Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Transkript

1 Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta bättre. Enkla saker att förhålla sig till är det bästa. (Det är skillnad på om barnen i skolan tuggar tuggummi på lektionerna eller om en person tuggar på personalens fingrar på ett äldreboende.) Beteende som skapar problem, men för vem? Ofta är det personalen som ser problemen och är problemskapande. Ofta är det personalens känsla av maktlöshet som definierar beteendet som är problemskapande. Ansvar: Vi måste ansvara för vårt beteende Vi ska akta oss för att lägga ansvaret på de som minst kan bära det, t ex föräldrar eller politikerna. Man kan lägga ansvaret på brukaren, tycka att han/hon är: o Envis, kan vi inte påverka o Omotiverad, då måste vi ta ansvar för motivationen om vi vill motivera någon, vad kan jag göra för att hjälpa honom. o Kravavvisande, personalen kanske är dålig på att ställa krav på ett bra sätt. Vad ska jag istället göra för att få ett JA? o Trotsig o Olydig o Problemen ligger hos personalen, hur kan vi göra för att lösa detta på ett bättre sätt? Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka Vad kan vi göra åt det? Istället för vad kan han/hon göra åt det? Då händer oftast ingenting. Människor som kan uppföra sig gör det! Ross W Greene Handledning kring ungdomar med kriminellt beteende. Personerna måste hanteras med ett bättre bemötande och goda metoder Människosyn Problemskapande beteende är en reaktion då man inte kan möta omgivningens krav. Måste förstå konsekvenserna av sitt eget handlande Flexibiliteten, att hantera förändringar i vardagen Uthållighet, att kunna vänta

2 Fostran Metoder? Förståelse, begåvning Kommunikationsförmåga, jag vill ha vatten, istället för att säga jag är törstig. Överskott Följsamhet ingen går till en föreläsning och bestämmer själv vilken tid man ska komma. Vi följer reglerna och kommer den tid som är utsatt. Ibland måste man förhålla sig till olika val, vill du ha denna tröja eller den här tröjan på dig? Vad vill du helst? bra att ge alternativ då skapas delaktighet. Denna människosyn går emot många av de föreställningar som är bas för vanlig uppfostran. Om någon spottar på dig, vad gör du då? Vi gör så som vår mamma hade gjort i samma situation. o Vanlig fostran har en effekt på 90 % av alla människor o Dock inte de människor ni arbetar med o Dock behövs denna extra mycket där den inte fungerar. o Vi måste sluta använda metoder som inte fungerar! Den som utför samma handlig 10 ggr och väntar sig nya resultat den 10e gången, han är inte klok -Einstein Etiska kontrakt o Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor. o Om man inte uppför sig får man inte delta i samhället. o Är brukare våra jämlikar? Nej, vi arbetar i en maktrelation. o De får inte vara med och vi kan inte förvänta oss att de uppför sig. Tillrättavisningar och utskällningar o 70 % av vad man säger i jobbet är tillrättavisningar. Så får du inte göra! Sluta upp med det där! o Ingen positiv effekt har påvisats av skäll o Tillrättavisningar funkar på vuxna människor, inte av barn eller personer med särskilda behov. Berätta när man gör något rätt! Det verkar som att vi lär oss när saker inte blir som man trodde? Inte så vanligt hos brukaren att de får beröm och gör något bra och de lär sig då mer när man berättar vad de gjort bra. Visa när personen gör något rätt!! Säger vi till en brukare när han/hon gör fel får vi kanske svaret Och? vad hade du väntat dig? o Effekter: Bristande entusiasm, mindre uthållighet, svagare koncentration, depression. o Berätta när saker och ting blir rätt! Beröm! Straff o o Forskning säger att straff inte har någon positiv effekt hos den som straffas. Straff är för att visa andra vad som händer om man gör samma sak (S), eller för folkets skull (M). Effekter: den legitimerade effekten, att få dåligt samvete. Tar man straffet behöver personen inte få dåligt samvete. Martin Timell som körde i 120 på en

3 enkelriktad gata i Stockholm. Polisen säger: Hur kör du människa?! Martin säger: Jag kör som jag vill och du bestämmer vad det kostar! Hotet om straff kan funka, men om det inte gör det så måste man ändra. Den allmänpreventiva effekten. Vi kör i 120 på en väg. Plötsligt ser vi en yngre person som blivit stoppad av en polis. Plötsligt saktar vi ner till 100 och vi saktar inte ner förrän vi ser polisen. Strax ökar vi igen. Detta funkar bra på beteenden som är vanliga. Det som gäller andra det gäller även mig! Den negativa effekten är att det finns ett samband mellan straff och senare kriminalitet och andra problemskapande beteende. Många av metoderna bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Vi förstår världen genom att förstå orsak och verkan. Ett aktivt meningsskapande. o T ex enkla leksaker, en skallra som låter och barnet lär sig snart orsak och verkan, då är den inte lika rolig längre. Har jag skakat skallran en gång och den lät, kanske den låter likadant nästa gång. De fortsätter tills de är säkra på hur det fungerar. o Ljuskontakter, att tända och släcka. Är det verkligen på detta viset? Trycker jag här så händer det något med ljuset. o Stoppknappen i bussen. Inte bara en påverkan på ljuden utan även, chauffören och att bussen till slut stannar. Jag kan bestämma över en person med uniform! o Frågor, varför är snön vit? Barnet har förstått att det är inte bara de som kan påverka. o Tills man uppnått central koherens. De flesta människor med särskilda behov når aldrig detta. o Nu ska vi ha matte, då tar de flesta fram matteboken, men vissa ser inte kopplingen och tar inte fram matteboken, de måste få det berättat för sig. Kan inte se konsekvenser. Vi måste revidera våra föreställningar kring: o Konsekvenser, varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Viktigt att berätta varför man gör saker! Det finns ingen forskning på att straff fungerar! Dessa människor förstår inte komplexa sammanhang Kan därför inte förutsäga framtida verkan, inte heller andras beteenden eller personalens krav. o Därför upplevs konsekvenser som helt oförståliga o Och straffen är oförutsägbara. Kontrollprincipen Alla reser sig och sträcker upp höger handen och vinkar, sen också foten. Bo visar att han har kontrollen över oss, han lånar vår kontroll. Han ber sen alla ta av sig sina kläder! Ingen gör det eftersom vi har kontrollen över oss själva, när det gäller saker som vi inte vågar göra.

4 Brukaren måste ha kontroll över sig själv, för att sen kunna lämna över lite kontroll till oss. Hur gör vi för att få kontrollen? Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen. Att vägra! Då behåller personen kontrollen och skydda sig själv, och det är även svårt ibland att beräkna konsekvenserna. Att gå två steg baklänges eller att springa. En som åker tunnelbana och inte gillar att vara nära människor, han står vid dörren för där finns oftast plats, men när dörrarna öppnas och folk ska in säger han, jag måste nog slå på någon, då väljer folk en annan dörr. Genom att gå iväg slipper man ta tag i situationen. Spottande, enstaka slag eller skrik. Får ni en spottloska i ansiktet så backar ni. Glåpord eller hot. Ibland använder man glåpord för att man vill få feedback, från nära och kära t ex. Ett glåpordsfilter är bra att har, reagerar vi inte på glåporden så är det inte lika intressant för brukaren att säga dem snart. Hot är en mekanism för att låta bli att slåss. Jag hör att du hotar mig, är det så att du behöver en paus? Ofta är det så att situationen är sträng och mycket att hantera. Att bita sig eller skära sig i armarna. Ett självskadande beteende vis stress. Du får gärna syssla med detta, men fundera nästa gång du vill skära dig, vad kan jag göra istället? och gör det istället Vi får aldrig förbjuda det, men vi kan arbeta för att ta bort beteendet. Är beteendet bra för brukaren, tar vi inte bort det, vi måste förhålla oss till det. Våldsamt problemskapande beteende grundar sig i en förlorad kontroll. Slag, sparkar, bett, skadegörelse, våldsam självskadelse. Affektreglering Att kasta stolar, jag spände fast honom för han var våldsam varför? jo, men annars hade han ju fortsatt! Det är inte lönt att hålla fast personer eftersom ett beteende som att kasta möbler omkring sig tar ganska mycket på orken, man orkar inte bete sig på det sättet så länge. Se diagram för affektreglering i PowerPoint från föreläsningen. (diagram i PowerPoint) Metoder Kravanpassning -metod 70 % av allt problembeteende och konflikter ni har uppstår vid krav. Det finns 2 olika sorters beteende Minuskrav: sluta upp med det etc. Detta får att få något beteende att sluta. Pluskrav: gör så, kom hit etc. Detta när vi vill nå ett visst beteende. Minuskrav medför inga ändringar på sikt, men vi använder detta oftast! Ställ pluskrav istället eller avled. Nästan alla har rätt att säga nej, förutom de i landstinget som lagts in genom tvång. Vi kan inte bestämma över folk, och säga du ska göra så här!

5 Uppgiften blir att ställa krav på ett sådant sätt som innebär att brukaren säger ja. Det ställs krav på personalen att ha finess! Specialpedagogik!! o Struktur du vet vad som kommer hända och vad som inte kommer sägas. På vårdcentralen tar vi av oss byxorna men inte på ögonkliniken. Vi vet genom strukturen vad vi kan förvänta oss. Strukturen måste vara förstålig för brukaren och för de som arbetar. Vi kan ändra strukturer men troligen inte personer. o Vi-upplevelser. Vi gör så här. Borsta tänderna båda två istället för att hjälpa brukaren att borsta. VI gör saker tillsammans! o Val, folk måste få välja. Här är ett mattetal och här är ett annat, du behöver bara göra ett av dem, då blir det lättare. Det gäller att hitta val som är nära varandra. Eller för de som har svårt att välja, lägg lappar i en påse så får de dra en lapp. o Tid, ska inte användas för att avbryta något trevligt. När saker har ett naturligt slut låter vi folk få avsluta. Men man kan säga om 10 minuter är det fika, då är det något trevligt som väntar. Det är svårt att avsluta något mitt i skeendet. o Att bli färdig. Att få lyssna på tre musikstycken, sen är det klart. Skolresan och ett hjälpmedel för att få in barnen i bussen! Alla får en banan som vi äter innan vi åker med bussen, alla äter den och sen ställer sig någon med en påse och samlar upp alla bananskal innan de går in i bussen och åker iväg. o Att bli redo. Man kan sätta igång en film som samlar alla. Och utgå från när filmen är avslutad. Man måste säga till i god tid om någon är en 20-minuters människa. o Påminnelser utan press, att låta folk ta kontrollen av sig själva. Tänk på en tjatig mamma när man var i tonåren som tjatade på en att gå upp på morgonen tills man rest sig ur sängen. o Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar. Belöning: Om du får en slumpvis belöning, förstärker denna att du upprepar beteendet. Ta t ex Trisslotten som man vinner 25 kronor på och varje gång tar man en ny lott, men vinner oftast inget på den lotten. Vi går till jobbet pga. avlöning. Man måste veta vad man får, när man får det och varför man får det. Mutor, om man har mer sopor än vad som är godkänt för sopgubben, mutar man kanske honom med öl så tar han alla soporna. Vi ger dig något och hoppas att du samspelar. Motiverande handlingar, kom vi går dit, vi kan se vem som kommer först!! (tävling lockar), eller att åka taxi och att brukaren får åka i liften där bak för att det är roligt, brukaren har svårt att ta sig in och ut ur bilen, men självklart ska hon få åka liften. Det får inte bli ett straffande system. Vi vill ändra en vana så att det blir lättare att göra något eller att låta bli att göra något. Det är aldrig för sent att ge upp! - Ronny Eriksson När det gäller extremvård så måste man ge sig när något inte fungerar. Varje pedagogiskt nederlag kräver en handlingsplan: Matthews lag Dottern skrek efter Kinder ägg varje gång han var i affären och handlade. Till slut köpte han en påse klubbor och la dem i bilden. Nästa gång sa han: Den som inte skriker i affären får en klubba efteråt. Dottern blev duktig och lugn och visade sig från sin bästa sida. Belöningen avslutades sen när klubborna tog slut.

6 Låg-affektivt bemötande -metod Affekt Grundläggande känslor, 9 st som fungerar från att vi är ganska små: Glädje Överrsakning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Alla dessa känslor är de samma i hela världen. Affektsmitta Vi kan känna andras affekter och vi blir smittade av andras känslor. Celler i hjärnan känner. Alla barn är födda med denna förmåga. Barn gråter ofta när de hör någon annan gråta. Första ledet i empatiutvecklingen. Jag kan känna att du känner något. Barn med särskilda behov har svårigheter i den fortsatta empatiutvecklingen. Utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras effekter. Vid schizofreni förlorar man denna, vid andra sjukdomar kan man kanske inte hantera det. Därför reagerar ofta brukare på ilska med: o Ilska och därför fungerar inte skäll o Ångest, kaos o Att skratta för att bli av med affekttrycket (åka berg och dalbana, vi vet att det inte är farligt) Se PowerPoint modellen. Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken, o Lugn i personalgruppen är även viktigt. o Lägg undan privata tankar hemifrån. Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning. o Även kvittoögonkontakt, att få bekräftelse. Respektera det personliga utrymmet. o Varje gång brukaren går ett steg bort från dig ska du gå två steg baklänges. Backa när situationen blir besvärlig. Vi måste kunna skydda oss. Går vi nära blir vi påverkade mer än om vi är en bit ifrån.

7 Berörande Gå ett steg bakåt vid kravsättning, varje gång vi går nära ökar vi stressen, samma när vi ställer krav, balansera då kravet med att gå bakåt ett steg. Placera dig inte mittemot brukaren och visa inte för mycket dominans. Sätt dig ner när brukaren blir orolig, då kan brukaren behålla lugnet och kontrollen Undvik att markera dig fysiskt, skapa avstånd och undvik ögonkontakt. Dominera inte med kläder! Se till att smitta brukaren med ditt lugn! Undvik beröring med spända muskler! Spänner du själv musklerna vid beröring kommer den du berör även spänna sina muskler. o Slappna av om en brukare tar tag i dig. Var slapp i lederna så släpper snart brukaren. Föder du inte hans muskelkraft med din så kan inte han hålla fast. o Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en brukare. Landstinget och kommunen har lite olika regler här. I landstinget får man ta tag, i kommun får man inte. Fara för liv eller hälsa Lagen betonar: insatsen måste så i relation till nöden. Man behöver inte hålla fast personer tills de blir lugna, om någon slår, använd rörelser som ökar adrenalinet. Släpp aktivt efter några sekunder, gå åt olika håll om ni är två personal. Undvik smärta, smärtan ökar stressen Vi måste tänka till över hur vi kan lösa problemen. Avledning -metod Avledning funkar bättre än krav. o Att säga Kukeliku, eller vad som helst egentligen som är oväntat, är bättre än att skälla. Detta avleder istället. Och flyttar fokus. Det handlar om att få personen att tänka på något annat! o Minskar risken för fysisk makt o Kan användas vid konflikter mellan brukare o Upplevs inte som belöning av ett negativt beteende o Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende hade vi nog inga problem o Avled med affekt o Humor o Affektbefrielse o Avled med handfasta medel Glass är alltid bättre än konflikter! Vid pennan Elin Svensson