Lågaffektivt bemötande

Transkript

1 Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Varför? - Det är oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

3 Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till misslyckan olika Om vi lägger den utanför oss själva eller i egna drag blir vi maktlösa

4 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Om jag vill lyckas måste jag ta reda på vad jag ska göra Då slipper jag maktlösheten

5 Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret till - Anhöriga - Chefen - Personen med beteendet

6 Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen enbart genom att tycka

7

8 Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

9 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar

10

11 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar - Gränssättning

12

13 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser

14

15 Science 27;305(5688):

16 PNAS 100(6) pp

17 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande samtal - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning

18

19 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter

20 Journal of Legal Studies 29, 1-18

21 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden

22

23

24 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Minskning av prosociala beteenden - Låg självkänsla

25

26 Pedagogik Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras

27 Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Precis som en växt behöver vi vatten och näring, sen går det oftast bra Fast vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser

28 Människosyn McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor söker självständighet och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

29

30 Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa

31 Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Diagnosens värde är flera - Ett är att beskriva att personen inte har de förmågor andra har - Vilket gör klart att personen är vad Michael Tomasello benämner svag

32

33 Synvändan Tomasello beskriver utvecklingen av moral som två spår - Att vi ska ta hand om den svaga (etik) - Att vi se till att alla i gruppen uppför sig (moralisering) Båda är viktiga för en grupps sammanhållning Och därmed för gruppens överlevnad

34 Synvändan Om vi tror att personen gör det med flit och borde hålla sig inom ramen - Tycker vi mindre om personen - Minskar vårt önska att förstå varför personen gör som hen gör - Minskar vår tendens till empati - Minskar vår flexibilitet kring personen - Anpassar vi mindre kring personen Det blir en ond cirkel

35 Synvändan Om vi förstår att personen gör sitt bästa - Ökar vårt önska att förstå varför personen gör som hen gör - Ökar vår tendens till empati - Gillar vi personen mer - Ökar vår flexibilitet kring personen - Anpassar vi mer kring personen Det blir en god cirkel

36

37 Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende genom ett moraliskt filter

38 Moral pop-out effect Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka pop-outeffekten Då blir synvändan även beroende av stress

39 Synvändan Synvändan handlar om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

40 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

41 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva

42 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

43 Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

44 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

45 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen! Vi använder inte slägga om det går med en skruvmejsel

46

47 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

48 Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

49 Affektreglering När man inte kan leva upp till andras förväntningar använder man olika lösningar och strategier - Att vägra

50 Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

51 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

52 Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

53 Affektreglering Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

54 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

55 Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

56

57

58 Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss Kaos - Självskade - Rus Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare - Hot Självkontroll - Glåpord Tid

59

60 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - I verkstan använder verktyg och metoder - Vi ska titta på - Vilka verktyg och metoder vi behöver - Och när vi använder dem

61 Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

62 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

63 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

64 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelprocesser Vi speglar varandras muskelspänningar

65

66

67

68

69 Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

70 Metod: Lågaffektiva strategier Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

71 Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få personen att tänka på annat - avleda

72 Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning

73 Lågaffektiv metod Stå inte mitt emot

74 Lågaffektiv metod Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

75 Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Og därmed boosta dennes oro Se till att smitta med ditt lugn

76 Metod: Vid kaos Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

77

78 Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

79 Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

80 Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

81 Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse - Att hålla fast ökar adrenalin - Rörelse förbränner adrenalin - Släpp aktivt efter några sekunder

82 Metod: Landa Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

83 Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

84 Metod: Vardag igen Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

85 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

86 När något inte funkar är det något som är fel

87 Vardagen - utvärdering - Vad hände helt konkret halvtimmen innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss? - Var det på en plats där det ofta händer saker? - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

88 Upptrappningsfasen - utvärdering - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Tid Ingen kontroll Självkontroll - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? - Använde vi strategier för att hjälpa personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde vi ett kroppsspråk och röstläge som ökade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen?

89 Kaosfasen - utvärdering - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka Kaos konfliktnivån? Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll - Om det inte var en farlig situation: - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset Tid genom vårt beteende?

90 Nedtrappningsfasen - utvärdering -Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen kunde Kaos Ingen kontroll landa på ett bra sätt? -Gjorde vi något som fick Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll situationen att eskalera igen? Tid

91 Vardag igen - utvärdering - Vad måste förändras för att det inte ska hända igen? - Har vi en handlingsplan som man tror kommer att Kaos fungera om samma situation Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll uppstår igen? Tid

92 Registreringsschema Markera med färger - Rött = allvarligt problembeteende - Gult = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket 5 grönt för att det ska fungera 6 När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7

93 Appen Lågaffektivt bemötande

94 q Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter ALSUP ALSUP BARNETS NAMN INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt b färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem Ross Greenes kartläggningsverktyg Vi identifierar - Vilka förmågor personen fattas - Vilka olösta problem det medför Du hittar ALSUP och hur du använder det på q q q q q q q q q q q q EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annan Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordning Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifter Svårigheter med tidsuppfattning Svårighet att bibehålla fokus Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv) Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problem Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ord Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationellt Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustration Svårighet att se gråskalor / konkret, bokstavligt, svartvitt tänkande Svårighet att avvika från regler och rutiner OLÖ

95 Kartläggning av förmågor - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Motorisk lugn - Uppmärksamhet - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

96 Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Trauma Sömnsvårigheter

97 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

98 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

99 Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinnesmässig anpassning - Trygghetsanpassning - Pedagogisk utformning

100 Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AKK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter

101 Att göra aktiviteter begripliga Validering Vi-metoden Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar Mutor

102 Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - Sinneshjälpmedel - AKK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla

103 Behandling Stress Mindfulness ACT MBT CPS Brukarstyrd inläggning Narrativ metod Self compassion Kräver - Att behandlingen är på personens initiativ - Förmågan att göra jobbet KBT DBT MI ÅP Symptom/strategier - Självskadebeteende - Selektiv mutism - Anorexi etc - Tvångsbeteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Tydliggörande pedagogik Kräver ingenting af personen Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar Systemiska interventioner

104 Metod: Upptrappningen Kaos Ingen kontroll Affektintensitet Affektutlösare Självkontroll Tid

105 Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse

106 Pedagogik Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Precis som en växt behöver vi vatten och näring, sen går det oftast bra Fast vissa växter behöver en pinne att stödja sig på. Särskilt när det blåser