Innehåll. Hälsan i centrum

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 2 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Vadim Samarkin Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Farideh Jam farideh.jam@distriktsskoterska.se Mona Jonsson mona.jonsson@distriktsskoterska.se Prenumerationer: Lisbeth Andersson lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: annika.wall@distriktsskoterska.se Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: bostad lisbeth.andersson@distriktsskoterska.se Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Innehåll 2 I Fokus 3 Dilip Lagevik ny styrelsemedlem 5 Tack från avgående redaktörer 6 Nya rön kan förklara uppkomsten av typ 2-diabetes 7 Allergi eller inte en fråga om utslag 11 Ordförandedagar samt fullmäktige Sjuksköterskor som patienters företrädare 14 Barnrättsdagarna i Örebro 16 Program & information om DSF-kongressen 20 Information från lokalföreningar 22 Nytt namn Närhälsan 23 Levnadsvaneprojektet 24 Sociala medier i sjukvård och hälsa 26 Viktigt att anpassa tidiga insatser för barn med autism 27 Gamla pappor får oftare autistiska barnbarn 28 Bokrecensioner 32 Styrelse och redaktionskommitté DSF Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER LICENSNUMMER LICENSNUMMER

2 I Fokus Tre lärorika år som ordförande Det finns mycket kompetens i föreningen och allt kan inte finnas i styrelsen Jag har efter tre år som ordförande äntligen börjat förstå vad uppdraget innebär jag är en sambandscentral! Det känns som om det mesta ska gå via mig och jag förväntas ha kontrollen. Inte alltid helt lätt att leva upp till och ibland blir det fel. Mycket har jag lärt mig på den här tiden men jag har också insett hur lite jag kan. Det har blivit en utmaning att lära mig mer. Jag har också insett behovet av klara och tydliga riktlinjer för styrelsearbetet och föreningsuppdragen. Man kan nog aldrig bli för tydlig, det finns alltid möjlighet till missförstånd. Styrelsen är engagerad i många olika projekt och uppdrag. Levnadsvaneprojektet finns beskrivet i en artikel i tidningen. Andra projekt är Bättre vård för de mest sjuka äldre, Säker läkemedelanvändning i Primärvård, Nationellt Primärvårdsregister och Nordiskt samarbete för Sjuksköterskor som arbetar med Barn. Jag misstänker att det finns fler projekt som ni andra som är medlemmar i föreningen också är engagerade i som distriktssköterskor. Det skulle vara intressant att veta vad och hur många projekt föreningens medlemmar är engagerade i. Ni får gärna höra av er till mig. Vet vi i styrelsen om vad som sker i landet är det lättare att stötta men det är också ett sätt att synliggöra föreningen på. Det är kanske någon som kunde skriva något i tidningen? Häromdagen blev jag kontaktad av SFAM (vår motsvarighet för läkare) De var intresserade av ett kommande samarbete med syfte att förbättra vår fortbildning och kompetensutveckling. Många distriktsläkare upplever idag att det varken finns pengar eller tid för utbildning och risken är stor att det inte blir någon kompetensutveckling alls. Vissa upplever att det inte ens finns tid för samarbete på sin egen enhet. Jag kunde bara hålla med och vi bestämde att vi skulle försöka göra något gemensamt åt detta. Föreningen fortsätter att tappa medlemmar. Vi kanske ska börja tänka nytt och tänka om? Istället för att försöka jaga nya medlemmar kanske vi ska försöka göra föreningen så attraktiv att man söker sig till oss? Då måste vi dels vara synliga, både i medier och i verkligheten men också vara nytänkande. Jag tror att vi ska försöka samverka mer med andra föreningar och kanske ta vara på goda exempel. Jag tror också att vi i Sverigestyrelsen ska försöka ha mer kontakt med de lokala föreningarna och kanske bilda nätverk och arbetsgrupper för specifika frågor. Det finns mycket kompetens i föreningen och allt kan inte finnas i styrelsen. Glöm inte bort vår kongress i Uppsala 7-8 oktober ett utmärkt tillfälle till fortbildning! Önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige kristina.hesslund@distriktsskoterska.se Distriktssköterskans vardag och framtid 7 8 oktober 2013 Uppsala kongress och konferens 2 Hälsan i Centrum 2 13

3 DSF Dilip Lagevik ny medlem i DSFs Sverigestyrelse Dilip Lagevik Först och främst vill jag tacka alla delegater på DSF Riksmöte för att jag har fått mandat att representera medlemmarna i DSF riksstyrelsen. Jag bor i Barkarby, Järfälla. Är officiellt född 1967, i Bombay (Mumbai), men är adopterad och uppvuxen i Ockelbo ett "litet" samhälle i Gästrikland. Är gift och har fyra barn. Blev färdig sjuksköterska 1993, efter avslutad sjuksköterskeutbildning på Röda Korsets sjuksköterskeskola, Sabbatsbergs sjukhus. Studerade till distriktsköterska på vårdhögskolan i Falun och blev färdig år Den 2:a maj börjar jag en ny tjänst som distriktssköterska på Runby Vårdcentral, Upplands Väsby. Som styrelsemedlem i DSF riksstyrelsen, vill jag jobba med att sprida DSF varumärke bland allmänheten och bland media. Jag vill dessutom se till att riksstyrelsen har mer regelbunden kontakt med de lokala föreningarna. Ett ledord i mitt styrelsearbete på riksplanet, får bli ett citat som moder Teresa lär har sagt: "Det är svårt att åstadkomma stora förändringar, men många små med lite kärlek". Dilip Lagevik Annons Hälsan i Centrum

4 Annons

5 DSF Tack för mig Vill tacka er alla för förtroendet, för att jag under tre års tid fått vara med att göra denna, vår medlemstidning. Det har varit spännande, roligt och lärorikt men också stundvis tidskrävande. Det har blivit många sena kvällar när dagen för manusstopp närmat sig och det har blivit många sena mail till Peo på Mediahuset i Göteborg. Jag tror övriga i redaktionskommittén känner igen sig i detta. Men vi har lyckats få ihop ett nummer vid varje utgivningstillfälle och jag tycker att vi lyckats bra. Det kommer att kännas lite tomt när jag nu lämnar över till de nyvalda samt omvalda medlemmarna i redaktionskommittén och jag vill passa på att önska er stort lycka till! Det kan hända att jag någon gång framöver skriver en bokrecension eller så. :-) Närmare presentation av de nya medlemmarna i redaktionskommittén kommer i nästa nummer av Hälsan i Centrum, nr 3, Ha det nu så bra och glöm inte att bidra till tidningen! Önskar er alla en skön och härlig sommar! Ylva Wendle Sundbom Avgående redaktionskommittén Till er läsare Som avgående medlem i redaktionskommittén vill jag tacka er alla för förtroendet under tre år med att ta fram 12 nummer av tidningen Hälsan i Centrum. Det har varit spännande och intressant att intervjua och skriva om kollegor i Sverige och i Finland. Det roligaste har varit att genom tidningen i olika sammanhang haft möjlighet träffa så många engagerade, professionella och trevliga distriktssköterskor. Ett stort tack för ert bidrag till tidningen. Jag kommer nog fortsatt att skicka artiklar till tidningen, det är svårt att sluta tvärt. Jag vill härmed önska den nya redaktionskommittén lycka till samt skickar en hälsning till Peo och alla andra på Mediahuset i Göteborg. Önskar er en riktigt skön sommar! Tack för mig! Leila Haapaniemi leila.haapaniemi@sll.se Hälsan i Centrum

6 DIABETES Nya rön kan förklara uppkomsten av typ 2-diabetes Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. Vi har tidigare funnit att proteinet mtor har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mtor kan förklara i princip alla förändringar som observeras i fettvävnaden, hävdar forskarna vars resultat publiceras i tidskriften Journal of Biological Chemistry. Det gör att vi börjar närma oss en helhetsförståelse av hur typ 2-diabetes uppstår. Nedregleringen av mtor kommer sig troligen av att stora fettceller måste stoppa sin tillväxt för att inte spricka. Vår studie visar att denna nedreglering leder till insulinresistens hos fettcellerna. Eftersom fettet då inte kan lagras i fettcellerna i samma utsträckning som tidigare kommer alltmer fett att hamna i andra organ, som även de blir insulinresistenta, säger Peter Strålfors, professor i cellbiologi och ansvarig för den experimentella delen av projektet. Typ 2-diabetes är tätt kopplad till övervikt och fetma. En viktig och tidig komponent i sjukdomsutvecklingen är att fettcellerna reagerar dåligt på insulin i blodet. Denna insulinresistens märks i många av cellens funktioner, men det har varit svårt att få en överblick över vad som är orsak och verkan. Ett problem har varit att forskningsdata varit väldigt fragmenterade och hämtade från olika modellsystem till exempel möss och cellinjer som inte varit kompatibla med varandra eller med människor. Linköpingsforskarna sammanställde de data för fettceller från riktiga patienter som de samlat på sig under de senaste åren och kompletterade dem med nya experiment. På så vis fick de internt konsistenta data över förändringar i cellernas kontrollsystem hos diabetespatienter jämfört med friska personer. Det är första gången som sådana internt konsistenta data har funnits och de skapar helt nya möjligheter för matematisk modellering. Vi kan systematiskt utvärdera olika hypoteser om hur insulinresistens uppstår, säger Gunnar Cedersund, teoretisk fysiker och systembiolog som ansvarat för den teoretiska modelleringsdelen i projektet. Studien har finansierats av Diabetesfonden, Novo Nordic Foundation, Linköpings universitet och Vetenskapsrådet. Kontakt: Gunnar Cedersund, forskarassistent gunnar.cedersund@liu.se Artikel: Insulin signaling in type 2 diabetes experimental and modeling analyses reveal mechanisms of insulin resistance in human adipocytes av Cecilia Brännmark, Elin Nyman, Siri Fagerholm, Linnéa Bergenholm, Eva- Maria Ekstrand, Gunnar Cedersund och Peter Strålfors. Journal of Biological Chemistry April 5, doi: /jbc.M Hälsan i Centrum 2 13

7 ALLERGI Allergi eller inte en fråga om utslag Hudsymtom hos barn är en vanlig orsak till konsultationer inom primärvården. Föräldrar undrar ofta om hudsymtomen kan vara orsakade av allergi. Vi vill med denna artikel förmedla kunskap kring hudsymtom hos barn som kan användas för att undvika onödiga allergiutredningar. Artikeln beskriver också när allergiutredningar måste göras. Ibland räcker det med en enkel undersökning av barnets hud för att lugna föräldrarnas farhågor, till exempel om man vid undersökning finner att det rör sig om ett tillstånd som aldrig har koppling till allergi såsom keratosis pilaris, ringorm, mollusker eller pityriasis rosea. Vid andra tillstånd är det inte lika enkelt att utesluta allergi som orsak till hudsymtomen bara genom att undersöka barnet. urtikariella utslag och eksem kan vara orsakade av allergi, men det är oftast omöjligt att skilja ut de med allergiskt utlösta besvär från de utan allergi bara genom att bedöma hudutslagen. Både urtikaria, som utspelar sig i dermis och därmed aldrig fjällar, och eksem, som drabbar både dermis och epidermis och ofta fjällar, är mycket vanliga tillstånd under barndomen och i de flesta fall behövs ingen allergiutredning. Akut urtikaria Allergi är ovanligt som orsak till akut urtikaria hos barn, detta trots att urtikaria är mycket vanligt förekommande vid akuta allergiska reaktioner. I en nyligen publicerad studie gjord i två större städer i Storbritannien och Grekland gick man igenom alla fall av urtikaria bland barn upp till 14 år som inkom akut och fann att endast 5,3% av fallen var utlösta av allergiska reaktioner mot födoämnen.(1) Den vanligaste orsaken till akut urtikaria hos barn är infektioner. Ofta uppstår akut urtikaria hos i övrigt friska och välmående barn utan någon tydlig utlösande faktor, så kallad idiopatisk urtikaria. Mindre vanliga orsaker är kontakturtikaria och reaktioner på läkemedel. Anamnesen och förloppet vid akut urtikaria är till stor hjälp i bedömning av om allergiutredning behöver göras. Allergi kan misstänkas då hudsymtomen uppstår inom två timmar efter exponering för det misstänkta allergenet och då urtikarian försvinner inom loppet av 24 timmar.(2) Akut urtikaria som ger symtom längre än 24 timmar är sannolikt infektionsutlöst eller idiopatisk. Den typiska anamnesen för ett barn med allergiskt utlöst akut urtikaria är att barnet ätit ett födoämne som nyligen introducerats eller som det vanligtvis inte äter hos små barn oftast ägg, mjölk, jord- eller trädnötter och hos äldre barn vanligtvis jord- eller trädnötter. Barnet har inom loppet av en halvtimme fått kliande myggbettsliknande utslag alternativt rodnade oregelbundna kliande fläckar över kroppen, vilka sprider sig och försvinner efter några timmar. Dessa barn orsakar sällan huvudbry då det är uppenbart att allergi kan vara orsak till symtomen. Utredning bör göras för misstänkt födoämne med pricktest eller med blodprov för analys av specifikt IgE i serum. Om vare sig familjen eller vårdpersonal har misstanke om något specifikt födoämne som orsak till den akut uppkomna urtikarian är allergiut- Hälsan i Centrum

8 ALLERGI redning vanligtvis överflödig. Undantaget är om det finns en stark oro för allergi i familjen som inte dämpas av lugnande besked. Då kan testning med standardpanel för vanliga födoämnen, till exempel fx5 vara indicerat. Barn och ungdomar med akut urtikaria där det samtidigt förekommit andra symtom talande för allergisk reaktion eller anafylaxi, såsom svullnadskänsla i halsen, ansiktsödem, andningsbesvär, kraftiga kräkningar eller medvetandepåverkan ska alltid utredas. Överväg remiss till barnläkare, allergiutredning ska göras utifrån anamnesen. Kontakturtikaria kan uppkomma hos barn som är allergiska mot födoämnen eller pälsdjur efter direktkontakt med födoämnet eller till exempel hundsaliv. Ofta har dessa barn en känd allergi. Om inte, ger testning mot utlösande allergen vanligtvis svar. Hudutslag i samband med läkemedel Uppkomst av utslag i samband med intag av läkemedel hos barn är vanligt. Frågan om det kan röra sig om allergi uppstår ofta även om allergi mycket sällan är orsaken.(3) Barn med läkemedelsrelaterade utslag som dessutom har andra symtom talande för allergi ska alltid utredas. Penicilliner och andra beta-laktam-antibiotika samt NSAID är de läkemedel som oftast orsakar allergiska reaktioner hos barn. Exantem ses inte sällan under pågående antibiotikabehandling, men orsakas inte av IgE-medierad allergi. Urtikaria är också vanligt förekommande och kan vara tecken på allergi mot läkemedel även om infektionen i sig är en vanligare utlösande faktor. Allergi mot läkemedel kan misstänkas vid uttalad urtikaria eller vid lindrig urtikaria som uppstår inom 72 timmar från behandlingsstart.(4) Remiss för allergiutredning till specialistmottagning bör skrivas i dessa fall. Vid urtikaria av lindrigare karaktär som uppstår efter 72 timmar behövs ingen allergiutredning men PC-provokation i lugnt skede är ofta av värde, mest för att lugna föräldrarna. Det är viktigt att förmedla att eksem primärt är en hudsjukdom relaterad till torr hud och ibland även till genetiska förändringar ledande till försämrad hudbarriär. Kronisk urtikaria Kronisk urtikaria definieras som kontinuerlig eller tätt återkommande urtikaria med ett förlopp överstigande sex veckor. Kronisk urtikaria hos barn är i stort sett aldrig utlöst av någon dold allergi och allergitestning utan specifik misstanke är inte meningsfullt. Det är väl känt att kronisk urtikaria utgör en stor belastning för barnet och familjen med påverkad livskvalitet som följd.(5) Utslagens intermittenta natur medför ofta att familjerna själva misstänker omgivningsfaktorer som orsak till utslagen. Ibland kan man utifrån anamnesen förstå att det rör sig om fysikalisk urtikaria. Oftast är dock genesen oklar och om gängse behandling med antihistamin inte fungerar tillfredställande så är remiss till barn- eller hudläkare att rekommendera. Eksem Eksem i barndomen har ofta ett intermittent förlopp. Det gör att många föräldrar misstänker att kost eller andra faktorer i omgivningen orsakar eksemet. Det är viktigt att förmedla att eksem primärt är en hudsjukdom relaterad till torr hud och ibland även till genetiska förändringar ledande till försämrad hudbarriär. Allergier kan dock bland vissa barn försämra eksemet, det gäller framför allt små barn med allergi mot födoämnen. Allergi mot mjölk och ägg är vanligast och förekommer även hos fullammade barn som exponeras för allergena proteiner via bröstmjölken. Bland barn med eksem under tre år är 20 30% födoämnesallergiska. Barn som utöver sitt eksem reagerar med andra symtom talande för allergi ska alltid utredas. Hos små barn med eksem som enda symtom ska man fundera över allergi om barnen inte svarar på gängse behandling eller om eksemet trots behandling är utbrett och besvärligt. Vanligtvis räcker det att testa för ägg och mjölk genom att undersöka specifika IgE antikroppar i serum eller att pricktesta. Om dessa tester är negativa är det mycket ovanligt med andra allergier som orsak till eksemet. Hos äldre barn har födoämnesallergier sällan betydelse för eksemet. Däremot kan allergi mot kvalster försämra eksem hos äldre barn och för dem med uttalade eller svårbehandlade eksem kan testning mot kvalster vara av värde.(6) Barn med allergi mot pollen eller pälsdjur kan bli sämre i sitt i eksem efter allergenexponering, men dessa barn har även andra symtom såsom rinit eller konjunktivit. Allergiska kontakteksem är ett ökande problem bland barn och ungdomar och epikutantestning kan vara aktuellt även för små barn. (7) Överväg remiss till hudläkare för alla barn med behandlingsresistenta eksem och särskilt för ungdomar med handeksem som inte svarar som förväntat på behandling. Bra att minnas Vid akut urtikaria som isolerat symtom kan man vanligtvis avstå allergiutredning om: 8 Hälsan i Centrum 2 13

9 ALLERGI urtikarian pågått längre än 24 timmar. det gått längre tid än två timmar mellan det att barnet ätit misstänkt födoämne och utslagen uppkommit. föräldrar eller vårdpersonal utifrån anamnesen inte har något specifikt misstänkt allergen (även om barnet ätit i relation till uppkomna utslag). Vid utslag i samband med läkemedel hos barn ska remiss för utredning skrivas: i alla fall där barn utöver hudsymtom haft andra symtom talande för allergisk reaktion. vid svår uttalad urtikaria. vid lindrig urtikaria som uppstått inom 72 timmar efter behandlingsstart med misstänkt läkemedel. Vid eksem kan allergi misstänkas som försämrande faktor: hos barn under 3 år med svåra eksem eller då eksemet inte svarar på adekvat behandling (vanligtvis allergi mot ägg eller mjölk). hos äldre barn med utbrett eller svårbehandlat atopiskt eksem (vanligtvis allergi mot kvalster). hos barn där kontakt med ett kontaktallergen, till exempel nickel eller färgämne, givit eksem på platsen för exponering eller hos äldre barn och ungdomar med handeksem (kontaktallergi). Natalia Ballardini Biträdande överläkare Allergimottagningen Sachsska barn och ungdomssjukhuset Södersjukhuset, Stockholm Carl-Fredrik Wahlgren Professor, överläkare Hudkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Referenser: 1. Konstantinou GN, Papadopoulos NG, Tavladaki T, Tsekoura T, Tsilimigaki A, Grattan CE. Childhood acute urticaria in northern and southern Europe shows a similar epidemiological pattern and significant meteorological influences. Pediatr Allergy Immunol Feb;22(1 Pt 1): Garzon DL, Kempker T, Piel P. Primary care management of food allergy and food intolerance. Nurse Pract Dec 16;36(12): Marrouche N, Grattan C. Childhood urticaria. Curr Opin Allergy Clin Immunol Oct;12(5): Stencilkommittén Sbsfb-ou-. Handläggning av misstänkta överkänslighetsreaktioner mot ß-laktam-antibiotika (penicillin, semisyntetiska penicilliner, cephalosporiner). Stencil Beattie PE, Lewis-Jones MS. A comparative study of impairment of quality of life in children with skin disease and children with other chronic childhood diseases. Br J Dermatol Jul;155(1): Host A, Andrae S, Charkin S, Diaz-Vazquez C, Dreborg S, Eigenmann PA, et al. Allergy testing in children: why, who, when and how? Allergy Jul;58(7): de Waard-van der Spek FB, Andersen KE, Darsow U, Mortz CG, Orton D, Worm M, et al. Allergic contact dermatitis in children: which factors are relevant? (review of the literature). Pediatr Allergy Immunol Feb 3. Artikeln har tidigare varit publicerad i Distriktsläkaren nr Bidra till att förbättra tidningens innehåll, vi tar gärna emot material! Låt tidningen spegla din och andra distriktssköterskors vardag, vision och situation! Hälsningar redaktionskommittén Hälsan i Centrum

10 DE MEST SJUKA ÄLDRE ny högskoleutbildning Här är 10-poängskursen för dig som vill fördjupa dina kunskaper i att identifiera och behandla äldre med komplexa behov. Att utveckla din egen yrkesroll och öka kunskapen om tvärprofessionellt arbete utanför sjukhuset Den här tvärprofessionella kursen som ger 10 högskolepoäng vänder sig till dig som är legitimerad läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, verksamma i öppenvård utanför sjukhus. Ur kursinnehållet Områden som kommer att beröras: Gerontologi och geriatrik Helhetssyn och situationsorienterad vård i relation till sjukdomsorienterad vård. Brytpunktbedömning och palliativ vård Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer i vården av äldre: nutritionsbedömning, sår, fallrisk, läkemedelsgenomgångar, äldre och läkemedel och vård i livets slut Prevention, förebyggande hälsoarbete och funktionsstödjande åtgärder relaterat till kvalitetsindikatorerna Läkemedel och äldre Hemsjukvård Lagstiftning/uppdrag Verktyg och metoder för bedömning Teknik/hjälpmedel Kursansvarig Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Enheten för fortbildning, Institutionen Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Tid och plats Kursen startar Kursen går under hela hösten. Totalt tio kursdagar med två veckors mellanrum, samt två studiedagar. Karolinska Institutet Campus Syd, Huddinge. Alfred Nobels allé 12, Plan 5, CeFAM Pris kr exklusive moms. Litteratur och kaffe ingår i kurspriset. Mer information Du kan läsa mer om kursen nedan, i bifogat kursinformationsblad och på CeFAMs hemsida (under kurser sök på Äldres hälsa) eller på KIs sida för uppdragutbildningar (sök på De mest sjuka äldre). För ytterligare information kontakta: Sonja Modin, kursledare, specialist i allmänmedicin, med.dr. E-post: sonja.modin@sll.se För administrativa frågor, kontakta: Ulla Finati, projektkoordinator Karolinska Institutet Uppdragsutbildning E-post: Ulla.Finati@ki.se, Tel: Anmälan Sista anmälningsdag är

11 DSF Ordförandedagar samt fullmäktige 2013 Ordförandedagar samt fullmäktige hölls på Clarion Hotell i Uppsala april Styrelsemedlemmar från olika delar av landet strålade samman. Förutom trevligt umgänge, god mat och många givande samtal så var det mycket som skulle avhandlas. Stefan Lundberg från Vårdförbundet höll en föreläsning om styrelsearbete i den ideella föreningen. Han gick igenom distriktssköterskeföreningens stadgar och bjöd in till diskussion om dessa. Är det bra som det är? Vad förbättras? Ett förslag lades fram att paketera om de nationella stadgarna och de lokala stadgarna till en och samma. Årsmöten/stadgar blir mer lika med samma ramar. Stefan Lundberg gav oss rådet att se stadgarna som en reklamfolder för distriktssköterskeföreningen. En beskrivning på vad vi gör och verkar för. Något som kan locka nya medlemmar. Viktigt att de är tydligt skrivna. När det gäller styrelsearbetet är det viktigt med genomtänkta arvoden, öppet redovisade. Fullmäktige Sammanfattning verksamhetsberättelse 2012 Distriktssköterskeföreningens viktigaste uppgift är att stärka distriktssköterskans profession. Detta är särskilt viktigt när många omorganisationer sker i landet i samband med vårdval samt kommunalisering av hemsjukvård. Föreningen har tyvärr tappat medlemmar under de senaste åren och flera lokala föreningar har svårigheter att få ihop en styrelse. Antalet medlemmar var ca 3584 den 31 december Föreningen har minskat med ca 163 medlemmar sedan 31 december Styrelsen för distriktssköterskeföreningen har haft sex protokollförda sammanträden och sex telefonmöten under året För att läsa mer från verksamhetsberättelsen samt verksamhetsberätteler från de lokala föreningarna se www. distriktsskoterska.se under dokument, verksamhetsberättelse Sammanfattning verksamhetsplan för 2013 Under 2013 ska distriktssköterskeföreningen verka föra att: öka medlemsantalet t.ex. genom kontakter med högskolorna, föra ut kunskap om distriktssköterskans profession och verksamhet, medverka i projekt som rör distriktssköterskans verksamhetsområde såsom sjuksköterskors samtal om levnadsvanor samt Bättre vård för de mest sjuka äldre, besvara remisser som rör vårt verksamhetsområde, synliggöra föreningen genom tidskriften Hälsan i Centrum, distriktssköterskeföreningens hemsida samt andra medier som kan vara aktuella, genomföra kongress i Uppsala 7-8 oktober Hälsan i Centrum

12 DSF Samverka med: Distriktssköterskeföreningens lokala föreningar, Svensk sjuksköterskeförening och övriga riksföreningars sektioner och nätverk, Vårdförbundet, Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Nordiskt samarbete för Sjuksköterskor som arbetar med Barn (NoSB), Universitet, högskolor och andra forsknings- och utvecklingsenheter. Val av styrelseledamöter 2013 Efter rösträkning beslutar Fullmäktige att välja följande styrelseledamöter: Eva Gunnarsson, omval 2 år Chatrin Persson, omval 2 år Kristina Rehndal-Laage, omval 2 år Dilip Lagevik, nyval 2 år Fullmäktige beslutar att godta styrelsens önskan om att adjungera Katarina Persson i styrelsen under hela Fullmäktige beslutade att till revisorer välja: Anna-Carin Felldin Örebro, omval 1 år Katarina Hinders-Eriksson Hedemora, nyval 1 år Fullmäktige beslutade att till revisorssuppleanter välja: Ros-Marie Eriksson Dalarna, omval 1 år (1:a suppl.) Margaretha Hempf Gotland, nyval 1 år Val av redaktionskommitté Leila Happaniemi samt Ylva Wendle Sundbom avgår efter tre år. Fullmäktige beslutar att till redaktionskommittén välja: Farideh Jam, omval 2 år Mona Jonsson, omval 2 år Anna-Carin Lundvall, nyval 2 år Monika Nyman, nyval 2 år Valberedning 2013 Fullmäktige beslutade att valberedningen ska bestå av tre ledamöter och väljer följande: Maria Larm Jämtland, omval 1 år (sammankallande) Katarina Persson Jämtland, nyval 1 år Kristina Hammenfors Göteborg, nyval 1 år För att se protokoll från fullmäktige i sin helhet var god se under dokument, fullmäktige, Ylva Wendle Sundbom Redaktionskommittén Information om avhandlingen: Sjuksköterskor som patienters företrädare Med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter i kommunal hälso- och sjukvård Anna Josse Eklund är distriktssköterska och disputerade nyligen inom ämnet omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet. Innan forskarutbildningen arbetade Anna i flera år inom kommunal hälsooch sjukvård, främst på korrtidsboende. Hon har också arbetat som universitetsadjunkt på sjuksköterske- och distriktssköterskeutbildningarna vid Karlstads universitet. Under sina år vid universitetet har Anna verkat inom doktorandsektionen av Karlstads studentkår, det sista året som sektionens ordförande. I en ny avhandling från Karlstads universitet undersöker Anna Josse Anna Josse Eklund Eklund sjuksköterskors företrädarskap för äldre patienter i svensk kommunal hälso- och sjukvård ur sjuksköterskors perspektiv. Genom att belysa företrädarskap för äldre patienter hoppas Anna öka intresset för sjuksköterskors företrädarskap och att medvetandegöra sjuksköterskor, patienter, närstående, chefer och beslutsfattare om företrädarskap som en del av omvårdnad. Bakgrund: Äldre personer i behov av omvårdnad kan vara speciellt sårbara på grund av långvarig sjukdom, nedsatt kognitiv förmåga och andra förändringar som åldrandet kan medföra, och kan därmed ha svårigheter att kommu- 12 Hälsan i Centrum 2 13

13 AVHANDLING Ju mer kompetenta sjuksköterskor skattar sig vara, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap nicera sina behov och önskemål. Förändringarna och känslomässiga reaktioner på dessa, kan ha en kumulativ effekt och på så sätt göra de äldre personerna extra sårbara. Därmed kan de vara i behov av en person som företräder dem och deras rättigheter. Företrädaren kan vara en närstående, en kontaktperson, en sjuksköterska eller annan person inom hälso- och sjukvården som känner patienten, dennes behov, önskemål och intressen. Sjuksköterskors företrädarskap för äldre patienter har studerats i begränsad omfattning tidigare och har då beskrivits som att respektera patienters grundläggande behov såsom autonomi, värdighet och integritet. Sjuksköterskor kan företräda äldre patienter när de bevakar patienters rättigheter och främjar deras välbefinnande eller när de till exempel hjälper patienter att få tillgång till olika former av service, påskyndar installationer av hjälpmedel och underlättar kommunikation mellan patienter och andra vårdgivare. Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera sjuksköterskors och chefers attityder till mikrosocialt företrädarskap för patienter, faktorer relaterade med företrädarskap med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård samt att psykometriskt testa översättningen av instrumentet Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy (APAS- AMIA). I en kvantitativ tvärsnittstudie besvarade 207 sjuksköterskor och 23 chefer i kommunal hälso-och sjukvård frågor om företrädarskap, yrkeskompetens, personlighet, vårdkvalitet och organisationsklimat vilket resulterade i tre delstudier. I den fjärde delstudien, som var en fenomenografisk intervjustudie, studerades 18 sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap. Avhandlingens resultat visade att både sjuksköterskor och chefer visade positiva attityder till företrädarskap, framför allt för oförmögna patienter. Två områden av yrkeskompetens, en dimension av vårdkvalitet och två organisatoriska dimensioner påverkade sjuksköterskors attityder till företrädarskap. Intervjustudien visade att sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap omfattar tre hierarkiskt relaterade nivåer: sjuksköterskans karaktärsdrag, sjuksköterskans förhållande till patienten och arbetsplatsens beskaffenhet. Den svenska psykometriska testningen av instrumentet APAS-AMIA resulterade i en svensk version med 33 påståenden i en fyrfaktorstruktur (APAS-AMIA/SE): Stödja patienternas önskemål och beslutsfattande, Värna om patienternas vård, Stödja patienterna att kommunicera sina önskemål och Respektera patienternas önskemål om att inte delta i beslut. Slutsatser: Ju mer kompetenta sjuksköterskor skattar sig vara, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap. Sjuksköterskor uppfattar att de behöver kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga att företräda patienter. Detta visar att det är betydelsefullt att upprätthålla och vidareutveckla sjuksköterskors yrkeskompetens för att de ska kunna företräda patienter. Ju större betydelse sjuksköterskor tillskriver betydelsen av kvalitet i vården av äldre, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap. Detta indikerar att sjuksköterskor verkar för god vårdkvalitet genom företrädarskap. Sjuksköterskor uppfattar att de behöver känna patienter och deras behov och önskemål för att de ska känna sig rustade att företräda dem. Detta visar att det är viktigt att skapa organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor och patienter ska kunna etablera en relation. Organisationen påverkar sjuksköterskors attityder till företrädarskap. Detta visar på betydelsen av en välfungerande organisation för att sjuksköterskor ska känna sig säkra att företräda patienter. Avhandlingen kan läsas i sin helhet på: record.jsf?pid=diva2: Anna Josse Eklund Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Hälsan i Centrum

14 BARN Sammanställning av Barnrättsdagarna i Örebro april 2013 Hela konferensen skedde i Conventums lokaler där över 800 personer deltog. Vi hade en moderator som heter Martin Björgell, ung och vältalig som även deltog ifjol. Han började med att presentera barn från Brickebackens skola 6A i en film om hur barn anser att man kan involvera barn mer i deltagande utifrån barnkonventionen. Det som framkom från de var bl.a. att alla barn är lika mycket värda och lika viktiga, vuxna bör lyssna mer på barnen, vuxna ska visa intresse och ej ta barn för givet och att barn bör ha större delaktighet. Dessa barn kom senare in och deltog i konferensen. Lennart Bondesson Örebro Kommun, hälsade alla välkommen till Örebro och berättade om kommunen och deras delaktighet att förankra barnkonventionen i verksamheten. Han tryckte på att ta rätt beslut utifrån barns perspektiv. Maria Larsson Barn och äldreminister, berättade om barns rättigheter, och att barnkonventionen är tydlig- barn har rätt att komma till tals! Barn har rättigheter men är beroende av vuxna, vi har skyldigheter. Dagligen kommer de vuxnas behov före. Ofta far barn illa p.g.a. lathet, okunskap, dåligt ansvar och dåliga undanflykter. Barn har rätt att framföra sina åsikter i frågor som rör de och deras åsikt ska vara en del av underlaget för beslut. Därför bör vi möta de med respekt och faktiskt se att barn tillför perspektiv. Vi måste våga prata om det som är svårt och våga lägga oss i för att kunna tillgodose deras behov. Ge barnet relevant information och möjlighet att framföra sin åsikt när det gäller beslut kring barnet. Det finns lagstiftning med det fungerar inte alltid, därför är det ALLAS ansvar att se till barns rättigheter. BK har funnits i 25 år. En proposition som kommit är att barn och unga ska få med sig någon när socialtjänst ska besluta eller göra beslut när barn och unga är involverade. Översyn av barns rättigheter i barns rätt, utförs av Anita Wikström ny utredning för att förändra svensk lag och förbättra implementering av barnkonventionen. Fredrik Malmberg Barnombudsmannen Viktigt att kunna se varje enskilt barn som en egen individ. Mänskliga rättigheter, FN Barnrättskommitté har begärt svar från Sverige angående barn i fängelse men inte fått svar om detta fanns det 3000 inlåsta barn som isolerats i timmar, dygn etc när utredning pågår! Denna information Barn- och äldreminister Maria Larsson på Barnrättsdagarna i Örebro. är nu vidarebefordrat till regering och andra beslutsfattare. Justitieutskottet kallade det en skam för Sverige, men barnen har lyckats informera om hur det ser ut i Sverige. Välfärd skyddar inte mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Vårt budskap till barnen vi är många och vi hör Er! Info till barnen att det finns hjälp, lagar etc. Barn har bedömt faran och utifrån detta handlingsmöjligheten. De har levt i våldet, missbruket, mobbing och olika sorters utsatthet. De upplever att vi inte lyssnar på dem. Vilket innebär: De får bära dubbel börda. De ska veta att vi finns! Vet barn sina rättigheter? Att de kan få hjälp? Informeras det i t.ex. skolorna? Vi måste bistå barnen att själva förändra. Barn kan informera andra barn. Alla barn gör medvetna val utifrån just deras situation. Ta barnet på allvar. Vi tror att vi skyddar barn genom att inte informera de men då lämnar vi de ensamma i skuggan av t.ex. våldet. Barn SKA veta vilket stöd som finns. B.O Hemsida dialogforum forum.barnombudsmannen.se Erik Amnå professor, Örebro Universitet. Menar att samhällsengagemang är viktigt för barns rättigheter. Han har gjort flertal studier om t.ex. ungas engagemang i att påverka. Ungdomar engagerar sig sällan men de få som gör det är väl insatta och det är de vi kommer se på högre positioner i framtiden. 14 Hälsan i Centrum 2 13

15 BARN Man kan inte utöva sina rättigheter om man inte vet vilka rättigheter man har Gerison Landsdown brittiska från Sveriges elevråd. Funderar på barns delaktighet i samhället; skola, idrott, kommun, hemma, sjukhus etc. och vad det betyder för barnens liv? Många anser att barn redan har för många rättigheter och att vi måste börja dämpa de lite. Men hon anser att vi ska se till barnkonventionens art. 12 om barns delaktighet och att alla barn som kan ge en åsikt skall få göra det. Även om det är en liten baby kan man tyda kroppsspråk, ansiktsuttryck, kommunikation etc. Hon menar även att det finns olika former av delaktighet bl.a. där vuxna leder mötet, vuxen och barn leder tillsammans eller att barnen leder själva och tar upp vad problemet är men att vuxna deltar som åskådare / bisittare. Det är av stor relevans att barn får deltaga för då kan de t.ex. skydda sig själva, utmana vuxnas perspektiv, förbättra och öka sin egen förståelse om rätt till skydd. Man kan inte utöva sina rättigheter om man inte vet vilka rättigheter man har. Carolina Överlien forskare i Norge. Barn som ser våld i hemmet löper 6 gånger större risk att utsättas själva. Dessa barn har även större risk för olika typer av problem som ångest, suicidtankar, utåtagerande, depression etc. 2/3 av dessa barn är i behov av någon typ av behandling. Barn är aktörer i allra högsta grad och har strategier. Innan våldsepisoden försöker de förebygga genom att t.ex. höja rösten, passar på mamma och försöker att dämpa genom att t.ex. distrahera eller att ta på sig skulden för något de inte gjort. Under våldsepisoden försöker de att gå emellan där de tar slagen själva, avleder, säger ifrån eller försöker uppmärksamma andra(ringa, öppna dörren). Efter våldspisoden försöker de vara ett stöd, tröstar, tar föräldraroll och ibland försöker de även ge igen. Alla barn oavsett ålder och kön och situation handlar på ett eller annat sätt. Åldern är av betydelse men inte avgörande. Därför är det viktigt att vi ställer frågan, vad gjorde du då? För att uppmärksamma barnet på att den faktiskt har handlat och försökt göra motstånd. Yngre barn har en kroppslig och beroendesituation som kan vara till motsättning, de äldre kan mer fysiskt gå emellan eller välja att lämna hemmet då de inte är i samma beroendeställning. Behrang Miri mångsysslare. Diskuterade kring hur vi kan komma bort från vi- och detänk. Hur kan vi se ungdomarna som våra kunskapskällor? Alla barn ska ha samma förutsättningar men alla har inte samma förutsättningar hemifrån/i grunden. För mer information läs: ÖSF Maria Larm Teamledare Brunflo Hälsocentral Distriktssköterska BVC Jämtlands Läns Landsting Östermalms Sjukvårdsförening Kombinationstjänst för distriktssköterska Östermalms Sjukvårdsförening söker en kvalificerad distriktssköterska till en nyinrättad tjänst. Tjänsten innebär att leda och fördela arbetet och att dessutom vara aktiv i mottagningens löpande patientarbete. Tjänsten kommer att utformas i samarbete mellan den nya medarbetaren och den verksamhetsansvariga. Samråd kommer även att ske med övrig personal. Tillträde i september oktober Läs mer om mottagningen på Kontakta gärna Annika Strandell för ytterligare information. Sista ansökningsdag 30 juni. Ansökan skickas till Annika Strandell, Värtavägen 17, Stockholm. Hälsan i Centrum

16 Distriktssköterskans vardag och framtid 7 8 oktober 2013 Uppsala kongress och konferens 16 Hälsan i Centrum 2 13

17 Program (preliminärt) Måndag 7 oktober Registrering, fika, utställarbesök Inledning Peter Egardt, landshövding Uppsala län Kristina Hesslund ordförande DSF Distriktssköterskan igår, idag och i framtiden Lunch, utställarbesök Parallella seminarier Trappan-barn från utsatta familjer Ylva Enström Självskadebeteende Kent Inge Perseius Äldre och läkemedel Christina Mörk Fika, utställarbesök Beteende, bemötande och professionalism Ola Polmé Middag med underhållning av Hybris Tisdag 8 oktober Kort inledning Kristina Hesslund E-hälsa Carina Nilsson Telefonrådgivning, kommunikation och patientsäkerhet Annica Ernesäter Fika, utställarbesök Parallella seminarier Barn som far illa Steven Lucas Hälsa för äldre Ulla Falk Seniorhälsa Ann-Christin Baar Lunch, utställarbesök Årets distriktssköterska, stipendier Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor Ylva Lyander m.fl Fika Karisma Kicken Camilla Levay och Cecilia Lindberg, Arbetskraft Avslutning Kristina Hesslund Välkomna till intressanta och inspirerande dagar tillsammans med kollegor från hela landet! Reservation för ev. förändringar i programmet. Uppdaterat program finns på hemsidan Hälsan i Centrum

18 Information Anmälan Sker via hemsidan senast 1 september. Anmälan är bindande och antalet deltagare är begränsat. Bokad plats får överlåtas till annan deltagare. Konferensavgift Medlem i DSF betalar kr* för två dagar och kr för en dag**. Icke medlemmar betalar kr för två dagar* och kr för en dag** * I priset ingår kaffe/te, lunch båda dagarna samt middag måndag kväll. ** I priset ingår kaffe/te och lunch. Middag måndag kväll kostar 500 kr extra. Boende Hotell bokar du själv så snart som möjligt. Vi har fått specialpriser på några hotell. Kom ihåg att uppge Distriktssköterskeföreningen/alt kod när du bokar! Scandic Uplandia, Dragarbrunnsgatan 32 Telefon: Enkelrum 1495:-, dubbelrum 1595:- Hotell Linné, Skolgatan 45 Telefon: Enkelrum 949:-, Dubbelrum 1199:- Hotell Uppsala, Kungsgatan 27 Telefon: Enkelrum 734/1165 :- Dubbelrum 834/1332:- Kod Hotell och Vandrarhem Kungsängstorg 6 Telefon: Uppsala Konsert & Kongress 18 Hälsan i Centrum 2 13

19 Kursinformation Ät- och näringsproblem hos äldre och svårt sjuka patienter i primärvården En kurs för distriktssköterskor 7,5hp Behöver du fördjupade kunskaper om prevention och behandling av undernäring? Vill du förbättra nutritionsvården för äldre och svårt sjuka patienter? Önskar du kunskap om förskrivning av kosttillägg? Målet är att du som kursdeltagare ska få fördjupade kunskaper om nutritionsproblem och behov av nutritionsstöd med ett förhållningssätt där du kan identifiera individuella behov och reflektera över hur viktig god nutritionsvård är för den enskilda patientens välbefinnande. Efter kursen kommer du att kunna identifiera risk för undernäring samt bedöma och analysera nutritionsproblem planera och utföra omvårdnadsåtgärder samt följa upp och utvärdera resultatet av vidtagna åtgärder skilja på nutritionsbehov för patienter i tidigt och sent palliativt skede tillämpa nutritionsvård utifrån patientens individuella behov Efter avslutad kurs får du som distriktssköterska verksam i primärvården i Stockholms län rätt att förskriva kosttillägg. Mera information se > ämne: nutrition Sista anmälningsdag är Hälsan i Centrum

20 LOKALFÖRENINGAR GÖTEBORG Lyckad utbildningseftermiddag med tema nutrition Efter lång planering kunde vi till slut anordna utbildning i nutrition som spände över alla åldrar. Eftermiddag blev verkligen lyckad med föreläsare som delgav oss sina erfarenheter på ett lättsamt sätt. Dietisten Cecilia Hedström pratade om mat för barn. Mat för äldre höll dietisten Birgitta Frones i och under rubriken "Hur skall vi förhålla oss till mat, vad skall vi ge för råd" höll matkonsulenten Elenor Schutt en bejublad föreläsning. Det var drygt 85 personer som kom till utbildningen. Samtliga tyckte att eftermiddagen var lyckad! Att vi lyckades med eftermiddagen och kunde ha så bra föreläsare i trevliga lokaler, har vi våra sponsorer att tacka för. Efter avslutad utbildning tog vårt årsmöte vid. Vid årsmötet avtackades vår ordförande Eva Danieli och vår sekretare Anita Thanner. Till ny ordförande valdes Christina Hammenfors. Efter årsmötet intog medlemmarna en god buffé med lämplig dryck därtill. Gull Axhav Vice ordförande DSF Göteborg SÖRMLAND Distriktssköterskans Dag utbildningsdag den 2 oktober kl i Pingstkyrkan, Katrineholm Föreläsningar under dagen: Aina Nilsson, Primärvårdschef, inledningstalar Anna Bohlin Överviktiga barn Karin Josefsson Vård av äldre Systerföreningen Somaya Hedersvåld Dagen avslutas med en föreläsning av skådespelerskan Solveig Ternström Många utställare finns på plats under hela dagen. Bussar kommer att gå från Eskilstuna via Malmköping/Flen samt från Nyköping OBS! Begränsat antal platser på bussarna, först till kvarn gäller. Alla distriktssköterskor och distriktssköterskestudenter i Sörmland är välkomna! Solveig Ternström Anmälan är bindande och görs till ordförande Marine Gustavsson, marinegustavsson@telia.com eller telefonnummer senast 31/8, efteranmälan tas emot i mån av plats. Dagen är avgiftsfri. Välkomna! 20 Hälsan i Centrum 2 13