Lågaffektivt bemötande nu och då

Transkript

1 Lågaffektivt bemötande nu och då - och vart är vi på väg Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Min lågaffektiva historia 2001 grundade Leif Grieffelde och jag PsykologCompagniet i Köpenhamn Vi erbjöd psykologiska utredningar Från början fick vi många uppdrag inom ungdomsvården Och hittade stort sett inga ungdomar inom ungdomsvården utan funktionsnedsättningar Därför beskrev vi i utredningarna hur man borde anpassa pedagogiken kring varje ungdom utifrån dennes svårigheter och styrkor

3 Min lågaffektiva historia Fast vi upptäckte snabbt att det var två typer personal inom HVB och ungdomsvård - De som förstod vad vi menade - Och de som inte gjorde I början trodde jag att det handlade om att viss personal var smått korkade Men så småningom förstod jag att det inte var hela sanningen Det finns ganska enkelt två olika sätt att se på de ungdomar vi träffade på

4 Redan de gamla grekerna... Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras Denna synen har omfamnats inte minst av Augustinus och Calvin Och är grunden för auktoritärt föräldraskap och auktoritära pedagogiska metoder

5 Redan de gamla grekerna... Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Denna synen är grunden för både Rousseaus barnsyn och utvecklingspsykologin enligt Piaget och Stern Och inte minst lågaffektivt bemötande Hur kommer Annica att ta upp om en stund

6 Min lågaffektiva historia Så vi började leta efter andra som tänkte som vi Och hittade en del pedagoger inom autismvärlden Och inte minst psykologerna - Andy McDonnell - Ross Greene 2005 deltog jag i danska Undervisningsministeriets projekt Maktanvändning i Grundskolan där vi formulerade grunderna i lågaffektivt bemötande

7 Min lågaffektiva historia 2006 startade vi upp en egen pedagogisk verksamhet, StøtteCompagniet, som arbetar med de metoder vi utvecklade Samma år hade jag första föreläsningen om lågaffektivt bemötande på svenska, på dansk-svenska autismmötet Inservice i Eslöv Tankarna spred sig kommande åren primärt inom LSS autism och i särskolan 2009 kom boken Problemskapande beteende ut 2012 skapade vi nätverket lågaffektiva psykologer

8 Vart är vi på väg? Praktiskt tillämpning inom Grolnicks tanker om autonomistödjande föräldraskap och pedagogik Fokus på kvalitetessäkringsmodellen - Hantera - Utvärdera - Förändra Forskning kring långtidseffekter och vad som gör att vi lyckas

9 Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att personen gör det med flit eller gör sitt bästa

10 Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

11 Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

12 Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

13 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

14

15 Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel

16 Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

17

18 Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

19

20 Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade

21 Stress och affektreglering Det betyder att stress gör att vi: - Fokuserar på barnets ilska - Bedömer ilskan som dåligt beteende istället för att förstå den - Smittas lättare av ilskan

22

23 Lågaffektivt bemötande nu och då - och vart är vi på väg Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog