Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreläsning BasUt Bo Hejlskov"

Transkript

1 Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta bättre. Enkla saker att förhålla sig till är det bästa. (Det är skillnad på om barnen i skolan tuggar tuggummi på lektionerna eller om en person tuggar på personalens fingrar på ett äldreboende.) Beteende som skapar problem, men för vem? Ofta är det personalen som ser problemen och är problemskapande. Ofta är det personalens känsla av maktlöshet som definierar beteendet som är problemskapande. Ansvar: Vi måste ansvara för vårt beteende Vi ska akta oss för att lägga ansvaret på de som minst kan bära det, t ex föräldrar eller politikerna. Man kan lägga ansvaret på brukaren, tycka att han/hon är: o Envis, kan vi inte påverka o Omotiverad, då måste vi ta ansvar för motivationen om vi vill motivera någon, vad kan jag göra för att hjälpa honom. o Kravavvisande, personalen kanske är dålig på att ställa krav på ett bra sätt. Vad ska jag istället göra för att få ett JA? o Trotsig o Olydig o Problemen ligger hos personalen, hur kan vi göra för att lösa detta på ett bättre sätt? Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka Vad kan vi göra åt det? Istället för vad kan han/hon göra åt det? Då händer oftast ingenting. Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W Greene Handledning kring ungdomar med kriminellt beteende. Personerna måste hanteras med ett bättre bemötande och goda metoder Människosyn Problemskapande beteende är en reaktion då man inte kan möta omgivningens krav. Måste förstå konsekvenserna av sitt eget handlande Flexibiliteten, att hantera förändringar i vardagen Uthållighet, att kunna vänta

2 Fostran Metoder? Förståelse, begåvning Kommunikationsförmåga, jag vill ha vatten, istället för att säga jag är törstig. Överskott Följsamhet ingen går till en föreläsning och bestämmer själv vilken tid man ska komma. Vi följer reglerna och kommer den tid som är utsatt. Ibland måste man förhålla sig till olika val, vill du ha denna tröja eller den här tröjan på dig? Vad vill du helst? bra att ge alternativ då skapas delaktighet. Denna människosyn går emot många av de föreställningar som är bas för vanlig uppfostran. Om någon spottar på dig, vad gör du då? Vi gör så som vår mamma hade gjort i samma situation. o Vanlig fostran har en effekt på 90 % av alla människor o Dock inte de människor ni arbetar med o Dock behövs denna extra mycket där den inte fungerar. o Vi måste sluta använda metoder som inte fungerar! Den som utför samma handlig 10 ggr och väntar sig nya resultat den 10e gången, han är inte klok -Einstein Etiska kontrakt o Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor. o Om man inte uppför sig får man inte delta i samhället. o Är brukare våra jämlikar? Nej, vi arbetar i en maktrelation. o De får inte vara med och vi kan inte förvänta oss att de uppför sig. Tillrättavisningar och utskällningar o 70 % av vad man säger i jobbet är tillrättavisningar. Så får du inte göra! Sluta upp med det där! o Ingen positiv effekt har påvisats av skäll o Tillrättavisningar funkar på vuxna människor, inte av barn eller personer med särskilda behov. Berätta när man gör något rätt! Det verkar som att vi lär oss när saker inte blir som man trodde? Inte så vanligt hos brukaren att de får beröm och gör något bra och de lär sig då mer när man berättar vad de gjort bra. Visa när personen gör något rätt!! Säger vi till en brukare när han/hon gör fel får vi kanske svaret Och? vad hade du väntat dig? o Effekter: Bristande entusiasm, mindre uthållighet, svagare koncentration, depression. o Berätta när saker och ting blir rätt! Beröm! Straff o o Forskning säger att straff inte har någon positiv effekt hos den som straffas. Straff är för att visa andra vad som händer om man gör samma sak (S), eller för folkets skull (M). Effekter: den legitimerade effekten, att få dåligt samvete. Tar man straffet behöver personen inte få dåligt samvete. Martin Timell som körde i 120 på en

3 enkelriktad gata i Stockholm. Polisen säger: Hur kör du människa?! Martin säger: Jag kör som jag vill och du bestämmer vad det kostar! Hotet om straff kan funka, men om det inte gör det så måste man ändra. Den allmänpreventiva effekten. Vi kör i 120 på en väg. Plötsligt ser vi en yngre person som blivit stoppad av en polis. Plötsligt saktar vi ner till 100 och vi saktar inte ner förrän vi ser polisen. Strax ökar vi igen. Detta funkar bra på beteenden som är vanliga. Det som gäller andra det gäller även mig! Den negativa effekten är att det finns ett samband mellan straff och senare kriminalitet och andra problemskapande beteende. Många av metoderna bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Vi förstår världen genom att förstå orsak och verkan. Ett aktivt meningsskapande. o T ex enkla leksaker, en skallra som låter och barnet lär sig snart orsak och verkan, då är den inte lika rolig längre. Har jag skakat skallran en gång och den lät, kanske den låter likadant nästa gång. De fortsätter tills de är säkra på hur det fungerar. o Ljuskontakter, att tända och släcka. Är det verkligen på detta viset? Trycker jag här så händer det något med ljuset. o Stoppknappen i bussen. Inte bara en påverkan på ljuden utan även, chauffören och att bussen till slut stannar. Jag kan bestämma över en person med uniform! o Frågor, varför är snön vit? Barnet har förstått att det är inte bara de som kan påverka. o Tills man uppnått central koherens. De flesta människor med särskilda behov når aldrig detta. o Nu ska vi ha matte, då tar de flesta fram matteboken, men vissa ser inte kopplingen och tar inte fram matteboken, de måste få det berättat för sig. Kan inte se konsekvenser. Vi måste revidera våra föreställningar kring: o Konsekvenser, varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Viktigt att berätta varför man gör saker! Det finns ingen forskning på att straff fungerar! Dessa människor förstår inte komplexa sammanhang Kan därför inte förutsäga framtida verkan, inte heller andras beteenden eller personalens krav. o Därför upplevs konsekvenser som helt oförståliga o Och straffen är oförutsägbara. Kontrollprincipen Alla reser sig och sträcker upp höger handen och vinkar, sen också foten. Bo visar att han har kontrollen över oss, han lånar vår kontroll. Han ber sen alla ta av sig sina kläder! Ingen gör det eftersom vi har kontrollen över oss själva, när det gäller saker som vi inte vågar göra.

4 Brukaren måste ha kontroll över sig själv, för att sen kunna lämna över lite kontroll till oss. Hur gör vi för att få kontrollen? Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen. Att vägra! Då behåller personen kontrollen och skydda sig själv, och det är även svårt ibland att beräkna konsekvenserna. Att gå två steg baklänges eller att springa. En som åker tunnelbana och inte gillar att vara nära människor, han står vid dörren för där finns oftast plats, men när dörrarna öppnas och folk ska in säger han, jag måste nog slå på någon, då väljer folk en annan dörr. Genom att gå iväg slipper man ta tag i situationen. Spottande, enstaka slag eller skrik. Får ni en spottloska i ansiktet så backar ni. Glåpord eller hot. Ibland använder man glåpord för att man vill få feedback, från nära och kära t ex. Ett glåpordsfilter är bra att har, reagerar vi inte på glåporden så är det inte lika intressant för brukaren att säga dem snart. Hot är en mekanism för att låta bli att slåss. Jag hör att du hotar mig, är det så att du behöver en paus? Ofta är det så att situationen är sträng och mycket att hantera. Att bita sig eller skära sig i armarna. Ett självskadande beteende vis stress. Du får gärna syssla med detta, men fundera nästa gång du vill skära dig, vad kan jag göra istället? och gör det istället Vi får aldrig förbjuda det, men vi kan arbeta för att ta bort beteendet. Är beteendet bra för brukaren, tar vi inte bort det, vi måste förhålla oss till det. Våldsamt problemskapande beteende grundar sig i en förlorad kontroll. Slag, sparkar, bett, skadegörelse, våldsam självskadelse. Affektreglering Att kasta stolar, jag spände fast honom för han var våldsam varför? jo, men annars hade han ju fortsatt! Det är inte lönt att hålla fast personer eftersom ett beteende som att kasta möbler omkring sig tar ganska mycket på orken, man orkar inte bete sig på det sättet så länge. Se diagram för affektreglering i PowerPoint från föreläsningen. (diagram i PowerPoint) Metoder Kravanpassning -metod 70 % av allt problembeteende och konflikter ni har uppstår vid krav. Det finns 2 olika sorters beteende Minuskrav: sluta upp med det etc. Detta får att få något beteende att sluta. Pluskrav: gör så, kom hit etc. Detta när vi vill nå ett visst beteende. Minuskrav medför inga ändringar på sikt, men vi använder detta oftast! Ställ pluskrav istället eller avled. Nästan alla har rätt att säga nej, förutom de i landstinget som lagts in genom tvång. Vi kan inte bestämma över folk, och säga du ska göra så här!

5 Uppgiften blir att ställa krav på ett sådant sätt som innebär att brukaren säger ja. Det ställs krav på personalen att ha finess! Specialpedagogik!! o Struktur du vet vad som kommer hända och vad som inte kommer sägas. På vårdcentralen tar vi av oss byxorna men inte på ögonkliniken. Vi vet genom strukturen vad vi kan förvänta oss. Strukturen måste vara förstålig för brukaren och för de som arbetar. Vi kan ändra strukturer men troligen inte personer. o Vi-upplevelser. Vi gör så här. Borsta tänderna båda två istället för att hjälpa brukaren att borsta. VI gör saker tillsammans! o Val, folk måste få välja. Här är ett mattetal och här är ett annat, du behöver bara göra ett av dem, då blir det lättare. Det gäller att hitta val som är nära varandra. Eller för de som har svårt att välja, lägg lappar i en påse så får de dra en lapp. o Tid, ska inte användas för att avbryta något trevligt. När saker har ett naturligt slut låter vi folk få avsluta. Men man kan säga om 10 minuter är det fika, då är det något trevligt som väntar. Det är svårt att avsluta något mitt i skeendet. o Att bli färdig. Att få lyssna på tre musikstycken, sen är det klart. Skolresan och ett hjälpmedel för att få in barnen i bussen! Alla får en banan som vi äter innan vi åker med bussen, alla äter den och sen ställer sig någon med en påse och samlar upp alla bananskal innan de går in i bussen och åker iväg. o Att bli redo. Man kan sätta igång en film som samlar alla. Och utgå från när filmen är avslutad. Man måste säga till i god tid om någon är en 20-minuters människa. o Påminnelser utan press, att låta folk ta kontrollen av sig själva. Tänk på en tjatig mamma när man var i tonåren som tjatade på en att gå upp på morgonen tills man rest sig ur sängen. o Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar. Belöning: Om du får en slumpvis belöning, förstärker denna att du upprepar beteendet. Ta t ex Trisslotten som man vinner 25 kronor på och varje gång tar man en ny lott, men vinner oftast inget på den lotten. Vi går till jobbet pga. avlöning. Man måste veta vad man får, när man får det och varför man får det. Mutor, om man har mer sopor än vad som är godkänt för sopgubben, mutar man kanske honom med öl så tar han alla soporna. Vi ger dig något och hoppas att du samspelar. Motiverande handlingar, kom vi går dit, vi kan se vem som kommer först!! (tävling lockar), eller att åka taxi och att brukaren får åka i liften där bak för att det är roligt, brukaren har svårt att ta sig in och ut ur bilen, men självklart ska hon få åka liften. Det får inte bli ett straffande system. Vi vill ändra en vana så att det blir lättare att göra något eller att låta bli att göra något. Det är aldrig för sent att ge upp! - Ronny Eriksson När det gäller extremvård så måste man ge sig när något inte fungerar. Varje pedagogiskt nederlag kräver en handlingsplan: Matthews lag Dottern skrek efter Kinder ägg varje gång han var i affären och handlade. Till slut köpte han en påse klubbor och la dem i bilden. Nästa gång sa han: Den som inte skriker i affären får en klubba efteråt. Dottern blev duktig och lugn och visade sig från sin bästa sida. Belöningen avslutades sen när klubborna tog slut.

6 Låg-affektivt bemötande -metod Affekt Grundläggande känslor, 9 st som fungerar från att vi är ganska små: Glädje Överrsakning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Alla dessa känslor är de samma i hela världen. Affektsmitta Vi kan känna andras affekter och vi blir smittade av andras känslor. Celler i hjärnan känner. Alla barn är födda med denna förmåga. Barn gråter ofta när de hör någon annan gråta. Första ledet i empatiutvecklingen. Jag kan känna att du känner något. Barn med särskilda behov har svårigheter i den fortsatta empatiutvecklingen. Utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras effekter. Vid schizofreni förlorar man denna, vid andra sjukdomar kan man kanske inte hantera det. Därför reagerar ofta brukare på ilska med: o Ilska och därför fungerar inte skäll o Ångest, kaos o Att skratta för att bli av med affekttrycket (åka berg och dalbana, vi vet att det inte är farligt) Se PowerPoint modellen. Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken, o Lugn i personalgruppen är även viktigt. o Lägg undan privata tankar hemifrån. Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning. o Även kvittoögonkontakt, att få bekräftelse. Respektera det personliga utrymmet. o Varje gång brukaren går ett steg bort från dig ska du gå två steg baklänges. Backa när situationen blir besvärlig. Vi måste kunna skydda oss. Går vi nära blir vi påverkade mer än om vi är en bit ifrån.

7 Berörande Gå ett steg bakåt vid kravsättning, varje gång vi går nära ökar vi stressen, samma när vi ställer krav, balansera då kravet med att gå bakåt ett steg. Placera dig inte mittemot brukaren och visa inte för mycket dominans. Sätt dig ner när brukaren blir orolig, då kan brukaren behålla lugnet och kontrollen Undvik att markera dig fysiskt, skapa avstånd och undvik ögonkontakt. Dominera inte med kläder! Se till att smitta brukaren med ditt lugn! Undvik beröring med spända muskler! Spänner du själv musklerna vid beröring kommer den du berör även spänna sina muskler. o Slappna av om en brukare tar tag i dig. Var slapp i lederna så släpper snart brukaren. Föder du inte hans muskelkraft med din så kan inte han hålla fast. o Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en brukare. Landstinget och kommunen har lite olika regler här. I landstinget får man ta tag, i kommun får man inte. Fara för liv eller hälsa Lagen betonar: insatsen måste så i relation till nöden. Man behöver inte hålla fast personer tills de blir lugna, om någon slår, använd rörelser som ökar adrenalinet. Släpp aktivt efter några sekunder, gå åt olika håll om ni är två personal. Undvik smärta, smärtan ökar stressen Vi måste tänka till över hur vi kan lösa problemen. Avledning -metod Avledning funkar bättre än krav. o Att säga Kukeliku, eller vad som helst egentligen som är oväntat, är bättre än att skälla. Detta avleder istället. Och flyttar fokus. Det handlar om att få personen att tänka på något annat! o Minskar risken för fysisk makt o Kan användas vid konflikter mellan brukare o Upplevs inte som belöning av ett negativt beteende o Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende hade vi nog inga problem o Avled med affekt o Humor o Affektbefrielse o Avled med handfasta medel Glass är alltid bättre än konflikter! Vid pennan Elin Svensson

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen

Läs mer

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds. När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg. 2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com

Operant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Cecilia Stocks och Astrid Emker

Cecilia Stocks och Astrid Emker Cecilia Stocks och Astrid Emker är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR

Hundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för

Läs mer

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson

utan » Sluta tjafsa med din häst. Bestäm dig för vad som verkligen betyder något och strunta i resten « svante andersson Vardag utan konflikter Har du problem med att din häst inte lyssnar? Har den en olat som du inte får bukt med? Eller når du och din häst inte dom resultaten som du tycker att ni borde? Lugn, då är du långt

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Vilken Spelare Är du?

Vilken Spelare Är du? Vilken Spelare Är du? Målvakt Målvakten har den viktigaste rollen i laget. En målvakt äger allt i sitt målområde och är den som bestämmer, styr och ställer. En målvakt är orädd och har många viktiga beslut

Läs mer

Varför gör de inte som jag säger?

Varför gör de inte som jag säger? Varför gör de inte som jag säger? Motiv till att vara med i träningsgruppen/seglarskolan? 1.Varför kommer dina seglare till träningen? 2.Kommer alla dit av samma anledning? Skilj på vad de gör och vad

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - vid neuropsykiatri Bo Hejlskov Jørgensen Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som

Läs mer

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1 Socialpsykologi GRUPPER OCH REGLER Scen 1 Du kliver in i en hiss där det står en annan person. Det är gott om plats med du går och ställer dig bredvid den andra så att era ärmar nuddar varandra. Scen 2

Läs mer

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver

Ledare. Att vara ledare är inte självklart! utbildning ver XXutbildning ver XXutbildning ver Ledare utbildning ver 2017-03-24 Att vara ledare är inte självklart! 1 1. Varför idrottar barn och ungdomar? Likasinnade Sociala band Ha roligt Utmanande Motion Hälsa Tävla Talang 1. Varför idrottar barn

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer