Lågaffektivt bemötande

Transkript

1 Lågaffektivt bemötande - metod för hantering av beteendeproblem Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Vad ska vi titta på? När är ett beteende ett problem? När någon tycker att det är ett problem - Vem? - Vi definierar beteendet som ett problem, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte har rätt metod Denna definition innebär att vi kan undvika en del maktlöshet

3 Attributionsteori Vi kan förlägga orsaken till beteende olika Bernhard Weiner

4 Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka Bernhard Weiner om attributionsteori

5 Men Om vi inte har rätt metod försöker vi ibland bli av med ansvaret tlll - Anhöriga - Politiker och ledning - Personen med beteendet

6 Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på personen genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

7 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning

8

9

10 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser

11

12 Science 27;305(5688):

13 PNAS 100(6) pp

14 Ansvarsprincipen Eller genom - Vädjande - Tillrättavisningar och gränssättning - Straff och konsekvenser - Belöning

15 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter

16 Journal of Legal Studies 29, 1-18

17 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut

18

19

20 Teckenekonomi Biverkningar - Legitimerande effekter - Beteendet vi vill öka minskar när belöningen fasas ut - Låg självkänsla

21

22 Redan de gamla grekerna... Platon ansåg att barn är vildar som måste tämjas och disciplineras Denna synen har omfamnats inte minst av Augustinus och Calvin Och är grunden för auktoritärt föräldraskap och auktoritära pedagogiska metoder

23 Redan de gamla grekerna... Aristoteles ansåg att barn är ofärdiga vuxna som kommer att bli bra vuxna bara de får stöd att utvecklas Denna synen är grunden för både Rousseaus barnsyn och utvecklingspsykologin enligt Piaget och Stern Och inte minst lågaffektivt bemötande

24 Synvändan McGregor beskrev i 1960 två grundläggande syn på människor som färgar våra metoder - X - Att människor är lata och måste motiveras, kontrolleras och övervakas - Y - Att människor är autonoma och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar

25 Synvändan Ross Greene pratar om en synvända - Greene säger att det handlar om huruvida vi anser att - Personen gör det med flit - Personen gör sitt bästa

26 Synvändan Vi vet kanske inte helt än vad synvändan är Men vi vet precis när den händer - Diagnos brukade leda till den Kanske handlar synvändan om flera faktorer vi kommer att ta upp Helt klart är dock att det handlar om attribution

27 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

28

29

30

31

32

33

34

35 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Och har såklart både de vanliga verktygen - Och alla specialverktyg vi någonsin kan komma att behöva

36 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

37 Parkeringsvakten Attributionsteoretisk exempel Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

38 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

39 Bosses bilverkstad Attributionsteoretisk exempel Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

40 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

41 Annars kan man kanske inte leva upp till krav och förväntningar kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Kommunikationsförmåga - Följsamhet

42 Människor som kan uppföra sig gör det Ross W. Greene

43 Konflikter Konflikter handlar ofta om ett lösningarnas växelspel - Jag har ett problem som jag löser - Min lösning blir ofta ett problem for en annan, som hen löser - På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser... Man kan enbart lösa denna sortens konflikter genom att hitta en lösning som inte är ett problem för den andra

44 Medstånd i stället för motstånd

45 Lösningar Vi vill helst lära dem vi jobbar med att använda sig av lösningar som inte är ett problem för oss Det er mer logiskt att vi hittar lösningar som inte är ett problem för andra Det handlar om attribution! Då slipper vi maktlösheten det innebär att uppleva att man inte har kontroll

46 Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna samarbeta

47 Kontrollprincipen Att förlora kontrollen är läskigt Då blir det - Våldsam ångest - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskada

48 Kontrollprincipen Därför har man olika lösningar och strategier för att behålla kontrollen - Att vägra

49 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

50 Affektreglering Ingen kontroll Självkontroll Affektintensitet Affektutlösare Tid

51 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

52 Affektreglering Strategier - Att vägra - Att ljuga Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

53

54

55 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Strategier - Att vägra - Att ljuga - Att rymma - Spottas eller slåss - Självskade - Rus - Hot - Glåpord Ingen kontroll Självkontroll Tid

56

57 Moral pop-out effect Ana Gantmans forskning visar att vi bearbetar moralisk information snabbare än annan information Det betyder att vi har en tendens att se andras beteende med moraliserande glasögon Det betyder att vi attribuerar fel

58 Moral pop-out effect Vi lägger gärna ett moraliskt filter över strategisk beteende Vilket betyder att vi oftare fördömer än förstår Kanske är synvändan att vi börjar undertrycka popouteffekten Då blir synvändan även beroende av stress

59 Metod Man får särskilda insatser när det vanliga inte funkar Så vi ska titta på metod som inte är som vi själva blev fostrade

60 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

61 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

62 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsprocesser Vi speglar varandras muskelspänningar

63

64

65 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra Vid psykos, demens och hjärnskada förlorar man den

66

67 Att skilja sig själv från andra Lombardo et al 2010

68 Metod: Låg-affektiva strategier Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

69 Lågaffektiv metod Dämpa känslouttrycken Undvik dominerande ögonkontakt Prata lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar Anvisa, undvik inte och nej Få personen att tänka på annat - avleda

70 Lågaffektiv metod Respektera det personliga utrymmet - Varje gång någon går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning

71 Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot

72 Lågaffektivt bemötande Stå inte mitt emot Hellre lite på sniskan

73 Lågaffektiv metod Sätt dig när någon blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på väg hem från stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av andras oro Se till att smitta med ditt lugn

74

75 Stress och affektreglering Kinner et al visade att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade

76

77 Stress och affektreglering Roelofs et al visade att vi fokuserar på hotfulla uttryck när vi är stressade

78 Stress och affektreglering Det betyder att stress gör att vi: - Fokuserar på personens ilska - Bedömer ilskan som dåligt beteende istället för att förstå den - Smittas lättare av ilskan

79

80 Metod: Vid kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

81

82 Lågaffektiv metod - vid kaos Vänta - oftast räcker det Få ut andra så det blir utrymme och lugn Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om någon tar tag i dig

83 Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag

84 Principer för fysiska interventioner Effektiva Ingen risk för skada Ingen smärta Okomplicerade rörelser Socialt acceptabla Måste skapa självkontroll, inte kontroll

85 Lågaffektiv metod - vid kaos Och i nödsituationer, där du måste ta tag - Följ personens rörelse, håll inte fast, det ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder

86 Metod: Landa Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

87 Lågaffektiv metod Lugn Vänta ut Återgå till vardagsaktiviteter Städa upp Avleda vidare

88 Metod: Vardag igen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

89 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

90 När något inte funkar är det något som är fel

91 Vardagen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vad hände innan situationen utvecklades? - Vad förväntade vi att personen kunde? - Fanns det Kaos tillräckliga strukturer för att hjälpa personen att Ingen kunna kontroll det vi förväntade oss? Självkontroll - Vilken var den utlösande faktorn? - Var vårt beteende den utlösande faktorn för personens affektutbrott? - Hur kan Tid vi se till att det inte händer igen?

92 Upptrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet Affektutlösare - Vilka strategier försökte personen sig på? - Var personens strategier egentligen okej? - Fick personen möjlighet att samla sig och behålla kontrollen? - Använde vi lösningar som skapade problem för personen, som han i sin tur var tvungen att hitta lösningar på? - Ökade vi kraven på personen i eskaleringsfasen? Kaos - Använde vi strategier för Ingen att hjälpa kontroll personen att behålla självkontrollen i Självkontroll eskaleringsfasen? - Använde vi i stället ett kroppsspråk och röstläge som minskade personens möjligheter för att behålla kontrollen? - Använde vi avledande strategier för att aktivt hjälpa personen att behålla självkontrollen? Tid

93 Kaosfasen - utvärdering Affektintensitet - Var det en farlig situation? - Om det var en farlig situation: Kaos - Avbröt vi den på ett kort och effektivt sätt utan att öka konfliktnivån? - Om Affektutlösare det inte var en farlig situation: Ingen kontroll Självkontroll - Kunde vi låta bli att ingripa? - Minskade eller ökade vi kaoset genom vårt beteende? Tid

94 Nedtrappningsfasen - utvärdering Affektintensitet - Fick personen den nödvändiga plats och det lugn och ro så att hen Kaos kunde landa på ett bra Affektutlösare sätt? - Gjorde vi något som fick situationen att eskalera igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

95 Vardag igen - utvärdering Affektintensitet - Vilka strukturer måste förändras för att Kaos det inte ska hända igen? - Har Affektutlösare vi en handlingsplan som man tror kommer att fungera om samma situation uppstår igen? Ingen kontroll Självkontroll Tid

96 Registreringsschema Markera med färger - Rött = allvarligt problembeteende - Gult = lättare problembeteende - Grön = ok Det ska finnas lite rött, något gult och mycket grönt för att det ska fungera När det röda är borta görs kriterierna om så att det finns lite rött igen 7

97

98

99 Appen Lågaffektivt bemötande

100 ALSUP Ross Greenes kartläggningsverktyg Vi identifierar - Vilka förmågor personen fattas - Vilka olösta problem det medför Du hittar ALSUP och hur du använder det på

101 ALSUP BARNETS NAMN DATUM INSTRUKTIONER: ALSUP är till för att användas som en diskussionsguide, snarare än en fristående check-lista eller skattningsskala. Den bör användas för att identifiera specifika eftersläpande färdigheter och olösta problem för ett specifikt barn eller ungdom. Om en eftersläpande färdighet stämmer, kryssa i den. Innan du fortsätter till nästa eftersläpande färdighet, identifiera den specifika förväntan barnet har svårt att möta i relation till den eftersläpade färdigheten (det olösta problemet). Exempel på olösta problem finns i slutet av sidan. q q q q q q q q q q q q q q q EFTERSLÄPANDE FÄRDIGHETER Svårighet med övergångar, att byta från en tanke eller en uppgift till en annan Svårighet att göra saker i en logisk eller förutbestämd ordning Svårighet att fortsätta med svåra eller mödosamma uppgifter Svårigheter med tidsuppfattning Svårighet att bibehålla fokus Svårighet att ta i beaktande sannolika utfall eller konsekvenser av handlingar (impulsiv) Svårighet att ta i beaktande flera lösningar till ett problem Svårighet att uttrycka angelägenheter, behov eller tankar i ord Svårighet att hantera känslomässiga reaktioner på frustration och tänka rationellt Kronisk irritabilitet och/eller oro som på ett betydande sätt hindrar förmågan att problemlösa eller ökar frustration Svårighet att se gråskalor / konkret, bokstavligt, svartvitt tänkande Svårighet att avvika från regler och rutiner Svårighet att hantera oförutsägbarhet, tvetydighet, osäkerhet och nyheter Svårighet att byta från en ursprunglig idé, plan eller lösning Svårighet att ta i beaktande tecken i en situation som tyder på behov att ändra en planerad handling Oflexibla, felaktiga tolkningar/ kognitiva förvrängningar eller OLÖSTA PROBLEM SWEDISH

102 Stresskartläggning Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Att inte veta vad som ska hända Varningstecken Stressnivå Sinnesmässig överbelastning Sovit dåligt

103 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

104 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

105 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

106 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

107 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

108 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

109 Metod Att hantera svåra situationer utan att eskalera dem Att utvärdera varför det blev svårt Att förändra så att det inte händer igen

110 Metod: Vardagen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

111 Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur

112 Kravanpassning - hur Validering Promtar Färdigt Skapa överblick Skapa val Vänta ut Snooza Motiverande handlingar

113 Verktyg Stöd - Förändring av den fysiska miljön - AAK - Lågaffektivt bemötande i vardagen - Tydliggörande - Förutsägbarhet - Begripliga aktiviteter - Kravanpassning - Vilka krav - Hur Öka delaktigheten Träning av färdigheter och strategier Behandling av det som går att behandla

114 Symptom och metod Stress Mindfulness ACT MBT CPS Brukarstyrd inläggning KBT DBT MI Symptom/strategier - Självskadebeteende - Elektiv mutism - Anoreksi erc - Tvångsbeteende - Våldsamt beteende - Ångest - Depression - Psykotiska symptom Tydliggörande pedagogik Delaktighet Lågaffektivt bemötande Sinneshjälpmedel Fysiska ramar Systemiska interventioner

115 Metod: Upptrappningen Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

116 Handlingsplanen Handlingsplanen har fem punkter 1. Skapa utrymme för personens egna strategier 2. Använd en konkret avledning som har fungerat tidigare 3. Använd en affektiv avledning som fungerat tidigare 4. Använd en affektiv eller en perceptuell avledning som fungerat tidigare 5. Avbryt, antingen genom att alla lämnar eller genom rörelse

117 Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

118