Gestaltbaserat ledarskap? En studie av gestaltutbildade chefers ledarskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gestaltbaserat ledarskap? En studie av gestaltutbildade chefers ledarskap"

Transkript

1 Master of Science Gestalt in Organisations Gestaltbaserat ledarskap? En studie av gestaltutbildade chefers ledarskap Susanne Markovska O20 Dissertation, januari 2009 Handledare: Ph.D. Anita Cederström

2 Abstract Syfte Syftet med denna studie var att utforska följande fråga: Kan man tala om ett gestaltbaserat ledarskap i praktiken och hur kan det i så fall beskrivas? Den teoretiska grunden är teori om ledarskap, med fokus på det goda ledarskapet - och gestaltteori. Metod Den empiriska studien omfattar intervjuer med sex chefer med flerårig gestaltutbildning och fokuserar på deras upplevelse av sitt ledarskap. De finns alla i samma organisation, men inom olika funktioner i ett stort industriföretag. Det är en kvalitativ studie och datainsamlingen gjordes genom semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades. Analysen gjordes med hjälp av IPA, Interpretative Phenomenological Analysis, som är en fenomenologisk metod med inslag av tolkningar. Resultat Resultaten visar att det finns ett genomgående och grundläggande tema i ledarnas berättelser: självkännedom ger medvetenhet, trygghet och mod. Detta är grunden för de tre huvudteman som sammantaget beskriver hur ledarna upplever sitt ledarskap. Det första huvudtemat är dialog, öppenhet och tillit, som träder fram som gemensamma nämnare. Tydlighet är ett annat huvudtema. Exempel ges på tydlighet mot chefen respektive medarbetarna samt att ledarna kan bidra till att gamla normer bryts. Det tredje huvudtemat är ett processorienterat arbetssätt där erfarenhetscykeln är en modell från gestaltteorin som samtliga intervjupersoner använder. Tillgång till polariteter i ledarskapet är ett fjärde tema som identifierats. Ledarnas upplevelser av omvärldens bemötande redovisas också. Slutsatsen är att man kan tala om ett gestaltbaserat ledarskap i praktiken. Studien visar hur gestaltmetodik kan bidra till ett gott ledarskap, utifrån hur det goda ledarskapet beskrivs i litteraturen samt vad som särskilt utmärker ett gestaltbaserat ledarskap.

3 Innehåll FÖRORD...5 INLEDNING...6 BAKGRUND...6 SYFTE MED STUDIEN...7 VILKA INVÄNDNINGAR FINNS DET MOT ATT UTFORSKA DET HÄR?...8 TEORETISK GRUND OCH LITTERATURSTUDIER...9 LEDARSKAP - DEFINITION...9 BÖCKER OM LEDARSKAP...9 DET GODA LEDARSKAPET...10 Studier om det goda ledarskapet...10 Gemensamma nämnare i det goda ledarskapet...11 Resultatinriktning...11 Relationsorientering...12 Öppenhet...13 Självkännedom...13 Ledarskap som konst...14 GESTALT I ORGANISATION...14 GESTALT TEORETISK GRUND OCH HISTORIA...14 GESTALTMETODIK I LEDARSKAP...16 Gestalt i svensk ledarskapsutbildning...16 Ledarskapsböcker och uppsatser med gestaltinriktning...16 Processledarskap...17 Erfarenhetscykeln...18 SAMMANFATTNING AV TEORI OM LEDARSKAP OCH GESTALTMETODIK...19 METOD...21 DATAINSAMLING...21 Urval av intervjupersoner...21 Kvalitativ intervju...22 Semistrukturerad intervju med intervjuguide...22 Genomförande av intervjuer...23 Reflektioner i samband med bearbetning av intervjumaterialet...24 TRANSKRIBERING...24 ANALYS...25 Interpretative Phenomenological Analysis, IPA...25 Genomförande av analysen...25 Identifiering av temaord...26 Gruppering av temaord och identifiering av övergripande teman...26 Ytterligare tolkning och modifiering av övergripande teman...28 Reflektioner kring analysarbetet...28 REDOVISNING AV RESULTAT...29 ETIK...30 Hantering av etikfrågorna i praktiken...30 RELIABILITET OCH VALIDITET...31

4 RESULTAT...33 SJÄLVKÄNNEDOM GER MEDVETENHET, TRYGGHET OCH MOD...33 DIALOG, ÖPPENHET OCH TILLIT...35 Dialog...35 Öppenhet för att dela information och beredskap att lyssna...36 Tillit...37 TYDLIGHET...38 Sätta gränser och vara tydlig gentemot chef och kollegor...38 Tydlighet gentemot medarbetarna att stå upp för det man vill...39 PROCESSORIENTERAT ARBETSSÄTT...40 TILLGÅNG TILL POLARITETER I LEDARSKAPET...42 UPPLEVELSER AV OMVÄRLDENS BEMÖTANDE...44 ÖVRIGA RESULTAT...46 Affärsmässig syn på Gestalt i organisation...46 Arbetsglädje och god hälsa...47 Förändringar i yrkesrollen...48 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN...48 DISKUSSION...51 VAD ÄR DET FÖR SÄRSKILT MED GESTALTBASERAT LEDARSKAP?...51 POTENTIALER OCH RISKER MED GESTALTMETODIK I ORGANISATIONEN...53 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING...54 REFLEXIVITET OCH SLUTORD...55 REFERENSER...56 Figurförteckning Figur 1: Erfarenhetscykeln (egen avbildning från Nevis 1987 s.3)...18 Tabellförteckning Tabell 1: Utdrag ur tabell över temaord...26 Tabell 2: Utdrag ur tabell över temaord med färgsättning per rubrik...28 Bilageförteckning Bilaga 1: Brev till potentiella intervjupersoner...59 Bilaga 2: Intervjuguide...61 Bilaga 3: Mail till intervjupersoner ang lagring av ljudfiler...65 Bilaga 4: Presentationsbild från Tutorial Day en metafor...66

5 Förord Tacksamhet är en stark känsla som har följt mig genom hela den långa masterutbildningen som nu går mot sitt slut. Tänk att få vara med om ett så stort lärande så här mitt i livet det är stort. Jag vill tacka alla som har varit med och gjort det möjligt för mig att kunna skriva denna masteruppsats. Ni är många som har gett mig stöd under denna tid och det har haft stor betydelse. Ett särskilt tack vill jag rikta till......min forskningshandledare Anita Cederström för hjälp med det akademiska och det psykologiska perspektivet....min medhandledare Ulf Zwedberg för inspiration att tänka utifrån Gestalt i organisation....mina intervjupersoner för generöst delande av erfarenheter om ledarskap....min chef Petra Duprez som har gett mig förutsättningar att kombinera skrivande och arbete med en rimlig belastning....min mastergrupp Ulrica Ambjörn, Lennart Kågström och Karin Örndahl för stöd när jag behövde det som mest....min familj och mina vänner som har visat stor förståelse även under perioder när jag varit som uppslukad av projektet.

6 Inledning Bakgrund Ledarskap är ett ord som i stort sett alla människor har en relation till. Det finns mycket skrivet och tänkt kring ledarskap och det är också ett av de vanligaste samtalsämnena på våra arbetsplatser. Gestaltterapi eller gestaltmetodik är det däremot inte många som har hört talas om och ännu färre som vet något om. Genom den här studien vill jag lyfta fram frågan om huruvida gestaltmetodik kan bidra till ledarskap i organisationer. Min förhoppning är att ni som redan vet något om gestaltmetodik ska kunna använda er av de kunskaper som dokumenterats här och att ni som inte har hört talas om det ska bli nyfikna och få lust att ta reda på mer! Ledarskap har funnits i alla tider hos alla flockdjur och hos oss människor från den som visade vägen till bästa matstället när vi fortfarande bodde i grottor till nutidens ledare från chefen på jobbet till presidenter och andra världskända ledare. Mitt intresse för ledarskap och det som har varit fokus i den här studien är framförallt chefens praktiska ledarskap i en arbetsorganisation. Min egen erfarenhet finns i det privata näringslivet och min studie har också gjorts i en motsvarande organisation. Men jag tänker att de resultat som kommit fram kan vara intressanta även för chefer och ledare i andra typer av organisationer. Jag har jobbat i 20 år inom life-science industrin i globala och vinstdrivande organisationer, varav 13 år som chef på olika nivåer inom samma företag. När jag började på mitt första chefsjobb, började också en satsning på gestaltutbildning av olika slag i företaget. Personalchefen genomgick en utbildning i Gestalt i organisation. Chefsoch arbetsgrupper, samt även individer genomgick olika typer av utvecklings- och utbildningsaktiviteter. Organisationen där jag befann mig präglades av ett humanistiskt förhållningssätt där grundtanken var att varje människa antogs vilja göra ett gott arbete och där chefens och ledarens roll främst var att skapa förutsättningar för detta och visa vägen framåt. Teamarbete med ansvar för helheten var centralt, liksom ett personligt ansvarstagande, öppenhet och dialog. Först efteråt har jag förstått att vårt arbetssätt då kunde ha en koppling till gestaltmetodik

7 Efter ett ägarbyte gjordes en stor omstrukturering och ett rationaliseringsprogram genomfördes med en helt annan utgångspunkt. Alla halvtidare skulle ut - och med det menade man alla människor som inte var tillräckligt högpresterande. Produktiviteten skulle höjas snabbt och med hårda nypor. Ett auktoritärt ledarskap infördes, där dialogen och helhetssynen byttes ut mot ordergivning och arbete i separata rör - ibland även med direkt motstridiga mål. Högre chefer med ett humanistiskt synsätt ansågs stå för det gamla och byttes ut eller utgick på eget initiativ. Expertkonsulter anlitades för att designa en ny organisation och nya arbetssätt. Gestalt blev ett fult ord och utbildningar inom området upphörde. Under två år försökte jag vara öppen för det nya tänkandet och försökte göra ett gott jobb i mitt ledarskap. Jag hade ansvar för en avdelning med 40 medarbetare som jag upplevde hade förtroende för mig och som det var väldigt kul att leda jag drog mig för att bryta upp. När jag slutligen till fullo insåg och tog konsekvenserna av krocken mellan mina egna värderingar och den nya ledningens dito, beslutade jag mig för att lämna företaget. Upplevelsen av att ha varit med om detta sitter i kroppen och allra starkast är känslan av att en gång ha varit en del av en organisation där man arbetar mot gemensamma mål, lyssnar på varandra, hjälps åt och åstadkommer goda resultat. Jag har lärt mig mycket av detta framförallt vilken typ av ledarskap jag uppskattar från mina ledare och som jag själv vill utöva och uppmuntra. Men jag har haft svårt att sätta ord på vad det egentligen innebär. Det har i sin tur gjort det svårt för mig att sprida budskapet på annat sätt än att leva det. Genom detta masterarbete har jag kunnat stärka min teoretiska grund för gestaltmetodik och ledarskap och funnit nya insikter i hur det fungerar i praktiken. Syfte med studien Syftet med denna studie är att utforska följande fråga: Kan man tala om ett gestaltbaserat ledarskap i praktiken och hur kan det i så fall beskrivas? - 7 -

8 Vilka invändningar finns det mot att utforska det här? En första invändning var att studien riskerade att bli en guide till frälsning för redan frälsta, där det bara går ut på att bevisa hur bra det är med gestaltmetodik i ledarskap och organisation. Med den förförståelse jag har, finns det en uppenbar risk att jag har haft lättare för att uppfatta positiva sidor än negativa. Det har varit extra viktigt att sträva efter att söka båda sidorna av myntet i min undersökning. I detta har jag också bett om hjälp från min handledare och från andra personer i min omgivning, så att den kritiska granskningen av materialet skulle bli så bra som möjligt. En annan invändning är att ledarskap är ett så stort och komplext ämne att det verkar naivt att tro att det ska gå att urskilja något specifikt gestaltbaserat i detta. Eftersom även gestaltbaserat är svårt att definiera så blir det som att försöka korsa två luddiga begrepp och hoppas på att det ska komma fram något tydligt. Det verkar uppenbart att det blir svårt och man kan fråga sig om det överhuvudtaget är möjligt. Trots dessa varningsklockor har jag nu genomfört min studie med dessa och andra farhågor som följeslagare längs vägen. Jag vill uppmuntra läsaren att också ha med sig dessa och andra invändningar som ni kan komma på själva i er läsning och ser fram emot att få mötas i dialog om er läsupplevelse

9 Teoretisk grund och litteraturstudier Forskningsfrågan handlar om gestaltbaserat ledarskap. Det här avsnittet kommer därför att börja med teori om ledarskap. Först ges en definition av ledarskap och en överblick över vad det finns att läsa om ämnet. Det goda ledarskapet har utforskats i olika studier och några av dessa tas upp och jämförs med varandra. Därefter följer en beskrivning av den teoretiska grunden för gestaltmetodik och en genomgång av dokumenterade kunskaper kring gestaltbaserat ledarskap. På slutet görs en sammanfattning av det goda ledarskapet och ledarskap som det beskrivs inom Gestalt. Ledarskap - definition Ledarskap är ett ord som de flesta människor har en relation till och en intuitiv förståelse av däremot är det få som kan göra en teoretisk definition av det. Den definition på ledarskap som används som utgångspunkt i denna uppsats har hämtats från boken Leadership, Theory and Practice av Peter Northouse (Northouse 2007 s. 3): Leadership is a process whereby an individual influences a group of individuals to achieve a common goal. (Ledarskap är en process genom vilken en individ påverkar en grupp av individer att nå ett gemensamt mål, egen översättning) Det finns många andra sätt att betrakta ledarskap, t ex teorier om att det är vissa personliga egenskaper hos en del människor som gör dem till lämpliga ledare. Detta synsätt står i kontrast till att se ledarskap som en process. Att betrakta ledarskap som en process innebär att den kan observeras i interaktionen mellan ledare och medarbetare och att ledarskap är något man kan lära sig. (Northouse 2007) Böcker om ledarskap Merparten av den ledarskapslitteratur som finns att tillgå är skriven av i första hand organisationskonsulter, men till viss del också psykologer, pedagoger, sociologer och andra akademiker samt ett antal företagsledare. De flesta skriver om ledarskap utifrån sina egna erfarenheter och upplevelser. Det är svårt att värdera dessa kunskaper utifrån - 9 -

10 ett vetenskapligt perspektiv. Det handlar om en eller ett par personer som beskriver sina erfarenheter och i vissa fall utvecklar egna teorier. En del presenterar modeller för hur man ska gå tillväga i sitt ledarskap, ofta i ett antal punkter av kokbokstyp. Det kritiska perspektivet får man som läsare stå för själv och det finns ingen direkt forskningsanknytning. Några titlar ur denna kategori som ändå har inspirerat arbetet med denna studie är The Deep Blue Sea Rethinking the Source of Leadership (Drath 2001), Humanistiskt ledarskap (Steinberg 2008), Polarity managment (Johnson 1996) och Intentional revolutions (Nevis, Lancourt & Vassalo 1996). En annan, betydligt mindre kategori är läroböcker för universitet och högskolor där man finner sammanställningar av olika teorier och synsätt, till exempel Nya perspektiv på organisation och ledarskap (Bolman & Deal 2005) och Leadership (Northouse 2007). I dessa böcker finns det i sin tur en hel del referenser som leder till forskningsbaserade kunskaper. Det goda ledarskapet Vad är då det goda ledarskapet i teorin? I de studier som refereras nedan har man närmat sig det goda ledarskapet utifrån olika perspektiv på det goda, till exempel enastående resultat (Collins 2001) eller känsla av flow (Csikszentmihalyi 2004). En egen tolkning efter att ha studerat ämnet är att det goda ledarskapet råder i en organisation där verksamheten går bra: produktiviteten är hög, människorna mår bra och detta tillstånd håller i sig över tiden. Med utgångspunkt i definitionen av ledarskap som en process har fokus vid läsningen varit att försöka få syn på just processen, d.v.s. det som sker och där ledarens sätt att vara och agera har stor påverkan. Studier om det goda ledarskapet Det finns ett antal studier som bygger på intervjuundersökningar av olika slag, där man på olika sätt utforskat det goda ledarskapet. Flera av dem kan kritiseras för att de inte är publicerade i en strikt vetenskaplig form, även om de har en vetenskaplig ansats. Nedan följer en redovisning av de studier som ligger till grund för den efterföljande analysen av det goda ledarskapet

11 Jim Collins (2001) har i boken Good to Great beskrivit hur han och hans team undersökt vad som utmärker företag som uppvisar mycket goda resultat - i form av hög avkastning - och som hållit denna position under minst femton år. Mihaly Csikszentmihalyi (2004), professor i psykologi, grundar sin bok Flow, ledarskap och arbetsglädje på intervjuer med höga företagsledare som leder affärsverksamhet som är både framgångsrik och mänsklig. En jämförelse mellan ledarskap och dans och andra konstarter, med betraktelsesättet ledarskap som konst har gjorts av Robert och Janet Denhart (2008), båda professorer och forskare inom organisation och ledarskap. Deras studie bygger på djupintervjuer med framstående konstnärer och koreografer. Det finns också ett antal svenska studier som är relevanta för ämnet. Håkan Svennerstål (1996) har i sin doktorsavhandling undersökt vad som utmärker ett framgångsrikt ledarskap i en empirisk studie omfattande över 500 chefer. Anders Wendelheim (1997) lägger i sin doktorsavhandling fram grunden för en grupputvecklingsmodell som kallas öppenhets-tillits-spiralen. I ett forskningsprojekt av Claes Trollestad (2003), teolog och docent i livsåskådningsvetenskap, med rubriken Existensiellt välbefinnande och moralisk trovärdighet en studie bland högre chefer i svenskt näringsliv, djupintervjuas femton högre chefer på VD-nivå eller motsvarande på nämnda tema. Det goda ledarskapet finns med som samtalsämne i denna studie. En annan studie med en forskningsliknande ansats är Tillitens makt, skriven av Barbro Curman (2008), organisationskonsult med gestaltmetodik som grund och bl.a. tidigare verksamhetschef på Gestaltakademin. Tolv erfarna chefer på hög nivå inom svenskt näringsliv intervjuas om sina erfarenheter, med fokus på perioder som varit särskilt framgångsrika och lönsamma. Gemensamma nämnare i det goda ledarskapet En genomgång av de studier som refererats ovan resulterar i att fyra teman kan urskiljas i beskrivningarna av det goda ledarskapet: resultatinriktning, relationsorientering, öppenhet och självkännedom. Nedan följer en genomgång av dessa teman, samt ett kort referat av perspektivet ledarskap som konst. Resultatinriktning Ett tema som återfinns i resultaten från flera av ovanstående studier är resultatinriktning och stark vilja, gränsande till passion. Collins (2001) visar att de företag som under

12 söktes i hans studie alla hade något som han kallar nivå 5-ledare: den högsta nivån av ledarskap enligt deras modell. Nivå 5-ledare kännetecknas av personlig ödmjukhet och professionell vilja. Ambitionen gäller i första hand företaget och företagets framgång, inte personlig rikedom och berömmelse. Vid intervjuer tonade dessa ledare ner sin egen roll och beskrevs av sina medarbetare som anspråkslösa och vänliga. Samtidigt är de närmast fanatiskt resultatorienterade och kan genomföra drastiska åtgärder om det är vad som krävs för företagets bästa. De säljer bruken eller sparkar en bror om det är vad som krävs för att göra företaget till ett mästarföretag (Collins 2001, s. 46). Csikszentmihalyi (2004) tar också upp inriktning på resultatet, men han har valt att studera en annan grupp av ledare. Företagsledarna som intervjuas känner ett ansvar för samhället utöver det egna företagets finansiella mål de är visionära ledare som tror på mål som inte bara gynnar dem själva utan också andra. Han menar att dessa ledare motiveras av tre kallelser: att göra sitt bästa, att hjälpa andra människor och att bygga upp en bättre värld. En slutsats är följande: affärsverksamhet som inte bidrar till mänsklig utveckling och mänskligt välbefinnande är inte värd att bedriva, oberoende av hur mycket vinst den genererar på kort sikt (Csikszentmihalyi 2004, s. 55). Curman (2008) nämner också att flera chefer beskriver att arbetet känts som en passion i vissa skeden. Även Svennerstål (1996) inkluderar resultat i sin definition av framgångsrikt ledarskap. Relationsorientering Framgångsrika ledare bygger team med omsorg och lägger stor vikt vid att omge sig med rätt medarbetare enligt såväl Collins (2001) som Curman (2008). De intervjuade ledarna betonar värdet av att ledningsgruppen tillsammans leder företaget och ser att olika kompetenser berikar gruppen. Svennerstål (1996) använder orden tillsammans med andra i sin definition av det goda ledarskapet. De ledare som Trollestad (2003) intervjuat framhåller vikten av att ledaren visar öppenhet, ärlighet och tydlighet i relationen till medarbetare, även när det gäller lite svårare och mer kontroversiella frågor. Denharts (2008) lyfter också fram att en positiv anknytning mellan medarbetare och ledare är en framgångsfaktor

13 Öppenhet Öppenhet för att dela relevant information är ett tema som återkommer i många studier. Det handlar både om att föra ut information till medarbetarna och att ta in information genom att lyssna och vara öppen för att låta sig påverkas. Collins (2001) beskriver att nivå-5-ledare är inriktade på att skapa en öppen kultur där man lyssnar på varandra dialog och debatt är viktigt. Svennerstål (1996) tar in aktivt reflekterande tillsammans med andra som en del i definitionen av det goda ledarskapet, vilket kan förstås som ett öppet utbyte av tankar och känslor. Som nämndes ovan har även Trollestad (2003) begreppet öppenhet med i sina resultat. Curman (2008) beskriver hur de intervjuade cheferna ser det som en nödvändighet att förstå nuläget inte bara från chefens perspektiv, utan från allas perspektiv, för att få en fullständig bild. Personlig kontakt med organisationen framhålls som viktigt för att få kunskap om vad som pågår. Wendelheim (1997) har studerat grupper och grupputveckling. Han visar att det finns ett positivt samband mellan behovet av öppenhet och tillit (relationsdjup) i gruppen och de uppgifter och den funktion som gruppen har att hantera. Ju svårare och mer komplex gruppens uppgift är, desto större djup och kvalitet behövs i relationerna, för att gruppen ska kunna fungera effektivt. Enligt hans modell står öppenhet och tillit i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra och en medlem i en grupp kan starta en positiv spiral där ökad öppenhet leder till ökad tillit som i sin tur lägger grunden för mer öppenhet och så vidare. Självkännedom Självkännedom hos ledaren lyfts fram i många av de studier som handlar om det goda ledarskapet. Enligt Trollestad (2003) framhölls ledarens hälsa och medvetenhet om sig själv som väsentligt för hur hela organisationen kommer att må. De ledare som intervjuats av Csikszentmihalyi (2004) såg självkännedom som en förutsättning för ledarskap. Collins (2001) har inga data som visar om man kan lära sig att bli en nivå-5- ledare, men hans hypotes är att de personer som har potential för att skapa, bygga upp och bidra till ett framgångsrikt företag skulle kunna utvecklas genom till exempel självreflektion och medveten personlig utveckling. Även cheferna i Curmans bok (2008) uttrycker vikten av att vara den man är i sitt ledarskap. Då är det också är viktigt att man har insikt och kunskap om vem man själv faktiskt är

14 Ledarskap som konst En studie av jämförelsen mellan ledarskap och dans och andra konstarter, med betraktelsesättet ledarskap som konst har gjorts av Robert och Janet Denhart (2008), båda professorer och forskare inom organisation och ledarskap. Efter ett antal djupintervjuer med framstående konstnärer och koreografer har de sett klara paralleller mellan dans och ledarskap som visar på att timing, rytm och kommunikation är fundamentala delar i ledarskapet. De framhåller bland annat förmågan till improvisation med kreativitet och spontanitet som absolut nödvändig för ledarskapsprocessen. Gestalt i organisation Gestaltakademin i Skandinavien (www.gestaltakademin.se ) har två fyraåriga utbildningar som leder till en masterexamen en för gestaltterapeuter och en för Gestalt i organisation, där denna uppsats är skriven inom ramen för det sistnämnda programmet. Gestalt i organisation har vuxit fram ur gestaltterapi, som är en terapiform utvecklad under 1950-talet av psykoanalytikern Fritz Perls och hans kollegor - och som därefter har fortsatt att utvecklas kontinuerligt. I gestaltterapi understryker man betydelsen av att vara i nuet och att klienten ska medvetandegöras om sig själv och sitt beteende. En grundläggande idé är att ett ökat medvetande i sig leder till förändring (Yontef 2005). Ett vanligt sätt att beskriva gestaltteori är att säga något om var och en av de rötter som tillsammans bildar den teoretiska grunden detta följer i nästa stycke för den som vill fördjupa sig. Ett annat och kanske enklare sätt att sammanfatta vad Gestalt står för är att ta in gestaltakademins kärnvärden (www.gestaltakademin.se ): - Medveten närvaro i nuet - Autencitet i möten och dialog - Strävan efter meningsfullhet och helhet Gestalt teoretisk grund och historia Den teoretiska grunden för gestaltterapi kommer från psykoanalysen, gestaltpsykologin och existentialismen, men där finns också influenser från flera andra viktiga filosofier

15 och teorier, såsom zenbuddhism, holism, fenomenologi, dialogfilosofi, systemteori och fältteori. Var och en av rötterna bidrar med en viktig del, men man ser det så att delarna tillsammans bildar en helhet som är större än summan av delarna. Detta att helheten är något mer än summan av delarna är i sig en beskrivning av vad som menas med Gestalt. (Clarkson & Mackewn 1993). Människan strävar av naturen att bilda meningsfulla helheter av delar, vilket gestaltpsykologerna som studerade perceptionens funktioner och var verksamma på 1920-talet visade. Detta kan till exempel illustreras av att vi fyller i information i ofullständiga bilder så att vi ändå ser vad bilden föreställer. Gestaltpsykologernas forskning var en bas för teorin om att människor fungerar på samma sätt rent psykologiskt att det finns en inbyggd strävan efter att fullborda helheter. Gestaltterapin hör hemma inom den humanistiska psykologin, som växte fram som ett alternativ till driftsteori och behaviorism. Människan ses som en meningssökande varelse, med en inneboende potential för utveckling. Förmågan att göra egna val och det ansvar som följer därav är en en viktig grund för det terapeutiska arbetet (Perls, Hefferline & Goodman 1951). Helhetstänkandet är också en grund för att Perls inspirerades av kollegan Wilhelm Reich och hans sätt att ta in kroppen i det terapeutiska arbetet: vi är hela människor och den så vanliga uppdelningen mellan kropp och själ har ingen relevans. Våra psykologiska och känslomässiga upplevelser finns också med i kroppen och uttrycks där på olika sätt. En ökad självmedvetenhet innebär därmed också en ökad medvetenhet om vad som händer i kroppen (Perls, Hefferline & Goodman 1951). Ökad medvetenhet och närvaro i nuet har också en koppling till österländska religioner som t ex zenbuddhism och taoism. Vi lever i nuet, det är här i nuet jag andas, ser, hör och upplever min kropp. I mina tankar kan jag vandra bakåt och framåt i tiden, men den fysiska verkligheten finns bara här och nu. Här kommer också teori från fenomenologin in. I gestaltterapeutiskt arbete har man uppmärksamheten inställd på upplevelsen i nuet och undviker att göra tolkningar (Crocker 2005). Ett fältteoretiskt synsätt innebär att se verkligheten som ett fält bestående av synliga och osynliga krafter. Varje person i ett fält påverkas av dessa krafter och varje person påverkar dem man säger att allting är av fältet. (Yontef 1993)

16 Gestaltmetodik i ledarskap Detta avsnitt börjar med några exempel på kopplingar mellan gestaltmetodik och svensk ledarskapsutveckling och en genomgång av den litteratur som finns om Gestalt och ledarskap. Därefter följer en genomgång av processledarskap, en benämning som används av många gestaltutövare samt en presentation av erfarenhetscykeln, en modell som används inom processledarskap. Gestalt i svensk ledarskapsutbildning Några av flaggskeppen inom svensk chefsutbildning har kopplingar till Gestalt. Ett exempel på detta är Ledarskap genom personlig utveckling, LPU, som anordnas av IFL Executive Education vid Handelshögskolan i Stockholm. LPU startades på 80-talet av Lasse Norberg, en av grundarna till Gestaltakademin och företaget Perlan Dialog och Ledarskap. (Curman 2008). M-gruppen, som är en annan stor aktör inom svensk ledarutveckling, står med som utgivare av boken Att vara chef och ledare, som är skriven av bl a Britt-Mari Mossboda gestaltutbildad organisationskonsult. (Mossboda, Peterson & Rönnblom 2005). Ytterligare ett exempel på ett etablerat institut för ledarutveckling i svenskt näringsliv är Stiftelsen Gällöfsta Utbildningscentrum, som numera är huvudägare av Perlan Dialog och Ledarskap, där samtliga konsulter är gestaltutbildade (Stiftelsen Gällöfsta hemsida ). Systerföretaget Gällöfsta Utbildnings AB är bl a Sveriges största anordnare av UGL-kurser. Det kanske redan är så att mycket av det ledarskap som lärs ut i chefs- och ledarutbildningar i någon mening är gestaltbaserat? Ledarskapsböcker och uppsatser med gestaltinriktning Det finns ett magert utbud av ledarskapslitteratur med gestaltinriktning och man närmar sig ämnet på lite olika sätt. Lasse Norberg, som nämndes ovan, skrev 1986 boken Känn dig som ledare. Den är skriven som en handbok för egen utveckling som människa och ledare och innehåller många av de begrepp och tankesätt som är centrala inom gestaltterapin. Barbro Curman (2008) har intervjuat chefer som inte har uttalad gestaltinriktning, men i sin bok använder hon gestaltteori för att systematisera de gemensamma mönstren i det beskrivna ledarskapet

17 En genomgång av Gestaltakademins kurslitteratur som berör ledarskap visar att det även i det här fallet handlar främst om enskilda konsulter och terapeuter som delar med sig av sina erfarenheter. Det ledarskap som beskrivs kan sammanfattas i begreppet processledarskap och utövas främst i samband med ledning av utvecklingsgrupper (Benson 1987; Feder & Ronall 1980; Nevis 1987; Schein 1999). Det finns också några masteruppsatser från Gestaltakademin som har beröringspunkter med gestaltmetodik och ledarutveckling (Arenvi 2004) och processledarskap (Zwedberg 2005; Gunnarsson 2005). Processledarskap Först och främst kan man konstatera att det inte finns några direkta motsättningar mellan det goda ledarskapet såsom det beskrivits tidigare och processledarskap enligt Gestalt. Det är snarare så att man beskriver ledarskapet från ett annat perspektiv: man beskriver hur ledaren kan skapa förutsättningar för en god process. En sammanfattning av viktiga principer i processledarskapet följer här: (egna formuleringar grundade på (Benson 1987; Feder & Ronall 1980; Nevis 1987; Schein 1999)). - Vid möten med grupper: låta alla höras i rummet tidigt för att skapa kontakt. - Vara en personlig ledare dela egna tankar och känslor när det kan tillföra något. Ledaren påverkar gruppen och gruppen påverkar ledaren ledarskapet samskapas. - Påverka normer visa vägen vara tydlig med värderingar och leva som man lär. - Arbeta med det som är synligt (fenomenologiskt) - undvika tolkningar och värderingar så långt det är möjligt. - Vara fullt närvarande och uppmärksam på vad som händer i nuet. - Ta risker ha lagom med kontroll och ha tillit till att processen leder framåt - Våga vara i det som är det är då förändring kan ske. - Betrakta organisationen som ett system och veta att relationerna mellan alla delar påverkar helheten. Tre av de fyra teman som tas upp i analysen av det goda ledarskapet finns liksom integrerade i processledarskapet såsom det beskrivs här. Självkännedom hos ledaren, öppenhet för att dela personlig information och fokus på relationer är enligt min tolkning en förutsättning för processledarskap

18 Erfarenhetscykeln Inom gestaltmetodiken finns det en grundläggande modell som används som en hjälp att orientera sig vid arbete med processer. Ed Nevis beskriver i boken Organizational Consulting A Gestalt Approach hur man kan använda modellen erfarenhetscykeln (cycle of experience) i konsultrollen och i rollen som processledare (Nevis 1987). På svenska används begreppen energicykeln, kontaktcykeln och erfarenhetscykeln som benämningar. Modellen beskriver ett sätt att se på hur människor, som individer eller grupper, fungerar i relation till sin omvärld. För att den läsare som inte känner till modellen sedan tidigare ska förstå den följer ett enkelt exempel som beskrivning. I denna text används de engelska orden från figuren som hämtats ur Nevis bok, för att undvika den tolkning som en egen översättning till svenska kan innebära (figur 1). action mobilization of energy awareness sensation contact resolution or closure withdrawal of attention Figur 1: Erfarenhetscykeln (egen avbildning från Nevis 1987 s.3) En erfarenhetscykel börjar med en förnimmelse av något slag (sensation) till exempel hunger. När man blir medveten om att man känner hunger (awareness), så kan man mobilisera energi (energy mobilization) för att aktivera sig (action) så att man till exempel skaffar sig något att äta och kan möta behovet (contact). Efter det går energin ner (resolution/closure) man smälter maten, energinivån går ner ytterligare. Därefter drar man sig tillbaka (withdrawal of attention) tills ett nytt behov uppstår. I den senare delen av cykeln sker lärande och meningsskapande

19 I organisationsarbete används modellen bl a för att förstå vad som händer med människorna i en arbetsprocess. Modellen kan hjälpa ledaren att inse vikten av att ge medarbetarna möjlighet att uppleva sensation och awareness och skapa förutsättningar för mer action i gruppen. Det är också en modell som visar på vikten av att reflektera och lära av det man gör inte direkt rusa vidare in i nästa cykel innan man har avslutat den som pågår. Begreppet kontakt, som följer efter action i erfarenhetscykeln är ett av de mest centrala begreppen inom gestaltmetodiken. Det är den fasen som ger en fullt utvecklad upplevelse eller erfarenhet. Det är inte säkert att behovet blir uppfyllt, men det är ändå en kontakt med omvärlden som ger en erfarenhet. Contact is defined as knowing what is possible, not achieveing what is desired (Nevis 1987 s.28). I mötet mellan dig och omvärlden eller i mötet mellan dig och en annan person är kontakt det ögonblick då du, med dina behov, din vilja och dina känslor, verkligen möter den andra med sina behov etc. Ditt sätt att gå i kontakt med omvärlden definierar din personlighet (Hostrup 2002). Inom gestaltmetodiken ligger mycket fokus på att vara uppmärksam på hur kontakt mellan människor sker eller undviks. Med stöd av begrepp som beskriver olika s k kontaktstilar kan man sätta ord på olika aspekter av kontakt. (För vidare läsning om kontaktstilar se t ex Spagnuolo Lobb 1992). Att arbeta aktivt med kontakt att vara uppmärksam på hur andra har kontakt med varandra och att också vara medveten om hur jag själv har kontakt med andra är en väsentlig del av att arbeta med ett gestaltiskt förhållningssätt. (Nevis 1987). Sammanfattning av teori om ledarskap och gestaltmetodik Analysen av ett antal studier om det goda ledarskapet resulterade i följande fyra temarubriker som gemensamma nämnare: resultatinriktning, relationsorientering, öppenhet och självkännedom. I gestaltlitteraturen beskrivs ledarskap främst i termer av processledarskap där de tre sistnämnda temarubrikerna också finns integrerade i arbetssättet. Det som står fram mest är därför samstämmigheten mellan det goda ledarskapet och ledarskap enligt gestaltlitteraturen. Finns det då några tydliga skillnader? Det fokus på process som uttalas inom Gestalt finns inte lika tydligt i studierna av det goda ledarskapet, men det finns heller inget som

20 direkt motsäger ett processorienterat tänkande där. Skillnaden skulle alltså kunna handla om olika fokus och perspektiv i beskrivningarna och det går inte att dra några tydliga slutsatser om faktiska skillnader i ledarskapet. En annan observation är att resultatinriktning inte är lika uttalat inom gestaltlitteraturen som i den övriga litteraturen. Kanske kan detta bero på att processledarskapet främst beskrivs i sammanhang där det inte primärt handlar om att uppnå mätbara mål. En möjlig tolkning är att det är underförstått att det finns mål för processen för att den ska vara meningsfull överhuvudtaget det ingår ju i själva definitionen av ledarskap att det handlar om att uppnå ett gemensamt mål. Det går därför inte att säga något säkert om att det heller är någon klar skillnad. Enligt den studerade teorin finns det alltså inga tydliga motsättningar mellan det goda ledarskapet och ledarskap enligt gestaltlitteraturen. Det finns heller inte direkt något som tydligt särskiljer det ena från det andra. Frågan om huruvida man kan tala om ett särskilt gestaltbaserat ledarskap återstår därmed att besvara

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa -hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2013-02-27 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr

FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr FÖRDJUPAD PERSONLIG UTVECKLING - på gestaltterapeutisk grund, 16 dgr Att förstå vad som formar en människa - hur det kan ta sig uttryck och påverka relationen med andra 2014-02-12 Gestaltakademin i Skandinavien

Läs mer

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 3 år Leda organisation, grupp och individ i utveckling - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013 1 MÅL Mål: Attduskaha Väl

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching

Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 2 år

DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 2 år DIPL. GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, 2 år Leda organisation, grupp och individ i utveckling - med gestaltmetodiken som grund 2013-02-27 Gestaltakademin i Skandinavien 2013 1 MÅL OCH SYFTE Mål: Att du

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor

THE. The Human Element. Deltagarnytta. Eftersom organisationer består av människor THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap Hitta ditt personliga ledarskap Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv Var som du är Möt andra där dom är Se verkligheten som den är Lev som du lär Göran

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera

Boksammanfattning. Konsten att få andra att prestera Boksammanfattning Konsten att få andra att prestera Konsten att få andra att prestera är framför allt ett användbart verktyg för dig som vill utveckla dig själv och dem du leder. Med hjälp av både skisser

Läs mer

Utforskandeperspektivet

Utforskandeperspektivet fördjupning Utforskandeperspektivet 1. Vad kännetecknar perspektivet Utforskande? Utforskandeperspektivet handlar om att söka information, lyssna och ta till vara gruppens kunnande. Utforskandeperspektivet

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Jönköping 8 november 2013 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal 1 PlanB teamet Kasper Arentoft Tue Juelsbo Team kompetenser: bl. a danske, processledning,

Läs mer

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA

THE HUMAN ELEMENT (THE) DELTAGARNYTTA THE HUMAN ELEMENT (THE) Programmet The Human Element tar fasta på utvecklingskraften inom människor. En ökad självkänsla leder till en ökad förmåga att använda sig själv i samspelet med andra vilket i

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP 63 personer deltog i undersökningen De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7) 98,3 % rekommenderar MT-gruppen 93,3 % presterar bättre 95

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

THE. The Human Element. Deltagarnytta

THE. The Human Element. Deltagarnytta THE The Human Element Du får en veckas upplevelser som vill utmana dig att ifrågasätta invanda tankesätt och se ärligt på dig själv och din påverkan på andra. Vi börjar med att fokusera på oss som individer

Läs mer

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Kreativ problemlösning

Kreativ problemlösning Kreativ problemlösning FÖR MER FRAMGÅNGSRIKA RESULTAT - beteendeverkstan Jeanette Nivala Westerdahl Socionom/Organisationskonsult/Systemisk handledare/utbildare/systemisk terapeut Marielle Palm - Organisationskonsult/Strategisk

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP, 1 år

PERSONLIGT LEDARSKAP, 1 år PERSONLIGT LEDARSKAP, 1 år Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2013-09-19 Gestaltakademin i Skandinavien 2013 1 MÅL OCH SYFTE Mål: Ökad medvetenhet om mig själv

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

UTBILDNINGAR I FÖRÄNDRINGSLEDNING

UTBILDNINGAR I FÖRÄNDRINGSLEDNING UTBILDNINGAR I FÖRÄNDRINGSLEDNING Vill du vässa din förändringskompetens? Dagens organisationsarbete behöver anpassas till en snabb, komplex och föränderlig omvärld som ständigt ställer nya krav och har

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Consultus Management Institute

Consultus Management Institute Ta ledarskapet till nästa nivå Genom programmet vill vi att erbjuda möjlighet till nya perspektiv, bidra till affärskritisk kompetens samt ytterligare stärka dig i din professionella roll som ledare. Vi

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Lärarguide till textkommentering

Lärarguide till textkommentering Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 25. MiLprogrammet för nya chefer MUC 25 MiLprogrammet för nya chefer 2011 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder du dig

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

Hållbart ledarskap. Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram

Hållbart ledarskap. Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram Hållbart ledarskap Diplomutbildning Inspirationsträffar Workshops lokalt Bollplank Traineeprogram Om du vill påverka så vill du utöva ledarskap Naturskyddsföreningen är en ideell förening för naturskydd

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer

MUC 24. MiLprogrammet för nya chefer MUC 24 MiLprogrammet för nya chefer 2009-2010 VÄLKOMMEN TILL MiLPROGRAMMET FÖR NYA CHEFER Du är ny i din chefsroll och funderar på hur du kan utvecklas i ditt ledarskap. Vad krävs av dig? Hur använder

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer