Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem"

Transkript

1 Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss Det är det oftast när vi inte ar rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet

2 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Föräldrar/personal Politiker Kultur Brukare Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka Forskare och kliniker har därför försökt hitta en människosyn som fasthåller ansvaret hos personal och förälder Människosyn Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

3 Människosyn Problemskapande beteende är därför ett resultat av att människan inte kan möta omgivningens krav, ex kring Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Sociala förmågor Stresstålighet Överskott Följsamhet Föreställningar Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån Vanlig uppfostran Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor Dock inte människor med autismtillstånd Man får en diagnos därför att vanliga metoder inte har effekt Vi anser tyvärr att fostran behövs extra mycket när den inte fungerar Och når ibland metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Föreställningar Etiska kontrakt Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor Om man inte uppför sig får man inte vara med! Är våra brukare våra jämlikar? Nej, vi jobbar i en maktrelation Våra brukare får faktiskt inte vara med Det innebär att vi inte kan förvänta oss att de uppför sig Historiska föreställningar om att reparera skador eller att man inget kan göra

4 Föreställningar om orsak Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik Samspel Stress Trauman Fysiska påverkningar Kompisar Föräldrar och andra vuxna Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Metod? Tillrättavisningar och utskällningar Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med autism Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Fysiska sjukdomar som kräver behandling Berätta därför vad man ska göra istället Och ge beröm när personen med autism lyckas! Metod? Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Det finns dock effekter: Den legitimerande effekten Den allmänpreventiva effekt Kräver Att beteendet är vanligt Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende

5 Metod? Många av våra metoder bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Denna tendens eller förmåga utvecklas genom lek med orsak och verkan Enkla leksaker Ljuskontakten Stoppknappen i bussen Frågor Till uppnått central koherens Människor med autismspektrumtillstånd uppnår aldrig detta fullt ut Metod? Kring dessa människor måste vi revidera våra föreställningar kring Konsekvens Varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Människor med autismtillstånd förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang Och kan därför inte förutsäga framtid Och andras beteende Inklusive personalens/föräldrarnas krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara krav på total underdånighet Och oförutsägbara straff Konsekvenspedagogik?

6 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Farligt! Slag, spark, bett, skadegörelse, våldsam självskade Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll

7 Föreställningar om kontroll När man är tillsammans med någon man har tillit till bevarar man kontrollen bättre Våra metoder kan mätas med dessa två Hjälper de den andra att bevara självkontrollen? Ökar de tilliten till personalen/föräldrarna? Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Kravsituationer 70 + % av alla konflikter mellan personal och brukare föregås av ett krav Det finns två sorters krav Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Barn och människor med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder förhåller sig inte till tillrättavisningar Undvik därför minuskrav Pluskrav och avledning är bättre Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

8 Kravanpassning - metod Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja Struktur Vi-upplevelser Val Att bli färdig Att bli redo Påminnelser utan press Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt: Kravanpassning - metod Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan! Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning

9 Hejlskov-Uhrskovs stressmodell (Fritt efter Nuechterlein and Dawson) Varningstecken Stressnivå Stressfaktorer Det finns två typer av stressfaktorer: Situationsberoende Grundläggande Stressfaktorer Försening Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Varningstecken Stressnivå Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter

10 Varningstecken Negativa Aggressivitet Irritabilitet Otrygghet Ångest Ljudkänslighet Orättvisa Ljuskänslighet Störd sömn Sinneskänslighet / oljud Tvångsbeteende Infektioner Svag central koherens Allergier Tappade / färdigheter bristande struktur Humörsvängningar Hygien Pessimism Språk Rastlöshet Sömnsvårigheter Närvaro Modlöshet Stressnivå Positiva Skärmar sig Copingorienterat självskadande beteende Trötthet och lättja Specialintressen Låtsaskompisar Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter Varningstecken Personliga Ljud Ord Rörelser, tics Svarta ögon Etc etc tecken över linjen Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Akuta Utagerande beteende Slag, spark, bett etc. Skrikande Kast med möbler etc Våldsamt självskadande beteende Varningstecken Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering och handlingsförlamning Långvariga Depression Psykoser Ätstörningar Ångesttillstånd Utmattningssyndrom Grundläggande stressfaktorer Stressnivå Orättvisa Sinneskänslighet / oljud Svag central koherens / bristande struktur Sömnsvårigheter Kognitiva Svag central koherens Arbetsminnessvårigheter Kommunikationssvårigheter Sinnesoverload Stökiga omgivningar Ljud Ljus Varningstecken Känslosinnessvårigheter, kläder etc Smärta För höga eller för många krav Egna eller andras Sömnsvårigheter Kravnivå Familjerelationsproblem December Stora känslor i omgivningen

11 Situationsberoende stressfaktorer Stressnivå Krav Tillrättavisningar Konflikter Att inte kunna säga vad man vill Varningstecken Orättvisa Huvudvärk, tandvärk Sinneskänslighet / oljud Plötsligt oljud Vikarier Svag central koherens Att / vara med personer man inte tycker om bristande struktur Plötsliga ändringar, även subjektiva Mat Sömnsvårigheter Orättvisor Högtider och fester Fasthållningar Skyddande faktorer Stressnivå Personliga: Bra vardagsstrategier Självförståelse Alltid en nödutgång Att vara bra på något Valfri identitet Tillit Varningstecken Omgivningen: Struktur Lugn Orättvisa Plats Kravanpassning Svag central koherens / bristande Gemensam problemförståelse struktur Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Sömnsvårigheter Socialt stöd Att arbeta med stressmodellen Beskriv Grundläggande stressfaktorer Situationsberoende stressfaktorer Varningstecken tecken Hitta också gärna skyddande faktorer Kvalificera stressfaktorerna Vilka kan vi ta bort? Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen Kravanpassa

12 Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det fungerar via spegelceller i hjärnan Vi speglar varandras muskelspänningar

13 Låg-affektivt bemötande Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autismtillstånd har ofta svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Man inte skiljer på sig själv och andra i tänkandet (Lombardo et al 2010) Därför reagerar människor med autismtillstpnd på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Skratt för att minska affektintensiteten Ångest, därför att de går i kaos Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Låg-affektivt bemötande - metod Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång den andra går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Gå baklänges vid kravsättning Placera dig inte mitt emot den andra

14 Du Låg-affektivt bemötande - metod Den andra Låg-affektivt bemötande - metod Sätt dig när den andra blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagsnatt! Undvik att smittas av den andras oro Se till att smitta den andra med ditt lugn Låg-affektivt bemötande - metod Undvik beröring med spända muskler Slappna av om någon tar tag i dig Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en person med autism Fara för liv eller hälsa Lagen betonar att insatsen måste stå i relation till nöden Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

15 Metod Kravanpassning Stresskartläggning Låg-affektivt bemötande Avledning Avledning - metod Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem... Avledning - metod Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel Frågor Tuggummi, kaffe Titta där! Etc

16 Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du bär ansvaret för den andras beteende och reaktioner Pedagogik måste ha som mål att den andra har kontrollen över sig själv Kravanpassa - alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytta fokus Och använd Matthews lag - Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan Affektutbrott - metod Förlorar kontrollen I kontroll igen Affektintensitet Frustration Vardagen Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Vardagsstrategier: Bygger på inlevelse i brukarens världsupplevelse Struktur Miljöanpassning Plats Ljus Lugn Kravanpassning Hjälpsystem Avlöningssystem Sociala historier KatKittet Beröm och erkännande

17 Upptrappning Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Lösningsstrategier: Undvik ögonkontakt beröring markering Hitta orsaken och avvärj Avled Ge valmöjligheter Prata lugnt Vara behärskad Påminna om regler Upprepa meddelande utan press Håll avstånd Biljardtricket Byt personal Explosion Affektintensitet Förlorar kontrollen Frustration Containastrategier: Sondera terrängen Skydda brukaren Skydda andra Närhet utan ord Reagera behärskat Följ brukaren i god avstånd Undvik ögonkontakt beröring markering Om du tar tag: Använd rörelse Uppsamlingsstrategier: Erbjud närhet Trygghet Använd ord Spegla brukarens känslor Undertexta Stabilisering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration

18 Utvärderingsstrategier: Utvärdera själv Utvärdera med andra Använd modellen Utvärdera med brukaren Seriesamtalen Utvärdering Explosion I kontroll igen Affektintensitet Frustration Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Till minne av Christer Magnusson, 32 år 2006 Jasin Tallman, 12 år, 1993 Jamar Griffiths 15 år 1994 Zouhair Jadeed, 22 år 1992 Casey Collier, 17 år, 1993 Tristan Sovern, 16 år 1998 Kristal Mayon-Ceniceros, 16 år 1999 Zoe Fairly, 21 år, 1995 David Falconer, 23 år 1994 Latasha Bush, 15 år 2002 Krystal Tibbits, 3 år 1995 Maria Mendoza, 14 år 2003 Edith Campos, 15 år, 1997 Melissa Neyman, 19 år, 1997 Willie Wright, 9 år 2000 Michael Garcia, 12 år 2005 Omega Leach, 17 år 2007 Orlena Parker, 15 år, 2003 Gareth Myatt, 15 år 2004 Azrar Ayub, 24 år 2004 Shirley Arciszewski, 12 år, 2005 Shinaul McGraw, 12 år 1997 Jamal Odum, 9 år, 2003 Timothy Thomas, 9 år, 1999 Andrew McClain, 9 år 1998 Angellika Arndt, 7 år 2006 Candace Newmaker, 10 år 2000 Cedric Napoleon, 14 år 2002 Chris Campbell, 13 år, 1997 Donderey Rogers, 14 år, 2002 Dustin Phelps, 14 år 1998 Earl Smith, 9 år 1995 Jeffrey Bogrett, 9 år 1995 Andrew McClain, 12 år 1998 Stephanie Jobin, 13 år, 1998 Mark Soares, 15 år, 1998 Mark Draheim, 14 år, 1999 Willie Wright, 15 år, 2000 Randy Steele, 9 år, 2000 Bobbie Sue Thomas, 17 år 1996 Matthew Goodman, 14 år, 2002 Charles Mancill, 22 år, 2002 Matthew Vick, 23 år, 2002 Orlena Parker, 15 år, 2003 Darryl Thompson, 15 år 2006 Michael Renner-Lewis, 15 år, 2004 Travis Parker, 13 år, 2005 Sabrina Day 15 år 2000 Robert Rollins, 12 år 1997

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

KBT-baserat skolnärvaroarbete

KBT-baserat skolnärvaroarbete KBT-baserat skolnärvaroarbete Helsingfors 10 oktober 2013 Maria Schillaci & Viktoria Konstenius Leg. psykologer Relaterade kunskapsområden Beteende och inlärning Relationer och kommunikation Motivation

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Tandla karbeso k fo r barn med autism Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot

Läs mer

Uppdragsföreläsningar

Uppdragsföreläsningar Barn som väcker funderingar i förskolan Målgrupp Personal och föräldrar till barn i förskoleåldern. Rektorer för förskoleverksamhet. Personal inom BVC. Föreläsare Ulrika Aspeflo, leg. logoped Pris/Information

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju ** Kan användas för forskning eller kliniskt syfte, men vänligen citera eller sprid inte. För mer information, kontakta Deborah

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer