbyggnad till samtliga i kommunen återstående bostadsfastigheter skulle medföra en investering om 383,5 Mnkr. Motsvarande behov för endast villorna är 307,7 Mnkr. En affärssimulering har gjorts för att beskriva hur utbyggnaden kan hanteras som affär. Affärens långsiktiga bärighet och återbetalning har beräknats. Utgångspunkten är att utbyggnaden görs genom en av nuläget oberoende organisation. Affären genererar en stabil vinst över tid. Affären belastar långsiktigt därmed inte den kommunala budgeten utan är självfinansierande. Kassaflödeskalkylen visar att kassaflödets lägsta punkt inträffar år fyra och är -171,1 Mnkr vilket alltså motsvarar det faktiska finansieringsbehovet. Detta kapital behöver skjutas till genom upplåning för att täcka investeringarna. Pay off för nätetablering är omkring 16 år. VD i rådhus ABs konklusion av bilagd utredning är att kommunen inte bör bilda ett bolag för att bygga ut fibernätet i Östersunds kommun, motiverat av det negativa kassaflödet som beror på investeringsbehovet på 385 Mnkr. För att säkerställa att marknaden verkligen bygger ut fibernätet i enlighet med Östersunds bredbandsstrategi är innehållet i avtalet med IP - Only av största vikt. Det bör framgå i avtalet mellan Jämtkraft AB och IP - Only att målen i bredbandsstrategin uppfylls. Det är också av stor vikt för Östersunds kommun att avtalet har en längd som säkerställer ett långsiktigt ägande och därmed ett ansvarstagande för utbyggnaden av fibernätet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

8 370, KS :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 2 Datum Dnr Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Utredning fiberutbyggnad Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Utredningen läggs till handlingarna 2. a) Jämtkraft AB säljer fibernätet till IP - Only b) Jämtkraft AB säkerställer i avtal att ett långsiktigt ägande och ansvarstagande uppfylls. c) Jämtkraft AB säkerställer i avtal att bredbandsstrategin i Östersunds Kommun uppfylls d) tecknade avtal ska villkoras av slutligt godkännande av Östersunds kommunfullmäktige Bakgrund Regeringen har genom sin samlade digitala strategi, Den digitala agendan från 2011, slagit fram ett antal mål, bl.a. för bredbandsutbyggnaden. Dessa mål innebär att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Den nya regeringen förväntas komma med en uppdaterad digital agenda under , med ännu tydligare krav på bredbandsutbyggnaden. Östersund har genom sin bredbandsstrategi från 2014 definierat bredbandsmål som man anser viktiga för en gynnsam samhällsutveckling: Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utbyggnadsmål: Alla fasta hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till bredband bör 40% ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 2020 ska 100% ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Detta gäller såväl uppströms som nedströms. Prioritetsmål: Bredbandsutbyggnad ska prioriteras både i staden, tätorterna och på landsbygden. Samhällsmål: Ju mer tjänster som digitaliseras desto mer resurser kan frigöras till annat. Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska ansvara för och finansiera fortsatt utbyggnad. Östersunds kommun arbetar just nu med att kartlägga vilka handlingsalternativ man har för att uppnå målen, samt vilka effekter och konsekvenser de olika handlingsalternativen har. Uppdraget och syfte Östersunds kommun har som en del i ovan beskrivna strategiarbete beställt en utredning rörande kostnader och investeringsbehov för en utbyggnad av fibernät för att uppnå målen. Axeg har fått i uppdrag att göra en oberoende Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

9 370, KS :00 / Bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 3 Datum Dnr kartläggning/kostnadskalkylering samt en affärssimulering av vad det skulle innebära att bygga ut nät till samtliga fastigheter i kommunen. Syftet med dokumentet är att: a) Beskriva metodiken för en nominell utbyggnad till i kommunen ej fiberanslutna fastigheter; b) Beskriva vad en utbyggnad av fiber innebär i form av investering och löpande kostnader; c) Analysera och beskriva affärseffekterna av en sådan utbyggnad, dvs. intäkter, investeringsbehov och kostnader, pay off, effekter på kommunens finanser och finansieringsbehov KOMMUNLEDNINGFÖRVALTNINGEN Anders Wennerberg Kommundirektör Beslutet skickas till Unto Järvirova VD Rådhus AB Annsofie Andersson Ordförande Jämtkraft AB Anders Ericsson VD Jämtkraft AB Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer

10 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Utredning fiberutbyggnad Östersunds kommun AXEG2015:035/ Rev. A Bilagor: 1. Beräkning av kluster 2. Affärskalkyl

11 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Sammanfattning Östersunds kommun har givit Axeg i uppdrag att beräkna ekonomiska effekter av att ansluta återstående fastigheter i Östersunds kommun till fibernätet. Axeg har under september/oktober genomfört en kartläggning för att ta fram kostnaden för detta. Samtidigt har en ekonomisk analys av affären genomförts. Ca småhus är redan anslutna till fibernätet. Totalt bostadsfastigheter, varav småhus återstår att fiberansluta. Genom planering i GIS-system, där samtliga bostadsfastigheter i kommunen lagts in, har en kartläggning samt kostnadskalkylering genomförts. Hela kommunen har delats upp i kluster, 12 för tätort och 39 för landsbygd. En fiktiv nätplanering/grovprojektering har genomförts där varje bostadsfastighet har anslutits till fibernätet. Klustren har även knutits ihop av ett planerat stamnät. Befintligt nät har tagits som utgångspunkt i planeringen. Arbetet har resulterat i kvantiteter för anläggning av ny kanalisation/fiber samt anläggning av fiber i befintlig kanalisation. Dessa kvantiteter har sedan kostnadsbestämts genom att applicera nyckeltal på dem. En full utbyggnad till samtliga i kommunen återstående bostadsfastigheter skulle medföra en investering om 383,5 Mnkr. Motsvarande behov för endast villorna är 307,7 Mnkr. En affärssimulering har gjorts för att beskriva hur utbyggnaden kan hanteras som affär. Affärens långsiktiga bärighet och återbetalning har beräknats. Utgångspunkten är att utbyggnaden görs genom en av nuläget oberoende organisation. Affären genererar en stabil vinst över tid. Affären belastar långsiktigt därmed inte den kommunala budgeten utan är självfinansierande. Kassaflödeskalkylen visar att kassaflödets lägsta punkt inträffar år fyra och är -171,1 Mnkr vilket alltså motsvarar det faktiska finansieringsbehovet. Detta kapital behöver skjutas till genom upplåning för att täcka investeringarna. Pay off för nätetablering är omkring 16 år. Samhället står inför flera utmaningar och möjligheter, där en ökad digitalisering ökar komplexiteten i samhället och samtidigt skapar förutsättningar för att hantera konsekvenser av de utmaningar samhället står inför. Exempel på utmaningar som samhället över tid måste hantera är: En förändrad demografisk struktur med allt fler äldre. Detta kommer driva ökade kostnader för bl.a. vård och omsorg. En snabb befolkningstillväxt som en följd av ett stort antal nyanlända. Ett allt högre konkurrenstryck för företag genom de senaste årtiondenas globalisering där geografisk placering av arbetskraft tenderar att minska. En omflyttning av människor från landsbygd till städer. En generell ökad digitalisering av tjänster. En väl fungerade It-infrastruktur blir en viktig samhällsfunktion, där en digital ryggrad utgör en av de allra viktigaste produktionsfaktorerna för att kunna möta utmaningarna. Kraven på utbyggnad och tillgänglighet ökar år för år och i takt med att allt större delar av samhällets olika verksamheter blir It-baserade. 2

12 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A En kommun har två huvudsakliga val för hur man vill fördela ansvaret för utbyggnad av fibernät i kommunen: 1) Man överlåter på marknaden att göra utbyggnad. 2) Kommunen tar ett eget ansvar för utbyggnation. Att förlita sig på en eller flera marknadsaktörers utbyggnad kan innebära en risk i förhållande till de uppsatta målen. Då marknaden i första hand kommer att optimera sin affär finns risk för att områden med sämre lönsamhet inte blir utbyggda. Det kan därför finnas en potentiell målkonflikt mellan de av Östersunds kommun beslutade bredbandsmålen där man å ena sidan har ett ambitiöst utbyggnadsmål och å andra sidan säger att marknaden förväntas lösa denna uppgift (referens till antagen Bredbandsstrategi från 2014). Om kommunen själv väljer att ta ett ansvar för utbyggnad så innebär det att kommunen själva har kontroll över att utbyggnad faktiskt sker samt att man kan styra driftsäkerheten i nätet. Man bygger då också upp en egen anläggning och affär som i ett senare skede kan avyttras i det fall kommunen vill skifta strategi. Nackdelen är att kommunen måste allokera medel och resurser för något som av vissa i dagsläget kan uppfattas som en ickekommunal angelägenhet. Även om affären långsiktigt bär sig självt, måste ändå en grundläggande finansiering göras. Det krävs också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten. En kompetent huvudman behövs för att kunna göra affären lönsam och verksamheten effektiv. 3

13 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A SAMMANFATTNING 2 BAKGRUND 5 UPPDRAGET OCH SYFTE 5 NULÄGE 5 KARTLÄGGNING OCH KOSTNADSKALKYLERING 7 AFFÄRSIMULERING 13 ÖSTERSUNDS KOMMUNS BREDBANDSSTRATEGI 15 STRATEGISKT VAL FÖR BREDBANDSUTBYGGNAD 16 4

14 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Bakgrund Regeringen har genom sin samlade digitala strategi, Den digitala agendan från 2011, slagit fram ett antal mål, bl.a. för bredbandsutbyggnaden. Dessa mål innebär att år 2020 bör 90 % av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 % ha tillgång till bredband med den hastigheten. Den nya regeringen förväntas komma med en uppdaterad digital agenda under , med ännu tydligare krav på bredbandsutbyggnaden. Östersund har genom sin bredbandsstrategi från 2014 definierat bredbandsmål som man anser viktiga för en gynnsam samhällsutveckling: Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utbyggnadsmål: Alla fasta hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till bredband bör 40% ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 2020 ska 100% ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Detta gäller såväl uppströms som nedströms. Prioritetsmål: Bredbandsutbyggnad ska prioriteras både i staden, tätorterna och på landsbygden. Samhällsmål: Ju mer tjänster som digitaliseras desto mer resurser kan frigöras till annat. Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska ansvara för och finansiera fortsatt utbyggnad. Östersunds kommun arbetar just nu med att kartlägga vilka handlingsalternativ man har för att uppnå målen, samt vilka effekter och konsekvenser de olika handlingsalternativen har. Uppdraget och syfte Östersunds kommun har som en del i ovan beskrivna strategiarbete beställt en utredning rörande kostnader och investeringsbehov för en utbyggnad av fibernät för att uppnå målen från Axeg. Axeg har fått i uppdrag att göra en oberoende kartläggning/kostnadskalkylering samt en affärssimulering av vad det skulle innebära att bygga ut nät till samtliga fastigheter i kommunen. Syftet med dokumentet är att: a) Beskriva metodiken för en nominell utbyggnad till i kommunen ej fiberanslutna fastigheter; b) Beskriva vad en utbyggnad av fiber innebär i form av investering och löpande kostnader; c) Analysera och beskriva affärseffekterna av en sådan utbyggnad, dvs. intäkter, investeringsbehov och kostnader, pay off, effekter på kommunens finanser och finansieringsbehov. Nuläge Östersunds kommun bedriver idag en kommunal bredbandsverksamhet via det kommunägda energibolaget Jämtkraft via sin enhet Jämtkraft Telekom. Försäljningsverksamheten bedrivs genom upplåtelse av fiber och kapacitet genom det fibernät man förfogar över. Fibernätet 5

15 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A omfattar bl.a. anslutning till ca småhus, en stor andel av Östersundshems fastigheter, företag, mobilmaster m.m. Jämtkraft har sex anställda som arbetar uteslutande med bredband och telekom. Jämtkraft har fibernät i flera kommuner utöver Östersund främst Åre och Krokom. Den nuvarande stadsnätsverksamheten bedrivs som en egen affärsenhet inom Jämtkraft. Nuvarande ägardirektiv omfattar inte krav på utbyggnad eller lönsamhetskrav på den befintliga stadsnätsverksamheten. Det saknas en tydlig modell för styrning och uppföljning av Jämtkraft Telekoms verksamhet. Jämtkraft Telekom saknar en effektiv strategi och klar målsättning för sin verksamhet. Bredbandsverksamheten utgör idag en marginell verksamhet inom Jämtkraft och belastas med höga overhead-kostnader. Jämtkraft tillämpar den s.k. Öppna modellen. Detta innebär att man endast gör affärer på infrastrukturnivå och alltså agerar nätägare. Jämkraft har avtal med Zitius om att agera kommunikationsoperatör i Jämtkrafts nät. Det finns även ett liknande avtal med Servanet. 1 Den öppna modellen utgår ifrån att det ska finnas konkurrens på tjänstenivå olika tjänsteleverantörer ska tillhandahålla ett utbud som tävlar med de andra tjänsteleverantörernas utbud och därmed skapa en mångfald och ett varierat utbud av prisvärda tjänster. Den öppna modellen har i grunden tre aktörer nätägaren, kommunikationsoperatören och tjänsteleverantören. Nätägaren bygger ett fibernät (ibland kallat passivt nät ) från slutkunden och in till en central överlämningspunkt. Kommunikationsoperatören sätter upp utrustning för att aktivera det passiva nätet, dvs. skapa en signal från slutkunden till den centrala överlämningspunkten. Kommunikationsoperatören hanterar även anslutning av tjänsteleverantörer till nätet (både avtalsmässigt och tekniskt) och skapar en affärslogik i nätet. Tjänsteleverantören är den part som tillhandahåller tjänster, t.ex. internet, tv eller telefoni. Tjänsteleverantören är den enda aktören (i normalfallet) som tar betalt av slutkunden för tjänsten. En del av det fakturerade beloppet betalar tjänsteleverantören till kommunikationsoperatören i s.k. relationsavgift. Det är kommunikationsoperatörens enda intäkt. Kommunikationsoperatören betalar sedan en del av denna intäkt i sin tur till nätägaren för rätten att ansluta kunden (dvs. i praktiken som näthyra). Kunden betalar dock alltid för sin nätanslutning, oftast genom en anslutningsavgift till nätägaren. 1 Se kapitel 8 för mer information. 6

16 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Jämkraft Telekom omsätter enligt prognos 2 (P2) för 2015 ca 35,3 Mnkr. Rörelseresultatet är ca 6,5 Mnkr och rörelsemarginalen därmed 18,4 %. Kartläggning och kostnadskalkylering Utgångspunkten för arbetet är att göra en kostnadskalkylering för anslutning av samtliga ej fiberanslutna bostadsfastigheter i kommunen. Med bostadsfastighet menas sådan fastighet, flerfamiljshus eller småhus, där det finns mantalsskrivna personer. Denna definition omfattar totalt fastigheter av dessa är ännu ej anslutna till fibernät. Arbetet har genomförts genom att hela kommunen delats upp i kluster, 12 för tätort och 39 för landsbygd med utgångspunkt i fastighetsregistret. En fiktiv nätplanering/grovprojektering har gjorts i GIS-system för samtliga ingående fastigheter per kluster. Klustren har även knutits ihop av ett planerat stamnät. Arbetet har resulterat i kvantiteter för anläggning av ny kanalisation/fiber samt anläggning av fiber i befintlig kanalisation. Genom att applicera nyckeltal avseende kostnad per enhet på dessa kvantiteter erhålls en total kostnad per kluster (och därmed totalt). Jämtkrafts befintliga fibernät har tagits som utgångspunkt för nätplaneringen/grovprojekteringen, dvs. där sådant nät finns har det använts. Nytt distributionsnät (nät mellan olika byområden och tätorter) har beräknats när det enbart är distributionsnät. Delar av detta nät ingår även i byområde/kluster, men kostnaden för detta tas upp i anslutningsnätet då det samförläggs med distributionsnätet. Som beskrivits ovan har hela kommunen delats upp i kluster, 12 för tätort och 39 för landsbygd med utgångspunkt i fastighetsregistret. Klusterindelningen utgår ifrån uppgifter om fastigheternas placering geografiskt och t.ex. avståndet mellan intilliggande fastigheter. Bild 1 visar ett utdrag ur klusterindelningen. Röda områden utgör tätortskluster, medan gröna är landsbygdskluster. 7

17 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Bild 1 Utdrag ur klusterindelning Klustren utgör grunden till klusterbaserade geografiska beräkningar i kartläggningen, vilket innebär att kvantiteter och kostnader är specifika för varje område. Det betyder att resultatet ger realistiska byområden (ex. områden för olika fiberföreningar) och tätortsområden, med sina egna kvantiteter och kostnader (istället för att hela kommunen blir ett enda homogent resultat). Då det är en stor mängd data som har behandlats så utfördes alla beräkningar med en generell geografisk modell. Det innebär att förutsättningar och resultat är baserade på indatans geografiska läge (ex. ett kanalisationsrörs geografiska läge i relation till en byggnads geografiska läge och avståndet dem emellan). Det innebär även att resultatet inte stämmer 100% överens med verkligheten, då indatan inte är skapad med exakt samma förutsättningar i samtliga fall (ex. kan avståndet mellan kanalisation och byggnadsgräns skilja sig åt från fall till fall). Steg 1 I det första steget importerades byggnader (bostäder) och befintlig fiberinfrastruktur. 8

18 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Bild 2 Befintligt fibernät och bostäder läggs in 9

19 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Steg 2 I nästa steg lokaliserades de byggnader som redan har anslutning till befintlig fiber eller kanalisation. Bild 3 Redan anslutna fastigheter läggs in 10

20 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Steg 3 I det sista steget skapades ett nät till de byggnader som inte har anslutning till fiber eller kanalisation. Detta nät utgörs av (optimerade) linjer som beskriver fågelvägen mellan varje byggnad och som tillsammans skapar ett sammanhängande nät. För att få resultatet närmare verkligheten (som skulle vara schakt längs gator/vägar) justerades linjernas längd (avstånden mellan husen) med en faktor uträknad från en jämförelse med flertalet detaljprojekteringar. Bild 4 Nytt nät planeras till ej fiberanslutna bostadsfastigheter Man kan snabbt se att eftersom kartläggningen siktar på att nå närmare 100 % av befolkningen så har ett anslutningsnät skapats även i de områden där det redan finns många hus med fiber eller kanalisation (se exempel inom gul markering i bild 4 ovan). Detta innebär att det blir 11

21 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A mycket schakt/förläggning per hus i dessa områden, eftersom tidigare nät inte är byggt enligt Homes passed-modellen (dvs. att fiberanslutning förberetts till samtliga i området ingående fastigheter, oavsett om fastighetsägaren tecknat avtal om anslutning eller ej). Om man väljer att inte planera ny fiberförläggning till dessa områden så skulle man kunna komma ner på en mycket lägre medelkostnad per anslutning. 84 fastigheter har uteslutits ur kalkylen. Detta beror på att dessa fastigheter geografiskt ligger mycket avsides och skulle fördyra kalkylen på ett orimligt sätt. Alternativen för att ansluta dessa fastigheter finns troligtvis främst i radiobaserade lösningar. Teracom håller just nu på att utvecklar en tjänst som baserar sig på radiolänk i kombination med WIFI ( Airfiber ) för att nå perifera kluster med fastigheter. En sådan tjänst kan dock aldrig nå samma tekniska prestanda som fiberbaserade lösningar. Solitärt och perifert liggande fastigheter är nog i första hand hänvisade till mobilnätet för anslutning till bredbandstjänster. De nyckeltal som tillämpats i kalkylen är: Enhet Medelkostnad schakt tätort: Medelkostnad schakt landsbygd: Medelkostnad dragning i bef. kanalisation: Tabell 1 Nyckeltal för anläggning Kostnad/meter 800 kr 200 kr 100 kr Om nyckeltalen kan sägas att de kan variera. Sådant som påverkar är t.ex. förläggningsmetod, krav på återställning m.m. Även om nuvarande verkliga nivåer är högre än vad som anges i tabell 1 är det rimligt att anta att dessa nyckeltal över tid kommer att sjunka, dels till följd av effektivare och billigare förläggningsmetoder (t.ex. microtrenching), dels till följd av en bättre interkommunal dialog mellan fiberanläggning och gatu/väg-förvaltning. Den totala kostnaden för fiberanslutning enligt den gjorda nätplaneringen/grovprojekteringen av samtliga fastigheter fördelar sig enligt tabell 2. Objektstyp Antal Tabell 2 Investeringsbehov Medelkostnad Totalt Investeringsbehov Varav småhus Varav flerfamiljshus Landsbygd kr kr kr kr Tätort kr kr kr kr Totalt N/A kr kr kr De områden som har hög andel befintliga anslutningar (50 % och uppåt) får generellt en väldigt hög medelkostnad på grund av att det blir längre medelschaktsträckor för varje bostad som ska anslutas. Detta beror på att matningsnätet behöver grävas ända fram till ett skåp eller liknande trots att det är färre objekt som delar på kostnaden. Hade man istället tillämpat Homes passedmodellen (med anslutning till varje hus förberett i det ursprungliga projektet) hade 12

22 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A medelkostnaden per ansluten fastighet sett över båda projekten blivit avsevärt lägre.den totala klusterbaserade kalkylen återfinns i bilaga 1 Beräkning av kluster. Affärsimulering En affärssimulering har gjorts för att beskriva hur utbyggnaden kan hanteras som affär. Affärens långsiktiga bärighet och återbetalning har beräknats. Utgångspunkten är att utbyggnaden görs genom en av nuläget oberoende organisation. Affärssimuleringen har gjorts i en upprättad affärskalkyl som biläggs denna rapport som bilaga 2 Affärskalkyl. Den huvudsakliga intäkten för fiberverksamheten kommer från försäljning av tjänster. Dessa kan delas upp i ett antal kategorier: 1) Anslutningsavgifter för fiber till villa 2) Nyttjanderättsavgifter från kommunikationsoperatör 3) Uthyrning av svartfiberförbindelser till operatörer. En del av dessa kan delas upp i underkategorier. T.ex. kan uthyrning av svartfiber delas upp i anslutning av mobilmaster, anslutning av Östersundshems fastigheter, anslutning av kommunens arbetsställen m.fl. Dessa underkategorier utgör självständiga affärer som lever en egen affärslogik, under egna avtal. Anslutningsavgifterna för fiber till villa har i affärskalkylen periodiserats över 30 år för att matcha investeringens livslängd (avskrivningen för fiberanläggning har antagits till 30 år vilket baseras på Svenska stadsnätsföreningens, SSNF:s, rekommendation). Intäkterna bygger dels på nuläget, dels på en simulering av hur de olika delaffärerna förändras över tid till följd av nätets expansion och affärsutveckling. För etablering av fibernät till småhus på landsbygd kan bidrag från EU:s landsbygdsprogram erhållas. Detta stöd administreras i Sverige av Jordbruksverket, som i sin tur delegerar fördelningen och administrationen av medel till Länsstyrelsen i respektive län. Östersunds kommun kan välja två vägar för hantering av bidrag eller en kombination av dessa. 1) Östersunds kommun tar ett eget ansvar för utbyggnad och kan därmed söka medel för sådan utbyggnad. 2) Östersunds kommun överlåter på byalagen att själva genomföra utbyggnad och söka sådana bidragsmedel. Utgångspunkten i affärssimuleringen har varit att Östersunds kommun tar ett ansvar för all utbyggnad av fibernät i kommunen, dvs. att ansluta samtliga fastigheter. Det innebär att det i affärskalkylen antagits och beräknats en intäkt genom landsbygdsbidrag. Intäkten från bidrag har beräknats till 21 Mnkr över 3 år. I själva verket kommer sannolikt en del byalag att bildas och själva söka medel. Dessa skulle för fullständighetens skull i sådant fall behöva uteslutas från nätplaneringen/grovprojekteringen. Periodisering av landsbygdsbidrag har ej gjorts. 13

23 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Att driva ett stadsnät skapar kostnader som behövs tas om hand i affärskalkylen. Kostnaderna i affärskalkylen har baserats bl.a. på: Att nätet växer och driver ökade kostnader i form av nätdrift och ökat behov av t.ex elkraft. Att verksamheten förläggs i en oberoende organisation och de behov av t.ex. personal som finns i denna organisation. Att stöd för utbyggnad såsom projektering, byggledning, dokumentation och besiktning utförs av konsultstöd. Kostnaden för detta har antagits till 10 % av investeringsbehovet för utbyggnad av nät. Att avskrivning av befintligt nät görs i form av ett arrende till Jämtkraft och därmed blir en driftskostnad. Det torde inte bli någon större skillnad i årliga utgifter för detta om anläggningen överförs till den nya organisationen men däremot kommer de istället då att utgöras av avskrivningar. Resultat och kassaflöde har beräknats för en period om 10 år. Resultat Intäkter Anslutningsavgifter (periodiserade 30 år) Nyttjanderättsavgifter från KO Uthyrning av svartfiber till operatör Ethernet Östersundshem Östersunds kommun (avgifter från Alltele) Stationskom. Jämtkraft Inplacering Företagsinternet Bidrag från EU:s landsbygdsprogram Summa intäkter Kostnader Personal, OH och konsultkostnader Drift fibernät El teknikbodar Licenser Hyrda förbindelser Befintligt arrende Summa kostnader Vinst Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Resultat före skatt/driftnetto Vinstmarginal 3% 2% 1% -18% -2% 3% 4% 6% 7% 12% Tabell 3 Resultat 14

24 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Kassaflöde Intäkter Anslutningsavgifter Nyttjanderättsavgifter från KO Uthyrning av svartfiber till operatör Ethernet Östersundshem Östersunds kommun (avgifter från Alltele) Stationskom. Jämtkraft Inplacering Företagsinternet Bidrag från EU:s landsbygdsprogram Summa intäkter Kostnader Personal, OH och konsultkostnader Drift fibernät El teknikbodar Licenser Hyrda förbindelser Befintligt arrende Summa kostnader Investering Anslutna villor tätort Anslutna villor landsbygd Teknikbodar Summa investeringar Kassaflöde Kassaflöde Ackumulerat kassaflöde Tabell 4 Kassaflöde Som tabell 3 visar genererar affären en stabil vinst över tid. Affären belastar långsiktigt därmed inte den kommunala budgeten utan är självfinansierande. Kassaflödeskalkylen i tabell 4 visar att kassaflödets lägsta punkt inträffar år fyra och är -171,1 Mnkr vilket alltså motsvarar det faktiska finansieringsbehovet. Detta kapital behöver skjutas till genom upplåning för att täcka investeringarna. Pay off för nätetablering är omkring 16 år. Östersunds kommuns bredbandsstrategi Östersunds kommun antog 2014 en bredbandsstrategi för kommunen. Den utgår ifrån den regionala bredbandsstrategin, Bredbandsstrategi för Jämtlands län samt även de nationella målen beskrivna i regeringens samlade digitaliseringsstrategi, It i människans en digital agenda för Sverige från Östersund har genom sin bredbandsstrategi från 2014 definierat bredbandsmål som man anser viktiga för en gynnsam samhällsutveckling: Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Utbyggnadsmål: Alla fasta hushåll och arbetsställen ska ha tillgång till bredband bör 40% ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 2020 ska 100% ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Detta gäller såväl uppströms som nedströms. Prioritetsmål: Bredbandsutbyggnad ska prioriteras både i staden, tätorterna och på landsbygden. Samhällsmål: Ju mer tjänster som digitaliseras desto mer resurser kan frigöras till annat. I strategins handlingsplan står att läsa att Utgångspunkten är att marknadskrafterna ska ansvara och finansiera fortsatt utbyggnad. För landsbygden kommer ambitionsnivån i statlig 15

25 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A medfinansiering att avgöra utbyggnadstakten. För tätorten Östersund finns det i dag ingen möjlighet till statlig finansiering. Strategiskt val för bredbandsutbyggnad Samhället står inför flera utmaningar och möjligheter, där en ökad digitalisering ökar komplexiteten i samhället och samtidigt skapar förutsättningar för att hantera konsekvenser av de utmaningar samhället står inför. Exempel på utmaningar som samhället över tid måste hantera är: En förändrad demografisk struktur med allt fler äldre. Detta kommer driva ökade kostnader för bl.a. vård och omsorg. En snabb befolkningstillväxt som en följd av ett stort antal nyanlända. Ett allt högre konkurrenstryck för företag genom de senaste årtiondenas globalisering där geografisk placering av arbetskraft tenderar att minska. En omflyttning av människor från landsbygd till städer. En generell ökad digitalisering av tjänster. En väl fungerade It-infrastruktur blir en viktig samhällsfunktion, där en digital ryggrad utgör en av de allra viktigaste produktionsfaktorerna för att kunna möta utmaningarna. Kraven på utbyggnad och tillgänglighet ökar år för år och i takt med att allt större delar av samhällets olika verksamheter blir It-baserade. Bild 5 Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Det nät som ursprungligen konstruerades för att leverera triple play (dvs. internetaccess, TV och telefoni), ibland kallade för nöjestjänster, är inte byggt för att hantera t.ex. vård och omsorgstjänster med höga prestanda- och tillgänglighetskrav. Resan mot att integrera kvalificerade vård- och omsorgstjänster i It-infrastrukturen har redan påbörjats och ett stort antal kommuner har t.ex. redan börjat med kameraövervakning för nattillsyn. Även Östersunds kommun har påbörjat ett sådant arbete. Över tid kommer allt fler och allt mer kritiska tjänster att transporteras över bredbandsnäten. Näten kommer därför att gå ifrån att vara i huvudsak nöjesnät till att bli nyttonät i samhällets tjänst. Detta ställer krav på kvalitet, utbyggnadstakt och rikstäckande nät ända ut till alla hushåll, företag och kommuners serviceinrättningar etc. 16

26 370, KS :00 / Bilaga: Utredning fiberutbyggnad Rev A Egentligen är inte att den långsiktiga vinsten att bygga fibernät till 90 % av hushållen, utan att skapa en samhällsinfrastruktur som gör samhället rustat för att möta de framtida utmaningarna och den avlastning i den kommunala budgeten som denna infrastruktur kan bidra till. 17

27 370, KS :00 / Bilaga: Bilaga: Strategier och övriga relevanta utredningsresultat Bilaga 3. Utredning fiberutbyggnad Ös Rapport AXEG2015:035/1 Rev A Strategier och övriga relevanta utredningsresultat Inledning Kommunen skall välja strategi för sin utbyggnad och därmed delaktighet i bredbandsutbyggnaden. I denna bilaga till utredningen beskrivs kortfattat de alternativ man ställs inför. Utredningens övriga upptäckter som kan påverka val av strategi, beskrivs också kortfattat nedan. Sammanfattning Samhället står inför flera utmaningar och möjligheter, där en ökad digitalisering ökar komplexiteten i samhället och samtidigt skapar förutsättningar för att hantera konsekvenser av de utmaningar samhället står inför. Exempel på utmaningar som samhället över tid måste hantera är: En förändrad demografisk struktur med allt fler äldre. Detta kommer driva ökade kostnader för bl.a. vård och omsorg. En snabb befolkningstillväxt som en följd av ett stort antal nyanlända. Ett allt högre konkurrenstryck för företag genom de senaste årtiondenas globalisering där geografisk placering av arbetskraft tenderar att minska. En omflyttning av människor från landsbygd till städer. En generell ökad digitalisering av tjänster. En väl fungerade It-infrastruktur blir en viktig samhällsfunktion, där en digital ryggrad utgör en av de allra viktigaste produktionsfaktorerna för att kunna möta utmaningarna. Kraven på utbyggnad och tillgänglighet ökar år för år och i takt med att allt större delar av samhällets olika verksamheter blir Itbaserade. En kommun har två huvudsakliga val för hur man vill fördela ansvaret för utbyggnad av fibernät i kommunen: 1) Man överlåter på marknaden att göra utbyggnad. 2) Kommunen tar ett eget ansvar för utbyggnation. Att förlita sig på en eller flera marknadsaktörers utbyggnad kan innebära en risk i förhållande till de uppsatta målen. Då marknaden i första hand kommer att optimera sin affär finns risk för att områden med sämre lönsamhet inte blir utbyggda. Det kan därför finnas en potentiell målkonflikt mellan de av Östersunds kommun beslutade bredbandsmålen där man å ena sidan har ett ambitiöst

28 370, KS :00 / Bilaga: Bilaga: Strategier och övriga relevanta utredningsresultat utbyggnadsmål och å andra sidan säger att marknaden förväntas lösa denna uppgift (referens till antagen Bredbandsstrategi från 2014). Om kommunen själv väljer att ta ett ansvar för utbyggnad så innebär det att kommunen själva har kontroll över att utbyggnad faktiskt sker samt att man kan styra driftsäkerheten i nätet. Man bygger då också upp en egen anläggning och affär som i ett senare skede kan avyttras i det fall kommunen vill skifta strategi. Nackdelen är att kommunen måste allokera medel och resurser för något som av vissa i dagsläget kan uppfattas som en ickekommunal angelägenhet. Även om affären långsiktigt bär sig självt, måste ändå en grundläggande finansiering göras. Det krävs också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten. En kompetent huvudman behövs för att kunna göra affären lönsam och verksamheten effektiv. Kommunerna i Sverige tillämpar flera olika lösningar för att driva och utveckla sin bredbandsaffär. Syftet med att bedriva en bredbandsverksamhet varierar också. En del driver verksamheten primärt för att säkerställa att bredband verkligen byggs ut, även i mer perifera områden, andra fäster blicken på framtiden och menar att en ökad digitalisering av samhällstjänster kräver en digital ryggrad som bara samhället kan ta ett fullt ansvar för. Spännvidden är stor. Bild 1 Olika kommuners val av utbyggnadsstrategi Olika kommuner gör också olika val i hur de bedömer att de bäst kan hantera utbyggnaden för att belasta den kommunala budgeten i så liten utsträckning som möjligt. En del kommuner tycker att de gör mest nytta som infrastrukturägare och väljer att stanna på denna nivå i värdekedjan. Andra menar att de måste inkludera en större del av värdekedjan för att få rätt förutsättningar för ekonomi i affären. Dessa blir i allmänhet då egen kommunikationsoperatör och omfattar då 2/3 av affärens totala omsättning (dvs. både rollen som nätägare och kommunikationsoperatör i den öppna modellen). En del kommuner väljer att samverka med omkringliggande kommuner (regional samverkan) för att få ännu bättre ekonomiska förutsättningar för sin nätutbyggnad. En kommun har två huvudsakliga valmöjligheter för vem som ansvarar för utbyggnad av fibernät i kommunen. 1) Man överlåter på marknaden att göra utbyggnad. Detta kan göras antingen genom att man tecknar ett samverkansavtal med en part om utbyggnad (ev. i kombination med att man överlåter befintligt nät) eller helt enkelt genom att man som kommun fattar beslutet att inte göra någonting och de facto överlåta på marknaden att bygga ut fibernät. 2) Kommunen tar ett eget ansvar för utbyggnation.

29 370, KS :00 / Bilaga: Bilaga: Strategier och övriga relevanta utredningsresultat Bild 2 Olika strategier för bredbandsutbyggnad Det strategiska val som en kommun gör för utbyggnad av fibernät får konsekvenser för sannolikheten att kommunen kan uppfylla de uppsatta bredbandsmålen samt förmågan att över tid effektivt producera digitaliserade samhällstjänster med tillräcklig driftsäkerhet. Marknaden ansvarar för utbyggnationen Att förlita sig på att en eller flera marknadsaktörer åstadkommer en utbyggnad enligt de uppsatta bredbandsmålen kan vara ett riskfyllt förhållningssätt. Marknadsaktörer drivs i första hand av två faktorer: A) Att ansluta så många kunder som möjligt. Detta skapar en faktisk anläggningstillgång för aktören och en potentiell intäkt och bygger därmed ett finansiellt värde för denne. B) Värdet på anläggningstillgången är också kopplat till lönsamheten. Ju bättre lönsamhet, desto högre värde. Marknadsaktörerna tenderar därför att skjuta över finansieringsansvaret på den enskilde kunden. Om man inte kan upprätta tillräcklig lönsamhet i ett utbyggnadsprojekt, är sannolikheten låg att detta projekt då genomförs. Detta kan marknadsaktören styra genom att sätta anslutningskostnaden orimligt högt för den enskilde kunden i områden med sämre lönsamhet. Marknadsaktören tenderar därför att främst fokusera sin utbyggnad på de mest lönsamma projekten, med relativt hög risk för att de mindre lönsamma områdena inte byggs ut. Det enda sättet för en kommun att garantera en utbyggnad i detta scenario är genom att i ett samverkansavtal kravställa på utbyggnad även i områden med sämre lönsamhet, utan att anslutningskostnaden för den enskilde kunden för den skull blir orimligt hög. Det finns idag inga kända exempel på en sådan utformning i ett avtal mellan en kommun och en marknadsaktör.

30 370, KS :00 / Bilaga: Bilaga: Strategier och övriga relevanta utredningsresultat Det kan därför finnas en potentiell målkonflikt mellan de av Östersunds kommun beslutade bredbandsmålen där man å ena sidan har ett ambitiöst utbyggnadsmål och å andra sidan säger att marknaden förväntas lösa denna uppgift (referens till antagen Bredbandsstrategi från 2014). En annan nackdel med denna modell är att det är svårt att skifta strategi och istället ta ett eget kommunalt ansvar om man märker att inslagen väg fungerar dåligt. Om marknadsaktören redan etablerat fiber i de mest lönsamma områdena, blir det mycket dyrt för kommunen att bygga ut i resterande områden. Man har då sällan ett grundnät att utgå ifrån. Affärskalkylen visar att en kommunal utbyggnad av fibernät över tid ej behöver belasta den kommunala budgeten och kan skapa förutsättningar för en ekonomisk stabil verksamhet. Kommunen ansvarar för utbyggnationen Många kommuner menar att de själva måste ta ansvar för utbyggnaden av fibernät, oftast drivet av ett upplevt ointresse alternativt sporadiskt intresse av fiberetablering från marknaden. Fördelarna med detta är att kommunen själva har kontroll över att utbyggnad faktiskt sker samt att man kan styra driftsäkerheten i nätet. Man bygger då också upp en egen anläggning och affär som i ett senare skede kan avyttras i det fall man vill skifta strategi. Det krävs också en tydlig styrning och uppföljning av verksamheten. En kompetent huvudman behövs för att kunna göra affären lönsam och verksamheten effektiv. En lokal förankring har också visat sig viktig för att möta de lokala behoven. Man kan också dra en parallell till utförsäljningen av lokala elnätsverksamheter och den effekt det har fått i ett mer begränsat samhällsåtagande. En utmaning är att kommunen måste allokera medel och resurser för något som av vissa i dagsläget kan uppfattas som en ickekommunal angelägenhet. Även om affären långsiktigt bär sig självt, måste ändå en grundläggande finansiering göras. Lägg nätet i ett separat bolag. Behövs en part med kompetens och lokal förankring. Har kommunal insyn och påverkansmöjlighet. Vid ett minoritetsägande måste insyn försäkra sig om. Bild 3 Konsekvensbeskrivning