ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XXI NUMMER 1 FEBRUARI Tema: Pediatrik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XXI NUMMER 1 FEBRUARI 2012. Tema: Pediatrik"

Transkript

1 ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XXI NUMMER 1 FEBRUARI 2012 Tema: Pediatrik

2 NYHET! Omtanke är... att hjälpa till att bygga upp Signes styrka igen Visste du att äldre och sjuka ofta har ett ökat proteinbehov? 1 Det är svårt att varje dag kombinera varierande maträtter som når upp till den rekommenderade mängden protein 2. Kostbehandling med hög andel protein och energi har visat sig förbättra resultatet av nutritionsbehandlingen. 3 Genom detta ökar man patienternas möjlighet att självständigt utföra dagliga aktiviteter och minskar risken för komplikationer och längden på sjukhusvistelsen Nya Fortimel Compact Protein är det mest protein- och energirika kosttillägget på marknaden och ger mycket protein och energi (2,4 kcal/ml) på endast 125 ml. Det är hela 40% mindre volym än ett vanligt kosttillägg på 200 ml. Om du är orolig att en patient har blivit svagare på grund av sjukdom, ålderdom eller efter sjukhusvistelse - stötta dem med nya Fortimel Compact Protein. För mer information, gå in på vår hemsida Referenser: 1. Wolfe RR, Miller SL, Miller KB Clinical Nutrition 27: Socialstyrelsen, Näring för god vård och omsorg, Stratton RJ, Green CJ, Elia M. Wallingford: CABI Publishing; McMurdo ME, Price RJ, Shields M, et al. J Am Geriatr Soc 2009; 57(12): Norman K, Kirchner H, Freudenreich M, et al. Clin Nutr 2008; 27(1): Rabadi MH, Coar PL, Lukin M, et al. Neurology 2008; 71(23): Gariballa S, Forster S. J Am Geriatr Soc 2007; 55(12): Persson M, Hytter-Landahl A, Brismar K, et al. Clin Nutr 2007; 26(2): National Institute for Health and Clinical Excellence (NICE). Clinical guidelines Milne AC, Potter J, Vivanti A, et al. Cochrane Database Syst Rev 2009;(2):CD Avenell A, Handoll HH. Cochrane Database Syst Rev 2006;(4):CD Cawood A, Elia M, Freeman R, et al. Clin Nutr 2007; 2(Suppl 2): Stratton RJ, Ek AC, Engfer M, et al. Ageing Res Rev 2005; 4(3): Gariballa S, Forster S, Walters S, et al. Am J Med 2006; 119(8): Chapman IM, Visvanathan R, Hammond AJ, et al. Am J Clin Nutr 2009; 89(3):

3 ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: Layout & Material STODAB Tryckeri Lenanders Tryckeri AB Kommande nummer TEMA: Pediatrik Ledare: Det var en gång 4 Beteendemodifikation & barnfetma Var står vi idag? 8 Curlade barn går vilse i vuxenvärlden 16 Ny folder i behandlingen av överviktiga och obesa barn 10 Vi gratulerar: Elisabeth Stoltz Sjöström 20 Smink går före sjuka barn 24 Kostupplysningen 25 Hot topic: vitamin D - var står vi, vart går vi? 26 The use of standardized language among dietitians in Europe 30 De första dietisterna att erhålla specialistkompetens 34 Skall jag fakturera med eller utan moms? 38 Lyckad pionjärkurs: Kroppssammansättning & sjukdom 40 Referat från Medicinska Riksstämman 43 Nr. Manusstopp Utgivning 2/12 23 mars 10 april 3/12 11 maj 25 maj 4/12 24 aug 14 sept PRENUMERATIONER 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-kontrollerad upplaga 2010: Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt februari 2012 No 1 vol.xxi 3

4 5kca ledare Pia Nevala Westman, leg dietist, tidigare styrelseledamot i DRF Det var en gång en demenssjuk tant som bodde på ett hem med andra tanter och farbröder. I sitt hem blev hon ompysslad av den vänliga personalen. De visste vad tanten behövde för att må bra. När personalen gick på sommarsemester, blev tanten febrig och mycket sjuk. Hon blev då inlagd på stadens fina sjukhus. Proverna som togs indikerade inte infektion och tanten piggade märkligt snabbt på sig när vätskedroppet fått verka. Trots att tanten nu var på bättringsvägen var det mycket svårt att mata henne. Försök gjordes med välling, gröt och näringsdryck från avdelningens välfyllda kylskåp. Tanten smackade förnöjt och klunkade målmedvetet och magen bullrade, men hon fick i sig mycket små mängder samtidigt som hostan blev värre. Anhöriga tyckte att tanten fått ett pelikanliknande utseende med välfyllda kindpåsar och började fatta misstankar om svalgpares. Sjuksköterskan ansåg detta vara en plausibel förklaring till tantens tillstånd och beställde en sväljutredning. Utredningen besannade misstanken. Den vänliga doktorn undrade om de anhöriga trodde att tanten fortfarande hade livsgnista. Om så var fallet skulle han ordinera PEG för att säkra näringstillförseln. De anhöriga kände sig lättade av doktorns förslag. Här gör jag en paus och frågar dig som läsare: Hur anser du att denna verkliga skildring borde fortsätta? Doktorn lät meddela att ingreppet kunde dröja 3 till 14 dagar. Tantens barn undrade vad mamma skulle äta under tiden och doktorn svarade att det inte var någon fara då hon ju hade glukosdropp. Under sin väntan på PEG blev tanten flyttad till eget rum på annan avdelning. Anhöriga gjorde ivriga och initierade påstötningar med önskemål om alternativ näringstillförsel, eftersom de fruktade för hennes liv och hälsa. Inget hände. Tanten blev trött, kall och blek. På den sjunde dagen sattes så TPN och tanten återhämtade sig på ett remarkabelt sätt. Värmen återvände till hennes händer och fötter, hon öppnade ögonen och fick rosor på kinderna. Dagen efter fick hon så sin PEG, sondmatningen påbörjades och hon kunde återvända hem till gemenskapen och den goda omvårdnaden på sitt demensboende. Där levde hon sedan lycklig till livets slut. Om jag hade fått bestämma hade tanten fått slippa de åtta kvalfyllda dagarna av svält på sjukhus. Tyvärr togs ett beslut för lite. Doktorn kunde inte påverka kötiden till kirurgen, men han kunde ha beslutat om näringstillförsel under väntetiden. Tänk på hur oändligt många små och stora beslut om mat som dagligen tas i svensk hälso- och sjukvård. Tanken svindlar. Hur ska Sveriges lilla dietistkår kunna styra denna myriad av beslut åt rätt håll? Kanske genom att ta hjälp och samarbeta med andra professioner i såväl stora projekt som i de små vardagliga sammanhangen. Kanske ger de små insatserna, som inte behöver kosta så mycket i tid och förberedelse, ibland de bästa resultaten? Helt enkelt för att de sker varje dag och därmed urholkar stenen. Dietister har expertkunskap att förmedla till kollegor oavsett yrke eller position. Ta inte för givet att alla kan det du kan. Var närvarande, samtala och fråga för att få veta vad du behöver dela. Kanske har du redan din bästa framtida nutritionsambassadör på andra sidan fikabordet... Jag önskar er ett Gott Nytt Nutritionsår och hoppas på goda berättelser med lyckliga slut. Pia Nevala Westman 4 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

5 Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. kundservice kcalshot_dietistaktuellt_aug10.indd :35:01

6 Noterat Viktigt att ge barn goda matvanor från början Det är när barnen är små som föräldrarna har störst chans att lägga grunden för bra vanor. Livsmedels- verkets nya råd om bra mat för barn 1-2 år lyfter därför fram vad som är just bra mat för barn. Den senaste vetenskapliga genomgången bekräftar verkets tidigare råd. Det kan vara förvirrande med alla olika budskap om vad som är bra matvanor. Vi vill att föräldrar ska veta att våra råd grundas på den samlade forskningen, säger Åsa Brugård Konde på Livsmedelsverket. I stort sett gäller samma råd för barn som för vuxna att äta varierat, det vill säga många olika per av livsmedel, att äta frukt och grönsaker, ty- fisk, mer fleromättat fett och mindre socker. Trots att alla vet att socker inte är bra dricker fyraåringar i snitt nästan 1,5 liter läsk i veckan, säger Åsa Brugård Konde. De nya råden betonar att bra mat för barn inte behöver vara svårt, och att den mesta maten går bra att servera även till barn. Det verkar som att föräldrar ibland oroar sig mer för till exempel tillsatser och bekämpningsmedelsrester än för hur barnen äter. Men att en fjärdedel av småbarnens kalorier kommer från godis, glass, läsk och snacks är en betydligt större hälsofara, säger Åsa Brugård Konde. Många barn behöver äta mer grönsaker. I genomsnitt äter barn ungefär hälften så mycket frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Om man som vuxen inte är van att äta grönsaker kan det vara svårt att få sitt barn att äta frukt och grönt. I våra råd ger vi konkreta tips om hur man kan göra. Råden är tänkta att delas ut på barnavårdscentralerna, men finns också på Livsmedelsverkets webbplats. Som stöd för personalen i samtal om mat med föräldrar finns också en personalhandledning som kan laddas ner från verkets webbplats. Källa: SLV Fakta om 4-åringars matvanor En fyråring äter eller dricker i genomsnitt knappt två deciliter saft och läsk per dag, de barn som dricker mest dricker nästan en halv liter om dagen. glass 2-3 gånger i veckan. hälften av den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas 400 gram. Det motsvarar ungefär två frukter och två nävar grönsaker. lagom mängd fett men fel sort, vilket gör att 90 procent fick mindre fleromättat fett (omega-3-fett) än rekommenderat. Föräldrars stress påverkar barnets vikt En ny avhandling från Uppsala universitet visar att de flesta föräldrar har intentionen att ge sina barn en god livsstil men att de inte alltid når dit. Många föräldrar upplever en stress i sin föräldraroll och önskar olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd: Avhandlingen visar också ett samband mellan föräldrastress och risk för övervikt och undervikt hos barnet. Under hela förskoleåldern introduceras barnet successivt i familjens mat- och aktivitetsvanor och det är en viktig period för grundläggandet av en hälsosam livsstil. I sin avhandling har Christina Stenhammar studerat föräldrars perspektiv på sina förskolebarns livsstil gällande kost och fysisk aktivitet. Genom att få insikt i föräldrars inställning och situation kan vi få en bättre förståelse och ge bättre råd utifrån de olika behoven och därmed skapa positiva förutsättningar för barnens livsstil, säger Christina Stenhammar. Resultatet pekar på en skillnad mellan föräldrars erfarenhet av och inställning till sina barns måltidsmönster, kostvanor och fysiska aktivitet. Föräldrarnas inställning var att deras barn borde äta regelbundet, hälsosamt och vara fysiskt aktiva, men det var inte så det blev i det verkliga livet. Föräldrar med högre utbildning uppnådde i högre utsträckning sina avsikter när det gällde barnets livsstil. Många föräldrar upplevde stress i sin föräldraroll och önskade olika forum för att kunna ventilera sina funderingar och få stöd, både i nätverk med andra föräldrar och med professionell vägledning. Intressant är att rapporterad föräldrastress visade samband med ökad risk för övervikt hos barnet. Även ett samband mellan mödrars självrapporterade stress och undervikt hos barnet kunde identifieras. Exakt hur orsakssambandet ser ut går inte att säga utifrån studien. Klart är dock att barns vikt och stress i föräldraskapets olika delar, som sociala kontakter och upplevd förmåga, hänger samman. Både mammor och pappor ansåg att de var huvudansvariga för sina barns livsstil och de såg sig själva som förebild och vägvisare för sina barn. Det som begränsade eller hindrade föräldrarna från att ge sina barn en hälsosam livsstil var bristande tid och resurser, det stora utbudet av godis, läsk, chips och inte minst stillasittande aktiviteter. Föräldrarna tyckte att media uppmuntrade barns ohälsosamma preferenser. Min förhoppning är att förskolan ska kunna användas som en mötesplats för föräldrar och att det ska finnas möjlighet till nätverk där. På så vis skulle föräldrar kunna ventilera sina funderingar och svårigheter med varandra på ett naturligt sätt. Om det dessutom fanns ett etablerat samarbete mellan förskolan och BVC skulle sjuksköterskan kunna delta i föräldraträffarna och bidra med sin kompetens om barns livsstil, det skulle vara en resurs för pedagogerna, föräldrarna och barnen, säger Christina Stenhammar. Avhandlingen visar på att barnens hälsosamma livsstil är ett gemensamt ansvar där föräldrar, förskola, tillsynsmyndigheter, BVC och lokalpolitikerna måste var och en ta sitt ansvar. Om de olika systemen motverkar eller inte stödjer varandra blir det mycket svårare att alltid leva efter det mest hälsosamma valet. Källa: Uppsala Universitet 6 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

7 nyhet Säg hej då till symtomen! Neocate LCP effektiv symtomlindring för barn med komjölksallergi Neocate LCP har blivit ännu bättre. Förbättrad sammansättning och nytt utseende! Nutricia, Januari Ekelund & Wik Produkt Nytt Förpackningsartikelnummer storlek L Neocate LCP burk à 400 g Förskrivningsbar på livsmedelsanvisning Bröstmjölk är den bästa födan för det späda barnet. Neocate LCP är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas på inrådan av läkare eller dietist och endast efter beaktande av övrig nutritionsbehandling inklusive amning. Nutricia AB Tel: ,

8 Pediatrik En översikt Beteendemodifikation & barnfetma Var står vi idag? Det är föga anmärkningsvärt att beteendemodifikation är den äldsta och mest beprövade behandlingsmetoden för övervikt och fetma hos barn. Eftersom det kan vara svårt att lära gamla hundar att sitta, talar mycket för att inlärning av funktionella beteenden tidigt i livet kan vara ett ypperligt botemedel. Men, som det mesta i fetmaområdet, har många studier baserade på beteendemodifikation resulterat i måttliga framgångar på vikten samt lett till fler frågor än svar. I dag står beteendemodifikation som en överlägsen behandlingsmetod för flertalet barn; många förbättringar i patientrekrytering, metodutveckling och utvärdering har skett. Denna översikt summerar de framsteg som har gjorts och de framsteg som behövs. Översikten är en fortsättning på en färsk artikel i Läkartidningen på ämnet [1]. Paulina Now icka leg. dietist, familjeterapeut, med dr, Karolinska Institutet, Anna Ek doktorand, leg. dietist, Karolinska Institutet, Vad är beteendemodifikation? Med beteendemodifikation avser vi i denna artikel alla de tekniker och verktyg som syftar att hjälpa individen ändra sitt beteende som vid behandling av fetma oftast handlar om att förändra mat- och motionsvanor. Det handlar således mer om hur vi uppnår beteendeförändring. Tekniker som målsättning, problemlösning, gränssättning är vanliga exempel. Starkt förenklat kan man beskriva att beteenden kan ändras utifrån fyra utgångspunkter känsla, tanke, handling och relation. Den psykodynamiska terapin fokuserar på känslolivets dynamik enskilt eller i grupp. Den kognitiva inriktningen betonar människans kognitioner: idéer, föreställningar, och grundantaganden om världen. Beteendeterapin utgår från individuella handlingar och yttre beteenden. Familjeterapin tar sin utgångspunkt i individens nära relationer [2]. I praktiken kombineras dessa inriktningar ofta. Annorlunda med barn När man talar om beteendemodifikation hos barn är det viktigt att komma ihåg att barn inte är små vuxna. För det första styrs barndomen av dynamiska utvecklingsstadier. För även om en lyckad beteendeförändring borde resultera i ett minskat energiintag, ökade energiutgifter och slutligen en hälsosam vikt, så grumlas denna ekvation av tillväxt och utveckling hos barn. För det andra är det inte bara barnets egna fysiologiska och psykologiska metamorfos som ständigt förändras utan även omgivningen runt barnet. Med åren flyttas tyngden i socialiseringsprocessen från föräldrarna som förgrundsgestalter till förskolan och skolan, med den ökade influensen av andra och omvärlden. Det genetiska arvet förstärks av miljön. För det tredje, är barnets beteende i större grad än den vuxnes beroende av omgivningen. En stor utmaning har varit att involvera och motivera viktiga aktörer i interventioner, såsom föräldrar, vård- och skolpersonal. Länge kunde omnämnandet av barnets övervikt under ett BVC besök resultera i upprörda känslor hos föräldrar, vilket ledde till vårdpersonalens överdrivna försiktighet att beröra ämnet. En annan utmaning har varit svårigheter att evaluera själva resultatet av interventioner. Barn, speciellt mindre, har ett svagt minne av vad de åt dagen innan eller vad de gjorde efter skolan (timmar framför datorn/ på lekplatsen). Lyckligtvis har rädslan för att orsaka ätstörningar som resultat av viktprat mins- 8 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

9 Pediatrik kat samtidigt som kunskaperna ökar om fetmans allvarliga konsekvenser inte bara senare i livet, men även redan under barndomen (bl a fettansamling i lever). Tidig evidens Det är omöjligt att sammanfatta forskningsframsteg i beteendemodifikation i barnfetma utan att först nämna Leonard Epstein, en psykolog från Buffalo, en mindre stad nära Niagarafallen. På sjuttiotalet började han med behandlingsprogram för barn i 6-12 års ålder som bygger på klassisk beteendeteori. Under möten en gång i veckan de första 8-12 veckor och därefter en gång i månaden under 6-12 månader fick barnen lära sig bl a effektiva målsättningsstrategier, positiv förstärkning och stimulikontroll. Barnen följde Traffic Light Diet med målet att reducera kaloriintaget till kcal/dag och fick skriva matdagböcker under hela behandlingstiden. Av de 185 barn som började behandlingen följdes 85% i tio år; resultaten har blivit en klassiker [3]. Hundratjugo månader efter behandlingstart hade 30% blivit av med sin fetma och ytterligare 34% minskade sin överviktsgrad med 20%. Viktigt att notera är att bäst resultat uppnåddes om barnens föräldrar deltog aktivt i behandlingen. Dessutom mildrades barnens ätstörningssymptom som ett resultat av behandlingen, något som andra studier bekräftade, vilket medfört att man nu kan slå fast att professionell behandling av barnövervikt inte orsakar ätstörningar [4]. Trots dessa högst lovande resultat, dröjde det nästan tjugo år innan programmet skulle testas av en oberoende forskargrupp, i ett annat land. Överföringen av Epsteins modell till England resulterade i hälften så stor effektivitet (BMI minskade i snitt med 8.4% och BMI z-score från 3.2 till 3.08)[5]. Förklaringen bakom Epsteins framgångar kan ligga i en selektiv patientrekrytering: de flesta familjer var vita, medelklassamerikaner med hög utbildning med tillräcklig motivationsgrad, bedömd vid en inledande screening. Dessutom betalades familjer för deltagande i uppföljningen. Svårigheter att replikera Epsteins resultat betonades i den första Cochraneöversikten av behandling av barnfetma från Författarna konkluderade att trots lovande forskningsresultat var det fortfarande oklart om evidensen baserad på högt selekterad population kunde överföras till populationsstudier och till klinisk praxis [6]. Framsteg i denna riktning har dock skett, bland annat i Sverige. Fortsatta framsteg via mindre studier En av de 18 studier som inkluderades i den första Cochraneöversikten var en randomiserad kontrollerad studie från Malmö. Flodmark och medarbetare jämförde två behandlingsstrategier (familjeterapi och traditionell behandling hos barnläkare och dietist) med en obehandlad kontrollgrupp hos barn i åldrarna som rekryterades via en total populationsscreening i skolhälsovården. I slutet av behandlingen visade familjeterapigruppen bättre reslutat än standardbehandling och bättre resultat än kontrollgruppen i en 1 års uppföljning [7]. Baserad på ovanstående forskning tillämpades familjeterapimodellen av en av författarna (PN) i en klinisk studie på 54 barn och ungdomar med en hög grad av fetma (BMI z-score 3.7). 81% av barnen deltog i uppföljningen och uppvisade signifikant förbättring i BMI z-score (-0.18 BMI z-score), förbättrad självkänsla och familjefunktion, endast efter fyra besök [8]. I en uppföljande klinisk studie av samma forskargrupp anpassades behandlingen till en gruppsituation (12 familjer/session) på ungdomar. Även den här gången visade familjeterapin signifikant effekt i jämförelse med väntelistekontroller, men bara på de ungdomarna med BMI z-score under 3.5 vid behandlingsstart [9]. Dessa fynd indikerar att de mest obesa barnen kan ha mer nytta av individuell terapi eller annan typ av be- DietistAktuellt februari 2012 No 1 vol.xxi 9

10 3910 Pediatrik handling, med bariatrisk kirurgi som ett möjligt alternativ. Styrkan i dessa studier ligger främst i att modellen som utvärderades gavs som rutinbehandling i en regional enhet utan en selektion av patienter. Många av dessa hade en utländsk härkomst. Ett program som har varit framgångsrikt med att involvera barn och ungdomar från olika etniciteter är Bright Bodies Yale Management Program. Det 12 veckor långa och intensiva programmet bygger på en klassisk beteendemodifikation: barnen tillsammans med sina föräldrar fick lektioner om bättre matval (1ggr/v), samtidigt som de tränade två gånger i veckan i en grupp. Föräldrarna träffade andra föräldrar för att utbyta tankar om bästa sätt att stödja barnen i förändringsprocessen. I en randomiserad kontrollerad studie (n=289) visade sig Bright Bodies-gruppen vara överlägsen en standardbehandling gällande ett års förbättringar i vikt (-1.7 BMI enheter jämfört med +1.6 BMI enheter), kroppssammansättning och insulinkänslighet [10]. Skillnaden mellan dessa två behandlingsgrupper var den största någonsin publicerade vid en jämförelse som gjordes Inom prevention Det bästa är naturligtvis om beteendemodifikation kan göras preventivt så att livsmönster som bidrar till fetmautveckling inte blir manifesta. Modifikation av beteendet genom förändring av yttre förutsättningar för barnen ska inte underskattas. I STOPP studien som genomfördes i Stockholmsområdet randomiserades skolor till kontroll eller intervention som bestod av minskad exav den andra Cochraneöversikten 2009 [11]. En av författarna (PN) medverkare i uppföljningen efter 2 år av denna studie. Barnen i Bright Bodies-gruppen behöll sin viktminskning och fortsatte förbättra sin insulinkänslighet i jämförelse med kontrollgruppen [12]. Åldern en avgörande faktor? Förutom en begränsad utvärdering av studieresultat saknar många studier statistisk styrka för att generera svar om prediktorer och mediatorer av resultat. Vid vilken ålder är det till exempel bäst att starta en behandling med tanke på långsiktiga resultat? Svaret ligger i stället i stora databaser. Både Tyskland och Sverige (BORIS) samlar sedan några år tillbaka behandlingsresultat av viktprogram från olika nationella centra, vilket har resulterat i många spännande forskningsfynd som ger en fingervisning om framtiden. Just åldersfrågan har nyligen belysts av data från tyska behandlingsstudier. Reinehr med medarbetare har analyserat fem års behandlingsdata från 663 barn i åldrarna 4-16 år [13]. Det ettåriga behandlingsprogrammet Obeldicks bestod i likhet med andra program av kost, fysisk aktivitet och beteendemodifikation. I den intensiva fasen (3 månader) deltog barnen i en nutritionskurs, 6 ggr à 1,5h, medan föräldrar deltog i föräldragrupper. I den uppföljande fasen på 6 månader fick familjerna ett enskilt stöd av psykologer med syfte att förstärka familjens kompetens att hålla kvar vid förändringar. I slutfasen (3 månader) fick familjen möjlighet till ett fortsatt enskilt stöd om behovet fanns. Under hela behandlingstiden träffades barnen en gång i veckan i motionsgrupper samt följde Traffic Light Diet, ett kostprogram liknande det som Epstein utvecklade i sin behandling. I slutet av behandlingen visade de yngsta barnen (4 7 år) bäst resultat av behandlingen jämfört med de äldre barnen. Även i femårsuppföljningen hade de yngsta barnen klart störst minskning i BMI z-score (-0.50), jämfört med något äldre barnen (8 10 år) som minskade -0.30, barn i år som minskade BMI z-score och äldre ungdomar (13-16 år) som BMI z-score. Resultaten från Tyskland, liksom svenska data från BORIS styrker således att tidig behandling är avgörande för behandlingsresultaten. Tyvärr kommer barn fortfarande till behandling alltför sent, medianåldern är 11 år enligt BORIS. Här finns stora vinster att göra om barn med fetma remitteras tidigare. Detta är också reslutat från en färsk avhandling som Pernilla Danielsson från KI försvarade i december Hon följde upp 555 barn som behandlades på Riskcentrum för obesitas i Stockholm. Tre år efter behandlingsstart visade hon att åldern vid start av behandling var den enda faktorn som påverkade behandlingsresultaten: yngst barn lyckades bäst. De faktorer som inte hade någon påverkan var kön, åldern vid fetmadebut, föräldrarnas vikt eller socioekonomisk status. Åldern vid start var också det enda som påverkade risken för avhopp; inte grad av fetma, behandlingsresultat under behandlingstiden eller socioekonomisk status. Avhopp var störst bland ungdomar [14]. Stöd till föräldrar Ett alternativt sätt till traditionell behandling är att endast fokusera på föräldrar i behandlingen av barnets fetma. Föräldracentrerade interventioner har som syfte att förbättra föräldrars färdigheter i att hantera barnets mat och aktivitetsvanor samt att få till en hälsosam livsstil för hela familjen. Lovande resultat har uppvisats i en studie från Australien, i vilket programmet, Group Triple P, testades på föräldrar till barn 4-11 år gamla. Efter ett år ökade föräldrarnas självförtroende i att hantera barnets viktrelaterade beteenden, deras föräldraskap förbättrades och barnen i studien förbättrade sitt BMI z-score [15]. En annan färsk studie, också från Australien, visade tvärtemot den inledande hypotesen, att behandling med kostrådgivning enbart till föräldrar var mer effektiv än ett program där endast barnen deltog i fysiska aktivitetsgrupper [16]. Kostbehandlingen enbart till föräldrar var även mera effektiv än en kombination av de båda programmen. På samma sätt som den ovanbeskrivna Triple-P studien, baserades föräldraprogrammet på att stärka föräldrarna i sin föräldraroll i kombination med att förbättra barnens matvanor. 10 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

11 Var tredje småbarnsfamilj lider av sömnproblem 1 * NYHET! Från 6 månader Betydelsen av en god nattsömn En god nattsömn spelar en viktig roll för barnets utveckling. Under den andra hälften av barnets första levnadsår upplever dessvärre 36 % av föräldrarna att deras barn har sömnproblem 1, och det kan orsaka mycket oro och frustration. NAN 2 Good Night med risflingor för mättnadskänsla Nya NAN 2 Good Night är Nestlés bidrag till en god utveckling. Good Night är en noga avvägd kvällsmåltid som ger en bra mättnadskänsla. Den har en smak som barnet känner igen från vanliga NAN och innehåller aktiv bakteriekultur och långkedjiga fleromättade fettsyror. Speciella risflingor ger en tjockare konsistens för en behaglig mättnadskänsla. Den aktiva bakteriekulturen Bifidobacterium lactis främjar en sund tarmflora och bidrar till att stärka immunförsvaret och motverka magbesvär. 2,3 För mer information, kontakta produktspecialist Åsa Paulander på tel alt. 1. Armstrong KL, Tuin RA, Dadds MR. The sleep patterns of normal children. Med J Aust. 1994;1: Fukushima Y, et al. Effect of a probiotic formula on intestinal immunoglobulin A production in healthy children. Int J Food Microbiol 1998;42; Ziegler EE, et al. Formula with reduced improved content of partially hydrolysed protein and probiotics. J. Pediatr. Gastroeneterol. Nutr. 2003;37:388. *Sömnproblem hos småbarn inkluderar svårigheter att somna och frekventa uppvaknanden. 3910_NAN-GN-HCP_210x297+5mm_SE_k3.indd 1 04/01/

12 ÅRETS KOCK Möt fl era av vinnarna genom åren. INVITE PEOPLE Boka dina viktiga möten i förväg på gastronord.se enkelt och effektivt. GASTRONOMIC WEEK Matveckan som ska utveckla branschen. GASTRONORD & VINORDIC Norra Europas största fackmässor för hotell, restaurang och storkök. FÖRBERED DIG REDAN NU! Boka din biljett på gastronord.se. S TO R KÖ K S U T R U S T N I N G M A S K I N E R I N R E D N I N G M I L J Ö H YG I E N K L Ä D E R I T DATA K A S S A S Ä K E R H E T L I V S M E D E L F Ö R PA C K N I N G M M / Stolt sponsor av

13 Pediatrik ponering av kaloririk mat, noll-tolerans mot alla former av sötsaker i skola och på fritids samt ökade möjligheter för utövande av fysisk aktivitet [17]. Interventionen pågick i fyra år och resulterade i en minskad prevalens av fetma i interventionsskolorna (-3,2 %) jämfört med en ökad prevalens i kontrollskolorna (+2,8 %). Intressant var också att studien som enbart var inriktad på skolmiljön också medförde att barnen fick nyttigare mat och mindre sötsaker hemma och dessa skillnader var mest framträdande i familjer med låg utbildningsnivå. Dock är allmänna preventionsstudier inte bara lätta att genomföra, utan ger också blandade resultat vilket den amerikanska HEALTHY studien visar som mobiliserade framträdande forskare i barnfetma och diabetes [18]. Till denna studie randomiserades 4063 barn (medelålder 11.3 år) från 42 skolor i hela USA. Interventionen (21 skolor) inkluderade på samma sätt som STOPP studien aktiviteter som syftade till ett förbättrat matutbud i skolorna och ökad fysisk aktivitet. Dessutom deltog eleverna i lektioner som baseras på FLASH programmet (Fun Learning Activities for Student Health) som fokuserade på ökad självkännedom, beteendetekniker som egenkontroll, effektiv målsättning och stöd från kompisar. I uppföljningen två år efter början av studien observerades dock inga skillnader i kombinerad prevalens av övervikt och fetma mellan kontrollgrupperna, vilket var studiens primära endpoint. Dock noterades bl a minskning i fetmaprevalensen (p=0.05) och förbättring av fasteinsulinsocker (p=0.04) som ett resultat av interventionen. En pågående preventionsstudie i Stockholm är Early STOPP. Studien drivs vid Karolinska Institutet i Huddinge, i samarbete med barnhälsovården. I studien vill man undersöka om tidiga samtal kring hälsosamma levnadsvanor för barn vad gäller mat, fysisk aktivitet och sömn kan leda till att färre barn utvecklar fetma. Deltagare är familjer med barn som har ökad risk för att drabbas av övervikt och fetma dvs. där föräldrarna har övervikt eller fetma. I samtalen används motiverande samtal som metod. Familjerna inkluderas när barnen är 1 år och följs tills barnen fyller 6 år [19]. I sammanfattningen av den senaste Cochraneöversikten om prevention av barnfetma är det just studier som Early STOPP på barn i 0-5 års ålder som efterfrågas samt preventionsstudier för tonåringar. I översikten konstaterar författarna också att framtida preventionsstudier bör vara längre med påvisade långtidseffekter. Även om förändringen på BMI z-score är måttlig i de preventionsstudier man tittat på skulle dessa effekter bli stora i en hel befolkning. Preventionsprogram som framarbetas bör också gynna många och kunna implementeras i redan befintliga strukturer i samhället så som hem, barnomsorg, barnhälsovård och skola. Enligt författarna finns nu ett tillräckligt vetenskapligt underlag för kortsiktiga skolbaserade preventionsprogram som riktar sig till barn 6-12 år så dessa kan inte längre motiveras [20]. Som en del av bariatrisk kirurgi När justeringar av yttre förutsättningar inte har fungerat står hoppet kvar till ändring av inre förutsättningar för att framtvinga beteendemodifikation såsom magsäcksoperation. Efter två decennier av vuxenforskning som har visat, bl a via den svenska SOS-studien, att bariatrisk kirurgi är ett säkert och effektivt behandlingsalternativ för svår fetma [21], har många forskare börjat fundera på om detta också gäller ungdomar, speciellt i de fallen då vanlig livsstilsbehandling inte räcker. Än så länge är studier på ungdomar få men intressant nog, verkar beteendemodifikation vara en viktig del av behandlingen, både före och efter ingreppet. Ett forskarteam från Australien som genomförde en uppmärksammad randomiserad kontrollerad studie av laproskopisk magsäckskirugi hos ungdomar (14-18 år gamla) betonar betydelsen av en multidisciplinär uppföljning av patienter [22]. Dessutom, fick ungdomar under två månaders DietistAktuellt februari 2012 No 1 vol.xxi 13

14 Pediatrik Sammanfattning tid innan operationen delta i ett livsstilsprogram som utgick från de bästa evidensbaserade rekommendationerna om mat och fysisk aktivitet. I en uppföljning två år efter operationen minskade ungdomar i snitt med nästan 35 kg (-3 kg i kontrollgruppen som fick livsstilsbehandling) och fick även en bättre livskvalitet än jämförelsegruppen. Det är dock inte givet att livskvalitet automatiskt blir bättre efter bariatrisk kirurgi, något som färsk forskning indikerar. En studie från USA visade på patologiska baseline-värden hos en tredje del av ungdomar med extrem fetma. Dock ledde inte en lyckad operation och efterföljande viktminskning till någon förbättring i varken psykologisk hälsa eller familjefunktion ett år efter ingreppet [23]. Preliminära data från en svensk studie bekräftar att, även om majoriteten av patienter upplever en förbättring av självkänsla, rapporterar en subgrupp (17%) en försämring [24]. Eftersom det är känt att självkänsla hos ungdomar med extrem fetma är mycket låg [25], kan en gedigen uppföljning, i form beteendemodifikationsprogram som involverar familjen, ha en särskilt stor betydelse. Praktiska tips till dietister Att främja beteendemodifikation behöver inte vara så svårt; det finns många användbara samtalstekniker [26, 27]. I samtal med familjer är det av stor betydelse att ge familjen hopp om förändring och tro på egen kompetens. Frågor är viktiga. Nedan följer några exempel som belyser hur man kan involvera hela familjen utan pekpinnar. Visa gärna nyfikenhet så att familjen känner att det är de som är experterna på hur deras familj fungerar och på så sätt känner ökat förtroende att själva också kunna hitta lösningar: För att det här samtalet ska bli så bra som möjligt skulle jag vilja börja med att fråga vad ni vill att vi ska prata om här idag, är det ok? (Ställ frågan till samtliga familjemedlemmar). Jag förstår att ni har kämpat länge med att börja äta mer hälsosamt. Vad är det som ni redan har förändrat till det bättre? Hur lyckades ni med det? Vad har ni lärt er från den erfarenheten? Vi rekommenderar att barn inte sitter framför TV:n/datorn mer än 2 timmar/dag. Vad har ni för tankar kring det? Att få ihop vardagens pussel är inte alltid så lätt i en barnfamilj. Ni känner dock att det är viktigt för att få till en hälsosam middag i er familj. Vad skulle vara det allra minsta tecknet på att ni märker att nu har det blivit lättare att äta mer hälsosamt? Om det finns en oenighet i familjen över hur något ska lösas eller bli bättre kan någon av följande fraser leda samtalet framåt: Jag hör att du uppfattar det annorlunda, men jag vill först höra vad din fru säger Jag ser att du inte riktigt håller med och jag kommer till din version, men jag är nyfiken på vad din fru säger. Inte alla samtal om beteendeförändringar är enkla; vissa kan verkligen vara utmanande. Nycklarna till framgång ligger ofta i hur vi formulerar oss och det avgör om samtalet blir en dans eller en brottningsmatch! 14 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt Sammanfattningsvis står beteendemodifierande behandling av fetma inför en spännande utvecklingsfas med många nya tilllämpningar: i yngre patientgrupper, som en del av andra behandlingsprogram (bariatrisk kirurgi) och i preventiva studier med stora populationsgrupper. Även om den senaste Cochrane översikten slår fast att data är otillräckliga för att rekommendera en behandlingsmodell före någon annan, framhävs att alla effektiva program brukar innehålla tre viktiga komponenter: kost, fysisk aktivitet och beteendemodifikation [10]. Eftersom beteendeförändring fortfarande är något av en gåta, får gärna framtiden svara på frågan om vad som gör att vissa barn förändras medan andra inte och hur vi på bästa sätt kan stödja familjerna i denna svåra process. Referenser 1. Nowicka, P. and C. Marcus, Beteendemodifikation - enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna. Läkartidningen, (49): p Svenska Föreningen i Familjeterapi. Familjeterapins förekomst inom akademisk grundutbildning i psykoterapi. 3. Epstein, L., et al., Ten year outcomes of behavioral family-based treatment for childhood obesity. Health Psychol, : p Butryn, M.L. and T.A. Wadden, Treatment of overweight in children and adolescents: does dieting increase the risk of eating disorders? Int J Eat Disord, (4): p Edwards, C., et al., Family-based behavioural treatment of obesity: acceptability and effectiveness in the UK. Eur J Clin Nutr, : p Summerbell, C.D., et al., Interventions for treating obesity in children. Cochrane Database Syst Rev, 2003(3): p. CD Flodmark, C.E., et al., Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics, (5): p Nowicka, P., A. Pietrobelli, and C.E. Flodmark, Low intensity family therapy intervention is useful in a clinical setting to treat obese and extremely obese children. Int J Pediatr Obes, (4): p Nowicka, P., P. Höglund, and C.E. Flodmark, Family Weight School based on family therapy in group meetings reduces BMI SD scores in severely obese adolescents. Int J Obes, (Supplement 1): p. S Savoye, M., et al., Effects of a weight management program on body composition and metabolic parameters in overweight children: a randomized controlled trial. JAMA, (24): p Oude Luttikhuis, H., et al., Interventions for treating obesity in children. Cochrane Database Syst Rev, 2009(1): p. CD Savoye, M., et al., Long-term results of an obesity program in an ethnically diverse pediatric population.. Pediatrics (3): p Reinehr, T., et al., Body mass index patterns over 5 y in obese children motivated to participate in a 1-y lifestyle intervention: age as a predictor of long-term success. Am J Clin Nutr, (5): p Danielsson, P., Severe childhood obesity: Behavioural and pharmacological treatment, in Depertment of Clinical Science, Intervention and Technology. 2011, Karolinska Insititute: Stockholm. 15. West, F., et al., Randomised clinical trial of a family-based lifestyle intervention for childhood obesity involving parents as the exclusive agents of change. Behav Res Ther, (12): p Collins, C.E., et al., Parent Diet Modification, Child Activity, or Both in Obese Children: An RCT. Pediatrics, (4): p Marcus, C., et al., A 4-year, cluster-randomized, controlled childhood obesity prevention study: STOPP. Int J Obes (Lond), (4): p Foster, G.D., et al., A school-based intervention for diabetes risk reduction. N Engl J Med, (5): p Sobko, T., et al., A randomised controlled trial for overweight and obese parents to prevent childhood obesity - Early STOPP (Stockholm Obesity Prevention Program). BMC Public Health, In press. 20. Waters, E., et al., Interventions for preventing obesity in children. Cochrane Database Syst Rev, : p. CD Sjostrom, L., et al., Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. N Engl J Med, (8): p O Brien, P.E., et al., Laparoscopic adjustable gastric banding in severely obese adolescents: a randomized trial. JAMA, (6): p Zeller, M.H., et al., Adolescent bariatric surgery: caregiver and family functioning across the first postoperative year. Surg Obes Relat Dis, Jarvholm, K., et al., Short-Term Psychological Outcomes in Severely Obese Adolescents After Bariatric Surgery. Obesity (Silver Spring), Nowicka, P., et al., Self-esteem in a clinical sample of morbidly obese children and adolescents. Acta Paediatr, (1): p Nowicka, P., Hur kan vi ta vara på föräldrar i behandlingen? Fem smakprov på familjeterapi. Dietistaktuellt, 2009(1): p Nowicka, P. and C.E. Flodmark, Family therapy as a model for treating childhood obesity: Useful tools for clinicians. Clin Child Psychol Psychiatry, (1): p

15 NutriniKid Mer för barnen att välja på! Milkshake NutriniKid Multi Fibre i smakerna Banan, Choklad eller Jordgubb. Smoothie NutriniKid Smoothie med naturliga frukter och bär i smakerna Sommarfrukt och Bär och frukt. kr rs e vsm dels Li L MÄR visning an ivs på NutriniKid kosttillägg kan förskrivas på Livsmedelsanvisning eller beställas receptfritt på Apotek. KT Fö Nutricia, Januari Ekelund & Wik nyhet Nutricia AB, Tel: ,

16 Pediatrik? Curlade barn går vilse i vuxenvärlden Gör vi våra friska barn sjuka? Rubriken och grundfrågeställningen på det seminarium som Mjölkfrämjandet arrangerade om barnoch ungdomshälsa i höstas handlar om livsstil, värderingar och hur föräldrars oro påverkar barnens hälsa. Av Kajsa Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation Världens tryggaste och räddaste folk. Sverige har en extremt låg barnadödlighet och lång medellivslängd. Vi har en trygg skola och barnomsorg. Vi är försäkrade upp över öronen. Men vi är så rädda och oroliga att det gör oss sjuka. Detta påverkar förstås även våra barn. Symtom som ont i magen är vanligt, och istället för att gå till botten med de verkliga problemen letar vi efter orsaker som är lättare att plocka bort. Ofta blir mat och dryck syndabockar, och det är vanligt att man provar att utesluta laktos, även ur de mindre barnens kost. Barnallergologen Stig Örjestad berättade i sin föreläsning om olika icke immunologiska grunder till födoämnesreaktioner. Reaktioner på mat kan grunda sig i metabola rubbning- Det finns många undersökningar som belyser sambandet mellan matvanor och skolresultat. För många barn och ungdomar är mjölken en viktig del av det totala energi- och näringsintaget under skoldagen. I 98% av svenska skolor serveras mjölk till skollunchen, men bara en tredjedel av tjejerna och två tredjedelar av killarna mellan 15 och 16 år dricker av den. Grupptryck, fel mjölksort eller fel temperatur är vanliga anledningar. Man vill ha kall och fräsch mjölk, av en sort som man är van vid. ar, enzym- eller transportdefekter, ibland rör det sig om en aversion. Den psykosociala miljön spelar en stor roll. Prevalens av laktosintolerans hos infödda vuxna svenskar är 3-5 procent, i Finland 15 procent och globalt sett procent. Laktasaktiviteten nedregleras gradvis från årsåldern och symtom på intolerans kommer successivt. Bland förskolebarn förekommer laktosintolerans i princip enbart hos barn med asiatiskt ursprung. Enligt Mjölkfrämjandets undersökning 2009 hade 3,4 procent av förskolebarn i Sverige specialkost på grund av laktosintolerans, i Halland 2,2 procent och Norrbotten 6,5 procent. På privata förskolor var det betydligt vanligare än på kommunala. Att det 16 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

17 Pediatrik varierar så stort över landet beror på att beslutsprocessen är ganska godtycklig, på många ställen är det enbart föräldrarnas ord som ligger till grund för diagnosen. Det är viktigt att man som vårdpersonal tänker till innan man accepterar föräldrarnas diagnosticering av laktosintolerans hos sitt barn, menar Stig Örjestad. Specialkost ger konsekvenser hos barnet som inte alltid är så positiva. Det ger ökade kostnader och det finns en stor risk att man missar den grundläggande orsaken till laktasbristen, till exempel IBS eller glutenintolerans. Problem med magen kan också komma av en komjölksallergi, som kräver en helt annan specialkost, eller av en bakteriell överväxt som bör behandlas med antibiotika. Psykiatern och författaren David Eberhard höll en tänkvärd föreläsning om hur värderingar och vadderingar påverkar vår psykiska hälsa. Han menar att det i Sverige råder ett nationellt paniksyndrom; vi är så skyddade från faktiska risker att vi skapar nästan-faror och plötsligt är vi rädda för det som är helt normalt. Vad är farligt? Att bestiga berg? Att cykla utan hjälm? Att motionera? Att inte motionera? Att arbeta? Att förlora jobbet? Mobiltelefoner? Att mata fåglar? För bara trettio år sedan betraktades det som inte var garanterat farligt som ofarligt. Nu lever vi efter försiktighetsprincipen är det inte garanterat ofarligt bör vi betrakta det som farligt. Överdriven försiktighet skapar andra problem och onödiga kostnader, och gör oss handlingsförlamade för det finns ingenting som är garanterat ofarligt. Om vi bara lever för att skydda oss mot allting, så riskerar vi att leva lite mindre. Välmenande curlingföräldrar hindrar sina barn att växa upp, ta eget ansvar och förberedas för vuxenlivet. Detta kan vara en förklaring till att unga människor idag inte klarar minsta motgång, utan söker vård hos psykakuten så fort det blir lite jobbigt. Man upplever en ökad stress för helt normala händelser som att flickvännen gjort slut eller att man inte riktigt trivs på jobbet. Trygghetsnarkomani är ett av världens mest utbredda fenomen, och rädsla färdas snabbare än förnuft. Rädslan gör oss rädda, fega, lata och slutna som människor, menar David Eberhard. Vi måste utmana våra rädslor, våga vända på perspektivet och låta individer ta ett eget ansvar. Ibland kan det vara svårt att värdera risker, men genom att våga leva lite mindre vadderat kommer man att uppleva mer och känna sig mer nöjd och stolt över vad man åstadkommer i livet. Den svenska rättvisan David Eberhard berättade vidare om hur livsvillkoren i Sverige har förändrats. Jämfört med tidigare generationer arbetar vi mindre, vi har längre semester och har mindre monotona arbeten. Vi borde alltså må bättre. Samtidigt har andelen sjukskrivna med psykiska besvär har ökat med 200 procent på mindre än tio år. Ångest och utmattningssyndrom ökar, även hos unga. Kraven på millimeterrättvisa är många gånger absurd. I världens tryggaste och säkraste land är de största farorna att vi rör oss för lite och äter för mycket, menar David Eberhard. Det är farligt att leva. Livet har en hundraprocentigt dödlig utgång och det kan hända när som helst. Att möta och bemöta oroliga föräldrar är en stor utmaning för alla som på något sätt arbetar med barn. Genom att peka på det positiva kan vi hjälpa dem att stärka sin självkänsla i föräldrarollen, och minska oron. Alla barn har rätt att växa upp utan oro, och att njuta av mat och dryck. Idag har förskolebarn specialkost på grund av laktosintolerans, ofta baserat på oroliga föräldrars egen bedömning. Det skapar onödiga merkostnader och krångel, och en oönskad särbehandling av barnet. Vi behöver hämta tillbaka det sunda förnuftet, och lära oss att hitta en nivå som är good enough, avslutade David Eberhard. David Eberhard (Foto: Charlotte Strömwall) Böcker av David Eberhard Normalt? från vansinnesdåd till vardagspsykoser (2011) I trygghetsnarkomanernas land Sverige och det nationella paniksyndromet (2007) Ingen tar skit i de lättkränktas land (2010) DietistAktuellt februari 2012 No 1 vol.xxi 17

18 Pediatrik Ny folder om behandling av överviktiga och obesa barn Mahnoush Etminan Malek leg dietist Astrid Lindgrens Barnsjukhus Veronica Eriksson leg dietist Unilever En ny folder att använda vid behandling av överviktiga och obesa barn samt deras familjer finns nu att beställa gratis. Denna folder är framtagen av de två legitimerade dietisterna Mahnoush Et- minan Malek och Veronica Eriksson.. Mahnoush arbetar idag på Dietistkliniken/ Rikscentrum Barnobesi- tas, Astrid Lindgrens Barn- sjukhus i Huddinge och Veronica på Unilever Sverige AB med varumärket Milda. Mahnoush och Veronica arbetade tidigare tillsammans på Karolinska Universitetssjukhuset och det var över en kopp kaffe efter det att Veronica slutat på Karolinska Universitetssjukhuset som de kom på att de tillsammans skulle göra denna folder. Vi på Rikscentrum Barnobesitas hade inget material som vi kunde dela ut till våra patienter som på ett enkelt sätt tog upp vad en bra livsstil handlar om, säger Mahnoush. Detta ledde till att de bestämde sig för att Mahnoush skulle skriva denna broschyr och att Veronica, med hjälp av Milda skulle se till att produktionen var möjlig samt att alla som arbetar med överviktiga och obesa barn skulle kunna beställa den gratis. Bra mat lekande lätt Foldern heter Bra mat lekande lätt och är ett material riktat till ga och obesa barn och tonåringar samt deras familjer. Den tar på ett enkelt sätt upp vad ätande betyder, små saker du kan göra för att förbättra din livsstil och ger handfasta tips och råd. Jag tycker att Mahnoush verkligen har lyckats med att hitta en ton i broschyren som gör den inspirerande och lättillgänglig, säger Veronica. En sak som var viktig var att vi inte ville att detta skulle bli en reklambroschyr för Milda, utan vi har helt låtit texten komma från Mahnoush och vi har valt övervikti- att låta Rikscentrum Barnobesitas och Dietistkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset vara ägare över materialet. Beställningsinformation Du beställer foldern gratis genom att maila dina uppgifter till Endast en fraktavgift på 80 kronor tas ut. 18 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

19 eye q familjens smarta val Vår kropp behöver de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6, men kan inte tillverka dem själv. Därför måste de tillföras via kosten. eye q innehåller en speciell kombination av viktiga fettsyror och är ett enkelt och bekvämt sätt att säkerställa det dagliga intaget. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Rekommenderas av experter eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område och är därför säker att använda. Experter över hela världen väljer att rekommendera eye q till vuxna och barn som behöver ett smart tillskott av omega fettsyror. Konsumentkontakt Tel: eller

20 Pediatrik Nutrium-EXPRESS - Tidigt näringsintag hos extremt underburna barn Elisabeth Stoltz Sjöst röm Leg. dietist, universitetsadjunkt, doktorand Institutionen för kostvetenskap kost.umu.se Den medicinska utvecklingen inom neonatalvården har gjort att överlevnaden för barn födda före 27 gestationsveckor har förbättrats dramatiskt de senaste decennierna. Nutritionens betydelse för dessa små barns hälsa har under senare år fått allt större uppmärksamhet men är till stora delar outforskad. Det allra minsta prematura barnet kan behöva öka sin vikt 5-10 gånger innan de uppnår sin beräknade födelsevikt (t ex från gram till 3500 gram) under vårdtiden på neonatalavdelning. Barnets snabba tillväxt leder till extremt högt näringsbehov och det är lätt att förstå att detta ställer stora krav på tillräcklig nutrition. Men undernäring förekommer hos dessa barn och tillväxthämning är fortfarande mycket vanligt. Optimal näringstillförsel av det nyfödda barnet är av största vikt för hjärnans tillväxt och utveckling. Dessa barn är för små för att äta själva och de får sin näring via parenteral nutrition och via nasogastrisk sond. Men av medicinska orsaker, som exempelvis vid hjärt- och lungproblematik kan det vara nödvändigt med vätskerestriktion, de medicinska tillstånden kan medföra begränsning av vätskevolym. Nutritionsvätskor kan i dessa fall konkurrera med läkemedel. Målet med nutritionsbehandling av denna patientgrupp är att tillväxt, kroppssammansättning och organutveckling fram till fullgången ålder motsvarar den intrauterina fosterutvecklingen. Förvånande nog finns få evidensbaserade studier där näringsbehovet för extremt prematura barn undersökts, vilket återspeglas i varierande nutritionsregimer mellan olika sjukhus. Med tanke på allvarliga följdtillstånd av otillräcklig näringstillförsel är det därför mycket betydelsefullt att bidra till det vetenskapliga underlaget. Syftet med vår aktuella och unika nutritionsstudie är att undersöka kort- och långtidseffekten av den tidiga nutritionens betydelse för tillväxt, neurologisk utveckling och synutveckling hos extremt prematura barn. I forskargruppen ingår Magnus Domellöf, Inger Öhlund och Ewa Szymlek-Gay. Studiekohorten består av extremt prematura barn födda i Sverige mellan åren 2004 till 2007, ursprungligen från den nationella EXPRESSstudien. I vår studie ingår totalt 602 barn. Barnen vårdades på sju universitetssjukhus (Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund). Vid alla universitetssjukhus har jag haft medhjälpare som registrerat data både med och utan min hjälp. Under , närmare bestämt hela arton arbetsveckor, registrerade jag 20 vol. XXI No 1 februari 2012 DietistAktuellt

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre BORIS-dagen 20 oktober 2016, Stockholm Anna Ek, leg. dietist, Med dr, Enheten för pediatrik, CLINTEC,

Läs mer

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Workshop: Barnveckan 2016 Östersund Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap, leg. dietist Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska

Läs mer

rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna

rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning Lakartidningen.se Beteendemodifikation enda rimliga terapin vid fetma hos barn och vuxna Beteendemodifierande fetmabehandling

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist Hur ser de preliminära resultaten ut?

Läs mer

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Barnveckan 2016 Östersund BHV kurs Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien Paulina Nowicka Docent i pediatrisk vetenskap,

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 22-23 januari 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss Inspirationsdag om barn och fetma 16 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek, dietist En smakbit av studien Mer och Mindre studien

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG

MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar Gruppledarutbildning Nyhet! Överviktiga barn och ungdomar Aktuell forskning om övervikt hos barn Prevention hur fånga upp barn i riskzonen? Behandling och behandlingsansvar inom BVC och skolhälsovården

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.

Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska. Skräddarsydd behandling för barn (och tonåringar) Annika Janson Överläkare, med dr, Rikscentrum Barnobesitas annika.janson@karolinska.se 1 Rikscentrum Barnobesitas Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects

Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Parental Perspectives on Preschool Children s Lifestyle: Quantitative and Qualitative aspects Disputation 23 september 2011 Barnsjuksköterska Med Dr Verksamhetschef Uppsala Bakgrund Fetma - global epidemi

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Projekt Hälsa och rörelse

Projekt Hälsa och rörelse SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) DNR. 2.1./566-2012 2012-08-23 Handläggare: Daniel Björkegren Telefon: 08-508 24 024 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Förvaltningens

Läs mer

Övervikt och fetma 2017

Övervikt och fetma 2017 Övervikt och fetma 2017 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Risker, genetisk känslighet och resultat av olika behandlingsmetoder vad kan vi lära från aktuell forskning? Uppdatera

Läs mer

Hvordan få til endring når vekten øker?

Hvordan få til endring når vekten øker? Hvordan få til endring når vekten øker?, PhD, forskare Enheten för pediatrik, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm Helsesøsterkongressen

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

skolmåltiden som offentlig måltid

skolmåltiden som offentlig måltid Den svenska skolmåltiden som offentlig måltid Christine Persson Osowski Leg. dietist, Fil. Dr. kostvetenskap Institutionen för kostvetenskap Uppsala universitet Email: christine.persson-osowski@ikv.uu.se

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

Välkomna till BORIS-dagen 2016! Välkomna till BORIS-dagen 2016! BORIS-dagen 2016 10.00 11.00 Vad hände 2015? Pernilla Danielsson-Liljeqvist, Claude Marcus Vart står vi idag? Resultat och utmaningar Kurvologi ny BMI SDS referens 11:00

Läs mer

Barn och ungdomar med övervikt och fetma

Barn och ungdomar med övervikt och fetma inspiration forskning Så kan vi i tidig ålder fånga upp barnen som ligger i riskzonen för övervikt och fetma Samtalet med föräldrarna HUR når du fram och får till de förändringar som måste ske? Hur arbetar

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Lars Gelander Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus Barn och skolhälsovård Förebygga Upptäcka Hälsofrämja Inte skada! Behandla? Fetma Övervikt Medelvärde

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.

Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard. Den vadderade faran - Vem vågar vara chef i trygghetsnarkomanernas land? David Eberhard eberharddavid@hotmail.com www.davideberhard.se Om vi bara lever skyddat från början till slut så kan vi nog leva

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten

Barnfetma Carl-Erik Flodmark, docent. och överläkare vid Barnöverviktsenheten Överviktiga barn- och ungdomar Vetenskapligt och medicinskt perspektiv Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne 1 nov 2013 Internationella initiativ Globalt hälsoproblemh Tillräcklig bevis

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning?

Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? Föräldraskap och barnfetma: Vad vet vi om gränssättning? 12 oktober 2015 Paulina Nowicka, docent Enheten för pediatrik, CLINTEC, Karolinska Institutet Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer En nutritionsåtgärd för personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom Symptom vid Alzheimers sjukdom Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.

Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt. Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med

Kolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer