ÖPPNA JÄMFÖRELSER. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖPPNA JÄMFÖRELSER. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015"

Transkript

1 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

2

3 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

4 Upplysningar om innehållet: Karin Ramstedt, ordförande i LMC och miljöstrateg i Region Östergötland, samt Andreas Hagnell, handläggare på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: Foto: Rickard L. Eriksson, Thomas Henrikson, Casper Hedberg, Maskot, Pia Nordlander Illustration: Naturvårdsverket, Åkesson & Curry Text: Lars Karlsson, Västra Götalandsregionen (projektledare); Bertil Frankkila, Norrbottens läns landsting; Fredrik Rangstedt, Stockholms läns landsting och Andreas Hagnell, SKL. Intervjuer sid av Birgita Klepke, Satsa Produktion: Åkesson & Curry Tryck: LTAB, oktober 2015

5 Förord Öppna jämförelser för miljöarbetet i landsting och regioner har som syfte att stimulera lärandet och förbättra verksamheten. Jämförelsen publiceras nu för fjärde gången. Indikatorerna sträcker sig över flera verksamhetsområden och har ett tydligt resultatfokus. I rapporten presenteras även framgångsfaktorer och goda exempel. Landstingen och regionerna har i uppdrag att ge invånarna en god hälso- och sjukvård. Många av dem har bland annat även ansvar för kollektiv trafiken i sitt län. Ett proaktivt miljöarbete bidrar till det hälsofrämjande arbetet. Landstingen och regionerna är stora organisationer och har i många fall goda möjligheter att påverka genom sin verksamhet, sina kontakter med medborgare och krav i upphandlingar. Goda resultat beror i många fall på att landstingen och regionerna har tydliga politiska mål, engagerade medarbetare och drivande chefer som ser miljö hänsyn som en integrerad del av verksamheten. Årets temadel speglar även samverkan mellan landsting och regioner som en viktig framgångsfaktor för att minska läkemedels miljöpåverkan. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Landstingens och regionernas miljöchefer (LMC). Projektledare har varit Lars Karlsson, Västra Götalandsregionen. I projektgruppen har ingått Andreas Hagnell (SKL), Bertil Frankkila, Norrbottens läns landsting och Fredrik Rangstedt, Stockholms läns landsting. Ett stort tack till alla landsting och regioner som rapporterat in sina uppgifter! Stockholm i oktober 2015 Håkan Sörman, VD, Sveriges Kommuner och Landsting Gunilla Glasare, Direktör, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

6

7 Innehåll 7 Kapitel 1. Sammanfattning och inledning 13 Kapitel 2. Tema Läkemedels miljöpåverkan 21 Kapitel 3. Förskrivning av antibiotika 25 Kapitel 4. Ekologiska livsmedel 29 Kapitel 5. Energianvändning i verksamhetslokaler 33 Kapitel 6. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken 37 Kapitel 7. Klimatpåverkan från medicinska gaser 41 Kapitel 8. Avfallsåtervinning 45 Kapitel 9. Landstingens arbete med kemikalier 47 Bilaga 1. Definitioner och källor 49 Bilaga 2. Tabeller

8

9 KAPITEL 1 Sammanfattning och inledning Rapporten Miljöarbetet i landsting och regioner presenteras för andra gången som Öppna jämförelser med syfte att stimulera lärande och verksamhetsutveckling. Landstingens och regionernas miljöarbete har fokus på tre områden: minskad klimatpåverkan, giftfri miljö och resurseffektivitet. Rapporten presenterar sex miljöindikatorer med tydligt resultatfokus som ger en god bild över bredden och resultatet i det viktiga miljöarbete som pågår inom landstingen. Indikatorerna bedöms ha god datakvalitet och jämförbarhet. En nyhet i årets rapport är en fördjupning kring läkemedels miljöpåverkan och arbetet landsting och regioner gör för att minimera denna samt en indikator för återvinning av avfall. Indikatorerna har fokus på det interna miljöarbetet som bedrivs i landsting och regioner och inte på det regionala utvecklingsansvaret som regionerna har. För enkelhets skull används i rapporten begreppet landsting när vi menar både landsting och regioner. Rapporten visar på positiva trender under de senaste fem åren för minskad antibiotikaförskrivning, ökade inköp av ekologiska livsmedel, minskad energianvändning i lokalerna, ökad andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken och minskad klimatpåverkan från medicinska gaser. Utvecklingen är dock inte entydig och skillnaderna mellan landstingen är i vissa fall stora. Jämförelserna visar på möjligheter till fortsatta förbättringar. I några fall har enstaka åtgärder stor effekt, till exempel destruktionsanläggningar för lustgas. Jämförelsen av kemikaliearbetet med fokus på tillsatser i några av sjukvårdens förbrukningsartiklar visar på behovet av en ökad kunskap och samverkan för att minska förekomsten av miljö- och hälsofarliga ämnen. Positiv utveckling för indikatorerna de senaste fem åren. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

10 Kapitel 1. Sammanfattning och inledning Skillnader i miljöprestanda är till stor del resultatet av att landstingen har kommit olika långt och har olika målnivåer i sitt miljöarbete, men speglar även skillnader i geografiska förutsättningar och verksamhetens struktur. Miljöarbete för bättre hälsa Med uppdraget att förebygga ohälsa och sjukdom vilar ett ansvar på landstingen att vara en aktör i arbetet för en hållbar utveckling så att både nuvarande och kommande generationer ska kunna leva i en hälsosam och god miljö. Stora miljöutmaningar för landstingen och regionerna är att minska klimatpåverkan och resursförbrukningen samt att bidra till en giftfri miljö. figur 1. Utmaningar och fokusområden för landstingens miljöarbete Minskad klimatpåverkan Transporter/resor Energianvändning Medicinska gaser Giftfri miljö Läkemedel Kemikalieanvändning Kemikalier i varor Resurseffektivitet Avfall Inköp/upphandling och produktval Effektivisering 8 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

11 Rapporten speglar i huvudsak det frivilliga miljöarbetet utifrån regionala politiska prioriteringar. En del av dessa korresponderar till nationella miljömål och mål för EU och internationellt om klimat, energieffektivisering, giftfri miljö och resurseffektivitet. Landstingens verksamhet och miljöarbete styrs även till en del av miljöbalken. Samverkan och utvecklingsarbete Gemensamma miljöindikatorer är ett viktigt verktyg för att se utveckling, trender och effekter av olika typer av åtgärder. Indikatorerna möjliggör jämförelser över tid och mellan landsting. Genom att identifiera trender inom landstingen underlättas spridning av kunskap och goda exempel mellan landstingen. Sedan föregående års rapport har det goda samarbetet mellan landstingen fortsatt när det gäller till exempel att minska läkemedels miljöpåverkan, att effektivisera resursanvändningen och att byta ut miljö- och hälsofarliga kemikalier. Samarbete pågår för att minska läke medlens miljöpåverkan, effektivisera resursanvändningen och byta ut kemikalier. Öppna jämförelser SKL presenterar årligen så kallande Öppna jämförelser av kvalitet, resultat och kostnader inom flera verksamhetsområden som kommuner, landsting och regioner ansvarar för. Jämförelserna görs inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg om äldre, grundskola, gymnasieskola, trygghet och säkerhet, folkhälsa, kollektivtrafik samt energi och klimat. För andra året publicerar vi även denna rapport inom Öppna jämförelser. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivi Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

12 Kapitel 1. Sammanfattning och inledning sera verksamheten. Det ger även medborgarna insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Jämförelserna är årliga och successivt utvecklas bättre indikatorer, statistik och analys. Indikatorerna publiceras som Öppna jämförelser eftersom de har ett tydligt resultatfokus och dessutom sträcker sig över flera verksamhetsområden som hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Jämförelserna redovisas med en indelning i tre grupper där de bästa värdena markeras med grön färg, de sämsta med röd och de mellanliggande med gult. Metoden medför att det kan vara marginella skillnader mellan landsting på ömse sidor om gränsen för en viss färg. Sex resultatindikatorer med god datakvalitet och jämförbarhet. Indikatorer och avgränsningar I rapporten presenteras sex miljöindikatorer som bedöms vara relevanta och jämförbara och där det finns underlag av god datakvalitet. Indikatorerna har tagits fram på initiativ av Landstingens och regionernas miljöchefer och ut arbetats i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Indikatorerna har stämts av med landstingsdirektörerna och speglar en bredd av viktiga miljö aspekter i landstingens verksamhet och miljöprestanda i jämförbar form. figur 2. Rapportens indikatorer Sex indikatorer åskådliggör landstingens miljöarbete. Giftfri miljö/hälsoskydd Antibiotikaförskrivning, recept per invånare Giftfri miljö/biologisk mångfald Andel ekologiska livsmedel Klimat Energianvändning i verksamhetslokaler Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Klimatpåverkan från medicinska gaser Resurseffektivitet Avfallsåtervinning 10 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

13 Resultaten avser åren 2009 till 2014 för samtliga indikatorer utom för avfallsåtervinning där det inte finns jämförbara resultat från tidigare år. Inom området kemikalier saknas i dagsläget relevanta nyckeltal med tillräcklig data kvalitet och jämförbarhet. Därför presenteras endast övergripande resultat baserad på kvalitativa frågeställningar. Ambitionen är att utveckla detta område för en fullständig jämförelse i framtida rapporter. Landstingens miljöarbete jämförs även på andra sätt och i olika sammanhang. Sedan många år finns ett samarbete och jämförelser kring fastighetsindikatorer, som även omfattar energianvändning. Sedan 2014 presenterar SKL även Öppna jämförelser för kollektivtrafiken och Öppna jämförelser för energi och klimat utifrån inrapporteringen till Energieffektiviseringsstödet. För kemikalier presenteras några kvalitativa frågor, med hopp om bättre data framöver. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

14

15 KAPITEL 2 Tema Läkemedels miljöpåverkan Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. Under senare år har man dock funnit en förbisedd baksida av vår läkemedelsanvändning, att läkemedel kan ge effekter också när de hamnar i naturen. Vår konsumtion av antibiotika har lett till att en del infektioner inte längre är möjliga att behandla. Att bakterier utvecklar resistens mot antibiotika är ett av vår tids största folkhälsoproblem. Läkemedel påverkar olika processer i vår kropp, vanligen genom att de mer eller mindre specifikt binder till olika proteiner. Många av dessa proteiner återfinns även hos andra arter, som till exempel fisk. Vid exponering för tillräckligt höga nivåer av läkemedel finns därför en risk att även dessa arter påverkas. Vi vet också idag att i kraftigt antibiotikabelastade miljöer är förekomsten av resistenta bakterier och resistensgener mycket hög. Till skillnad från de flesta andra miljöeffekter av läkemedel som är mer eller mindre lokala är resistensfrågan en global angelägenhet, då resistenta bakterier kan spridas över jorden och få fotfäste långt ifrån där de utvecklades. Läkemedels miljöpåverkan handlar både om tillverkning och användning. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

16 Kapitel 2. Tema Läkemedels miljöpåverkan Miljöpåverkan vid tillverkning Mycket höga halter påvisades nedströms. Läkemedelsproduktion omfattar bland annat kemisk syntesverksamhet, biologiska processer och farmaceutisk tillverkning. Produktionskedjan för läkemedel är ofta lång och omfattar en rad olika steg där flera företag och länder kan vara inblandade. Det finns således flera steg i kedjan där specifikt verkande läkemedelssubstanser riskerar att nå miljön. Den svenska läkemedelsindustrin har sedan länge arbetat med att minimera utsläppen av farliga ämnen till vatten. Läkemedelsproduktionen har dock under den senaste tioårsperioden i allt större utsträckning flyttats utanför Europas gränser. Stora delar av produktionen sker i dag i Kina och Indien. Ett numera väl känt exempel på hur läkemedel sprids i miljön i samband med tillverkning är forskaren Cecilia de Pedros studie (publicerad 2007) från Hyderabad i Indien. Läkemedelssubstanserna som produceras i området går i huvudsak på export till Europa och USA. Mycket höga halter av läkemedel påvisades nedströms reningsverket och i två närbelägna sjöar. Studierna visade även att brunnsvattnet var kontaminerat med flera olika läkemedel. De svenska miljömålen är inriktade på att lösa de stora miljöproblemen i Sverige utan att orsaka miljöproblem i andra länder vilket innebär att vi bör ta ansvar för vår konsumtion och dess potentiella miljöpåverkan också i andra länder. Miljöpåverkan genom användning Not 1. Läkemedels miljöpåverkan, Underlag till Miljömålsberedningens arbete med en strategi för en giftfri miljö, Miljömålsberedningen (M 2010:04), Humanläkemedel sprids till miljön främst via avloppsvatten genom utsöndrade läkemedelssubstanser i urin och avföring från konsumtion som inte tas upp av kroppen. Det kan även handla om överblivna, nedspolade läkemedel. Drygt 150 olika läkemedelssubstanser har rapporterats i ytvatten och i renat, kommunalt avloppsvatten i Sverige och i andra västländer. 1 En annan spridningsväg är via slam till markmiljön. 14 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

17 Spridningsvägarna till miljön för veterinärmedicinska läkemedel skiljer sig från humanläkemedel. Veterinärmedicinska läkemedel hamnar efter passage genom djurkroppen direkt på betesmark eller åkermark. Substanserna binds i markpartiklar eller rinner av till ytvatten eller grundvatten. Landstingens arbete med att minska miljöpåverkan av läkemedel Patientens hälsa måste alltid prioriteras och den medicinskt mest relevanta behandlingen för en enskild patient måste avgöra valet av läkemedel i första hand. Det är en hälsorisk om patienter avstår från att ta medicin i avsikt att skydda miljön, och därmed inte får optimal behandling. Därför kan även de mest miljöfarliga substanserna behöva godkännas för användning med hänsyn till människors hälsa i avsaknad av likvärdiga alternativ. Landsting arbetar idag framförallt inom processerna inköp, försörjning, ordination, användning och omhändertagande av läkemedel för att minimera miljöpåverkan. En fördjupad beskrivning av arbetet inom inköp och ordination följer på nästa sida. En del i försörjningsarbetet är val och bedömning av läkemedelsprodukter. Ett exempel är Stockholms läns landsting, som sedan början av 2000-talet arbetat med miljöklassificering av läkemedel som även omfattar en miljöriskbedömning. Miljöklassificeringen beaktas vid val av preparat i Kloka Listan, en lista över rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar framtagen av Stockholms läns läkemedelskommitté. För receptläkemedel eftersträvas att patienten följer det som läkaren ordinerat. Dålig följsamhet orsakar både onödig resursanvändning och en ökad mängd oanvända produkter som måste tas om hand. Genom dialog och samsyn mellan patient och förskrivare samt en ökad användning av startförpackningar kan man öka följsamheten och undvika att stora mängder läkemedel blir oanvända och riskerar att inte omhändertas på ett säkert sätt. En startförpackning är en mindre förpackning som kan skrivas ut till patienten när det råder osäkerhet om det är rätt läkemedel för patienten. Genom hanteringsrutiner och sorteringsinstruktioner för omhändertagande av överblivna läkemedel, förpackningar som innehåller läkemedelsrester och material för att använda läkemedel arbetar landstingen för att minimera risken att läkemedelsrester når miljön. En annan viktig del är informationsinsatser och kampanjer till allmänheten om att överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka till apotek och aldrig spolas ned i toalett och avlopp. Även landstingens mål om en ökad andel ekologiska livsmedel bidrar till att minska miljöpåverkan av läkemedel. För ekologiskt märkt kött får inte läkemedelsbehandling användas rutinmässigt och i förebyggande syfte i djurhållningen och karenstiden efter en behandling är dubbelt så lång som lagen föreskriver vilket minimerar risken för oönskade ämnen i maten som sedan tas upp i människors kroppar. I Kloka Listan är läkemedlen miljöklassade. Startförpackningar, hanteringsrutiner och kampanjer till allmänheten. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

18 Kapitel 2. Landstingen samarbetar för att minska läkemedels miljöbelastning Landstingen samarbetar för att minska läkemedels miljöbelastning Läkemedel påverkar miljön både när de tillverkas och används. Genom att ställa gemensamma krav vid upphandling och minska förskrivningen av antibiotika kan svenska landsting göra skillnad. Från år 2009 till 2014 minskade Region Kronoberg antalet antibiotikarecept från 385 till 310 per invånare. En stor del av minskningen skedde under 2013 och Cecilia Nordquist är apotekare och ordförande i Strama Kronoberg och enligt henne beror framgången på ett långsiktigt systematiskt arbete på många fronter 2. Det är viktigt att patienterna får samma budskap av läkaren, mottagningssköterskan, vid provtagningen och på apoteket. Den regionala Stramagruppen består därför inte bara av personer från infektionsklinik utan även från mikrobiologi, primärvård, vårdhygien, smittskydd, barn- och ungdom, öron-näsa-hals och läkemedelsenheten. För allmänheten har Strama Kronoberg visat bildspel om antibiotika i väntrummen och tagit fram information med rubriken När kan antibiotika hjälpa?. Personliga besök av strama-läkare Cecilia Nordquist tror på uppsökande verksamhet och gruppen har sedan år 2009 haft ett ekonomiskt anslag på kronor som gjort det möjligt att låta en primärvårdsläkare besöka alla vårdcentraler för att informera om riktlinjer för att förskriva antibiotika. Under 2014 fick gruppen extra pengar för att intensifiera arbetet inom öppenvården. Stramagruppen har också haft draghjälp av patient säkerhetssatsningens måltal och att flera antibiotikamål ingår i vårdcentralernas nyckeltal. Även enheter som kommit en bit på väg får en del av potten, säger Cecilia Nordquist och betonar helheten. Primärvården står för cirka 70 procent av förskrivningen men även den totala användningen av antibiotika (uthämtade recept, användning på sjukhus och kommunala äldreboenden mm) har sjunkit. Efter en rejäl journalgranskning och utbildning från tandvårdsförvaltningen har regionens tandläkare minskat sin användning med 30 procent. Nationellt nätverk för samarbete För att tipsa om utbildningar och ta del av varandras rapporter träffas ett nationellt Strama-nätverk fysiskt en gång per år. Däremellan pågår en livlig mejlkonversation. Cecilia Nordquist har själv inspirerats av Västra Götalandsregionens självdeklaration och de senaste åren har Region Kronobergs 32 vårdcentraler Cecilia Nordqvist, apotekare och ordförande i Strama Kronoberg. Not 2. Se ruta på sidan Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

19 hållit lokala möten och skickat in liknande rapporter om sin förskrivning. Andra aktiviteter är seminarier för utbildningsläkare och kvartalsvisa utskick till verksamhetscheferna med förskrivningssiffror på vårdcentralsnivå. Detta har sannolikt varit en sporre att minska användningen eftersom ingen vill skylta med en bottenplacering, säger Cecilia Nordquist som är en av fyra apotekare som två gånger om året besöker vårdcentralerna för att redovisa deras förskrivning. Så gott som alla tackar ja till besöken som oftast sker på gemensamma arbetsplatsträffar med all personal. Flera verksamhetschefer har också bjudit in strama-läkaren till utbildningar om infektioner. Den tidigare oron över att gruppens arbete skulle uppfattas som storebrorsfasoner visade sig vara helt ogrundad. Enligt en rapport från februari 2015 har utvärderingen av enskilda läkares förskrivning Nätverk sporrar till minskad förskrivning. skett i en positiv anda och metoden med individuellt redovisade siffror har varit en bra grund i den interkollegiala diskussionen. Många enheter lyfte särskilt fram vikten av att involvera hela personalen på vårdcentralen inte bara läkarna för ett framgångsrikt resultat. Gemensam uppförande kod vid upphandling Problemen relaterade till läkemedelstillverkning utgör en fara för miljön och är en hälsorisk inte minst för resistensutvecklingen som minskar möjligheter till behandling av svåra infektioner. Läkemedel är därför ett av de prioriterade riskproduktgrupper där sociala och miljömässiga krav alltid ställs vid upphandlingar. För att minska problematiken behövs samarbete mellan landstingen å ena sidan och olika aktörer i läkemedelskedjan å den andra. Sedan år 2010 samarbetar alla landsting därför i ett nationellt arbete med hållbar upphandling. Viveca Reimers är avdelningschef för Rättighetsavdelningen i Västra Götalandsregionen och har varit med i styrgruppen för Socialt ansvarstagande i offentlig upphandling som har tagit fram landstingens och regionernas gemensamma uppförandekod 3. Det är viktigt för oss att bedriva vår verksamhet så att den främjar en hållbar utveckling. I enlighet med det vill vi verka för att de varor och tjänster som köps in är producerade under hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Miljökrav är stark kopplade till Viveca Reimers, avdelningschef för Rättighetsavdelningen i Västra Götalandsregionen. Not 3. Se ruta på sidan 19. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

20 Kapitel 2. Gemensam uppförande kod vid upphandling sociala krav och mänskliga rättigheter och följer inte längre två olika spår, säger hon. Tillverkningen en fara för resistensutveckling För att få en inblick i produktionsvillkoren har Viveca Reimers och styrgruppen besökt läkemedelsproducenter och lokala organisationer i läkemedelsindustrins Mekka indiska Hyderabad och Vizag. Åtta år efter de första rapporterna kom om läkemedelstillverkningens negativa effekter i området tyder mycket på att utsläpp fortfarande pågår. Grundvattnet i byarna runt Medak (Hyderabad) samt norr om Vizag fortsätter att förgiftas och brunnarna är obrukbara. Resan styrkte vikten av att ställa krav vid upphandlingar. Och vikten av att följa upp dem. Förutom att det var svårt att andas, var grundvattnet i Hyderabad, en stad med tio miljoner invånare, förgiftat, säger Viveca Reimers och fortsätter: Tillverkning av aktiva substanser har de senaste åren även expanderat stort i staden Vizag vid Bengaliska viken. I området vi besökte livnär sig byborna till stor del som bönder och som fiskare. Byborna beskrev att förr kunde de fånga fisk tre kilometer utanför kusten. Nu måste ta sig en mil utanför kusten för att fånga fisk. Uppförandekod handlar också om trovärdighet Globalt betyder det kanske inte så mycket vad som sker i Västra Götaland eller ens i Sverige. Enligt Viveca Reimers handlar det om trovärdighet. Om vi ska ställa hållbarhetskrav på våra leverantörer måste vi göra vad vi kan för att ingen ska behöva bli sjuk för att vi ska bli friska, säger hon. Gemensam uppförandekod bryter ny mark. Eftersom vi anlitar samma leverantörer ansvarar ett landsting eller en region för att följa upp att de valda leverantörerna följer vår uppförandekod. Uppdraget roterar mellan landstingen men alla är med och betalar och alla delar på resultatet. Våren 2015 pågår arbetet med att följa upp hållbarhetskraven vid tillverkning av läkemedel. Det är ett arbete som bryter ny mark där det inte finns en enkel lösning eftersom att transparensen är låg vad gäller att bedöma om ett alternativ är mer hållbart än ett annat. Uthållighet, samverkan och ständiga förbättringar är våra ledord för att förbättra hållbarhetsaspekterna vid tillverkning av aktiva substanser till våra läkemedel, säger Viveca Reimers. 18 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

21 MER OM STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama) bildades 1995 som ett frivilligt nätverk. I dag har alla landsting och regioner egna Strama-grupper som tillsammans äger och driver webb platsen strama.se. Det långsiktiga målet för hela landet är att förskrivningen av antibiotika inte ska överstiga 250 recept per tusen invånare och år. Från 2008 till 2014 har förskrivningen minskat från 423 till 328 recept per tusen invånare och år. Inget landsting har ännu nått målet men år 2014 var Väster botten närmast med 260 recept per tusen invånare. Stramas övergripande mål är att antibiotika ska ges till rätt patient i rätt dos och under rätt tid och självklart bara när det behövs. Den 1 januari 2015 ersattes Stramarådet av Folk hälso myndighetens samverkansgrupp för Stramaarbetet. Läs mer på Förskrivningen av antibiotika ska inte överstiga 250 recept per tusen invånare och år. MER OM GEMENSAM UPPFÖRANDEKOD FÖR UPPHANDLING Sveriges landsting och regioner har en gemensam uppförandekod för leverantörer som deltar i offent lig upphandling. Upp förandekoden omfattar all upphandling av varor och tjänster. Dessa ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med: > > FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), > > ILO:s åtta kärnkonventioner, > > Arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning, arbetsrätt och miljöskyddslagstiftning i tillverkningslandet, > > FN:s barnkonvention och > > FN:s deklaration mot korruption. Läkemedel är en prioriterad varu grupp tillsammans med bland annat IT, textilier och instrument. Arbetet med att uppnå kraven ska ske i ett öppet sam arbete mellan upphandlade myndighet och leverantörerna. För att kontrollera att leverantörerna följer uppförandekoden begär Sveriges landsting och regioner in dokumentation och gör revisioner på plats. Dessutom granskar och godkänner de åtgärdsplaner och kontrollerar implementeringen av dessa. Läs mer på Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

22

23 KAPITEL 3 Förskrivning av antibiotika Fortsatta minskningar i hela landet Läkemedel är oumbärliga för att förebygga, lindra och bota sjukdomar. En viktig del i arbetet med att minska läkemedels miljöpåverkan och spridningen av resistenta bakterier är landstingens systematiska och medvetna minskningar av läkemedelsförskrivningen. Mål Det finns ingen fastställd optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama har dock angett ett långsiktigt mål på 250 expedierade recept per invånare och år. Resultat FÖRSKRIVNING AV ANTIBIOTIKA Avser total antibiotikaförsäljning inom öppenvården, både recept och dosexpedierade läkemedel och alla antibiotikagrupper (J01) utom metenamin. Samtliga landsting visar en minskning av antibiotikaförbrukningen de senaste åren. Förskrivning av antibiotika följs upp genom försäljningen av anti biotika inom öppenvården. Försäljningen 2014 var i genomsnitt 328 recept per innevånare, en minskning med drygt 4 procent jämfört med Jämfört med 2009 så var minskningen 16 procent. Mellan 2012 och 2014 har riksmedlet i genomsnitt minskat med nästan 20 recept per invånare och år. Skulle denna trend fortsätta skulle det långsiktiga målet om 250 recept per invånare kunna nås till Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

24 Kapitel 3. Förskrivning av antibiotika diagram 1. Antibiotikaförskrivning, recept/1 000 inv 2014 och 2009 Västerbotten Jämtland Gävleborg Dalarna Norrbotten Västernorrland Jönköping Värmland Örebro Kronoberg Kalmar Östergötland Södermanland Halland Blekinge Västra Götaland Västmanland Gotland Riksmedel Uppsala Skåne Stockholm Recept /1 000 invånare Källa: Folkhälsomyndigheten. Alla landsting har minskat förskrivningen, med i genomsnitt 4 procent sedan 2013 och 16 procent sedan Spridningen mellan landstingen är stor, från 359 till 260 och det är många landsting som fortfarande är långt ifrån målet. Några förklaringar till spridningen är organisationen av vården, tillgängligheten och lokala behandlingstraditioner. Användningen 2014 var störst i Stockholms läns landsting och Region Skåne samt minst i Västerbottens läns landsting och Region Jämtland Härjedalen. Jämfört med 2013 har Västra Götalandsregionen, Region Halland och Kronoberg varit mest framgångsrika och minskat förskrivningen med mer än 20 recept per innevånare. Sedan 2009 har Västra Götalandsregionen, Region Kronoberg, Blekinge och Stockholms läns landsting minskat med mer än 70 recept per innevånare. Kommentarer till resultatet Antal expedierade recept av antibiotika kan fluktuera något mellan åren beroende på ökat eller minskat infektionstryck. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent. Under 2014 jämfört med 2013 minskade försäljningen av luftvägsantibiotika med 7 procent och urinvägsantibiotika något, cirka 1 procent. Den största minskningen sedan 2009 har skett för åldersgruppen 0 6 år där förskrivningen minskat med nästan 130 recept per invånare. 22 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

25 Statistik uppdelad på kvinnor och män finns i Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar. Statistiken visar att kvinnor oftare behandlas med antibiotika än män vilket framförallt är en följd av skillnader i sjuklighet. Infektioner i urinvägar är till exempel betydligt vanligare hos kvinnor. Under 2013 hämtades 393 antibiotikarecept per kvinnor ut i Sverige. Motsvarande siffra för män var 271. Förskrivningsminskningen sedan 2009 är dock ganska lik mellan könen procentuellt sett. Skillnaden mellan könen är ungefär lika stor i alla landsting relativt till dess totala antibiotikaförskrivning. Det finns även skillnader som beror på befolkningens ålderssammansättning. I Öppna jämförelser för läkemedel samt hälso- och sjukvård används därför en indikator som är korrigerad för medelbefolkning. Planen är att byta till den indikatorn i samband med nästa Öppna jämförelser för miljö, då det även ska finnas sådan data som går längre tillbaks i tiden. Skillnaden mellan indikatorerna är relativt liten. Åtgärder och framgångsfaktorer Sedan många år har landstingen arbetat strukturerat och målmedvetet med att minska antibiotikaförskrivningen inom ramen för Strama. Västerbottens läns landsting har under flera år haft en låg förskrivning av antibiotika på recept jämfört med landet i övrigt och inom flera av länets hälsocentralers listområden kom man 2014 under Stramas mål på 250 recept/1 000 invånare/år. Lokala terapirekommendationer har utarbetats och dessa riktlinjer har förts ut konsekvent till förskrivarna. Medvetenheten och kunskaperna om riskerna för resistensutveckling har därigenom ökat. Smittskyddsläkaren har bidragit i stor utsträckning till detta. Den stora minskningen har framförallt skett inom diagnosområdena öroninflammationer, bihåleinflammationer, halsfluss och bronkiter. I Västra Götalandsregionen, som är det landsting som minskat förskrivningen mest de senaste åren, har Stramagruppen besökt varje vårdcentral i regionen och informerat om uppdaterade behandlingsriktlinjer och det tilltagande antibiotikaresistenshotet. Vårdcentraler har två år i rad genomfört förbättringsarbeten runt handläggning av patienter med infektioner, vilket beskrivits i en årlig självdeklaration till Strama. Stimulansmedel har utgått till de vårdcentraler som uppfyllt kraven för självdeklarationerna och de reflekterande mötena, vilket 90 % har gjort. I Region Halland har man fortsatt initiativet med dialogmöten på samtliga vårdenheter inom vårdvalet två gånger under året. Det har inneburit att Läke medelskommitténs informationsläkare med stöd av Stramakoordinatorn återkopplat varje enhets förskrivningsmönster och diskuterat behandlingsriktlinjerna. Vidare har man en gång i månaden via ett mail till alla chefer och läkare återkopplat statistik över utvecklingen av förskrivningen för alla vårdenheter och jourcentraler jämfört med föregående år. Sjuksköterskor på vårdenheterna har blivit alltmer involverade som ansvariga för telefonrådgivningen. Särskilda utbildningstillfällen för enbart dessa sjuksköterskor har också genomförts parallellt av Stramakoordinatorn. Behandlingsriktlinjer och förbättringsarbete på vårdcentralerna. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

26

27 KAPITEL 4 Ekologiska livsmedel En tredjedel ekologiskt Att köpa in ekologiska livsmedel är ett sätt att bidra till minskad användning och spridning av miljö- och hälsofarliga bekämpningsmedel. Det har en positiv inverkan på biologisk mångfald, djurhållning, ett rikt odlingslandskap, grundvatten och arbetsmiljön i produktionen. En större efterfrågan på ekologiskt odlade produkter påverkar produktionen av både lokalt odlade och importerade livsmedel. Mål Idag finns inget politiskt beslutat mål om andel ekologiska livsmedel på nationell nivå. Istället sätts individuella mål av respektive landsting och region. EKOLOGISKA LIVSMEDEL Produceras med särskilda krav på djurhållning, användning av kemikalier och bekämpningsmedel. Kraven regleras i EGförordningar. Resultat Den ökande andelen ekologiska livsmedel som köps in av landstingen följer den positiva trend som pågått i Sverige de senaste åren. Landstingen har generellt en högre andel ekologisk mat än kommunerna. Det inköpsviktade riksmedlet ökade 2014 till 32 procent jämfört med 28 procent 2013 och 13 procent Totalt 16 landsting hade 2014 nått över en fjärdedel ekologiska livsmedel, och 18 landsting rapporterar en ökning av den ekologiska andelen jämfört med Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

28 Kapitel 4. Ekologiska livsmedel diagram 2. Andel ekologiska livsmedel, procent 2014 och 2009 Kronoberg Uppsala Örebro Blekinge Västmanland Skåne Västra Götaland Jönköping Gävleborg Riksmedel Värmland Östergötland Stockholm Halland Södermanland Dalarna Kalmar Gotland Västernorrland Jämtland Norrbotten Västerbotten Andel i procent Källa: Respektive landsting. 16 landsting överträffade det tidigare nationella 25-procentmålet. Region Kronoberg toppar listan för andra året i rad med den högsta andelen ekologiska livsmedel på 46 procent. Tätt följt av Landstinget i Uppsala län med 44 procent, Region Örebro 41 procent och Landstinget i Blekinge med 40 procent. Spridningen mellan landstingen är fortsatt stor även om den minskat något jämfört med Region Jönköpings län hade den största ökningen under 2014 och gick från 25 till 34 procent. Även Västerbottens län landsting och Västra Götalandsregionen ökade andelen ekologiskt mycket under året, 7 procentenheter vardera. Kommentarer till resultatet Patientmat står för merparten av livsmedelsinköpen inom landstingen. I varierande grad redovisas även skolmat, personalmat, kaffe och frukt. 26 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

29 Åtgärder och framgångsfaktorer: Tydliga politiska beslut och ambitiösa mål är viktiga framgångsfaktorer som möjliggjort ett fokus på ekologiskt kravställande i upphandling av livsmedel för flertalet landsting. Region Kronoberg har haft höga mål om andel ekologisk sedan länge. Genom en tidig övergång till mat lagad från grunden istället för användning av halvfabrikat har man haft möjlighet och arbetat effektivt med att öka andelen ekologiska ingredienser. Man nämner också att medarbetarnas engagemang, kunskap och yrkesstolthet bidrar till att öka mängden ekologiska livsmedel och minska matsvinnet. I Landstinget i Uppsala län har man haft mål om ekologisk mat ända sedan 2003 och avsätter sedan 2006 även centrala medel för att täcka eventuella merkostnader för ekologiska ingredienser. Region Örebro har som mål att nå 45 procent till 2015 och nådde nästan det målet redan Tillsammans med höga krav i upphandling är det en fördel att ha ett begränsat antal personer som centralt ansvarar för majoriteten av livsmedelsinköpen. Den stora ökningen i Region Jönköpings län under året beror till stor del på ett nytt livsmedelsavtal med fler ekologiska produkter till lägre priser. Upphandlingen har också brutits upp i mindre poster än tidigare avtal vilket troligen också gynnat inköpen av ekologiska livsmedel. Genom utbildning av måltidsledningen och köks- och restaurangpersonal och en miljögrupp har man gemensamt harmoniserat inköpen och ökat antalet ekologiska produkter i måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen. Tydliga politiska beslut, engagerad personal och höga krav i upphandling. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

30

31 KAPITEL 5 Energianvändning i verksamhetslokaler Effektiviseringen har sparat runt 150 miljoner årligen Att minska energianvändningen bidrar både till ett minskat resursuttag och till minskad klimatpåverkan. Den direkta miljöpåverkan kan också minskas genom att se över vilka energislag som används för uppvärmning, kyla och el. Mål Regeringens övergripande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020 är bland annat att energianvändningen ska vara 20 procent effektivare än En nationell vision är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatpåverkande gaser till atmosfären år Samtliga landsting har egna mål om energieffektivisering. ENERGIANVÄNDNINGEN Avser inköpt el, värme och kyla. Lokalytan omfattar landstingens egna lokaler för i huvudsak vård, utbildning och administration samt fastigheter som hyrs ut externt. Resultat Landstingen har tydligt minskat energianvändningen i sina lokaler. Effektiviseringen är drygt 8 procent sedan Den positiva utvecklingen har fortsatt mellan 2013 och Det finns även statistik sedan 1999 som visar en mycket positiv utveckling. Flera års systematiskt arbete med att effektivisera energianvändningen ligger bakom utvecklingen. Energi användningen i landstingens lokaler uppgår till cirka 2,5 TWh, vilket motsvarar en kostnad Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

32 Kapitel 5. Energianvändning i verksamhetslokaler diagram 3. Energianvändning i verksamhetslokaler, kwh/m 2 BRA 2014 och 2009 Värmland Dalarna Jönköping Västra Götaland Gotland Örebro Kronoberg Västernorrland Kalmar Gävleborg Blekinge Riksmedel Västmanland Norrbotten Halland Jämtland Södermanland Östergötland Västerbotten Stockholm Skåne kwh/m 2 Källa: Respektive landsting. Minskad energianvändning med 8 procent spar runt 150 miljoner årligen. på cirka 2 miljarder kronor. Energieffektiviseringen på 8 procent från 2009 innebär att landstingen har sparat runt 150 miljoner kronor i minskade energikostnader på årsbasis. Lägst energianvändning per yta har Landstingen i Värmland och Dalarna. Den största förbättringen under perioden och sedan 2013 har skett i Region Jönköpings län. Landstinget i Uppsala län har till följd av personalbyten inte kunnat presentera kvalitetssäkrade uppgifter för 2009 och Kommentarer till resultatet Värdena är normalårskorrigerade för respektive landsting men tar inte hänsyn till att landstingenen kan ha olika klimatmässiga förutsättningar. Skillnader beror också på olika förutsättningar vad gäller byggnadsbestånd och verksamheter. Exempelvis har de stora landstingen mindre lokalyta per invånare. Av energianvändningen på 204 kwh per kvadratmeter 2014 står värme och kyla för drygt hälften och resten är el till fastighetsdrift och verksam heter. Fjärrkyla delas med faktor tre för att få bättre jämförbarhet med eldrivna kylmaskiner. 30 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

33 Åtgärder och framgångsfaktorer Ett framgångsrikt arbete kräver långsiktiga insatser i både drift och investeringar samt samverkan mellan fastighetsförvaltning och verksamheterna som använder lokalerna. Den låga energianvändningen i Värmland beror på driftspersonalens mångåriga arbete att optimera energianvändningen. Vid ny- och ombyggnationer ställs höga krav på låg energianvändning. En övergång till värmepumpar och geoenergianläggning för både värme och kyla har kraftigt bidragit till den betydande minskningen av köpt energi på senare år. Landstinget i Dalarna har en långsiktig strategi vid utbyte och investering med fokus på låg energiförbrukning för drift. En viktig faktor är ett gott samspel mellan fastighetsägare, driftpersonal och verksamheter. Avtal har tecknats om sänkt hyra för åtgärder för minskad verksamhetsel. Den största förbättringen under perioden står Region Jönköpings län för. Där antogs 2009 ett ambitiöst energieffektiviseringsprogram, som fått stort och ökat genomslag sedan I samband med energideklarationer har man gått igenom sina fastigheter för att identifiera möjliga energieffektiviseringsåtgärder. Resultatet blev en lista med cirka 400 åtgärder. Däribland ingick en sex dagars utbildning i energieffektivisering för utvald personal. Styr- och övervakningssystemen har byggts ut och samlats till en gemensam plattform och fördjupad utbildning i dessa har genomförts. Landstinget har anpassat temperaturer och luftflöden närmare till verksamhetens behov. Driftstrategier för värme och kyla har utvecklats. Ineffektiva motorer, pumpar och fläktar har bytts ut och ventilation utan värmeåtervinning har ersatts av aggregat med roterande värmeväxlare. Belysningen har ändrats till LED-teknik, ofta med närvarostyrning. För Region Skåne är energianvändningen per kvadratmeter nästan oförändrad mellan 2009 och Region Skåne har under perioden sålt av byggnader med låg energianvändning och har 2014 endast akut- och universitetssjukhus kvar i sin ägo. Till följd av energieffektiviseringsåtgärder i det kvarvarande beståndet har inte energianvändningen per yta ökat. Liknande ändrad och mer effektiv lokalanvändning har också rapporterats av Region Gotland. Flera landsting satsar också på att öka andelen förnybar energi, till exempel genom utbyte av kvarvarande fossil energi, köp av förnybar el och egen produktion av solenergi och vindkraft. Långsiktiga insatser i både drift och investeringar. Samverkan mellan förvaltare och verksamheter. Temperaturer och luftflöden har anpassats närmare verksamhetens behov. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

34

35 KAPITEL 6 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Fjorton landsting kör med över hälften förnybart Kollektivtrafiken har många miljömässiga fördelar gentemot bilismen, framförallt genom att vara energieffektivare och ha lägre klimatpåverkan. Samtidigt står utsläppen från kollektivtrafiken för en betydande andel av de totala klimatpåverkande utsläppen för många landsting. Samtliga landsting har kollektivtrafiken på entreprenad, det vill säga att man upphandlar och sluter avtal med ett antal kollektivtrafikentreprenörer. Idag sker över 1,4 miljarder resor årligen med kollektivtrafik i Sverige. FÖRNYBARA DRIVMEDEL Omfattar biodiesel, biogas, etanol och förnybar el. Drivmedlen viktas utifrån energiinnehåll. Mål Regeringens proposition om en sammanhållen energi- och klimatpolitik från 2009 anger att Sverige bör ha en fossiloberoende fordonsflotta år Branschorganisationen Svensk kollektivtrafik har antagit ett mål om att minst 90 % av kollektivtrafikens persontransportarbete ska framföras med fossilfri energi till Flera landsting har mål som ligger i linje med detta eller med en högre ambitionsnivå. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

36 Kapitel 6. Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken diagram 4. Andel förnybara drivmedeli kollektivtrafiken, procent 2014 och 2009 Stockholm Östergötland Halland Västmanland Kronoberg Västra Götaland Riksmedel Värmland Blekinge Skåne Jönköping Örebro Södermanland Gävleborg Kalmar Uppsala Gotland Västernorrland Västerbotten Norrbotten Andel i procent Källa: Respektive landsting. 71 procent förnybara drivmedel, en kraftig ökning från 40 procent Resultat Den sammantagna andelen förnybara drivmedel ökade med fyra procentenheter under 2014, från 67 till 71 procent. År 2009 var andelen 40 procent. 14 landsting har under 2014 uppnått en förnybar andel över 50 procent och så gott som samtliga har ökat jämfört med föregående år. Det är framförallt en övergång från fossil diesel till biodiesel och biogas som bidragit till den högre andelen förnybar energi inom kollektivtrafiken. Sedan flera år köper landstingen förnybar el till sin spårbundna trafik. Liksom föregående år så är det Stockholm läns landsting, Region Östergötland och Region Halland som har högst andel förnybara drivmedel inom kollektivtrafiken. Samtliga tre med en andel över 80 procent. De landsting som ökat andelen mest under 2014 är Region Kronoberg med hela 28 procentenheter, Region Värmland och Västmanlands landsting med 15 procentenheter vardera samt Region Gävleborg med 13 procentenheter. 34 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

37 Kommentarer till resultatet SKL publicerar sedan 2014 Öppna jämförelser för kollektivtrafik med mått för både utbud och resande, tillgänglighet, nöjdhet, ekonomi och miljö påverkan. Miljömåtten omfattar energianvändning per fordonskilometer med buss och andel fordonskilometer med buss som körs med förnybara drivmedel. Ett väl så viktigt miljömått är kollektivtrafikens marknadsandel. Det mått för andel förnybara drivmedel som redovisas i denna rapport kompletterar bilden, då det även innefattar spårbunden trafik och kollektivtrafik till sjöss. Åtgärder och framgångsfaktorer Region Östergötland antog redan 2008 ett mål om 100 procent förnybara drivmedel vilket har varit en stark drivkraft för att nå dagens höga nivå. Sedan dess så har man framförallt satsat på biogas och har nu biogasdrivna bussar i regionens tre största städer och dess närområden. Nu går arbetet vidare och under början av 2015 kommer expresstrafiken övergå till att köra på 100 procent HVO 4. Den kraftiga ökningen i Region Kronoberg beror på de stora förändringar i fordonsflottan som genomfördes under andra halvåret 2013 som först under 2014 fick sin helårseffekt. Man började då köra regionbussarna genomgående på RME 5 och stadsbussarna i Växjö och Älmhult övergick till biogasdrift. Dessutom utökades trafiken med fler fordon och nya satsningar i regiontrafiken. Även Region Värmlands ökning beror på en förändring under slutet av 2013 då man startade ett nytt entreprenörsavtal med bussarna i Karlstad som innebar biogasdrift till största delen. Förutom de minskade utsläppen från biogasbussarna så har man även sett en positiv utveckling av bullernivån i centrala Karlstad. Genom kravställningar om en högsta andel tillåtna fossila drivmedel i upphandling av kollektivtrafiken arbetar man i landsting med att stegvis gå mot en fossilfri fordonsflotta. Region Gävleborg lyfter också fram vikten av ett aktivt samarbete med entreprenörer, både via avtalsuppföljningar och genom att driva på ytterligare omställningar till fossilfria drivmedel för en mera klimatanpassad kollektivtrafik som viktiga framgångsfaktorer. Andra viktiga framgångsfaktorer för en hög andel förnybara drivmedel är spårtrafik med avtalad förnybar el, infrastruktur för förnybara drivmedel, tekniksatsningar och samarbete med kommuner för tillgång till biogas. Ett exempel på det senare är Landstinget i Västmanland där en ny biogasanläggning i Västerås togs i drift under året. Drivmedelsleverantören kunde då öka andelen biogas i fordonsgasen till 80 procent. Nya trafikavtal och samarbete med entreprenörer. Not 4. Hydrogenated vegetable oil. Not 5. Rapsmetylester. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

38

39 KAPITEL 7 Klimatpåverkan från medicinska gaser Ökad destruktion ger resultat Lustgas används vid smärtlindring, framförallt vid förlossningar men även vid mindre, ytliga ingrepp på patienter. Lustgasens klimatpåverkan är cirka 310 gånger större än koldioxid. Det är även ett arbetsmiljöproblem när lustgas sprids i behandlingsrummet. Sevofluran, isofluran och desfluran är anestesigaser, som används för att söva patienter. De används inte i lika stor mängd som lustgas, men har större klimatpåverkan per kilogram gas (se Bilaga 1). Mål MEDICINSKA GASER Om fattar lustgas, sevofluran, isofluran och desfluran från sjukhus, primärvård och tandvård. Begränsad klimatpåverkan är ett av Sveriges miljömål, men det finns inget kvantitativt mål för minskad klimatpåverkan från medicinska gaser på nationell nivå. Resultat Alla landstingen arbetar för att minska lustgasens klimatpåverkan. År 2008 fanns bara en pilotanläggning för destruktion av lustgas i Stockholm. Sedan dess har en marknad för tekniken utvecklats och 2014 fanns sammanlagt 18 fasta destruktionsanläggningar inom åtta landsting. Fler är på gång och ska installeras under Emellertid har arbetet bland landstingen generellt I dag finns 18 fasta destruktionsanläggningar. Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner

40 Kapitel 7. Klimatpåverkan från medicinska gaser diagram 5. Klimatpåverkan från medicinska gaser, kg CO 2 -ekv/inv 2014 och 2009 Stockholm Södermanland Blekinge Gotland Gävleborg Norrbotten Skåne Värmland Dalarna Kronoberg Riksmedel Örebro Västerbotten Västmanland Uppsala Västernorrland Jämtland Östergötland Jönköping Kalmar Västra Götaland Halland CO 2 -ekv /invånare Källa: Respektive landsting samt nationell statistik från SCB. En tredjedel mindre utsläpp än Not 6. Med övriga klimatpåverkande medicinska gaser avses här inhalationsläkemedel innehållande de aktiva substanserna sevofluran, isofluran och desfluran. sett inte kommit lika långt vad gäller övriga medicinska gaser 6. År 2014 varierade klimatpåverkan från medicinska gaser mellan lite drygt två och knappt sex kilogram koldioxidekvivalenter per invånare bland landstingen. Klimatpåverkan från medicinska gaser var i genomsnitt 3,8 kilogram koldioxidekvivalenter 7 per invånare Det kan jämföras med 4,1 år 2013 och 5,9 kg Av landets 21 landsting hade 14 en lägre klimatpåverkan från medicinska gaser 2014 jämfört med 2013 och alla utom två hade minskat sedan Landstingen i Stockholms och Södermanlands län är i dagsläget mest framgångsrika med att minska klimatpåverkan från medicinska gaser, med 2,1 kilogram koldioxidekvivalenter per invånare. Båda har destruktionsanläggningar vid samtliga förlossningskliniker och arbetar aktivt för att effektivisera användningen av anestesigaser. Region Jämtland Härjedalens tillfälliga ökning 2014 beror på ett byte av lustgasleverantör vilket innebar byte av alla behållare, vare sig de var tomma eller inte. Hela mängden har alltså inte avgått till luft. Lustgasen står för cirka 80 procent av landstingens klimatpåverkan från medicinska gaser och anestesigaserna för 20 procent. Not 7. Koldioxidekvivalent är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. 38 Öppna Jämförelser. Miljöarbetet i landsting och regioner 2015

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2013 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord Rapporten visar på positiva trender under de senaste fyra åren för minskad

Läs mer

ÖPPNA JÄMFÖRELSER. Miljöarbetet i landsting och regioner 2014

ÖPPNA JÄMFÖRELSER. Miljöarbetet i landsting och regioner 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet i landsting och regioner 2014 ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet i landsting och regioner 2014 Upplysningar om innehållet: Karin Ramstedt, ordförande i LMC och miljöstrateg

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner

Miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltal för landsting och regioner Inledning SKL och LMC publicerade 2012 första rapporten med gemensamma miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltalen möjliggör jämförelser Fem nyckeltal

Läs mer

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling

Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar upphandling för en hållbar utveckling Hållbar Upphandling Sveriges regioner och landsting ansvarar för att alla invånare har tillgång till en god och väl fungerande hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning

Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning 1 (6) Miranda Fredriksson 2011-12-05 LK/111831 Tove Tevell Handlingsplan för att minska den negativa miljöpåverkan från Landstinget i Värmlands läkemedelsanvändning Inledning Denna handlingsplan har utarbetats

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015

Öppna jämförelser kollektivtrafik indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 2015 Öppna jämförelser kollektivtrafik 216 15 indikatorer om kollektivtrafik Siffrorna avser år 215 Inledning SKL har gett ut Öppna jämförelser för kollektivtrafik 214 och 215. För 216 publicerar vi denna sammanfattning

Läs mer

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

2. Har landstinget/regionen påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter? 1. Har ett politiskt antaget klimatmål för att minska utsläppen av växthusgaser från sina verksamheter? 2. Har påbörjat arbetet med att införliva FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling i sina verksamheter?

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2015 2 Bilder 4-12 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 3, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012

Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 Miljönyckeltal för landsting och regioner 2012 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Förord Detta är den första rapporten som presenterar miljönyckeltal för Sveriges

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 2 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 3 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 3-21 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 29-1 till 21-9 jämfört med föregående period 5 45 4 Linjen indikerar målvärdet på 5 års sikt enligt

Läs mer

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159

Rapport: Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel. På uppdrag av Etanolpartiet. Rapport TNS 2013-06-14 P-1527159 : Svenskarnas kunskap och attityd till fossilfria drivmedel På uppdrag av Etanolpartiet TNS -06- P-525 Innehåll Sammanfattning av resultaten 0 2 Miljöpåverkan genom bilkörning 0 Kunskap om olika drivmedels

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 1 211 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 5 45 4 Linjen indikerar det nationella målvärdet till år 214. april 28 - mars 29 april 29 - mars

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland

Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi - upphandlingskrav Kollektivtrafiken i Västra Götaland Miljö- och klimatstrategi Hög ambitionsnivå för kollektivtrafiken som aktör i övergången till ett långsiktigt hållbart transportsystem.

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2014 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Landstingens fastighetsbestånd

Landstingens fastighetsbestånd FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Landstingens fastighetsbestånd SAMMANDRAG AV 2015 ÅRS NYCKELTAL Landstingens fastighetsbestånd 1 Landstingens fastighetsbestånd 2 Förord Varje år samlar landstingen och

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner

Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner. 1 Kapitel. 2. ÖPPNA JÄMFÖRELSER Miljöarbetet 2016 i landsting och regioner Upplysningar om innehållet: Karin Ramstedt, karin.ramstedt@regionostergotland.se Andreas

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta?

Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Klimatarbetet Kommuner, Landsting & Regioner Hur blir vi klimatsmarta? Andreas Hagnell www.skl.se/klimat 1 Roller i klimatarbetet Politisk arena Samhällsplanering Egen verksamhet Utbildning Rådgivning

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp Västra Götalandsregionen Viveca Reimers Hå lbar upphandling och inköp 8 septcsr Västsverige Två stora ansvarsområden 90% 90% Hälso- och och Sjukvård 17 17 sjukhus 140 140 vårdcentraler 170 170 folktandvårdskliniker

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg

Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012

Läs mer

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster

Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Miljökrav vid upphandling av transporttjänster Innehållsförteckning Kort presentation av Västra Götalandsregionen Miljöarbetet i Västra Götalandsregionen Inköpsprocessen Miljökrav tunga transporter Rätt

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge 1 Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi och socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Landstingsstyrelsen 10 nov 2014 Annika

Läs mer