Hantering av problemskapande beteende

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hantering av problemskapande beteende"

Transkript

1 Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen - Belastningsmodellen - Handlingsplanen - Registreringsschemat Modellerna används för att kartlägga och utvärdera

3 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

4 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

5 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

6 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

7 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

8 Kaos / konfliktsituationen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

9 Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen Kaos säger ja Låg-affektiva strategier - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid

10

11

12 Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter

13 Varningstecken Negativa Ångest

14 Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 %

15 Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet

16 Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen World of warcraft

17 Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter

18 Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden

19 Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende

20 Kaostecken Långvariga Depression Psykoser Ångesttillstånd Stressöverbelastningssyndrom

21 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan

22 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

23 Svårigheter med central koherens Runt 20 % av befolkningen utvecklar inte central koherens normalt - De är inte aktivt meningsskapande enligt Piaget - De är inte värför-människor - De ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammenhang - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar

24 Svårigheter med central koherens I vissa situationer kan bristande central koherens innebära enorm ångest - Att inte veta vad som ska hända är ångestskapande - Men än värre är situationer där man upplever att förlora kontrollen - I en fasthållning upplever många en ren dödsångest - Överlämnade till människor vars beteende man inte kan förutsäga

25 Svårigheter med central koherens Man har ofta också svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda - Vilket skapar otrygghet

26 Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen

27 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter

28 Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Kontrastsinnet Färgsinnene Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet Kinestetiska sinnet Smaksssinnene (7-8 stk) Etc

29 Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi

30 Sinnesmässiga svårigheter Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande

31 Sinnesmässiga svårigheter - Endorfinsökande självskada - Slå på bulor - Kommer ofta efter kaossjälvskada för att minska smärtan - Skära sig bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada

32 Verktyg Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Bolltäcken - TENS - Musik i ipod - Smärtstillande medicin

33 Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen

34 Affektreglering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

35 Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester

36 Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion

37 Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning

38 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort? Navigera efter varningstecknen

39 Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vem sa vad? - Vad förväntade sig personalen att personen kunde? - Kunde personen det? - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det personalen förväntade sig? Kaos - Var personalens beteende Ingen den kontroll utlösande faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? - Ska strukturerna kring personen ändras? Tid

40 Eskaleringsfasen Affektintensitet Affektutlösare Avleda! Gå baklänges och vänta Hitta lösningar som inte är ett problem for personen Låg-affektiva Kaos strategier Ingen kontroll - Undvik ögonkontakt Självkontroll - Stå inte mitt emot personen - Frigör dig utan att stressa personen Tid

41 Eskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka lösningar försökte personen sig på? - Var personens strategier okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde sig personalen av lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade personalen kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde sig personalen av Ingen några kontroll strategier för att hjälpa personen att Självkontroll behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? - Använde personalen i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde sig personalen av avledande strategier Tid för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen?

42 Kaosfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Låg-affektiva strategier - Håll avstånd - Undvik ögonkontakt - Stå inte mitt emot Kaos personen - Undvik beröring med spända muskler Affektutlösare - Använd rörelse istället för Ingen kontroll Självkontroll fasthållning - Korta insatser - Frigör dig utan att stressa personen Tid

43 Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröts den av personalen på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: - Kunde personalen låta bli att ingripa? Ingen kontroll Självkontroll - Använde personalen strategier i syfte att inte öka kaoset? Tid

44 Deeskaleringsfasen Affektintensitet Gå baklänges och vänta Avleda vidare Låg-affektiva strategier - Håll avstånd Kaos - Undvik ögonkontakt Affektutlösare - Stå inte mitt emot personen - Lugn - Vänta - "Kom när du är redo" Ingen kontroll Självkontroll Tid

45 Deeskaleringsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde personalen något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

46 Vardag igen Affektintensitet Struktur - Inga oväntade händelser Lugn Kravanpassning - Ställ kravet så att personen säger ja Kaos Låg-affektiva strategier Affektutlösare - Inte gapa och skrika - Gå baklänges vid kravsättning - Stressanpassning Ingen kontroll Självkontroll Tid

47 Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att det inte ska hända igen? - Fysiska strukturer - Regelstrukturer - Tidsmässiga strukturer - Har personalen en Kaos Affektutlösare handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

48 Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier för att klara av situationen. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 2 2. Gör en lista på enkla avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 3

49 Handlingsplanen Enkla avledningar - Upprepa - Hänvisa till schema

50 Handlingsplanen 3. Gör en lista på aktiva avledningar som har fungerat tidigare. Om det inte hjälper går man vidare till punkt 4 Aktiva avledningar - Skoja - Prata om vad personen gillar - Välkänd aktivitet - Personalbyte

51 Handlingsplanen 4. Gör en lista på kraftfulla avledningar. Om det inte hjälper eller personen reagerar negativt på det går man vidare till punkt 5 Perceptuella avledningar - Mat - Springa utomhus

52 Handlingsplanen 5. Avbryta, antingen genom att alla lämnar eller, om det är farligt, genom rörelse

53 Registreringsschema Markera med färger - Rött = allvarlig problembeteende - Gul = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7

54

55

56 Tack!

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - vid neuropsykiatri Bo Hejlskov Jørgensen Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Beteende som skapar problem För vem? Vi definierar beteendet som

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg: Studiecirkel Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Bo Hejlskov Elvén, Stockholm stad. Mars 2012 Verksamhet

Läs mer

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg. 2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande. Ingela Andersson

Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande. Ingela Andersson Allting har ett samband Kommunikation Stress Kompetens Bemötande Ingela Andersson FoU-trainee Uppsats nr 20 December 2011 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Ingela

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE www.scratchpad.wikia.com Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Sammanfattning Utmanande beteende

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Barn som utmanar. Camilla Björknert Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang

Läs mer

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds. När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Checklista - vanliga stressorer

Checklista - vanliga stressorer Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ kurator, neuropediatriska avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus dianal@ourmail.se Stress Uppstår vid obalans mellan krav och förmåga

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Elever med autismspektrum störning.

Elever med autismspektrum störning. Elever med autismspektrum störning. Nu kommer elever med endast autismspektrum störning diagnos till den vanliga grundskolan, vad bör vi tänka på? Ann Johansson Umeå universitet / Barn och ungdomspsykiatri

Läs mer

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren Introduktion till traumamedveten omsorg och lågaffektivt bemötande Innehåll 12:30-14:30 Traumakunskap och traumamedveten omsorg Traumakunskap Reglering Grunderna i TMO Lågaffektivt bemötande Principer

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling

Läs mer

AST projektet i Borås 2014-2016

AST projektet i Borås 2014-2016 AST projektet i Borås 2014-2016 A lla S kolors T illgänglighet Tillgänglighet i den didaktiska miljön sociala miljön fysiska miljön Bakgrund Budget 2012. Uppdrag ifrån politikerna gällande elever inom

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Tandla karbeso k fo r barn med autism Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer