Landstingsplan Landstinget i Kalmar Län

Transkript

1 Landstingsplan Landstinget i Kalmar Län

2 Innehållsförteckning 1 Utmaningar under planperioden För ett friskare, tryggare och rikare liv Landstingets vision och värdegrund Så styr vi mot målen Landstingets övergripande mål Uppföljning av målen Uppdrag Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Jämlikhet och jämställdhet Köfri vård Bästa sjukhusmaten Delaktighet och bemötande ehälsa och invånartjänster Medborgardialog Kollektivtrafik för alla Verksamhet och process Hälso- och sjukvård samt tandvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Vårdens utveckling Nya behandlingsriktlinjer Bättre läkemedelsanvändning Hjälpmedel Kollektivtrafik Bildning och kultur Energi och miljö IT-utveckling i vården Uppdrag Lärande och förnyelse Kvalitet och patientsäkerhet Forskning Innovationer Kunskapsstyrning Medarbetare Strategisk personalförsörjning...34 Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

3 6.1.1 Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Läkarutbildning Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Ledarskap och medarbetarskap Hälsa i arbetet Likabehandling Ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomi som ger handlingsfrihet Utveckla planerings- och uppföljningsprocessen Utveckla och förbättra metoder för stöd och styrning i planerings- och uppföljningsprocessen Uppföljning av landstingsplanen Finansiella förutsättningar Ekonomiska förutsättningar för åren Ekonomiskt utgångsläge Ekonomisk utveckling för landstinget Förändringar i patientavgifter och regelverk Finansiella kostnader och intäkter inklusive pensionsåtagande Underlag för landstingets planering Löner och priser Arbetsgivaravgifter Läkemedel Regionsjukvård Index för trafik och hälsovalsuppdraget Avskrivningar och internränta Regional utveckling Budgeterat resultat Driftramar per förvaltning Tågtrafiken under planperioden Verksamhetsförändringar Resultat- kassaflödes- och balansbudget Resultatbudget (bilaga 1) Kassaflödes- och balansbudget (bilaga 2-3) Investeringsbudget Inventarier Fastigheter...51 Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

4 7.11 Uppdrag Beslut...54 Bilagor Bilaga 1: Resultatbudget Bilaga 2-3: Kassaflödes- och balansbudget Bilaga 4: Driftskostnadsförändringar Bilaga 5: Investeringsbudget Bilaga 6: Åtgärds- och prislista för specialisttandvård Bilaga 7: Majoritetens riktlinjer Bilaga 8: Ord- och begreppsförklaringar Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

5 1 Utmaningar under planperioden Landstinget ska erbjuda den säkraste hälso- och sjukvården i landet. Vi ska ha en hög tillgänglighet, bygga ut kollektivtrafiken och bidra till en fossilbränslefri region. Målen är högt satta vilket ger oss en rejäl utmaning. För att klara av att nå målen krävs mod att våga tänka nytt för att kunna utvecklas och systematiskt förbättra allt som vi gör. Resurserna är begränsade och ska tas tillvara för att kunna användas på bästa sätt. Vi är en lärande organisation, som lär om och lär nytt. Det krävs att vi samverkar, både inom landstinget och med andra aktörer, och arbetar processinriktat med utgångspunkt i resultaten som ska uppnås. Vi ska bidra till ett friskare, tryggare och rikare liv Visionen om hälsolänet ska vara utgångspunkt i allt arbete, för att bidra till ett friskare, tryggare och rikare liv för befolkningen i Kalmar län. Hälsoperspektivet ska genomsyra all verksamhet. Att envist hålla fast vid denna vision och enträget fortsätta utveckla de hälsofrämjande insatserna är av avgörande betydelse för att uppnå bättre hälsa hos invånarna i Kalmar län. Fokus för det framtida folkhälsoarbetet i länet är hur hälsan ska bli mer jämlik och jämställd och hur människor i alla åldersgrupper ska få än mer stöd att ta ansvar för den egna hälsan. Vi lever allt längre och befolkningsstrukturen förändras, vilket gör att andelen äldre i länet ökar. Ju bättre folkhälsa, desto mer resurser kan användas där behoven är störst. De stora folksjukdomarna som hjärtsjukdomar, stroke, cancer och diabetes är stora utmaningar för individen likaväl som för vården. En annan utmaning är den ökande förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi kommer att satsa ytterligare på såväl förebyggande åtgärder som med att effektivisera verksamhetens processer. Ingen patient ska skadas i vården. Det är en grundprincip för all vårdverksamhet. Ändå händer det att misstag begås och patienter utsätts för skador. En ökad patientsäkerhet bidrar på sikt till att minska kostnaderna för kvalitetsbrister i vården. Landstinget ska uppnå en säker vård genom att arbeta för att nå målet om nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vården, utvecklad högsäkerhetskultur, gränsöverskridande samverkan, införande av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling. Patienter med kroniska sjukdomar ska bli så väl omhändertagna i den öppna vården att behovet av besök i slutenvården minskar. Patientens behov ska styra hur vården utformas När vårdens processer utvecklas måste det ske utifrån patientens behov. Ett processorienterat arbetssätt innebär att patientens väg i vården omfattar alla kontakter som patienten har från det att vårdbehov uppstår tills patientens behov är tillfredsställt. Det innefattar också processerna såväl före som efter en vårdsituation. Vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja av aktiviteter, som utgår från patientens behov och inte utifrån den som ger vården. Det ska vara enkelt, logiskt och tydligt för patienten. Ett processorienterat arbetssätt gör vården effektivare samtidigt som det skapar ett större värde för patienten. Patienter som ges inflytande och makt över sin egen vård blir mer motiverade att själva kunna agera och delta i sin behandling. Både patienter och sjukvården har mycket att vinna på att patienternas engagemang och kunskap bättre tas tillvara. Patientsäkerhetslagen är en viktig drivkraft för att ge patienter mer inflytande och makt över sin egen vård, och den pågående patientmaktsutredningen kan komma att stärka patientens ställning ytterligare. Vård i rätt tid är en viktig faktor för att nå ett bra medicinskt resultat men också för hur patienten upplever vården. Hälso- och sjukvården ska erbjuda en köfri vård och god tillgänglighet i hela vårdkedjan. För att åstadkomma detta kommer landstinget under planperioden att fortsätta korta ledtiderna samtidigt som tillgängligheten ska säkras för patienter med behov av återbesök. Ett prioriterat område för tillgänglighetsarbetet är att klara det mål för cancersjukvården som satts inom den sydöstra sjukvårdsregionen att väntetiden från misstanke till påbörjad cancerbehandling ska vara maximalt fyra veckor. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

6 Vi ska öka vår attraktivitet som arbetsgivare Generationsväxlingen på arbetsmarknaden gör att vi står inför stora utmaningar de kommande åren. Medarbetare med rätt kompetens till rätt plats är avgörande för att landstinget ska klara sitt uppdrag. Under planperioden startas och genomförs "Attraktivitetsresan". Vi ska erbjuda en kollektivtrafik för alla Kollektivtrafiken bidrar till en positiv befolkningsutveckling i länet genom att skapa bättre förutsättningar till människors rörlighet, för arbete och fritid. Det ska vara enkelt att förflytta sig mellan olika platser i länet. En viktig ledstjärna för att nå målen är att ha än mer fokus på kunden. Ambitionen är att öka kollektivtrafikresandet och det kräver en ökad anpassning där kundernas krav synliggörs och tillgodoses. Ekonomin ska vara i balans En stark och uthållig ekonomi är ett måste för att ge en fast grund för landstingets verksamhet. Det är också en förutsättning för att landstinget även i fortsättningen ska kunna erbjuda god vård och annan service till länets invånare. En av hörnpelarna i en stark ekonomi är att nettokostnadsutvecklingen är under kontroll, och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara sina långsiktiga åtaganden. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

7 2 För ett friskare, tryggare och rikare liv 2.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. Öppet innebär att Vi finns när medborgarna behöver oss. Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor. Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet och ärlighet. Vi delar med oss av det vi vet och kan. Vi är ständigt öppna för att lära nytt. Engagerat innebär att Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan. Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som möjligt. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

8 Vi ger personligt omhändertagande så att patienten kan känna sig trygg. Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla verksamheten. Alla kan påverka. Kunnigt innebär att Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är specialister på sin hälsa. Vi satsar på forskning och utveckling och tror på kunskapsutbyte och samarbete. Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet. 2.2 Så styr vi mot målen Landstingets målstyrning kommer under planperioden att utvecklas ytterligare. Arbetet innebär god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå för att uppnå rätt kvalitet och god ekonomisk hushållning. Målen på den enskilda arbetsplatsen ska vara tydliga och påverkbara. Det bidrar till att utveckla medarbetarnas engagemang både för den egna verksamhetens resultat och att se den egna verksamhetens roll i helheten. Medarbetaren ska kunna se hur den egna arbetsinsatsen påverkar de övergripande målen. Mål med mått tas fram inom fem perspektiv/målområden utifrån landstingets vision, verksamhetsidé och strategier. Denna modell, balanserad styrning, är ett stöd för planering, uppföljning och återkoppling, på samtliga nivåer i landstinget. Metoden skapar balans mellan kortoch långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fem perspektiv/målområden: Medborgare och kund beskriver landstingets förhållande till medborgare och omvärld samt invånarnas behov. Hur uppfattar våra patienter/kunder oss? Verksamhet och process beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Hur samverkar vi i våra processer? Lärande och förnyelse beskriver landstingets förbättrings- och utvecklingsarbete. Vad är viktigt att utveckla för att verksamheten ska vara framgångsrik också i framtiden? Medarbetare beskriver personalområden, såsom kompetens- och ledarskapsutveckling, rekryteringssituationen och arbetsmiljöfrågor med mera. Hur gör vi våra arbetsplatser mer attraktiva för att trygga kompetensförsörjningen? Ekonomi beskriver landstingets finansiella förutsättningar samt verksamhetens ekonomiska konsekvenser. Hur utnyttjar vi våra resurser? Finns kvalitetsbristkostnader? 2.3 Landstingets övergripande mål Medborgare och kund - Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

9 Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Verksamhet och process - Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. Lärande och förnyelse: Ständiga förbättringar Alla verksamheter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgaren i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. Medarbetare: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Landstingets attraktivitet som arbetsgivare ska öka och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen - genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. Ekonomi: God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Investeringar ska finansieras med egna medel Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 % Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

10 Medborgare och kund Verksamhet och process Lärande och förnyelse Medarbetare Ekonomi Ohälsa och skillnader i ohälsa ska minska. Landstingets tillgänglighetsmål ska uppfyllas De medicinska resultaten ska förbättras årligen. Kvalitetsmål ska formuleras för landstingets fem prioriterade vårdprocesser. Alla enheter inom landstinget ska ha systematisk avvikelsehantering. Resultatet för sammantagen säkerhetsmedvetenhet ska förbättras. Andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag Investeringar ska finansieras med egna medel Antalet nöjda kunder och patienter som känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt ska öka. Andelen av länets invånare som anger att de har mycket eller ganska stort förtroende för vården ska förbättras årligen. Minst 20 procent av den totala verksamheten inom landstingets folkhögskolor ska relateras till förebyggande verksamhet och vård och omsorg. Inom kollektivtrafiken ska punktligheten förbättras årligen. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 % Andelen nöjda kunder inom kollektivtrafiken ska öka. Antalet resenärer som gör minst en resa per månad ska öka. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

11 2.4 Uppföljning av målen Landstingsplanen är landstingets viktigaste styrdokument. Utifrån landstingsplanen ska alla verksamheter skriva verksamhetsplaner och formulera måttsatta mål utifrån de fem perspektiven/målområdena, samt ha rutiner för det praktiska arbetet med uppföljning av målen. Uppföljning av målen i landstingsplanen sker kontinuerligt via månadsuppföljning, delårsrapportering och årsredovisning. Kontinuerlig uppföljning sker också av miljöplanen, handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet, folkhälsopolitisk plan, funktionshinderpolitisk plan, strategi för e-hälsa och e-tjänster, likabehandlingsplan och handlingsplan för arbetet med barnkonventionen. 2.5 Uppdrag Landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att till landstingsstyrelsen redovisa en uppföljningsplan med övergripande mått för landstinget Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

12 3 Medborgare och kund Landstingets mål Friskare och nöjdare invånare 3.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Länsinvånarnas hälsoläge är utgångspunkten för att kunna planera landstingets hälso- och sjukvård på bästa sätt. Vissa faktorer kan man påverka genom levnadsvanor, delaktighet, ekonomi, familjesituation, utbildning och sysselsättning. Generellt sett brukar män uppleva sin hälsa som bättre än kvinnor. I Kalmar län skattar 73 procent av befolkningen sin hälsa som bra; detta gäller både män och kvinnor. I riket är motsvarande siffror 74 procent för män och 70 procent för kvinnor. I förhållande till tidigare års mätningar ökar den självskattade hälsan hos båda könen både i riket och i Kalmar län. Hälsoläget är förhållandevis gynnsamt i länet. Dock insjuknar många i Kalmar län i hjärtkärlsjukdomar. Det krävs såväl primär- som sekundärpreventiva insatser för att påverka insjuknande och dödlighet i hjärtkärlsjukdom. Det finns även många personer i länet som har diabetes. Därför är det pågående arbetet inom vårdprocesserna för diabetes, stroke och hjärtsjukdomar ett mycket angeläget område att arbeta vidare med. Landstinget har en stor utmaning i att fortsätta stödja invånarna och skapa förutsättningar för hälsosammare levnadsvanor. Det är fortfarande en alltför hög andel som röker, har bristande fysisk aktivitet, liten konsumtion av frukt och grönt och ohälsosamma alkoholvanor. Det finns stora skillnader i levnadsvanor mellan länets kommuner och inom kommunerna. Förebyggande satsningar med fokus på individens möjligheter Ett väl utvecklat folkhälsoarbete innebär för alla länets invånare ökade möjligheter till ett friskare, tryggare och rikare liv. I landstingets folkhälsopolitiska plan, som antogs 2012, prioriteras ökad delaktighet, goda uppväxtvillkor, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt ett minskat bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete har stor betydelse för folkhälsan. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är ett av elva målområden för folkhälsopolitiken och ett av de prioriterade målen i landstingets folkhälsopolitiska plan. Landstinget har under många år satsat på hälsofrämjande och förebyggande insatser i landstingets alla verksamheter. Samtliga förvaltningar har ett ansvar att arbeta tillsammans utifrån landstingets folkhälsopolitiska plan och samverka i det befolkningsinriktade arbetet för att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan påverka sin hälsa. Det är många aktörer som tillsammans har möjlighet att skapa en bättre hälsa i befolkningen, och det är därför viktigt med samverkan mellan landstinget, länets kommuner och andra länsövergripande verksamheter. Landstingets och kommunernas folkhälsopolitiska planer utgör utgångspunkter för den samordnade länsplan för folkhälsoarbetet i Kalmar län som kommer att tas fram under planperioden. Samverkan med kommunerna och andra aktörer är avgörande för att nå framgång i folkhälsoarbetet. Många aktörer är engagerade i folkhälsofrågor och för att nå än större genomslag krävs att man med gemensamma krafter arbetar mot en tydlig målbild. Därför ska en särskild satsning göras för att utveckla samverkan med andra aktörer. En informationssatsning ska genomföras med målsättning att nå ett brett genomslag. Landstinget som aktör i folkhälsofrågor ska synliggöras för att öka kännedomen om individens möjlighet till stöd när det gäller egna insatser för bättre hälsa. Individens egna möjligheter att påverka sin hälsa ska lyftas fram, liksom frågor som vikten av vardagsmotion, goda kost- och levnadsvanor och att avstå från tobak. Det är angeläget att också ta vara på nya möjligheter kring att sprida kunskap om bättre hälsa. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

13 Landstinget kommer att delta i arbetet för att gynna utveckling av olika former av digitalt stöd riktat till individer i folkhälsoarbetet, liksom i den statliga satsningen att under 2013 skapa möjlighet för digitala privata hälsokonton. 3.2 Jämlikhet och jämställdhet Landstingets verksamheter ska hålla en bra kvalitet för alla och tillgängligheten ska vara lika god oavsett kön, ålder, bostadsort, utbildning, ekonomiska villkor, funktionsnedsättning, etnicitet, religion, sexuell läggning och könsidentitet. För att uppnå en jämlik och jämställd vård behöver hälso- och sjukvårdens resurser styras efter behov och inte efter efterfrågan då detta tenderar att missgynna röstsvaga grupper. Åtgärderna bör anpassas till prioriterade gruppers behov. Även vid implementeringen av nya behandlingsriktlinjer ska hänsyn tas till jämlikheten och jämställdheten i vården. Vid vissa större folkhälsosjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke kan man se en ojämlik behandling av personer med kort teoretisk utbildning och/eller födda utanför EU. Tillgången till könsuppdelad statistik är en grundläggande förutsättning för kartläggning och analys av skillnader mellan könen. Inom landstinget pågår ett kontinuerligt arbete med att möjliggöra redovisning av könsuppdelad statistik inom alltfler områden som en viktig del för att öka kunskapen och styrningen mot jämställd vård. Skillnaden mellan pojkar/män och flickor/kvinnor avseende sökmönster, vård och behandling ska uppmärksammas, följas upp, analyseras och utredas. För att kartlägga skillnaden i vård för män och kvinnor medverkar Landstinget i Kalmar län i ett nationellt projekt på Sveriges Kommuner och Landsting om jämställda nyckeltal. Resultat av detta arbete kommer att ge utslag under planperioden och vara en vägledning i utvecklingen av landstingets mål och mått. Arbetet med jämställd sjukskrivning ska fortsätta med satsningar på statistikuppföljningar, utbildning och projekt för utveckling inom området. Den fysiska miljön i landstingets byggnader liksom inom länstrafiken kommer att fortsätta anpassas för att öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning. Funktionshinderpolitiska programmet, likabehandlingsplanen och landstingets folkhälsopolitiska plan stödjer arbetet för en jämlik och jämställd vård. 3.3 Köfri vård Medborgarnas behov av god tillgänglighet till sjukvård och tandvård är högt prioriterat. Målet är att kunna erbjuda en vård utan köer. Tillgängligheten är även i fokus inom landstingets övriga verksamheter. Vårdgarantier Medborgarna erbjuds vård inom ramarna för den lagstadgade vårdgarantin. Landstinget i Kalmar län har beslutat om en vårdgaranti som går längre än den nationella. Målet är dagar, vilket är mer än en halvering av den väntetid som stipuleras i den nationella vårdgarantin. Det innebär att behandling ska inledas inom 90 dagar från det att distriktsläkaren i samråd med patienten beslutat att remiss ska skickas till specialistmottagning på sjukhus för fortsatt utredning och behandling. Primärvården ska erbjuda kontakt samma dag. Om kontakt med läkare i primärvården behövs får väntetiden vara högst 5 dagar. Den nationella vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa innebär att fördjupad utredning/behandling ska påbörjas inom 30 dagar. Väntetiden för en första bedömning och professionell rådgivning ska ges inom maximalt 30 dagar. För vuxna patienter som söker psykiatrisk vård ska ett första besök erbjudas inom 60 dagar. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

14 Arbetet med att erbjuda en god tillgänglighet innefattar också målet om en väntetid på maximalt tre timmar från dörr till dörr på länets akutmottagningar samt en svarstid som innebär att resultat av undersökningar ska lämnas till patienten senast 14 dagar efter besöket. Undantag är provtagningar där det krävs att analysen tar längre tid. Primärvårdens mål är en genomsnittlig väntetid i telesvarssystemet på maximalt 20 minuter och att uppringning ska ske senast 5 minuter efter utsatt tid i 90 procent av samtalen. Landstinget i Kalmar län har anslutit sig till det mål som Regionalt Cancer Centrum har satt om att ingen cancerpatient ska vänta mer än max 28 dagar på adekvat behandling. För att uppnå detta mål ska särskilt fokus läggas på att förbättra ledtiderna inom cancervården. God tillgänglighet i hela kedjan Kunskap om ledtiderna i vården är en förutsättning för att kunna sätta in åtgärder som gör processerna mer effektiva och därmed kötiderna kortare. Den nationella satsningen att förbättra patienters tillgänglighet till hälso- och sjukvård kommer att utvecklas och omfatta flera led i vårdkedjan. Från och med december 2012 kommer ledtider för olika fysiologiska och radiologiska undersökningar att mätas enligt SKL:s modell Mätpunkter för nationell uppföljning. Tillgängligheten till primärvården ska förbättras dels genom att hitta metoder att identifiera patienter med särskilda behov för att kunna erbjuda vård, dels genom bättre omhändertagande av redan kända patientgrupper med till exempel kronisk sjukdom och depression. Patientens behov styr Vården ska vara tillgänglig för patienter med behov av återbesök. Ambitionen att ha en hög tillgänglighet för patienter som söker vård första gången får inte leda till att patienter med större behov får stå tillbaka. Det finns farhågor om att återbesök nedprioriteras och att detta skulle kunna leda till negativa konsekvenser för individer eller kunna bidra till det ökade flödet på akutmottagningarna. Det är därför angeläget att finna mätmetoder för detta ändamål. 3.4 Bästa sjukhusmaten Landstinget ska erbjuda patienterna Sveriges bästa sjukhusmat. En näringsriktig måltid är en av grundpelarna i bra sjukhusmat. Patienterna ska få den näring de behöver för att tillfriskna och känna välbefinnande. Det handlar också om bemötande, miljö och medarbetarnas kompetens. För att uppnå detta mål kommer patienterna att få möjlighet att i större utsträckning göra individuella val och kunna påverka sin måltid, och måltidssituationen kommer även att förbättras genom måltidsvärdar som svarar för service och kontinuitet i måltidskedjan. För att skapa förutsättningar för ett enhetligt bemötande av patienter och restauranggäster kommer kostverksamheterna att samordnas. 3.5 Delaktighet och bemötande Dagens patienter vill vara med och påverka sin vård, något som leder till förbättrad kvalitet och effektivitet i hälso- och sjukvården. Patienten sätts också i centrum på ett nytt sätt i och med att allt större fokus läggs på resultaten i hälso- och sjukvården. Patientens och de närståendes upplevelser och önskemål är en kunskapskälla som ska vägas samman med forskning och beprövad erfarenhet. Om patienten får stöd och hjälp att ta mer ansvar för sin sjukdom att bli medskapare i vården ökar patientsäkerheten och hälso- och sjukvårdens effektivitet. Utvecklad patientmedverkan är en viktig förutsättning för att nå målet att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Enkelhet och delaktighet ska prioriteras Alla landstingets verksamheter ska vara patient- och kundfokuserade. Patienten ska ses som en medskapare i vården. Inga beslut ska fattas om patienten, utan patienten. Insatser görs i landstinget både för att stärka patientens och anhörigas ställning vid vårdtillfället och Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

15 för att skapa delaktighet i utvecklingen av hälso- och sjukvården, exempelvis genom att stötta och uppmuntra teamen inom förbättringsprogrammen att inkludera patienter och patientföreträdare, genom spridning av information kring patientens ökade delaktighet och inte minst inom det omfattande kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som genomförs inom verksamheterna. Relationerna med patienter och kunder ska utvecklas. Det handlar om att utveckla relationer som redan är etablerade med exempelvis Frisktandvårdskunder som en del av folkhälsoarbetet, liksom om utveckling av vårdplanering som fortsätter inom sjukvården. Information och process kommer att anpassas för att involvera patienter och närstående på ett ännu bättre sätt. Patienter och närstående ska ges större möjlighet att kunna förbereda sig inför en vårdplanering och när vårdplaner upprättas ska det göras tillsammans med den som är berörd. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning ska arbetssättet med vårdöverenskommelsen utvecklas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. En ökad tydlighet ger patienten och dennes anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. Efter genomförd operation eller behandling ska en återkoppling ske regelmässigt till patienten. Patientens och närståendes erfarenheter ska tas tillvara Sjukvården ska systematiskt dra lärdom av patienternas synpunkter, erfarenheter och upplevelser för att förbättra verksamheterna. Landstinget ska verka för att underlätta för patienten att återkoppla sina erfarenheter och synpunkter till vården. Patienter och närstående ska kunna lämna synpunkter i olika former och genom kanaler som passar den enskilde bäst, och landstinget ska göra det enkelt för den som vill kontakta vården. Patientberättelser används i organisationen som en del i förbättringsarbetet för hög kvalitet och en säker hälso- och sjukvård. En viktig källa för utvärdering och planering av det fortsatta arbetet kring patientdelaktighet är att följa resultaten i den Nationella patientenkäten och Vårdbarometern, där patienterna uttrycker hur de upplever sin situation i vården. Särskild uppföljning kommer att göras för att än mer och på ett systematiskt sätt kunna följa upp ärenden som inkommer till Patientnämnden i syfte att förbättra verksamheten och skapa ökad lyhördhet för patienters och anhörigas synpunkter och upplevelser. Invånare i länet kommer att inbjudas till särskilda medborgarråd och fokusgrupper, då personer som vill vara med ges möjlighet till delaktighet för att förbättra vården, tillgänglighets- och servicefrågor ur ett patientperspektiv. 3.6 ehälsa och invånartjänster Invånarna både vill och kan delta mer i vården och landstinget behöver ännu bättre nyttja potentialen som ehälsotjänster ger. En fortsatt utveckling av invånartjänster stöder invånarnas möjligheter att påverka den egna situationen vilket ger fler valmöjligheter, större tillgänglighet och möjliggör en ökad medverkan i den egna vården. Detta stärker medborgarnas ställning som kunder och patienter, ökar patientsäkerheten samt förbättrar kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Landstingets arbete med ehälsa/etjänster ur ett patientperspektiv utgår från den av landstingsstyrelsen beslutade strategin. Den konkretiserar ett antal mätbara mål för perioden Ett antal tjänster ska utifrån strategin implementeras och mätas under perioden. Fler digitala tjänster för medborgarna God service och god tillgänglighet ska uppnås på webben och med hjälp av digitala tjänster inom landstinget. Det ska vara lätt att hitta det man söker och den förnyade landstingsgemensamma Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

16 webbplatsen ska ytterligare vidareutvecklas såväl till form som till innehåll för att ännu bättre svara mot besökarens behov. Webbplatsen ska ge aktuell, sökbar och relevant information till målgrupperna om landstingets verksamhet, men också stärka landstingets varumärke och marknadsföra Landstinget i Kalmar län som en attraktiv arbetsgivare. Flera etjänster utvecklas inom kollektivtrafiken under perioden. Det gäller såväl webbplatsen klt.se med utvecklad reseplaneringsfunktion, möjlighet att ladda sitt resekort och interaktiva formulär för sjukresa, färdtjänst och resegaranti. Mobila biljetter och mobila applikationer kommer också att vidareutvecklas. Råd om vård och etjänster på webben 1177.se är den svenska sjukvårdens gemensamma webbplats för råd och information om hälso- och sjukvården. Målet är att öka antalet besök med 10 procent årligen och att 85 procent av länets befolkning känner till webbplatsen 1177.se år Utvecklingen av 1177.se till såväl innehåll som funktion styrs av landstingen och regionerna gemensamt. Mina vårdkontakter ger invånarna möjlighet till personliga etjänster och säker kontakt med anslutna vårdenheter. Här kan man ställa frågor till vårdpersonal, förnya recept, beställa provtagning, se sina recept och uthämtade läkemedel samt se och göra sitt val av hälsocentral. Antal ärenden i Mina vårdkontakter ska fördubblas under Det finns stort behov av att utveckla nya tjänster men också att öka nyttjandet av redan implementerade tjänster i Mina vårdkontakter. Prioriterade nya tjänster är bland annat kallelse- och tidbokningstjänster. Patientorienterade digitala dygnet-runt-tjänster erbjuder tillgänglighet för patienten, men underlättar också för verksamheten exempelvis när patienter ges möjlighet att själva boka sina tider. Genom att fler mottagningar öppnar sina tidböcker kan patienter också ges möjlighet att omboka sin tid. Detta kräver dock förändringar såväl i arbetsrutiner som i vårdsystemet. Inom ramen för Mina vårdkontakter planeras i det nationella samarbetet möjlighet för invånaren att hantera sina intyg, ta del av sin journal och följa sina remisser i vården, vilket ger möjligheter för landstinget att implementera dessa tjänster under perioden. För att patienter inom sjukvårdsregionen ska ges större möjligheter när det gäller etjänster och för att stötta regionens övergripande mål att erbjuda lika vård inom sydöstra sjukvårdsregionen kommer den regionala samverkan inom invånartjänster att stärkas under perioden. Under 2013 görs en statlig satsning på att skapa digitala personliga hälsokonton och landstinget deltar i det nationella arbetet med utveckling av tjänster för hälsoinformation och vårdkontakter. En efterfrågad invånartjänst som kommer att införas under 2013 är sms-påminnelser för bokade besök inom sjukvården, något som sedan länge erbjudits inom folktandvården. Pilotverksamhet ska under 2013 genomföras för distansöverbryggande vård, genom tjänster inom videokonsultation/telemedicin, vilket ger samordningsvinster. Internetstödd behandling inom psykiatrin (kognitiv beteendeterapi) pågår och kommer att utvärderas i samverkan med Linnéuniversitetet under 2013 för beslut om fortsatt genomförande. Respekt för individens integritet Utvecklingen av etjänster måste ske med full respekt för personlig integritet. Säkerhetsfrågor som autentisering, loggning och samtyckeshantering kopplat till patientsäkerhetslagen är mycket viktiga. Invånarnas förtroende för att deras uppgifter är tillräckligt skyddade är en viktig förutsättning för det fortsatta arbetet med ehälsa. I takt med en ökad rörlighet bland patienter, olika valfrihetssystem, förändrade vårdformer och utveckling av specialistsjukvård kommer NPÖ, den nationella patientöversikten, att vara ett viktigt informationsstöd för säker vård. Arbetet med att ansluta fler informationsmängder och system kommer att fortsätta under perioden. Systemet Pascal är nationellt etablerat för att stödja ordinationer av dosdispenserade läkemedel. Under kommande år ska tjänsten Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

17 kompletteras med NOD, nationell ordinationsdatabas, och landstinget medverkar även i detta nationella arbete. 3.7 Medborgardialog Att upprätta en dialog med länets invånare är ett sätt vitalisera, fördjupa och utveckla demokratiarbetet. Medborgardialog ska vara en del i styrningen av landstingets verksamheter och kan ske både i planeringsprocessen och inför politiska beslut. Arbetet med att utveckla medborgardialogen tillsammans med olika grupper av invånare, patienter och organisationer fortsätter. Dagligen genomförs olika former av dessa medborgardialoger inom landstingets verksamheter. Medborgardialogen är även viktig ur bland annat ett demokrati- och påverkansperspektiv och möjliggör för landstingets förtroendevalda att få en uppfattning om vad människor utanför den politiska partistrukturen tycker. Syftet är att dialogen ska bidra vid beslutsfattande genom att resultatet ska utgöra underlag i landstingets olika berednings- och beslutsprocesser. Medborgardialog fyller en viktig funktion att tydliggöra de olika värden landstinget står för som regional samhällsaktör. Medborgardialog utifrån målet att landstinget ska uppnå Sveriges säkraste hälso- och sjukvård kommer att fortgå under hela planperioden. Uppföljningsutskottet och medborgarutskottet fokuserar på dialog utifrån medborgar- och patientperspektivet. Hittills har genomförts en större aktivitet som riktat sig till grupperna vårdstuderande ungdomar samt pensionärer. Vidare har dialog förts med allmänheten vid aktiviteter där politiker mött allmänheten på stan med för att diskutera säker och god vård. Länets invånare har dessutom möjlighet att via landstingets webbplats lämna förbättringsförslag. Fler aktiviteter planeras framöver att genomföras på olika platser i länet. En delrapport från projektet kommer att redovisas till landstingsfullmäktige vid halvårsskiftet Dialogens resultat ska vävas samman i det övriga arbetet som pågår för att nå målet Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Dialogarbetet tillsammans med landstingets folkhögskolor kring demokratiutveckling pågår. Denna dialog mellan politiker och studerande bygger på det projektarbete som respektive elevgrupp bedriver tillsammans med sin lärare kring en särskild frågeställning inom demokrati- och samhällsområdet. Dialogen ska innebära ett lärande och utvecklande samtal ur ett folkbildningsperspektiv med koppling till landstingets verksamhet för såväl elever som förtroendevalda. Syftet är att stärka ungdomars kunskap och påverkansmöjligheter. Arbetet beräknas pågå under planperioden. 3.8 Kollektivtrafik för alla En väl utbyggd kollektivtrafik är väsentlig för att hela regionen ska leva. Den möjliggör pendling till arbete och studier, bidrar till att binda ihop arbetsmarknadsregioner och stimulerar turistnäringen, kulturlivet och andra fritidsaktiviteter. I och runt länets tre största kommuner Kalmar, Oskarhamn och Västervik sker mer än hälften av alla resor i dagens trafik. Det mest självklara med en kollektivtrafik för alla är enkelheten. Det ska vara enkelt att åka kollektivt, kliva på och av ett fordon, köpa biljetter, läsa tidtabeller och få trafikinformation. Under perioden kommer biljettköp huvudsakligen att ske via webbportal, biljettautomat eller via mobiltelefon. Landstinget ska fortsätta arbetet med att möjliggöra för resenärer med funktionsnedsättning att bli kunder i den allmänna kollektivtrafiken. För detta krävs att hållplatser och bytespunkter får en likvärdig standard som fordonsparken har idag med låggolv, lift eller ramp. I anpassningen är det även viktigt att hållplatser och bytespunkter utrustas så att olika typer av funktionsnedsättning, till exempel synskadade och hörselskadade, klarar av ett kollektivt resande. Samordningen mellan den allmänna (linjelagda) kollektivtrafiken och den särskilda Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

18 (samhällsbetalda) kollektivtrafiken har prioriterats under innevarande avtalsperiod ( ) för gällande trafikavtal. Samordning kommer att prioriteras även i framtidens planering. Inriktningen ska vara att samma fordon kan användas i olika former av trafik. För de olika restyperna (resande i allmänhet respektive serviceresor, dvs. skolresor, färdtjänst, riksfärdtjänst och sjukresor) sker kontinuerlig uppföljning genom telefonintervjuer. Varje månad kontaktas befintliga och potentiella kunder som utfrågas om hur de uppfattat sin resa eller hur de uppfattar kollektivtrafiken inom länet. Under planperioden ska landstinget utveckla mätmetoder och utvärdera serviceresornas kvalitet vad gäller såväl kundens upplevelse som restider och punktlighet. Kundens upplevelse mäts genom telefonintervjuer medan restid och punktlighet kräver fortsatt teknisk utveckling. Förbättrad tillgänglighet i linjetrafiken samt utveckling av närtrafiken gör det möjligt för alltfler att resa kollektivt och målet är att stegvis minska behovet av serviceresor. Ett underlag avseende kollektivt resande som samhällsnytta kommer att tas fram och redovisas under planperioden. Under planperioden kommer också en ny resegaranti att utredas tillsammans med övriga län i södra Sverige. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

19 4 Verksamhet och process Landstingets mål Rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa 4.1 Hälso- och sjukvård samt tandvård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Ett aktivt folkhälsoarbete i bred samverkan kräver ledning och styrning och gemensamma satsningar från respektive aktör. En tydligare landstingsövergripande struktur för att stödja det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i förvaltningarna kommer att utarbetas under planperioden. Det arbetet stärks genom att landstingets deltagande i det nationella nätverket för hälsofrämjande sjukhus utökas till att inbegripa hela organisationen under benämning Hälsofrämjande sjukvård. Landstinget ska stödja införandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder bland annat genom utbildningsinsatser för medarbetarna. Primärvårdens livsstilsmottagningar ska samverka med andra verksamheter inom landstinget för att fler i befolkningen ska erbjudas stöd i enlighet med de nationella riktlinjerna. På samtliga hälsocentraler i länet finns tillgång till utbildade tobaksavvänjare och eftersom tobak är en av de största påverkbara orsakerna till ohälsa måste deras roll stärkas och det tobaksförebyggande arbetet följas upp. Folktandvården fokuserar på en insats, Tobaksfri Duo, med målet att få ungdomar i högstadiet att undvika tobaksbruk. År 2013 kommer en första utvärdering av Tobaksfri Duo att göras. Utvärderingen kommer att innefatta en lägesbeskrivning av tobaksvanorna för alla högstadiebarn i länet samt en uppföljning av tobaksvanorna i Västerviks, Hultsfreds och Vimmerby kommun. För att uppnå en god sexuell hälsa hos befolkningen i Kalmar län så är ett förebyggande arbete mot sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter av stor vikt. Detta gäller också bra tillgänglighet till testning, rådgivning och behandling för en minskad smittspridning. Handlingsplanen för sexuell hälsa innehåller målsättningar och insatser för ett förebyggande arbete riktat till nationellt prioriterade preventionsgrupper. Folktandvården erbjuder Frisktandvård i syfte att hjälpa invånarna att förbättra sin tandhälsa och för att få unga vuxna att hålla kontakt med tandvården. Folktandvården arbetar med att inte bara förbättra munhälsan utan arbetar också allmänt folkhälsofrämjande. Barn och ungdomar i länet är en viktig målgrupp för detta arbete. Speciellt intresse kommer att ägnas åt barn som lever under sviktande omsorg. Folktandvården genomför i samverkan med odontologiska fakulteten i Malmö en länsövergripande undersökning av de vuxnas tandhälsa. Resultatet av undersökningen kommer att kunna vara ett underlag för landstinget i en framtida vårdplanering av tandvårdsinsatser till den vuxna befolkningen. Då andelen äldre i befolkningen ökar, blir det också viktigare med hälsofrämjande insatser under hela livet. Utifrån den äldre människans specifika behov kan primärvårdens livstilsmottagningar och folktandvårdens arbete med hälsofrämjande insatser utvecklas. Även de äldres möjligheter till delaktighet och inflytande bör förbättras i samverkan med andra Kultur kan bidra till att förebygga ohälsa, förkorta vårdtider, minska behovet av medicinering och fungera som komplement till den vanliga vården. Kulturella upplevelser kan vara en väsentlig del i en vård- och läkningsprocess genom att de stimulerar sinnena och bidrar till välbefinnande, en känsla av sammanhang och meningsfullhet. Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

20 Inom landstinget är erfarenheten av att arbeta med kultur i hälsosyfte mycket begränsad. Ett utvecklingsuppdrag under planperioden blir därför att hitta en modell för samverkan mellan primärvårdsenheter, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet Vårdens utveckling Första linjens psykiatri En av de större förändringarna i uppdraget för Hälsoval Kalmar län som kommer att ske under planperioden är införandet av första linjens psykiatri i sin helhet och ska även omfatta missbruksoch beroendevården. Inom hälsoval ska också krav på tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården formuleras. Samtliga vårdenheter ska erbjuda kompetens för att möta och behandla psykisk ohälsa och primärvårdspsykiatriska tillstånd hos vuxna över 18 år som inte kräver vård inom specialistpsykiatrin enligt överenskommen vårdriktlinje. Detta omfattar även unga vuxna över 18 år samt missbruks- och beroendevården. Insatsen sker i form av allmänmedicinsk kompetens, psykologkompetens eller annan samtalskompetens. Psykoterapeutiska behandlingar har karaktär av korttidsbehandling. Första linjens psykiatri ska genomsyras av helhetssyn och olika typer av behandlingar ska erbjudas. Denna förändring kräver en omställningstid då kompetensen behöver säkras inom primärvården innan uppdraget kan genomföras Barn och unga Speciellt fokus kommer under planperioden att läggas på barns och ungas psykiska hälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ökar. Undersökningar visar att en ökande andel barn och unga har symtom som oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Tidig upptäckt och behandling är särskilt viktigt när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. Detta arbete följs upp med hjälp av folkhälsopolitiska planen. Samverkan med kommunerna är viktig och måste enligt Socialstyrelsens föreskrifter tydliggöras i skriftliga överenskommelser mellan kommuner och landsting. Landstinget deltar också i Psynk, ett nationellt projekt för att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Arbetet sker i samverkan med länets intresserade kommuner. Syftet är att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. En avgörande faktor är att det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården vid oro för psykisk ohälsa. Ur ett invånarperspektiv är det önskvärt med förenklade sökmönster så att även barn och unga med psykisk ohälsa hanteras på likartat sätt som vuxna. Första linjens psykiatri för barn och ungdomar bör därför hanteras i sin helhet. Det är också viktigt att landstinget kan tillgodose behovet av såväl specialistkompetens som bredd inom området. Barnkonvention och barnkompetensnätverk Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt att vara friska, delaktiga och trygga. Alla landstingets verksamheter ska därför ha ett uttryckligt barn- och ungdomsperspektiv. Som stöd för att införliva FN:s barnkonvention i verksamheterna finns Landstingets handlingsplan för barn och unga- Barnkonventionen i landstinget, som uppdaterats under Vården av äldre Flertalet äldre människor i Kalmar län lever ett gott liv och klarar sig själva utan stöd från vård och omsorg. Med stigande ålder ökar dock risken för hälsoproblem och kroniska sjukdomar. Den förebyggande vården är viktig så att den äldre kan fortsätta att leva ett aktivt och rikt liv så Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)

21 länge som möjligt. Detta ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och en flexibel samt lyhörd organisation. Den äldre patientens inflytande över den egna vården och stödet till anhöriga måste stärkas. Genom samverkan med anhörig- och brukarorganisationer samt frivilligorganisationer kan även röstsvaga grupper komma till tals. I överenskommelsen Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting har landstinget skrivet bland annat att äldre ska få den vård de behöver. Genom att intensifiera arbetet i äldreprocessen ska en sammanhållen vård och omsorg anpassas utifrån de äldres behov oavsett vilken organisation eller huvudman som ger vården. Samverkan och samarbete med kommunerna ska stärkas genom att utveckla befintliga mötesplatser, gemensamma teamutbildningar och kvalitetssäkring av vårdens övergångar. Ett krav för att få del av stimulansmedlen är att landstinget i samverkan med kommunerna registrerar i kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och Svenska Demensregistret och analyserar utdata för att utveckla en kvalitativ och säker sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Undvikbar slutenvård Omhändertagandet av patienter med störst vårdbehov ska förbättras under planperioden. Dessa patientgrupper ska så långt möjligt få vård, hjälp och stöd i all öppenvård inom befintlig verksamhet. Begreppet undvikbar slutenvård bygger på antagandet att om patienter får ett bra omhändertagande i den öppna vården kan man förhindra "onödiga" inläggningar på sjukhus. Studier har visat att det är fullt möjligt att minska återinläggningen av patienter med hjärtsvikt, förmaksflimmer och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) samt strokepatienter. Undvikbar slutenvård är en indikator i Öppna jämförelser och avser ett antal utvalda diagnoser. Bland de diagnoser som valts ut finns anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kärlkramp och schizofreni. Utöver detta ingår även de akuta tillstånden blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall, inflammatoriska sjukdomar i de kvinnliga bäckenorganen, njurbäckeninflammation och öron-näsa-halsinfektioner. Både för män och kvinnor är utfallet i Kalmar län något högre än i riket i 2011 års mätning Akutflödet Det har skett en kraftig ökning av patientantalet på akutmottagningen i Kalmar och Västervik under en rad av år. Anledningen till volymökningen behöver analyseras för att om möjligt åtgärda Samverkan i sjukvårdsregionen Landstinget har tillsammans med landstingen i Jönköping och Östergötland ett samverkansavtal som syftar till att säkra god och likvärdig vård i regionen. En rad samverkansaktiviteter pågår inom ramen för IT-stöd, kompetensförsörjning, införande av nya läkemedelsterapier och upphandling i syfte att effektivisera och skapa förutsättningar för bättre möjligheter till uppföljning för att säkra en god vård. Avtalet om regionsamverkan kompletteras årligen med en överenskommelse om vård på Universitetssjukhuset i Linköping. Det sker ständigt en utveckling och uppdatering av vårdprogram och behandlingsriktlinjer, vilket leder till nya rekommendationer och möjligheter till behandling. RCC, Regionalt Cancercentrum sydöst, arbetar för att stödja en sammanhållen och effektivare cancervård, utifrån sex patientlöften. En central uppgift är att utveckla vården utifrån patientens perspektiv, vilket kräver ett mer processorienterat arbetssätt. Regionala processledare har utsetts för ett flertal cancerdiagnoser. De leder arbetet på regional nivå med att förbättra vården för cancerpatienter inom respektive diagnos- eller diagnosövergripande cancerprocess. Sydöstra sjukvårdsregionen har deltagit i en försöksverksamhet med patientfokuserad och Landstinget i Kalmar Län, Landstingsplan (54)