Innehåll. Hälsan i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. www.distriktsskoterska.se. Hälsan i centrum"

Transkript

1 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Hälsan i centrum Årgång Nr 2 Medlemsblad för Distriktssköterskeföreningen. Utkommer med 4 nummer per år (mars, juni, oktober och december). ISSN Omslagsbild: Vadim Samarkin Fotolia Ansvarig utgivare: Kristina Hesslund Redaktionskommitté Farideh Jam Mona Jonsson Prenumerationer: Lisbeth Andersson Distriktssköterskeföreningen Ordförande: Kristina Hesslund Krokusvägen 14, Göteborg Telefon: Vice Ordförande: Annika Wall Stockholm Telefon: Kassör: Lisbeth Andersson Pilgatan 8, Falköping Telefon: bostad Postgiro: Bankgiro: Medlemsavgift 240: (Studerande/pensionär 100: ) Om Du vill bli medlem i, eller önskar utträde ur Distriktssköterskeföreningen, skall Du anmäla detta till föreningens kassör i Ditt län. Se adressförteckning på hemsidan, Innehåll 2 I Fokus 3 Dilip Lagevik ny styrelsemedlem 5 Tack från avgående redaktörer 6 Nya rön kan förklara uppkomsten av typ 2-diabetes 7 Allergi eller inte en fråga om utslag 11 Ordförandedagar samt fullmäktige Sjuksköterskor som patienters företrädare 14 Barnrättsdagarna i Örebro 16 Program & information om DSF-kongressen 20 Information från lokalföreningar 22 Nytt namn Närhälsan 23 Levnadsvaneprojektet 24 Sociala medier i sjukvård och hälsa 26 Viktigt att anpassa tidiga insatser för barn med autism 27 Gamla pappor får oftare autistiska barnbarn 28 Bokrecensioner 32 Styrelse och redaktionskommitté DSF Annonser: Mediahuset i Göteborg AB Helen Semmelhofer Marieholmsgatan 10 C Göteborg Telefon: Layout: Peo Göthesson Tryckt hos Åkessons Tryckeriaktiebolag, Emmaboda. Tel MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI LICENSNUMMER LICENSNUMMER LICENSNUMMER

2 I Fokus Tre lärorika år som ordförande Det finns mycket kompetens i föreningen och allt kan inte finnas i styrelsen Jag har efter tre år som ordförande äntligen börjat förstå vad uppdraget innebär jag är en sambandscentral! Det känns som om det mesta ska gå via mig och jag förväntas ha kontrollen. Inte alltid helt lätt att leva upp till och ibland blir det fel. Mycket har jag lärt mig på den här tiden men jag har också insett hur lite jag kan. Det har blivit en utmaning att lära mig mer. Jag har också insett behovet av klara och tydliga riktlinjer för styrelsearbetet och föreningsuppdragen. Man kan nog aldrig bli för tydlig, det finns alltid möjlighet till missförstånd. Styrelsen är engagerad i många olika projekt och uppdrag. Levnadsvaneprojektet finns beskrivet i en artikel i tidningen. Andra projekt är Bättre vård för de mest sjuka äldre, Säker läkemedelanvändning i Primärvård, Nationellt Primärvårdsregister och Nordiskt samarbete för Sjuksköterskor som arbetar med Barn. Jag misstänker att det finns fler projekt som ni andra som är medlemmar i föreningen också är engagerade i som distriktssköterskor. Det skulle vara intressant att veta vad och hur många projekt föreningens medlemmar är engagerade i. Ni får gärna höra av er till mig. Vet vi i styrelsen om vad som sker i landet är det lättare att stötta men det är också ett sätt att synliggöra föreningen på. Det är kanske någon som kunde skriva något i tidningen? Häromdagen blev jag kontaktad av SFAM (vår motsvarighet för läkare) De var intresserade av ett kommande samarbete med syfte att förbättra vår fortbildning och kompetensutveckling. Många distriktsläkare upplever idag att det varken finns pengar eller tid för utbildning och risken är stor att det inte blir någon kompetensutveckling alls. Vissa upplever att det inte ens finns tid för samarbete på sin egen enhet. Jag kunde bara hålla med och vi bestämde att vi skulle försöka göra något gemensamt åt detta. Föreningen fortsätter att tappa medlemmar. Vi kanske ska börja tänka nytt och tänka om? Istället för att försöka jaga nya medlemmar kanske vi ska försöka göra föreningen så attraktiv att man söker sig till oss? Då måste vi dels vara synliga, både i medier och i verkligheten men också vara nytänkande. Jag tror att vi ska försöka samverka mer med andra föreningar och kanske ta vara på goda exempel. Jag tror också att vi i Sverigestyrelsen ska försöka ha mer kontakt med de lokala föreningarna och kanske bilda nätverk och arbetsgrupper för specifika frågor. Det finns mycket kompetens i föreningen och allt kan inte finnas i styrelsen. Glöm inte bort vår kongress i Uppsala 7-8 oktober ett utmärkt tillfälle till fortbildning! Önskar er alla en riktigt skön och avkopplande sommar! Kristina Hesslund Ordförande för DSF i Sverige Distriktssköterskans vardag och framtid 7 8 oktober 2013 Uppsala kongress och konferens 2 Hälsan i Centrum 2 13

3 DSF Dilip Lagevik ny medlem i DSFs Sverigestyrelse Dilip Lagevik Först och främst vill jag tacka alla delegater på DSF Riksmöte för att jag har fått mandat att representera medlemmarna i DSF riksstyrelsen. Jag bor i Barkarby, Järfälla. Är officiellt född 1967, i Bombay (Mumbai), men är adopterad och uppvuxen i Ockelbo ett "litet" samhälle i Gästrikland. Är gift och har fyra barn. Blev färdig sjuksköterska 1993, efter avslutad sjuksköterskeutbildning på Röda Korsets sjuksköterskeskola, Sabbatsbergs sjukhus. Studerade till distriktsköterska på vårdhögskolan i Falun och blev färdig år Den 2:a maj börjar jag en ny tjänst som distriktssköterska på Runby Vårdcentral, Upplands Väsby. Som styrelsemedlem i DSF riksstyrelsen, vill jag jobba med att sprida DSF varumärke bland allmänheten och bland media. Jag vill dessutom se till att riksstyrelsen har mer regelbunden kontakt med de lokala föreningarna. Ett ledord i mitt styrelsearbete på riksplanet, får bli ett citat som moder Teresa lär har sagt: "Det är svårt att åstadkomma stora förändringar, men många små med lite kärlek". Dilip Lagevik Annons Hälsan i Centrum

4 Annons

5 DSF Tack för mig Vill tacka er alla för förtroendet, för att jag under tre års tid fått vara med att göra denna, vår medlemstidning. Det har varit spännande, roligt och lärorikt men också stundvis tidskrävande. Det har blivit många sena kvällar när dagen för manusstopp närmat sig och det har blivit många sena mail till Peo på Mediahuset i Göteborg. Jag tror övriga i redaktionskommittén känner igen sig i detta. Men vi har lyckats få ihop ett nummer vid varje utgivningstillfälle och jag tycker att vi lyckats bra. Det kommer att kännas lite tomt när jag nu lämnar över till de nyvalda samt omvalda medlemmarna i redaktionskommittén och jag vill passa på att önska er stort lycka till! Det kan hända att jag någon gång framöver skriver en bokrecension eller så. :-) Närmare presentation av de nya medlemmarna i redaktionskommittén kommer i nästa nummer av Hälsan i Centrum, nr 3, Ha det nu så bra och glöm inte att bidra till tidningen! Önskar er alla en skön och härlig sommar! Ylva Wendle Sundbom Avgående redaktionskommittén Till er läsare Som avgående medlem i redaktionskommittén vill jag tacka er alla för förtroendet under tre år med att ta fram 12 nummer av tidningen Hälsan i Centrum. Det har varit spännande och intressant att intervjua och skriva om kollegor i Sverige och i Finland. Det roligaste har varit att genom tidningen i olika sammanhang haft möjlighet träffa så många engagerade, professionella och trevliga distriktssköterskor. Ett stort tack för ert bidrag till tidningen. Jag kommer nog fortsatt att skicka artiklar till tidningen, det är svårt att sluta tvärt. Jag vill härmed önska den nya redaktionskommittén lycka till samt skickar en hälsning till Peo och alla andra på Mediahuset i Göteborg. Önskar er en riktigt skön sommar! Tack för mig! Leila Haapaniemi Hälsan i Centrum

6 DIABETES Nya rön kan förklara uppkomsten av typ 2-diabetes Ett stort steg mot en förståelse av hur typ 2-diabetes uppstår har tagits av forskare vid Linköpings universitet. Genom ett systembiologiskt angreppssätt kan de peka ut ett enskilt protein som har en avgörande roll när fettvävnaden blir okänslig för insulin. Vi har tidigare funnit att proteinet mtor har en central roll och har nu visat att en nedreglering av aktiviteten hos mtor kan förklara i princip alla förändringar som observeras i fettvävnaden, hävdar forskarna vars resultat publiceras i tidskriften Journal of Biological Chemistry. Det gör att vi börjar närma oss en helhetsförståelse av hur typ 2-diabetes uppstår. Nedregleringen av mtor kommer sig troligen av att stora fettceller måste stoppa sin tillväxt för att inte spricka. Vår studie visar att denna nedreglering leder till insulinresistens hos fettcellerna. Eftersom fettet då inte kan lagras i fettcellerna i samma utsträckning som tidigare kommer alltmer fett att hamna i andra organ, som även de blir insulinresistenta, säger Peter Strålfors, professor i cellbiologi och ansvarig för den experimentella delen av projektet. Typ 2-diabetes är tätt kopplad till övervikt och fetma. En viktig och tidig komponent i sjukdomsutvecklingen är att fettcellerna reagerar dåligt på insulin i blodet. Denna insulinresistens märks i många av cellens funktioner, men det har varit svårt att få en överblick över vad som är orsak och verkan. Ett problem har varit att forskningsdata varit väldigt fragmenterade och hämtade från olika modellsystem till exempel möss och cellinjer som inte varit kompatibla med varandra eller med människor. Linköpingsforskarna sammanställde de data för fettceller från riktiga patienter som de samlat på sig under de senaste åren och kompletterade dem med nya experiment. På så vis fick de internt konsistenta data över förändringar i cellernas kontrollsystem hos diabetespatienter jämfört med friska personer. Det är första gången som sådana internt konsistenta data har funnits och de skapar helt nya möjligheter för matematisk modellering. Vi kan systematiskt utvärdera olika hypoteser om hur insulinresistens uppstår, säger Gunnar Cedersund, teoretisk fysiker och systembiolog som ansvarat för den teoretiska modelleringsdelen i projektet. Studien har finansierats av Diabetesfonden, Novo Nordic Foundation, Linköpings universitet och Vetenskapsrådet. Kontakt: Gunnar Cedersund, forskarassistent Artikel: Insulin signaling in type 2 diabetes experimental and modeling analyses reveal mechanisms of insulin resistance in human adipocytes av Cecilia Brännmark, Elin Nyman, Siri Fagerholm, Linnéa Bergenholm, Eva- Maria Ekstrand, Gunnar Cedersund och Peter Strålfors. Journal of Biological Chemistry April 5, doi: /jbc.M Hälsan i Centrum 2 13

7 ALLERGI Allergi eller inte en fråga om utslag Hudsymtom hos barn är en vanlig orsak till konsultationer inom primärvården. Föräldrar undrar ofta om hudsymtomen kan vara orsakade av allergi. Vi vill med denna artikel förmedla kunskap kring hudsymtom hos barn som kan användas för att undvika onödiga allergiutredningar. Artikeln beskriver också när allergiutredningar måste göras. Ibland räcker det med en enkel undersökning av barnets hud för att lugna föräldrarnas farhågor, till exempel om man vid undersökning finner att det rör sig om ett tillstånd som aldrig har koppling till allergi såsom keratosis pilaris, ringorm, mollusker eller pityriasis rosea. Vid andra tillstånd är det inte lika enkelt att utesluta allergi som orsak till hudsymtomen bara genom att undersöka barnet. urtikariella utslag och eksem kan vara orsakade av allergi, men det är oftast omöjligt att skilja ut de med allergiskt utlösta besvär från de utan allergi bara genom att bedöma hudutslagen. Både urtikaria, som utspelar sig i dermis och därmed aldrig fjällar, och eksem, som drabbar både dermis och epidermis och ofta fjällar, är mycket vanliga tillstånd under barndomen och i de flesta fall behövs ingen allergiutredning. Akut urtikaria Allergi är ovanligt som orsak till akut urtikaria hos barn, detta trots att urtikaria är mycket vanligt förekommande vid akuta allergiska reaktioner. I en nyligen publicerad studie gjord i två större städer i Storbritannien och Grekland gick man igenom alla fall av urtikaria bland barn upp till 14 år som inkom akut och fann att endast 5,3% av fallen var utlösta av allergiska reaktioner mot födoämnen.(1) Den vanligaste orsaken till akut urtikaria hos barn är infektioner. Ofta uppstår akut urtikaria hos i övrigt friska och välmående barn utan någon tydlig utlösande faktor, så kallad idiopatisk urtikaria. Mindre vanliga orsaker är kontakturtikaria och reaktioner på läkemedel. Anamnesen och förloppet vid akut urtikaria är till stor hjälp i bedömning av om allergiutredning behöver göras. Allergi kan misstänkas då hudsymtomen uppstår inom två timmar efter exponering för det misstänkta allergenet och då urtikarian försvinner inom loppet av 24 timmar.(2) Akut urtikaria som ger symtom längre än 24 timmar är sannolikt infektionsutlöst eller idiopatisk. Den typiska anamnesen för ett barn med allergiskt utlöst akut urtikaria är att barnet ätit ett födoämne som nyligen introducerats eller som det vanligtvis inte äter hos små barn oftast ägg, mjölk, jord- eller trädnötter och hos äldre barn vanligtvis jord- eller trädnötter. Barnet har inom loppet av en halvtimme fått kliande myggbettsliknande utslag alternativt rodnade oregelbundna kliande fläckar över kroppen, vilka sprider sig och försvinner efter några timmar. Dessa barn orsakar sällan huvudbry då det är uppenbart att allergi kan vara orsak till symtomen. Utredning bör göras för misstänkt födoämne med pricktest eller med blodprov för analys av specifikt IgE i serum. Om vare sig familjen eller vårdpersonal har misstanke om något specifikt födoämne som orsak till den akut uppkomna urtikarian är allergiut- Hälsan i Centrum

8 ALLERGI redning vanligtvis överflödig. Undantaget är om det finns en stark oro för allergi i familjen som inte dämpas av lugnande besked. Då kan testning med standardpanel för vanliga födoämnen, till exempel fx5 vara indicerat. Barn och ungdomar med akut urtikaria där det samtidigt förekommit andra symtom talande för allergisk reaktion eller anafylaxi, såsom svullnadskänsla i halsen, ansiktsödem, andningsbesvär, kraftiga kräkningar eller medvetandepåverkan ska alltid utredas. Överväg remiss till barnläkare, allergiutredning ska göras utifrån anamnesen. Kontakturtikaria kan uppkomma hos barn som är allergiska mot födoämnen eller pälsdjur efter direktkontakt med födoämnet eller till exempel hundsaliv. Ofta har dessa barn en känd allergi. Om inte, ger testning mot utlösande allergen vanligtvis svar. Hudutslag i samband med läkemedel Uppkomst av utslag i samband med intag av läkemedel hos barn är vanligt. Frågan om det kan röra sig om allergi uppstår ofta även om allergi mycket sällan är orsaken.(3) Barn med läkemedelsrelaterade utslag som dessutom har andra symtom talande för allergi ska alltid utredas. Penicilliner och andra beta-laktam-antibiotika samt NSAID är de läkemedel som oftast orsakar allergiska reaktioner hos barn. Exantem ses inte sällan under pågående antibiotikabehandling, men orsakas inte av IgE-medierad allergi. Urtikaria är också vanligt förekommande och kan vara tecken på allergi mot läkemedel även om infektionen i sig är en vanligare utlösande faktor. Allergi mot läkemedel kan misstänkas vid uttalad urtikaria eller vid lindrig urtikaria som uppstår inom 72 timmar från behandlingsstart.(4) Remiss för allergiutredning till specialistmottagning bör skrivas i dessa fall. Vid urtikaria av lindrigare karaktär som uppstår efter 72 timmar behövs ingen allergiutredning men PC-provokation i lugnt skede är ofta av värde, mest för att lugna föräldrarna. Det är viktigt att förmedla att eksem primärt är en hudsjukdom relaterad till torr hud och ibland även till genetiska förändringar ledande till försämrad hudbarriär. Kronisk urtikaria Kronisk urtikaria definieras som kontinuerlig eller tätt återkommande urtikaria med ett förlopp överstigande sex veckor. Kronisk urtikaria hos barn är i stort sett aldrig utlöst av någon dold allergi och allergitestning utan specifik misstanke är inte meningsfullt. Det är väl känt att kronisk urtikaria utgör en stor belastning för barnet och familjen med påverkad livskvalitet som följd.(5) Utslagens intermittenta natur medför ofta att familjerna själva misstänker omgivningsfaktorer som orsak till utslagen. Ibland kan man utifrån anamnesen förstå att det rör sig om fysikalisk urtikaria. Oftast är dock genesen oklar och om gängse behandling med antihistamin inte fungerar tillfredställande så är remiss till barn- eller hudläkare att rekommendera. Eksem Eksem i barndomen har ofta ett intermittent förlopp. Det gör att många föräldrar misstänker att kost eller andra faktorer i omgivningen orsakar eksemet. Det är viktigt att förmedla att eksem primärt är en hudsjukdom relaterad till torr hud och ibland även till genetiska förändringar ledande till försämrad hudbarriär. Allergier kan dock bland vissa barn försämra eksemet, det gäller framför allt små barn med allergi mot födoämnen. Allergi mot mjölk och ägg är vanligast och förekommer även hos fullammade barn som exponeras för allergena proteiner via bröstmjölken. Bland barn med eksem under tre år är 20 30% födoämnesallergiska. Barn som utöver sitt eksem reagerar med andra symtom talande för allergi ska alltid utredas. Hos små barn med eksem som enda symtom ska man fundera över allergi om barnen inte svarar på gängse behandling eller om eksemet trots behandling är utbrett och besvärligt. Vanligtvis räcker det att testa för ägg och mjölk genom att undersöka specifika IgE antikroppar i serum eller att pricktesta. Om dessa tester är negativa är det mycket ovanligt med andra allergier som orsak till eksemet. Hos äldre barn har födoämnesallergier sällan betydelse för eksemet. Däremot kan allergi mot kvalster försämra eksem hos äldre barn och för dem med uttalade eller svårbehandlade eksem kan testning mot kvalster vara av värde.(6) Barn med allergi mot pollen eller pälsdjur kan bli sämre i sitt i eksem efter allergenexponering, men dessa barn har även andra symtom såsom rinit eller konjunktivit. Allergiska kontakteksem är ett ökande problem bland barn och ungdomar och epikutantestning kan vara aktuellt även för små barn. (7) Överväg remiss till hudläkare för alla barn med behandlingsresistenta eksem och särskilt för ungdomar med handeksem som inte svarar som förväntat på behandling. Bra att minnas Vid akut urtikaria som isolerat symtom kan man vanligtvis avstå allergiutredning om: 8 Hälsan i Centrum 2 13

9 ALLERGI urtikarian pågått längre än 24 timmar. det gått längre tid än två timmar mellan det att barnet ätit misstänkt födoämne och utslagen uppkommit. föräldrar eller vårdpersonal utifrån anamnesen inte har något specifikt misstänkt allergen (även om barnet ätit i relation till uppkomna utslag). Vid utslag i samband med läkemedel hos barn ska remiss för utredning skrivas: i alla fall där barn utöver hudsymtom haft andra symtom talande för allergisk reaktion. vid svår uttalad urtikaria. vid lindrig urtikaria som uppstått inom 72 timmar efter behandlingsstart med misstänkt läkemedel. Vid eksem kan allergi misstänkas som försämrande faktor: hos barn under 3 år med svåra eksem eller då eksemet inte svarar på adekvat behandling (vanligtvis allergi mot ägg eller mjölk). hos äldre barn med utbrett eller svårbehandlat atopiskt eksem (vanligtvis allergi mot kvalster). hos barn där kontakt med ett kontaktallergen, till exempel nickel eller färgämne, givit eksem på platsen för exponering eller hos äldre barn och ungdomar med handeksem (kontaktallergi). Natalia Ballardini Biträdande överläkare Allergimottagningen Sachsska barn och ungdomssjukhuset Södersjukhuset, Stockholm Carl-Fredrik Wahlgren Professor, överläkare Hudkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Referenser: 1. Konstantinou GN, Papadopoulos NG, Tavladaki T, Tsekoura T, Tsilimigaki A, Grattan CE. Childhood acute urticaria in northern and southern Europe shows a similar epidemiological pattern and significant meteorological influences. Pediatr Allergy Immunol Feb;22(1 Pt 1): Garzon DL, Kempker T, Piel P. Primary care management of food allergy and food intolerance. Nurse Pract Dec 16;36(12): Marrouche N, Grattan C. Childhood urticaria. Curr Opin Allergy Clin Immunol Oct;12(5): Stencilkommittén Sbsfb-ou-. Handläggning av misstänkta överkänslighetsreaktioner mot ß-laktam-antibiotika (penicillin, semisyntetiska penicilliner, cephalosporiner). Stencil Beattie PE, Lewis-Jones MS. A comparative study of impairment of quality of life in children with skin disease and children with other chronic childhood diseases. Br J Dermatol Jul;155(1): Host A, Andrae S, Charkin S, Diaz-Vazquez C, Dreborg S, Eigenmann PA, et al. Allergy testing in children: why, who, when and how? Allergy Jul;58(7): de Waard-van der Spek FB, Andersen KE, Darsow U, Mortz CG, Orton D, Worm M, et al. Allergic contact dermatitis in children: which factors are relevant? (review of the literature). Pediatr Allergy Immunol Feb 3. Artikeln har tidigare varit publicerad i Distriktsläkaren nr Bidra till att förbättra tidningens innehåll, vi tar gärna emot material! Låt tidningen spegla din och andra distriktssköterskors vardag, vision och situation! Hälsningar redaktionskommittén Hälsan i Centrum

10 DE MEST SJUKA ÄLDRE ny högskoleutbildning Här är 10-poängskursen för dig som vill fördjupa dina kunskaper i att identifiera och behandla äldre med komplexa behov. Att utveckla din egen yrkesroll och öka kunskapen om tvärprofessionellt arbete utanför sjukhuset Den här tvärprofessionella kursen som ger 10 högskolepoäng vänder sig till dig som är legitimerad läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut, verksamma i öppenvård utanför sjukhus. Ur kursinnehållet Områden som kommer att beröras: Gerontologi och geriatrik Helhetssyn och situationsorienterad vård i relation till sjukdomsorienterad vård. Brytpunktbedömning och palliativ vård Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer i vården av äldre: nutritionsbedömning, sår, fallrisk, läkemedelsgenomgångar, äldre och läkemedel och vård i livets slut Prevention, förebyggande hälsoarbete och funktionsstödjande åtgärder relaterat till kvalitetsindikatorerna Läkemedel och äldre Hemsjukvård Lagstiftning/uppdrag Verktyg och metoder för bedömning Teknik/hjälpmedel Kursansvarig Centrum för allmänmedicin, CeFAM, Enheten för fortbildning, Institutionen Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Tid och plats Kursen startar Kursen går under hela hösten. Totalt tio kursdagar med två veckors mellanrum, samt två studiedagar. Karolinska Institutet Campus Syd, Huddinge. Alfred Nobels allé 12, Plan 5, CeFAM Pris kr exklusive moms. Litteratur och kaffe ingår i kurspriset. Mer information Du kan läsa mer om kursen nedan, i bifogat kursinformationsblad och på CeFAMs hemsida (under kurser sök på Äldres hälsa) eller på KIs sida för uppdragutbildningar (sök på De mest sjuka äldre). För ytterligare information kontakta: Sonja Modin, kursledare, specialist i allmänmedicin, med.dr. E-post: För administrativa frågor, kontakta: Ulla Finati, projektkoordinator Karolinska Institutet Uppdragsutbildning E-post: Tel: Anmälan Sista anmälningsdag är

11 DSF Ordförandedagar samt fullmäktige 2013 Ordförandedagar samt fullmäktige hölls på Clarion Hotell i Uppsala april Styrelsemedlemmar från olika delar av landet strålade samman. Förutom trevligt umgänge, god mat och många givande samtal så var det mycket som skulle avhandlas. Stefan Lundberg från Vårdförbundet höll en föreläsning om styrelsearbete i den ideella föreningen. Han gick igenom distriktssköterskeföreningens stadgar och bjöd in till diskussion om dessa. Är det bra som det är? Vad förbättras? Ett förslag lades fram att paketera om de nationella stadgarna och de lokala stadgarna till en och samma. Årsmöten/stadgar blir mer lika med samma ramar. Stefan Lundberg gav oss rådet att se stadgarna som en reklamfolder för distriktssköterskeföreningen. En beskrivning på vad vi gör och verkar för. Något som kan locka nya medlemmar. Viktigt att de är tydligt skrivna. När det gäller styrelsearbetet är det viktigt med genomtänkta arvoden, öppet redovisade. Fullmäktige Sammanfattning verksamhetsberättelse 2012 Distriktssköterskeföreningens viktigaste uppgift är att stärka distriktssköterskans profession. Detta är särskilt viktigt när många omorganisationer sker i landet i samband med vårdval samt kommunalisering av hemsjukvård. Föreningen har tyvärr tappat medlemmar under de senaste åren och flera lokala föreningar har svårigheter att få ihop en styrelse. Antalet medlemmar var ca 3584 den 31 december Föreningen har minskat med ca 163 medlemmar sedan 31 december Styrelsen för distriktssköterskeföreningen har haft sex protokollförda sammanträden och sex telefonmöten under året För att läsa mer från verksamhetsberättelsen samt verksamhetsberätteler från de lokala föreningarna se www. distriktsskoterska.se under dokument, verksamhetsberättelse Sammanfattning verksamhetsplan för 2013 Under 2013 ska distriktssköterskeföreningen verka föra att: öka medlemsantalet t.ex. genom kontakter med högskolorna, föra ut kunskap om distriktssköterskans profession och verksamhet, medverka i projekt som rör distriktssköterskans verksamhetsområde såsom sjuksköterskors samtal om levnadsvanor samt Bättre vård för de mest sjuka äldre, besvara remisser som rör vårt verksamhetsområde, synliggöra föreningen genom tidskriften Hälsan i Centrum, distriktssköterskeföreningens hemsida samt andra medier som kan vara aktuella, genomföra kongress i Uppsala 7-8 oktober Hälsan i Centrum

12 DSF Samverka med: Distriktssköterskeföreningens lokala föreningar, Svensk sjuksköterskeförening och övriga riksföreningars sektioner och nätverk, Vårdförbundet, Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), Nordiskt samarbete för Sjuksköterskor som arbetar med Barn (NoSB), Universitet, högskolor och andra forsknings- och utvecklingsenheter. Val av styrelseledamöter 2013 Efter rösträkning beslutar Fullmäktige att välja följande styrelseledamöter: Eva Gunnarsson, omval 2 år Chatrin Persson, omval 2 år Kristina Rehndal-Laage, omval 2 år Dilip Lagevik, nyval 2 år Fullmäktige beslutar att godta styrelsens önskan om att adjungera Katarina Persson i styrelsen under hela Fullmäktige beslutade att till revisorer välja: Anna-Carin Felldin Örebro, omval 1 år Katarina Hinders-Eriksson Hedemora, nyval 1 år Fullmäktige beslutade att till revisorssuppleanter välja: Ros-Marie Eriksson Dalarna, omval 1 år (1:a suppl.) Margaretha Hempf Gotland, nyval 1 år Val av redaktionskommitté Leila Happaniemi samt Ylva Wendle Sundbom avgår efter tre år. Fullmäktige beslutar att till redaktionskommittén välja: Farideh Jam, omval 2 år Mona Jonsson, omval 2 år Anna-Carin Lundvall, nyval 2 år Monika Nyman, nyval 2 år Valberedning 2013 Fullmäktige beslutade att valberedningen ska bestå av tre ledamöter och väljer följande: Maria Larm Jämtland, omval 1 år (sammankallande) Katarina Persson Jämtland, nyval 1 år Kristina Hammenfors Göteborg, nyval 1 år För att se protokoll från fullmäktige i sin helhet var god se under dokument, fullmäktige, Ylva Wendle Sundbom Redaktionskommittén Information om avhandlingen: Sjuksköterskor som patienters företrädare Med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter i kommunal hälso- och sjukvård Anna Josse Eklund är distriktssköterska och disputerade nyligen inom ämnet omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet. Innan forskarutbildningen arbetade Anna i flera år inom kommunal hälsooch sjukvård, främst på korrtidsboende. Hon har också arbetat som universitetsadjunkt på sjuksköterske- och distriktssköterskeutbildningarna vid Karlstads universitet. Under sina år vid universitetet har Anna verkat inom doktorandsektionen av Karlstads studentkår, det sista året som sektionens ordförande. I en ny avhandling från Karlstads universitet undersöker Anna Josse Anna Josse Eklund Eklund sjuksköterskors företrädarskap för äldre patienter i svensk kommunal hälso- och sjukvård ur sjuksköterskors perspektiv. Genom att belysa företrädarskap för äldre patienter hoppas Anna öka intresset för sjuksköterskors företrädarskap och att medvetandegöra sjuksköterskor, patienter, närstående, chefer och beslutsfattare om företrädarskap som en del av omvårdnad. Bakgrund: Äldre personer i behov av omvårdnad kan vara speciellt sårbara på grund av långvarig sjukdom, nedsatt kognitiv förmåga och andra förändringar som åldrandet kan medföra, och kan därmed ha svårigheter att kommu- 12 Hälsan i Centrum 2 13

13 AVHANDLING Ju mer kompetenta sjuksköterskor skattar sig vara, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap nicera sina behov och önskemål. Förändringarna och känslomässiga reaktioner på dessa, kan ha en kumulativ effekt och på så sätt göra de äldre personerna extra sårbara. Därmed kan de vara i behov av en person som företräder dem och deras rättigheter. Företrädaren kan vara en närstående, en kontaktperson, en sjuksköterska eller annan person inom hälso- och sjukvården som känner patienten, dennes behov, önskemål och intressen. Sjuksköterskors företrädarskap för äldre patienter har studerats i begränsad omfattning tidigare och har då beskrivits som att respektera patienters grundläggande behov såsom autonomi, värdighet och integritet. Sjuksköterskor kan företräda äldre patienter när de bevakar patienters rättigheter och främjar deras välbefinnande eller när de till exempel hjälper patienter att få tillgång till olika former av service, påskyndar installationer av hjälpmedel och underlättar kommunikation mellan patienter och andra vårdgivare. Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera sjuksköterskors och chefers attityder till mikrosocialt företrädarskap för patienter, faktorer relaterade med företrädarskap med huvudsakligt fokus på företrädarskap för äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård samt att psykometriskt testa översättningen av instrumentet Attitudes toward Patient Advocacy Scale-Attitudes toward MIcrosocial Advocacy (APAS- AMIA). I en kvantitativ tvärsnittstudie besvarade 207 sjuksköterskor och 23 chefer i kommunal hälso-och sjukvård frågor om företrädarskap, yrkeskompetens, personlighet, vårdkvalitet och organisationsklimat vilket resulterade i tre delstudier. I den fjärde delstudien, som var en fenomenografisk intervjustudie, studerades 18 sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap. Avhandlingens resultat visade att både sjuksköterskor och chefer visade positiva attityder till företrädarskap, framför allt för oförmögna patienter. Två områden av yrkeskompetens, en dimension av vårdkvalitet och två organisatoriska dimensioner påverkade sjuksköterskors attityder till företrädarskap. Intervjustudien visade att sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar företrädarskap omfattar tre hierarkiskt relaterade nivåer: sjuksköterskans karaktärsdrag, sjuksköterskans förhållande till patienten och arbetsplatsens beskaffenhet. Den svenska psykometriska testningen av instrumentet APAS-AMIA resulterade i en svensk version med 33 påståenden i en fyrfaktorstruktur (APAS-AMIA/SE): Stödja patienternas önskemål och beslutsfattande, Värna om patienternas vård, Stödja patienterna att kommunicera sina önskemål och Respektera patienternas önskemål om att inte delta i beslut. Slutsatser: Ju mer kompetenta sjuksköterskor skattar sig vara, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap. Sjuksköterskor uppfattar att de behöver kunskap och erfarenhet för att känna sig trygga att företräda patienter. Detta visar att det är betydelsefullt att upprätthålla och vidareutveckla sjuksköterskors yrkeskompetens för att de ska kunna företräda patienter. Ju större betydelse sjuksköterskor tillskriver betydelsen av kvalitet i vården av äldre, desto mer positiva attityder har de till företrädarskap. Detta indikerar att sjuksköterskor verkar för god vårdkvalitet genom företrädarskap. Sjuksköterskor uppfattar att de behöver känna patienter och deras behov och önskemål för att de ska känna sig rustade att företräda dem. Detta visar att det är viktigt att skapa organisatoriska förutsättningar för att sjuksköterskor och patienter ska kunna etablera en relation. Organisationen påverkar sjuksköterskors attityder till företrädarskap. Detta visar på betydelsen av en välfungerande organisation för att sjuksköterskor ska känna sig säkra att företräda patienter. Avhandlingen kan läsas i sin helhet på: record.jsf?pid=diva2: Anna Josse Eklund Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper Hälsan i Centrum

14 BARN Sammanställning av Barnrättsdagarna i Örebro april 2013 Hela konferensen skedde i Conventums lokaler där över 800 personer deltog. Vi hade en moderator som heter Martin Björgell, ung och vältalig som även deltog ifjol. Han började med att presentera barn från Brickebackens skola 6A i en film om hur barn anser att man kan involvera barn mer i deltagande utifrån barnkonventionen. Det som framkom från de var bl.a. att alla barn är lika mycket värda och lika viktiga, vuxna bör lyssna mer på barnen, vuxna ska visa intresse och ej ta barn för givet och att barn bör ha större delaktighet. Dessa barn kom senare in och deltog i konferensen. Lennart Bondesson Örebro Kommun, hälsade alla välkommen till Örebro och berättade om kommunen och deras delaktighet att förankra barnkonventionen i verksamheten. Han tryckte på att ta rätt beslut utifrån barns perspektiv. Maria Larsson Barn och äldreminister, berättade om barns rättigheter, och att barnkonventionen är tydlig- barn har rätt att komma till tals! Barn har rättigheter men är beroende av vuxna, vi har skyldigheter. Dagligen kommer de vuxnas behov före. Ofta far barn illa p.g.a. lathet, okunskap, dåligt ansvar och dåliga undanflykter. Barn har rätt att framföra sina åsikter i frågor som rör de och deras åsikt ska vara en del av underlaget för beslut. Därför bör vi möta de med respekt och faktiskt se att barn tillför perspektiv. Vi måste våga prata om det som är svårt och våga lägga oss i för att kunna tillgodose deras behov. Ge barnet relevant information och möjlighet att framföra sin åsikt när det gäller beslut kring barnet. Det finns lagstiftning med det fungerar inte alltid, därför är det ALLAS ansvar att se till barns rättigheter. BK har funnits i 25 år. En proposition som kommit är att barn och unga ska få med sig någon när socialtjänst ska besluta eller göra beslut när barn och unga är involverade. Översyn av barns rättigheter i barns rätt, utförs av Anita Wikström ny utredning för att förändra svensk lag och förbättra implementering av barnkonventionen. Fredrik Malmberg Barnombudsmannen Viktigt att kunna se varje enskilt barn som en egen individ. Mänskliga rättigheter, FN Barnrättskommitté har begärt svar från Sverige angående barn i fängelse men inte fått svar om detta fanns det 3000 inlåsta barn som isolerats i timmar, dygn etc när utredning pågår! Denna information Barn- och äldreminister Maria Larsson på Barnrättsdagarna i Örebro. är nu vidarebefordrat till regering och andra beslutsfattare. Justitieutskottet kallade det en skam för Sverige, men barnen har lyckats informera om hur det ser ut i Sverige. Välfärd skyddar inte mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Vårt budskap till barnen vi är många och vi hör Er! Info till barnen att det finns hjälp, lagar etc. Barn har bedömt faran och utifrån detta handlingsmöjligheten. De har levt i våldet, missbruket, mobbing och olika sorters utsatthet. De upplever att vi inte lyssnar på dem. Vilket innebär: De får bära dubbel börda. De ska veta att vi finns! Vet barn sina rättigheter? Att de kan få hjälp? Informeras det i t.ex. skolorna? Vi måste bistå barnen att själva förändra. Barn kan informera andra barn. Alla barn gör medvetna val utifrån just deras situation. Ta barnet på allvar. Vi tror att vi skyddar barn genom att inte informera de men då lämnar vi de ensamma i skuggan av t.ex. våldet. Barn SKA veta vilket stöd som finns. B.O Hemsida dialogforum forum.barnombudsmannen.se Erik Amnå professor, Örebro Universitet. Menar att samhällsengagemang är viktigt för barns rättigheter. Han har gjort flertal studier om t.ex. ungas engagemang i att påverka. Ungdomar engagerar sig sällan men de få som gör det är väl insatta och det är de vi kommer se på högre positioner i framtiden. 14 Hälsan i Centrum 2 13

15 BARN Man kan inte utöva sina rättigheter om man inte vet vilka rättigheter man har Gerison Landsdown brittiska från Sveriges elevråd. Funderar på barns delaktighet i samhället; skola, idrott, kommun, hemma, sjukhus etc. och vad det betyder för barnens liv? Många anser att barn redan har för många rättigheter och att vi måste börja dämpa de lite. Men hon anser att vi ska se till barnkonventionens art. 12 om barns delaktighet och att alla barn som kan ge en åsikt skall få göra det. Även om det är en liten baby kan man tyda kroppsspråk, ansiktsuttryck, kommunikation etc. Hon menar även att det finns olika former av delaktighet bl.a. där vuxna leder mötet, vuxen och barn leder tillsammans eller att barnen leder själva och tar upp vad problemet är men att vuxna deltar som åskådare / bisittare. Det är av stor relevans att barn får deltaga för då kan de t.ex. skydda sig själva, utmana vuxnas perspektiv, förbättra och öka sin egen förståelse om rätt till skydd. Man kan inte utöva sina rättigheter om man inte vet vilka rättigheter man har. Carolina Överlien forskare i Norge. Barn som ser våld i hemmet löper 6 gånger större risk att utsättas själva. Dessa barn har även större risk för olika typer av problem som ångest, suicidtankar, utåtagerande, depression etc. 2/3 av dessa barn är i behov av någon typ av behandling. Barn är aktörer i allra högsta grad och har strategier. Innan våldsepisoden försöker de förebygga genom att t.ex. höja rösten, passar på mamma och försöker att dämpa genom att t.ex. distrahera eller att ta på sig skulden för något de inte gjort. Under våldsepisoden försöker de att gå emellan där de tar slagen själva, avleder, säger ifrån eller försöker uppmärksamma andra(ringa, öppna dörren). Efter våldspisoden försöker de vara ett stöd, tröstar, tar föräldraroll och ibland försöker de även ge igen. Alla barn oavsett ålder och kön och situation handlar på ett eller annat sätt. Åldern är av betydelse men inte avgörande. Därför är det viktigt att vi ställer frågan, vad gjorde du då? För att uppmärksamma barnet på att den faktiskt har handlat och försökt göra motstånd. Yngre barn har en kroppslig och beroendesituation som kan vara till motsättning, de äldre kan mer fysiskt gå emellan eller välja att lämna hemmet då de inte är i samma beroendeställning. Behrang Miri mångsysslare. Diskuterade kring hur vi kan komma bort från vi- och detänk. Hur kan vi se ungdomarna som våra kunskapskällor? Alla barn ska ha samma förutsättningar men alla har inte samma förutsättningar hemifrån/i grunden. För mer information läs: ÖSF Maria Larm Teamledare Brunflo Hälsocentral Distriktssköterska BVC Jämtlands Läns Landsting Östermalms Sjukvårdsförening Kombinationstjänst för distriktssköterska Östermalms Sjukvårdsförening söker en kvalificerad distriktssköterska till en nyinrättad tjänst. Tjänsten innebär att leda och fördela arbetet och att dessutom vara aktiv i mottagningens löpande patientarbete. Tjänsten kommer att utformas i samarbete mellan den nya medarbetaren och den verksamhetsansvariga. Samråd kommer även att ske med övrig personal. Tillträde i september oktober Läs mer om mottagningen på Kontakta gärna Annika Strandell för ytterligare information. Sista ansökningsdag 30 juni. Ansökan skickas till Annika Strandell, Värtavägen 17, Stockholm. Hälsan i Centrum

16 Distriktssköterskans vardag och framtid 7 8 oktober 2013 Uppsala kongress och konferens 16 Hälsan i Centrum 2 13

17 Program (preliminärt) Måndag 7 oktober Registrering, fika, utställarbesök Inledning Peter Egardt, landshövding Uppsala län Kristina Hesslund ordförande DSF Distriktssköterskan igår, idag och i framtiden Lunch, utställarbesök Parallella seminarier Trappan-barn från utsatta familjer Ylva Enström Självskadebeteende Kent Inge Perseius Äldre och läkemedel Christina Mörk Fika, utställarbesök Beteende, bemötande och professionalism Ola Polmé Middag med underhållning av Hybris Tisdag 8 oktober Kort inledning Kristina Hesslund E-hälsa Carina Nilsson Telefonrådgivning, kommunikation och patientsäkerhet Annica Ernesäter Fika, utställarbesök Parallella seminarier Barn som far illa Steven Lucas Hälsa för äldre Ulla Falk Seniorhälsa Ann-Christin Baar Lunch, utställarbesök Årets distriktssköterska, stipendier Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor Ylva Lyander m.fl Fika Karisma Kicken Camilla Levay och Cecilia Lindberg, Arbetskraft Avslutning Kristina Hesslund Välkomna till intressanta och inspirerande dagar tillsammans med kollegor från hela landet! Reservation för ev. förändringar i programmet. Uppdaterat program finns på hemsidan Hälsan i Centrum

18 Information Anmälan Sker via hemsidan senast 1 september. Anmälan är bindande och antalet deltagare är begränsat. Bokad plats får överlåtas till annan deltagare. Konferensavgift Medlem i DSF betalar kr* för två dagar och kr för en dag**. Icke medlemmar betalar kr för två dagar* och kr för en dag** * I priset ingår kaffe/te, lunch båda dagarna samt middag måndag kväll. ** I priset ingår kaffe/te och lunch. Middag måndag kväll kostar 500 kr extra. Boende Hotell bokar du själv så snart som möjligt. Vi har fått specialpriser på några hotell. Kom ihåg att uppge Distriktssköterskeföreningen/alt kod när du bokar! Scandic Uplandia, Dragarbrunnsgatan 32 Telefon: Enkelrum 1495:-, dubbelrum 1595:- Hotell Linné, Skolgatan 45 Telefon: Enkelrum 949:-, Dubbelrum 1199:- Hotell Uppsala, Kungsgatan 27 Telefon: Enkelrum 734/1165 :- Dubbelrum 834/1332:- Kod Hotell och Vandrarhem Kungsängstorg 6 Telefon: Uppsala Konsert & Kongress 18 Hälsan i Centrum 2 13

19 Kursinformation Ät- och näringsproblem hos äldre och svårt sjuka patienter i primärvården En kurs för distriktssköterskor 7,5hp Behöver du fördjupade kunskaper om prevention och behandling av undernäring? Vill du förbättra nutritionsvården för äldre och svårt sjuka patienter? Önskar du kunskap om förskrivning av kosttillägg? Målet är att du som kursdeltagare ska få fördjupade kunskaper om nutritionsproblem och behov av nutritionsstöd med ett förhållningssätt där du kan identifiera individuella behov och reflektera över hur viktig god nutritionsvård är för den enskilda patientens välbefinnande. Efter kursen kommer du att kunna identifiera risk för undernäring samt bedöma och analysera nutritionsproblem planera och utföra omvårdnadsåtgärder samt följa upp och utvärdera resultatet av vidtagna åtgärder skilja på nutritionsbehov för patienter i tidigt och sent palliativt skede tillämpa nutritionsvård utifrån patientens individuella behov Efter avslutad kurs får du som distriktssköterska verksam i primärvården i Stockholms län rätt att förskriva kosttillägg. Mera information se > ämne: nutrition Sista anmälningsdag är Hälsan i Centrum

20 LOKALFÖRENINGAR GÖTEBORG Lyckad utbildningseftermiddag med tema nutrition Efter lång planering kunde vi till slut anordna utbildning i nutrition som spände över alla åldrar. Eftermiddag blev verkligen lyckad med föreläsare som delgav oss sina erfarenheter på ett lättsamt sätt. Dietisten Cecilia Hedström pratade om mat för barn. Mat för äldre höll dietisten Birgitta Frones i och under rubriken "Hur skall vi förhålla oss till mat, vad skall vi ge för råd" höll matkonsulenten Elenor Schutt en bejublad föreläsning. Det var drygt 85 personer som kom till utbildningen. Samtliga tyckte att eftermiddagen var lyckad! Att vi lyckades med eftermiddagen och kunde ha så bra föreläsare i trevliga lokaler, har vi våra sponsorer att tacka för. Efter avslutad utbildning tog vårt årsmöte vid. Vid årsmötet avtackades vår ordförande Eva Danieli och vår sekretare Anita Thanner. Till ny ordförande valdes Christina Hammenfors. Efter årsmötet intog medlemmarna en god buffé med lämplig dryck därtill. Gull Axhav Vice ordförande DSF Göteborg SÖRMLAND Distriktssköterskans Dag utbildningsdag den 2 oktober kl i Pingstkyrkan, Katrineholm Föreläsningar under dagen: Aina Nilsson, Primärvårdschef, inledningstalar Anna Bohlin Överviktiga barn Karin Josefsson Vård av äldre Systerföreningen Somaya Hedersvåld Dagen avslutas med en föreläsning av skådespelerskan Solveig Ternström Många utställare finns på plats under hela dagen. Bussar kommer att gå från Eskilstuna via Malmköping/Flen samt från Nyköping OBS! Begränsat antal platser på bussarna, först till kvarn gäller. Alla distriktssköterskor och distriktssköterskestudenter i Sörmland är välkomna! Solveig Ternström Anmälan är bindande och görs till ordförande Marine Gustavsson, eller telefonnummer senast 31/8, efteranmälan tas emot i mån av plats. Dagen är avgiftsfri. Välkomna! 20 Hälsan i Centrum 2 13

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige

Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Målsättning för Distriktssköterskeföreningen i Sverige Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) är en yrkesförening för sjuksköterskor som har eller genomgår specialistutbildning till distriktssköterska.

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

SWOT-analys som del i organisationsutredningen DSF Fullmäktige 2016

SWOT-analys som del i organisationsutredningen DSF Fullmäktige 2016 SWOT-analys som del i organisationsutredningen 2015 DSF Fullmäktige 2016 Styrkor/fördelar med föreningen som den fungerar nu: Starka som grupp för att synliggöra, bevaka och utveckla professionen Stor

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE

RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE RIKTLINJER FÖR STYRELSENS ARBETE Dessa riktlinjer ges ut av Distriktssköterskeföreningen i Sverige (DSF) som hjälpmedel för styrelsearbetet i de lokala distriktssköterskeföreningarna. Riktlinjerna uppdateras

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, DSF

Verksamhetsberättelse 2014 för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, DSF Verksamhetsberättelse 2014 för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, DSF Styrelsens sammansättning under året: Ordförande Kristina Hesslund Göteborg Vice ordförande Annika Wall Stockholm Kassör Katarina

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2012 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2012 Styrelse: Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Ordinarie ledamöter Webbmaster Inger Kull (teckningsrätt) Åsa Persson (omval 2 år) Pia Kalm Stephens Margareta Eriksson

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm

Sår 2016. några av våra talare. Datum och plats: 24 25 maj 2015, Stockholm Sår 2016 kunskap utveckling inspiration Fördjupa dina kunskaper för att bättre tolka olika typer av sår Lär dig att välja rätt förband till rätt sår! Svårläkta sår vad gör du när såren inte läker? Diabetessår

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN Koppla upp och koppla av Konferensen hålls på Lugnet I Falun. En konferens om fritid, kultur och rekreation för personer med funktionsnedsättning. Temat handlar

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare

LEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning

Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk störning POMS Handikappsykologernas Yrkesförening inbjuder i samarbete med Barn- och Ungdomshabiliteringen samt Vuxenhabiliteringen i Örebro län till konferensen Anknytning Funktionshinder Psykisk hälsa /Psykisk

Läs mer

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN

FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN FOMS RIKSKONFERENS 2014 PÅ LUGNET I FALUN Koppla upp och koppla av Konferensen hålls på Lugnet I Falun. En konferens om fritid, kultur och rekreation för personer med funktionsnedsättning. Temat handlar

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Psykisk ohälsa inom första linjens vård

Psykisk ohälsa inom första linjens vård Psykisk ohälsa inom första linjens vård St: Gertrud i Malmö 2013-03-22 Stefan Jutterdal Förbundsordförande Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund www.sjukgymnastforbundet.se www.facebook.com/sjukgymnastforbundet

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01

Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 Svenska Vitiligoförbundet S T A D G A R 2008-05-01 1 Förbundets namn och ställning Förbundets namn är Svenska Vitiligoförbundet. Förbundet är religiöst och partipolitiskt obundet. Förbundet har sitt säte

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Turbulent år i mejerisverige!

Turbulent år i mejerisverige! Turbulent år i mejerisverige! 2011 har varit ett minst sagt turbulent år för oss mjölkproducenter. För Milkomedlemmar har det varit otroligt tufft och läget är fortfarande mycket allvarligt på många gårdar.

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Aktuella studier Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet Regionala arbetsgruppen för kontaktsjuksköterska Utvärdering av ny

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp

Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Distriktssköterska, 75 hp Primary Health Care Specialist Nursing, 75 ECTS Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VDISA Avancerad

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2015 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten 4. Informationsverksamhet 1. ORDFÖRANDEN

Läs mer

Riksföreningen för anestesi och intensivvård - intresseförening för sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård sedan

Riksföreningen för anestesi och intensivvård - intresseförening för sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård sedan STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD 1 ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte Riksföreningen för anestesi och intensivvård är en professionell förening för legitimerade sjuksköterskor som är verksamma inom

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE

PROTOKOLL ÅRSMÖTE 2016 PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE PROTOKOLL från ÅRSMÖTE 2016 i PATIENTFÖRENINGEN FH SVERIGE Tid: Lördagen den 12 mars 2016, klockan 12.00 15.00 Plats: Närvarande: Föreläsningssalen, R64, Karolinska sjukhuset, Huddinge Enligt närvarolista

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Protokoll styrelsemöte

Protokoll styrelsemöte Protokoll styrelsemöte Styrelsemöte för DSF Sverige 20160205 06 på Vårdförbundet Uppsala Närvarande 5/2: Annika Wall, Eva Stålhammar, Inger Mannebäck, Kristina Hesslund, Maria Larm, Nina Rolf, Em. även

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Att möta barn och ungdomar inom Primärvård

Att möta barn och ungdomar inom Primärvård Att möta barn och ungdomar inom Primärvård Svenska NOBAB:s temadagar 19 20 mars 2009 Aros Congress Center Västerås Division Närsjukvård och Barn och Ungdomskliniken Program Torsdag 19 mars, 2009 09.00

Läs mer

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård

Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård Stadgar antagna på årsmötet 17 maj 2013 Riksföreningen för Operationssjukvård rfop@rfop.se 1 STADGAR FÖR RIKSFÖRENINGEN FÖR OPERATIONSSJUKVÅRD 1. ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte Riksföreningen för operationssjukvård

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Möt utmaningarna: Skapa en effektiv vårdkedja

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR

RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR SKOLSKÖTERSKOR Swedish Association of School Nurses STADGAR för Riksföreningen för skolsköterskor Reviderad 2013 Ändamål 1 Riksföreningen för skolsköterskor är skolsköterskornas

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB

Svåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014

SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 SVENSK IDROTTSPSYKOLOGISK FÖRENING VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 januari 31 december 2014 INNEHÅLL 1. Ordföranden har ordet 2. Styrelsens berättelse Styrelsens sammansättning och organisation 3. Styrelsemöten

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer