Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog"

Transkript

1 Lågaffektiv teori och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Lagligt och lämpligt? Vi har lagar i Sverige som medger fysiska interventioner - LVU, LPT, LRV - Det argumenteras ofta att nödvärnslagstiftningen medger fasthållning LSS och Skollagen innebär ingen rätt till fysiska interventioner

3 Lagligt och lämpligt? Men även i de fall fasthållning är lagligt är det inte lämpligt Vad är lämpliga metoder? - Metoden måste vara laglig - Metoden måste vara effektiv - Metoden får inte vara skadlig på något sätt - Ingen risk för dödsfall - Inga fysiska skador - Inte vara traumatiserande - Måste vara socialt acceptabel - Det handlar om etik och moral

4 Moral - omoral - amoral Moral = att handla på ett sätt de flesta tycker är rätt - Det är en fråga om vad de flesta tycker är rätt - Vilket vi försökt bestämma i konventionerna Vi vill gärna handla moraliskt korrekt Men vi gör det inte alltid Och då finns det två väger att gå - Att hävda omoral - Att hävda amoral

5 Moral - omoral - amoral Amoral är att förneka att det finns rätt eller fel - Att katten äter musen Omoral är att handla på ett sätt man vet är fel - Att bränna svansen på en katt Det vanligaste sättet att påstå att frågan om fasthållning är en amoralisk fråga är att påstå att det ibland är nödvändigt Det argumentet ska vi plocka bort i dag

6 Moral - omoral - amoral Varje gång vi påpekar att de som säger att frågan om fasthållning är en amoralisk fråga har fel Säger vi samtidigt att de är omoraliska människor Det innebär att frågan är infekterad Men vi måste hålla fast i den frågan Fasthållningar och andra tvångsåtgärder är farliga och nedbrytande

7 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

8 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

9 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner

10 Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret

11 Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Anhöriga - Politiker och ledning - Andra verksamheter - Personen det handlar om

12 Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen vill inte samarbeta! - Bilen kan om den vill! - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

13 Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

14 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

15 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

16 Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

17 Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra

18 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

19 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

20 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

21 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

22 Kontrollprincipen Därför måste allt vårt arbete ha som mål att personen det handlar om har kontrollen över sig själv Och vårt mål i varje svår situation måste vara att hen snabbast möjligt uppnår självkontroll igen Och vi måste använda oss av metoder som gör det lätt för hen att lämna över kontroll till oss

23 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

24 Tillit Det finns två pedagogiska grundsyn - Den socialpedagogiska: Om relationen är bra är metoden oviktig - Den specialpedagogiska: Om metoden är bra kan vem som helst jobba Båda är sanna Traditionellt har vi av praktiska orsaker satsat på tvåan inom autismfältet

25 Tillitsprincipen En bra metod ökar tilliten till föräldrar och personal En dålig metod minskar tilliten till föräldrar och personal Så vi väljer de som är bra!

26 Lågaffektiv teori Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen Affektsmitta

27 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

28

29

30

31

32

33

34 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Personer med autism utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

35 Att skilja sig själv från andra Lombardo et al 2010

36 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

37 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

38 Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

39 Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Få personen att tänka på annat - avleda

40 Låg-affektivt bemötande Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

41 Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

42 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

43 Låg-affektivt bemötande - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

44 Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

45 Låg-affektivt bemötande Lugn Vänta ut Städa upp Avleda vidare

46 Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

47 Vardag igen Utvärdera situationen

48 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

49 När något inte funkar är det något som är fel

50 Vardagen - utvärdering - Vem sa och gjorde vad? - Vad förväntade vi att personen kunde? Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

51 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

52 Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Följsamhet

53 Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Fanns det tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att kunna det vi förväntade oss? - Vilken var Kaos den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den Ingen utlösande kontroll faktorn för personens Självkontroll affektutbrott? - Hur kan vi se till att det inte händer igen? Tid

54 Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för att hjälpa Ingen kontroll personen att behålla självkontrollen i eskaleringsfasen? Självkontroll - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

55 Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

56 Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

57 Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

58 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

59 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

60 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

61 Fysisk miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

62 Fysisk miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

63 Sinnespåverkning Ljuskänslighet - Ljus från två håll - Acceptera halvmörker - Små ljuskällor

64 Sinnespåverkning Färgkänslighet - Mjuka pastellfärger - Jordfärger

65 Sinnespåverkning Ljudkänslighet - Ljudisolering - Ytterväggar - Fönster - Mellan bostäder - Dörrar inomhus - Akustik Kompenserar även för affektkänslighet

66 Sinnespåverkning Magnocellulära svårigheter Känslighet för rörelser och blinkande ljus - Undvik - Ljusrör - Energilampor av ljusrörstyp - Installera - I första hand vanliga glödlampor - I andra hand bra LED-belysning och halogenlampor

67 Sinnespåverkning Filtreringssvårigheter - Enfärgade väggar - Enfärgade dörrar på bokhyllor och garderober - Rena ytor, inga småsaker - Rullgardiner istället för vanliga gardiner - Få möbler, inga onödiga - Bra takhöjd - Minimera utsyn till gemensamma utrymmen

68 Fysiskt miljö Sinnespåverkan Beteendeförstärkning

69 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i

70

71

72 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i - Korridorer - Inte raka väggar - Små utrymmen - Minst 2x2 m hall - Badrum byggt för assistans - Dörrar - Dörrstängare

73 Direkt beteendeförstärkning Vårt beteende påverkas direkt av detaljer i den miljö vi vistas i - Dörrfärger - Ljus dörr är inbjudande - Mörk dörr är inte det - Ekko - Akustik igen - Mönster - Enfärgade ytor igen

74 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Därför måste vi anpassa - Den fysiska miljön - Pedagogiken

75 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

76 Svårigheter med central koherens Personer med autism utvecklar inte central koherens normalt - Många är inte värför-människor - Och ser ganska enkelt inte komplexa orsakssammanhang - Det är därför svårt att förutsäga framtid - Och andras handlingar

77 Svårigheter med central koherens Bristande central koherens är orsaken till att vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan hända - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och den måste vara begriplig - Om personen har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte personen

78 Varför struktur? Två begrepp: Kontroll och autonomistöd Kontroll handlar om att få personen att lyda - Straff och hot om straff - Övervakning - Belöningar Det ska vi såklart inte syssla med

79 Varför struktur? Autonomistöd har som mål att hjälpa personen att få en känsla av att ha kontroll över sitt liv

80 Autonomistöd? Vad använder vi Time-timern till? - Att kontrollera och styra? - Att stödja autonomi och självbestämmande?

81 Förändring Man får en diagnos när det vanliga inte funkar Anpassa den fysiska miljön Anpassa pedagogiken - Begripliga strukturer Anpassa bemötandet

82 Låg-affektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Strategier i vardagen

Strategier i vardagen Strategier i vardagen Om låg-affektivt bemötande vid beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? Det är inga problem att ha bra strategier när det är lätt Det är när det blir svårt

Läs mer

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Ett låg-affektivt perspektiv Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem

Läs mer

Beteendeproblem i äldrevården

Beteendeproblem i äldrevården Beteendeproblem i äldrevården - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi definierar

Läs mer

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande Lågaffektivt bemötande - vid beteendeproblem hos ungdomar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att

Läs mer

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bemötande och hantering av konflikter - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Konflikter Konflikter handlar om problemets och lösningens växelspel - Jag har ett problem som jag löser

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Fostran av annorlunda barn

Fostran av annorlunda barn Fostran av annorlunda barn ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Varför? Därför att barn med utvecklingsmässiga funktionshinder kännetecknas av att vanlig fostran inte funkar Det

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende

Så bygger vi och formar den fysiska miljön för att minimera problembeteende LS Samspel Stress Trauman Social miljö Ju större biologiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När det upplevs som ett problem - För vem? - Vi

Läs mer

Låg-affektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ. förhållningssätt, ansvar och metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det normala som avsaknaden av det onormala

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Stresskartläggning

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteenden Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Bostäder för personer med funktionsnedsättning/autism/intellektuell funktionsnedsättning

Bostäder för personer med funktionsnedsättning/autism/intellektuell funktionsnedsättning Bostäder för personer med funktionsnedsättning/autism/intellektuell funktionsnedsättning Ett hem Bostad med särskild service för vuxna Gruppbostad Annan särskilt anpassad bostad Servicebostad Näststörsta

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Läs mer

Problemskapande beteende

Problemskapande beteende Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - fördjupning i lågaffektiv metod Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Verktyg Vi ska titta på fyra verktyg för omsorgspersonal, föräldrar och pedagoger - Affektregleringsmodellen

Läs mer

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende? Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 Innehåll Förra gången 20 februari Introduktion All personal 24 februari Utbildning/ EHT + rektor 24 mars Utbildning/ EHT + rektor 3 april Fördjupning

Läs mer

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg. 2017-11-20 pedagogisk psykologi.se/material 2 Anton Sjögren leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Egen verksamhet Rova & Sjögren Elevhälsa och skolpsykologverksamhet

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. - ett lågaffektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagarna Dag 1 21/9 - Inledning och bakgrund - Problemskapande beteende - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande Dag 2 12/10 - Metoder för att förebygga och hantera problembeteende

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse Hejlskov Elvén, Veje & Beier (2012): Udviklingsforstyrrelser og psykisk sårbarhed. Dansk Psykologisk Forlag, Köpenhamn. Kommer på svenska på Studentliitteratur

Läs mer

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande? Upplägg för dagen 13.00-14.30 - Inledning och bakgrund - Tre pedagogiska principer för ett lågaffektivt bemötande 14.30-15.00 - Fika 15.00-16.00 - Metoder för att minska problembeteende 1 Vad är lågaffektivt

Läs mer

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Etik och bemötande. - ett låg-affektivt perspektiv. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik och bemötande - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Etik Etik är de moraliske principer vi använder när vi ska välja handling i svåra situationer - Exempel: Gör mot andra

Läs mer

- Människor som kan uppföra sig gör det!

- Människor som kan uppföra sig gör det! Vad är lågaffektivt bemötande? - Ett synsätt, med metoder som är utvecklade för att hantera problemskapande beteende på ett etiskt försvarbart sätt. 1 Vad är problemskapande beteende? - Problemskapande

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Normalitet Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och belastning - en modell för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Hejlskov-Uhrskovs belastningsmodell örutsägbarhet Varningstecken Varningstecken Negativa Ljudkänslighet

Läs mer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer

Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Arbetsblad 1 Kartläggning av belastningsfaktorer Grundläggande belastningsfaktorer T. ex: Diagnoser, kognitiva svårigheter, perceptuella svårigheter, svårigheter att reglera affekt, sömn, social situation

Läs mer

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn.

Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade. funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. Annorlunda barn. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade Annorlunda barn funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Studentlitteratur 2012. - neuropsykologiska och lågaffektiva perspektiv Bo Hejlskov Elvén

Läs mer

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd, leg. psykolog Vem har problem? för vem? Ansvar, kontroll och metod Västerås, 2 april 2009 Problemskapande beteende Beteende som skapar problem

Läs mer

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov Föreläsning BasUt Bo Hejlskov 2010-02-02 Bemötande vid problemskapande beteende Problemskapande beteende Hur kan vi definiera detta? Vi ser olika på detta, men har undersökt hur vi kan definiera detta

Läs mer

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi Förberedelser för min föreläsning Ta fram era smartphones Gå in på www.kahoot.it

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman Vem är jag? 8 22 5 6 Kärlek! Du borde ha haft skador Vi

Läs mer

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen

Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen Explosiva, underbara, oflexibla viljestarka barn - hur bemöter vi dem? Linda Gustafsson Kurator Centralt skolstöd, Lotsen orebro.se Ross Greene: Kids do well if they can Bo Hejlskov: Barn som kan uppföra

Läs mer

Se upp med: Barn som bråkar. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Se upp med: Barn som bråkar.  Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Se upp med: Man måste Alla andra kommer att göra likadant. Hen måste träna på att Vilken vikt på tyngderna ska vi lägga oss på? Det är bara att (skriva önskelistor till tomten) Hon bara trotsar / Han söker

Läs mer

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds. När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma Lågaffektiv metod som relationsbyggare tinaw.se/seds Tina Wiman Gör det lätt att göra rätt,

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att

Läs mer

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barn som vi inte riktigt förstår oss på Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan Barnet, eleven, ungdomen Jag kommer i detta sammanhang att använda barnet för att underlätta i texten. Med barnet

Läs mer

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen

Läs mer

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende

Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Om låg-affektivt bemötande som metod vid problemskapande beteende - förhållningssätt och metod

Läs mer

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Stress och ångest - modeller för kartläggning och behandling Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass

Läs mer

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Barn som bråkar. www.tinaw.se/ sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen. Bo Hejlskov Elvén & Tina Wiman Barn som bråkar Om låg-affektivt bemötande i vardagen Tina Wiman www.tinaw.se/ sollentuna Vem är jag? 8 5 6 Kärlek! Vi

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola

Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/

Läs mer

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,

Läs mer

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT JAG & du En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT www.addhjartat.se 2017-05-10 Om dokumentet Detta dokument skapades utifrån ett behov att

Läs mer

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren

Anton Sjögren leg psykolog. Rova & Sjögren Introduktion till traumamedveten omsorg och lågaffektivt bemötande Innehåll 12:30-14:30 Traumakunskap och traumamedveten omsorg Traumakunskap Reglering Grunderna i TMO Lågaffektivt bemötande Principer

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Klart och tydligt. Tina Wiman. Vem är du? Tina Wiman 8 + 5

Klart och tydligt. Tina Wiman. Vem är du?  Tina Wiman 8 + 5 www.tinaw.se/uppsala Klart och tydligt Tina Wiman Tina Wiman 8 + 5 Gör det lätt att göra rätt, se till att alla klarar det de ska och låt folk kasta stolar färdigt Tydliggörande pedagogik & Lågaffektivt

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur

Läs mer

Arbete med barn och elever med autism

Arbete med barn och elever med autism Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard? Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika

Läs mer

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven

Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED

BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

ADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera

Läs mer

Cecilia Stocks och Astrid Emker

Cecilia Stocks och Astrid Emker Cecilia Stocks och Astrid Emker är kombinationer av symtom symtomen kan förekomma i varierande svårighetsgrad vilket får komplexa konsekvenser PWS är en neurogenetisk sjukdom vilket innebär att symtomen

Läs mer

Viktig pedagogisk information kring eleven i klass

Viktig pedagogisk information kring eleven i klass Viktig pedagogisk information kring eleven i klass De vuxna som x lättast pratar med och har störst förtroende för är: De elever x lättast och helst umgås med är: X intressen och största styrkor är: Vi

Läs mer

Barn som utmanar. Camilla Björknert

Barn som utmanar. Camilla Björknert Barn som utmanar Mentalisering Förmågan att förstå hur andra tänker och känner Förmågan att förstå hur ens egna handlingar påverkar oss själv och omgivningen Central Koherens Svårt för att se sammanhang

Läs mer

Att arbeta med Lågaffektivt bemötande inom skola, förskola och funktionsstöd

Att arbeta med Lågaffektivt bemötande inom skola, förskola och funktionsstöd Att arbeta med Lågaffektivt bemötande inom skola, förskola och funktionsstöd En kvalitativ intervjustudie Johanna Demén och Elisabeth Wahlberg Examensarbete: Program och/eller kurs: Nivå: Termin/år: Handledare:

Läs mer

Barn som bråkar. Vem är jag? Vem är du? Om lågaffektivt bemötande i vardagen.

Barn som bråkar.  Vem är jag? Vem är du? Om lågaffektivt bemötande i vardagen. Barn som bråkar Om lågaffektivt bemötande i vardagen. Tina Wiman www.tinaw.se/skogsbo Vem är jag? 8 5 7 Kärlek! Vi funderar på Aspergers syndrom Tydliggörande pedagogik Vem är du? PROBLEMET MED ER ÄR ATT

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Catharina Carlsson doktorand & universitetsadjukt socialt arbete Linneuniversitetet

Catharina Carlsson doktorand & universitetsadjukt socialt arbete Linneuniversitetet * Helen Hilltorn Bogren Pedagog på särskolan Pegasus Helen.hilltornbogren@gotland.se Catharina Carlsson doktorand & universitetsadjukt socialt arbete Linneuniversitetet catharina.carlsson@lnu.se * Haft

Läs mer

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu

UTMANANDE BETEENDE. Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012. Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Mora Folkhögskola Autism ett annorlunda sätt att tänka Mora vt 2012 UTMANANDE BETEENDE www.scratchpad.wikia.com Författare: Ulrika Camitz vt 2012 Handledare: Kerstin Gatu Sammanfattning Utmanande beteende

Läs mer

Tandla karbeso k fo r barn med autism

Tandla karbeso k fo r barn med autism Tandla karbeso k fo r barn med autism Många föräldrar till barn med autism erfar att tandvården idag inte är tillräckligt kunnig om funktionsnedsättningen och därmed inte heller förberedd för att ta emot

Läs mer

Barn som bråkar. Tina Wiman. Vem är du? Tina Wiman =?

Barn som bråkar. Tina Wiman. Vem är du?  Tina Wiman =? www.tinaw.se/mora Barn som bråkar Tina Wiman Tina Wiman 8 + 5 =? Gör det lätt att göra rätt, se till att alla klarar det de ska och låt folk kasta stolar färdigt Tydliggörande pedagogik & Lågaffektivt

Läs mer

Barn gör rätt om de kan

Barn gör rätt om de kan 1 Barn gör rätt om de kan Publicerad artikel i GP den 18 aug. -15 Skillnaden mellan Barn gör rätt om de kan och Barn gör rätt om de vill är bara ett ord, men samtidigt oerhörd. Ingrid Bosseldal lyssnar

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra

Läs mer

Barn och elever som utmanar

Barn och elever som utmanar Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

Viktig pedagogisk info Handledning

Viktig pedagogisk info Handledning Viktig pedagogisk info Handledning Detta är en handledning till hur man kan tänka då man fyller i det formulär som finns bifogat efter handledningen. Formuläret och handledningen skrevs från början av

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer