Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Transkript

1 Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Leg. psykolog Stefan Boström Resursenheterna Uppsala kommun stefan.bostrom@uppsala.se Mål för dagen: Att se den eleven från ett annat perspektiv Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man utifrån ett förhållningssätt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Och reflektera mera om det! 1

2 Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Utgår från Humanismens grundläggande värden: Alla människor föds fria Varje människa är unik Alla människor har samma värde oavsett om du blir kallad Förståelse för barnet är grunden. Bygger på forskning om affekter, utvecklings- och neuropsykolgi. Fokus är inte på beteende utan på orsaker. Inte bara göra det som är rätt enligt lag, utan också etiskt lämpligt och effektivt! Den kortkorta (hiss-)versionen Du, vad är egentligen lågaffektivt förhållningssätt? Jo, du förstår Personer som visar beteendeproblem har ofta svårt att reglera sin affekt. När de utmanar oss är de dessutom i stark affekt. Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att vi, med vårt sätt att vara, hjälper personer med utmanande beteende att behålla kontrollen över sig själv så att de blir lugna och kan fungera bättre i livet. Vadå förhållningssätt? Ett antal principer men inte alla svar Principerna guidar oss i vardagen men vi måste alltså tänka till själva! Tack och lov vet vi ganska mycket om hur människor beter sig och hur vi kan bemöta detta! Fokus först och främst på hur vi professionella kan göra (inte barnet). En stabil grund att stå på och att bygga vidare på. Vadå utmanande beteende? Problemskapande beteende, normbrytande beteende, beteendeproblem eller beteende som utmanar oss andra! Att kasta sten eller skrika är väl ändå alltid ett beteendeproblem? Blir vi utmanade, upplever vi det som ett problem? Beror på SITUATION: jämför underkläder hemma eller på IKEA. Beror på PERSON: Flicka i förskoleklass som inte vill sätta sig i ring på samlingen jämfört med 14-årig pojke som går omkring i klassrummet under ett prov. 2

3 Vilka beteenden hos elever utmanar dig? Varför? Jämför med varandra Bikupa med grannen 3 min! Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Låg-affektiva principer att utgå ifrån Hur jobbar man utifrån ett förhållningssätt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Låg-affektiva principer Stressorer och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen Låg-affektiva principer Stressorer och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen 3

4 Människor är olika - normalfördelning Tex vad gäller längd, sömnbehov eller förmåga till koncentration. Varken rätt eller fel Människor som kan uppföra sig gör det (Ross Greene) Jämfört med Människor uppför sig om de vill Om ni om 20 minuter börjar gäspa och titta i era mobiler måste jag fundera på vilka krav och förväntningar jag har på er. Om jag tänker Människor som kan uppföra sig gör det och handlar därefter, kommer jag tvingas söka efter en förklaring till varför beteendena uppträder, och jag kommer göra ett bättre jobb! Varför gör ni inte som jag skulle vilja att ni gjorde? Jag kanske måste justera kraven och ge er rast! Vanliga svårigheter som ofta märks i skolan Förmåga att orka jobba en längre stund med något som inte är så kul. (uthållighet) förstå vad andra tänker och känner. (olika sociala förmågor) ställa om snabbt när planerna ändras. (flexibilitet) lugna sig själv när man får en stark känsla. (affektreglering) hålla tillbaka impulser när man får en tanke. (impulskontroll) 4

5 Affekter Det finns ca 9 grundaffekter: sorg, glädje, skam, förvåning, intresse, ilska, rädsla, avsmak (äckel), avsky. Finns hos alla människor Har fått och får oss att överleva. Känslor är signaler om hur vi bör bete oss Socialt kitt, reglerar närhet/avstånd Affektreglering är alltså en mycket viktig förmåga! Förmågan att självständigt reglera sin egen känslointensitet, t ex att lugna sig själv, trösta sig själv. Färdigutvecklad först vid ca 25 års ålder. Människor med mentala funktionsnedsättningar har generellt sett nedsatt förmåga till affektreglering. och därmed minskad förmåga att kontrollera sig själv och sitt beteende. Blir retad Svårt påbörja uppgift Förlorar i spel Behöver vänta Svårt att förstå vad andra vill Ljudkänslig Uthållighet Stressbägaren Vad händer när stressen samlas i bägaren? I situationerna där du blir utmanad - vad tror du att det är som din elev inte klarar av? Bikupa 3 min! 5

6 Låg-affektiva principer Stress och Svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernard Weiner Affektsmitteprincipen Metodtaket Vi vill att de vi jobbar med ska kunna ta så mycket ansvar som möjligt själva. Eleven kunde inte ta ansvar för sitt eget beteende, så jag tog (till slut) ansvar för att situationen skulle bli bra. Om vi lägger ansvaret hos någon annan är det ofta ett tecken på att våra metoder inte fungerar. 6

7 Vanliga (bort-)förklaringar Föräldrarna har ingen pli på eleven hemma, då blir det så här i skolan! Det spelar ingen roll vad vi gör, socialtjänsten måste ta sitt ansvar! Framförallt så måste eleven skärpa sig Om man fokuserar på det man kan göra minskar känslan av maktlöshet. ökar andelen positiva interaktioner. vilket minskar stress på jobbet. Låg-affektiva principer Stress och Svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta. Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen 7

8 Kontrollprincipen Affektutbrottsmodellen Det är naturligt även för personal att vilja ta kontroll över en svår situation, men vi kommer bara lyckas om vi ser till att eleven är den som får ta kontroll över sitt eget beteende! Vad gör folk när de börjar förlora kontrollen? De försöker återta den mha olika strategier! Nu ska vi titta på vad som händer när det smäller! Affektutbrottsmodellen 8

9 Konflikter består av lösningar Affektutbrottsmodellen Det vi kallar utmanande/normbrytande beteende är i själv verket en lösning som drabbar oss. Vi löser i vår tur problemet så att det drabbar eleven. Konflikten eskalerar Vi måste erbjuda en lösning som är ok. Lösning Låg-affektiva principer Stress och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen Tillitsprincipen Hur skapar man en tillitsfull relation? Vinnare/förlorare. Gör så att det blir bra för båda! Tillit är ledarens valuta. Ju mer pengar man sätter in på banken desto högre krav kan man ställa vid ett annat tillfälle. En ledare kan ha fel. 9

10 Låg-affektiva principer Stress och svårigheter Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Tillitsprincipen (ledarskap) Affektsmitteprincipen Affektsmitta Affekter smittar - vi känner av varandras känslor, det är grunden i socialt samspel! Alla spädbarn föds med förmågan till affektsmitta Spegelneuroner samma mönster aktiveras i hjärnan när du äter en citron som när du tittar på barnet som äter en citron. Förmågan att skärma av känslor Paraply? Eller Parabol? 10

11 Affektsmitta Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man lågaffektivt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Hur gör vi innan något händer? Anpassa, anpassa, anpassa. Lagom höga krav! Proximala utvecklingszonen Vad är det barnet inte klarar av i situationen? Vad har eleven oftast svårt för? God pedagogik handlar om att få barn att säga ja till krav de själva inte hade valt. Vid vilken ålder brukar barn/ungdomar uppvisa detta beteende matcha ditt bemötande till rätt ålder! 2-åring, 6-åring, 12-åring? 11

12 Att få eleven att säga ja Begriplighet Morot eller piska? Eller inget av dessa! Prompt (ge barnet pennan, jackan, mm) Visa vad som ska hända istället för säga vad barnet ska göra. Att få göra klart.? Belöning "om du gör så får du? Eller pedagogiskt kapital. "Först så får du, sen så gör vi." (Mutor) Motiverande handlingar, tex tävla, sjunga, gör något roligare än det brukar vara Elever gör det mest begripliga i varje situation. Vårt uppdrag är att ändra förutsättningarna så att eleven kan bete sig så som vi önskar. Begripliga regler Tydlighet och Struktur Förbered Imorgon ska vi Till lunch blir det När du är klar ska vi Förklara, förtydliga, förenkla. Svårigheter att få överblick dagsschema med bilder 12

13 Ibland behövs extra struktur Att få vara med och bestämma! Ge alternativ Gör tillsammans! Stärker relationen! Delaktighet Dagens innehåll Förhållningssätt Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man lågaffektivt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Grunden i det lågaffektiva - vårt bemötande påverkar eleven. Våra tankar om beteendet påverkar hur vi bemöter eleven. 13

14 Tankeknep för vuxna Tänk på något helt annat (avled dig själv) Räkna till 20 baklänges Sjung en sång i huvudet Fokusera på kroppen (och slappna av) Känn efter hur det känns; andning, hjärtat, i fötterna Beskriv vad som händer med dig Oj, nu håller jag på att bli upprörd Tankestrategier, forts Vad är det som gör barnet så upprört? Bensin eller vatten på elden? Hur gör vi när något händer? "Det är aldrig för sent att ge upp!" (Hejlskov) Hur gör vi när något händer? Backa tillfälligt från dina krav. Ge barnet tid, nej betyder ofta ge mig 10 minuter. Om barnet blir mer upprört när du pratar - var tyst! Tala lugnt, långsamt och dämpat istället för att höja tonläget. Minnesregel: Tänk norrländskt istället för sicilianskt temperament. Säg vad barnet ska göra istället för vad det inte ska göra. Ge barnet valmöjligheter, kräv aldrig lydnad! Skifta personal om du själv är på väg att förlora självkontrollen (tänk på var du är på din egen affektkurva). 14

15 Barnets egna strategier Planerad reträtt: ge barnet möjlighet att dra sig undan om hen är frustrerad. Erbjud detta som en möjlighet, inte ett krav. Påminn om elevens egna strategier (gå till trygg plats, lyssna på musik, mm). Bestäm med barnet innan något händer! Åthutningar och moraliserande är dåliga pedagogiska metoder som är extra dåliga vid dessa tillfällen och med dessa barn. Kom ihåg att man lär sig mycket dåligt när man är upprörd! Men får man inte säga NEJ? Såklart man får! Nej är ett strukturerande beteende Men ta alltid hänsyn till kontrollprincipen Funkar ofta inte på de elever som vi jobbar med (och ibland paradoxalt) Undvika att markera dig fysiskt. Istället bör du: Kräv aldrig ögonkontakt. Skapa avstånd backa! Ställa dig snett emot barnet. Slappna av i kroppen. Om personen tar tag i dig, bli mjuk i kroppen. Följ med i personens rörelser Ta inte tag i ett barn som är frustrerat eller argt. Kroppsspråk 15

16 Avledning Avledning Enkel avledning tex vänta och upprepa förslag, hänvisa till struktur/schema Aktiv avledning tex skoja, byt ämne och prata om något personen gillar, visa något på telefonen, växla till en välkänd aktivitet som personen tycker om, växla personal Kraftfull avledning tex fysisk aktivitet, springa utomhus, dansa, mat eller mellanmål. Lär känna barnets signaler på att något är på tok! Avled i tid! Kaos Låt barnet kasta/skrika klart. Ett genomsnittligt utbrott är sällan mer än 7 minuter om man inte förvärrar det. Om det är farligt, avbryt med så lite kraft som möjligt. Använd rörelse istället för fasthållning! Håll inte fast mer än några sekunder, släpp sedan. Vi ska inte syssla med fasthållning i skolan eftersom det är farligt för barn och vuxna.... inte funkar då det minskar barnets och den vuxnes möjlighet att lugna sig. Det blir istället en motsatt effekt.... hjälper inte barnet att bli lugn på lång sikt.... nästan alltid är olagligt. 16

17 En fasthållning kan alltid inträffa. Två gånger är en dålig metod. Det är naturligt att känna skam efter ett misslyckande som en fasthållning är. Utvärdera tillsammans med kollegor. Syftet är inte att peka ut utan att förebygga. Rapportera till chef som kan ta ansvar för att göra förändringar. Deeskalering Hjälp barnet att landa i vardagen igen genom att Vänta Höj inte kraven för fort. Kroppsspråket igen. Hjälpa barnet i dess egna strategier att bli lugn. Avled igen om det behövs Dagens innehåll Vad är låg-affektivt förhållningssätt? Teoretisk grund Definition av utmanande beteenden Principer att utgå ifrån Hur jobbar man lågaffektivt? Hur gör vi innan något händer? Hur gör vi när något händer? Hur gör vi när något har hänt? Frågor och arbete med den egna planen Vad gör vi efter att något hänt? Skicka frågan och ansvaret vidare uppåt: Rektor Elevhälsan Varje misslyckande kräver en plan Vad var det som gjorde att eleven inte kunde behålla självkontrollen? Vad kan jag göra annorlunda till nästa gång? Övning ger färdighet! Vad behöver vi ändra på i vardagen? Reflektera mera! Engagera barnet i planen! 17

18 Hur gör ni på er skola när något har hänt? Verktyg för utvärdering och förändring Affektutbrottsanalys Registreringsblankett Kartläggning och handlingsplan Bikupa X min! Alla verktyg finns på psykologiskt.net Utvärdera Registrera - för att få syn på 18

19 Kartlägg vad vet vi? Gör en plan för förändring! 1. Hur ni gör 2. Barnets strategier 3. Enkel avledning 4. Kraftfullare avledning 5. Hur vi avbryter Hur kan ni jobba vidare nu? Tänk SAKTA! Reflektera mera! Till elevhälsan: möjliggör strukturer och stöd. Kartlägg och gör handlingsplaner. Testa! (och utvärdera) 19

20 Tack för er uppmärksamhet! Kanske ett blödigt citat? psykologiskt.net 20