Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem"

Transkript

1 Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss Det är det oftast när vi inte ar rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet

2 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Föräldrar/personal Politiker Kultur Brukare Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka Forskare och kliniker har därför försökt hitta en människosyn som fasthåller ansvaret hos personal och förälder Människosyn Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

3 Människosyn Problemskapande beteende är därför ett resultat av att människan inte kan möta omgivningens krav, ex kring Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Överskott Följsamhet Föreställningar Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån Vanlig uppfostran Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor Dock inte människor med autismtillstånd Man får en diagnos därför att vanliga metoder inte har effekt Vi anser tyvärr att fostran behövs extra mycket när den inte fungerar Och når ibland metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Föreställningar Etiska kontrakt Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor Om man inte uppför sig får man inte vara med! Är våra brukare våra jämlikar? Nej, vi jobbar i en maktrelation Våra brukare får faktiskt inte vara med Det innebär att vi inte kan förvänta oss att de uppför sig Historiska föreställningar om att reparera skador eller att man inget kan göra

4 Föreställningar om orsak Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik Samspel Stress Trauman Fysiska påverkningar Kompisar Föräldrar och andra vuxna Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Metod? Tillrättavisningar och utskällningar Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med autism Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Fysiska sjukdomar som kräver behandling Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när personen med autism lyckas! Metod? Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Det finns dock effekter: Den legitimerande effekten Den allmänpreventiva effekt Kräver Att beteendet är vanligt Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende

5 Metod? Många av våra metoder bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Denna tendens eller förmåga utvecklas genom lek med orsak och verkan Enkla leksaker Ljuskontakten Stoppknappen i bussen Frågor Till uppnått central koherens Människor med autismspektrumtillstånd uppnår aldrig detta fullt ut Metod? Kring dessa människor måste vi revidera våra föreställningar kring Konsekvens Varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Människor med autismtillstånd förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang Och kan därför inte förutsäga framtid Och andras beteende Inklusive personalens/föräldrarnas krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara krav på total underdånighet Och oförutsägbara straff Konsekvenspedagogik?

6 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Farligt! Slag, spark, bett, skadegörelse, våldsam självskade Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll

7 Föreställningar om kontroll När man är tillsammans med någon man har tillit till bevarar man kontrollen bättre Våra metoder kan mätas med dessa två Hjälper de den andra att bevara självkontrollen? Ökar de tilliten till personalen/föräldrarna? Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Kravsituationer 70 + % av alla konflikter mellan personal och brukare föregås av ett krav Det finns två sorters krav Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Barn och människor med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder förhåller sig inte till tillrättavisningar Undvik därför minuskrav Pluskrav och avledning är bättre Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

8 Kravanpassning - metod Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja Struktur Vi-upplevelser Val Att bli färdig Att bli redo Påminnelser utan press Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt: Kravanpassning - metod Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan! Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning

9 Hejlskov-Uhrskovs stressmodell (Fritt efter Nuechterlein and Dawson) Varningstecken Stressnivå Stressfaktorer Det finns två typer av stressfaktorer: Situationsberoende Grundläggande Stressfaktorer Försening Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Varningstecken Stressnivå Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter

10 Varningstecken Negativa Aggressivitet Irritabilitet Otrygghet Ångest Ljudkänslighet Orättvisa Ljuskänslighet Störd sömn Sinneskänslighet / oljud Tvångsbeteende Infektioner Svag central koherens Allergier Tappade / färdigheter bristande struktur Humörsvängningar Hygien Pessimism Språk Rastlöshet Sömnsvårigheter Närvaro Modlöshet Stressnivå Positiva Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Trötthet och lättja Specialintressen Låtsaskompisar Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Ord Rörelser, tics Svarta ögon Etc etc tecken över linjen Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Akuta Utagerande beteende Slag, spark, bett etc. Skrikande Kast med möbler etc Våldsamt självskadande beteende Varningstecken Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering och handlingsförlamning Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Utmattningssyndrom Grundläggande stressfaktorer Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Kognitiva Svag central koherens Arbetsminnessvårigheter Kommunikationssvårigheter Sinnesoverload Stökiga omgivningar Ljud Ljus Varningstecken Känslosinnessvårigheter, kläder etc Smärta För höga eller för många krav Egna eller andras Sömnsvårigheter Kravnivå Familjerelationsproblem December Stora känslor i omgivningen

11 Situationsberoende stressfaktorer Stressnivå Krav Tillrättavisningar Konflikter Att inte kunna säga vad man vill Varningstecken Orättvisa Huvudvärk, tandvärk Sinneskänslighet / oljud Plötsligt oljud Vikarier Svag central koherens Att / vara med personer man inte tycker om bristande struktur Plötsliga ändringar, även subjektiva Mat Sömnsvårigheter Orättvisor Högtider och fester Fasthållningar Skyddande faktorer Stressnivå Personliga: Bra vardagsstrategier Självförståelse Alltid en nödutgång Att vara bra på något Valfri identitet Tillit Varningstecken Omgivningen: Struktur Lugn Orättvisa Plats Kravanpassning Svag central koherens / bristande Gemensam problemförståelse struktur Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Sömnsvårigheter Socialt stöd Att arbeta med stressmodellen Beskriv Grundläggande stressfaktorer Situationsberoende stressfaktorer Varningstecken tecken Hitta också gärna skyddande faktorer Kvalificera stressfaktorerna Vilka kan vi ta bort? Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Kravanpassa

12 Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det fungerar via spegelceller i hjärnan Vi speglar varandras muskelspänningar

13 Låg-affektivt bemötande Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autismtillstånd har ofta svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Man inte skiljer på sig själv och andra i tänkandet (Lombardo et al 2010) Därför reagerar människor med autismtillstpnd på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Skratt för att minska affektintensiteten Ångest, därför att de går i kaos Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Låg-affektivt bemötande - metod Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Gå baklänges vid kravsättning Placera dig inte mitt emot den andra

14 Du Låg-affektivt bemötande - metod Den andra Låg-affektivt bemötande - metod Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagsnatt! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn Låg-affektivt bemötande - metod Undvik beröring med spända muskler Slappna av om någon tar tag i dig Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en person med autism Fara för liv eller hälsa Lagen betonar att insatsen måste stå i relation till nöden Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

15 Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Avledning - metod Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem... Avledning - metod Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel Frågor Tuggummi, kaffe Titta där! Etc

16 Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du bär ansvaret för den andras beteende och reaktioner Pedagogik måste ha som mål att den andra har kontrollen över sig själv Kravanpassa - alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytta fokus Och använd Matthews lag - Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan Affektutbrott - metod Förlorar kontrollen I kontroll igen Affektintensitet Frustration Vardagen Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Vardagsstrategier: Bygger på inlevelse i brukarens världsupplevelse Struktur Miljöanpassning Plats Ljus Lugn Kravanpassning Hjälpsystem Avlöningssystem Sociala historier KatKittet Beröm och erkännande

17 Upptrappning Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Lösningsstrategier: Undvik ögonkontakt beröring markering Hitta orsaken och avvärj Avled Ge valmöjligheter Prata lugnt Vara behärskad Påminna om regler Upprepa meddelande utan press Håll avstånd Biljardtricket Byt personal Explosion Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Containastrategier: Sondera terrängen Skydda brukaren Skydda andra Närhet utan ord Reagera behärskat Följ brukaren i god avstånd Undvik ögonkontakt beröring markering Om du tar tag: Använd rörelse Uppsamlingsstrategier: Erbjud närhet Trygghet Använd ord Spegla brukarens känslor Undertexta Stabilisering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration

18 Utvärderingsstrategier: Utvärdera själv Utvärdera med andra Använd modellen Utvärdera med brukaren Seriesamtalen Utvärdering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Till minne av Christer Magnusson, 32 år 2006 Jasin Tallman, 12 år, 1993 Jamar Griffiths 15 år 1994 Zouhair Jadeed, 22 år 1992 Casey Collier, 17 år, 1993 Tristan Sovern, 16 år 1998 Kristal Mayon-Ceniceros, 16 år 1999 Zoe Fairly, 21 år, 1995 David Falconer, 23 år 1994 Latasha Bush, 15 år 2002 Krystal Tibbits, 3 år 1995 Maria Mendoza, 14 år 2003 Edith Campos, 15 år, 1997 Melissa Neyman, 19 år, 1997 Willie Wright, 9 år 2000 Michael Garcia, 12 år 2005 Omega Leach, 17 år 2007 Orlena Parker, 15 år, 2003 Gareth Myatt, 15 år 2004 Azrar Ayub, 24 år 2004 Shirley Arciszewski, 12 år, 2005 Shinaul McGraw, 12 år 1997 Jamal Odum, 9 år, 2003 Timothy Thomas, 9 år, 1999 Andrew McClain, 9 år 1998 Angellika Arndt, 7 år 2006 Candace Newmaker, 10 år 2000 Cedric Napoleon, 14 år 2002 Chris Campbell, 13 år, 1997 Donderey Rogers, 14 år, 2002 Dustin Phelps, 14 år 1998 Earl Smith, 9 år 1995 Jeffrey Bogrett, 9 år 1995 Andrew McClain, 12 år 1998 Stephanie Jobin, 13 år, 1998 Mark Soares, 15 år, 1998 Mark Draheim, 14 år, 1999 Willie Wright, 15 år, 2000 Randy Steele, 9 år, 2000 Bobbie Sue Thomas, 17 år 1996 Matthew Goodman, 14 år, 2002 Charles Mancill, 22 år, 2002 Matthew Vick, 23 år, 2002 Orlena Parker, 15 år, 2003 Darryl Thompson, 15 år 2006 Michael Renner-Lewis, 15 år, 2004 Travis Parker, 13 år, 2005 Sabrina Day 15 år 2000 Robert Rollins, 12 år 1997

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - vid neuropsykiatri Bo Hejlskov Jørgensen Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Beteendeproblem i skolan

Beteendeproblem i skolan Beteendeproblem i skolan - om lågaffektivt förhållningssätt Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass

Läs mer

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Cecilia Stocks och Astrid Emker

Cecilia Stocks och Astrid Emker Cecilia Stocks och Astrid Emker är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds. När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE www.scratchpad.wikia.com Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Sammanfattning Utmanande beteende

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet? Autism Vad är det? Autism är en genomgripande, medfödd funktionsnedsättning som ofta förekommer tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselnedsättning.

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande. Ingela Andersson

Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande. Ingela Andersson Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande Ingela Andersson FoU-trainee Uppsats nr 20 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Ingela

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer