Bredbandsstrategi Ludvika kommun 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredbandsstrategi Ludvika kommun 2014"

Transkript

1 Bredbandsstrategi Ludvika kommun 2014 Vicicom AB Version 5

2 Sammanfattning Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I Bredbandstrategi för Dalarna från 2013 fastslår länsstyrelsen att detta mål också gäller för regionen. Då bredbandsbehovet fördubblas vartannat år indikerar historien att kapacitetsbehovet snarare kommer uppgå till 1000 Mbit/s än 100 Mbit/s. Då fiberkabel är den enda kommunikationsbärare som är kapabel att hantera denna typ av kapacitet fastslås Ludvika kommuns bredbandsmål till: År 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun ha möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband med en kapacitet om minst 1000 Mbit/s Idag har ca 35 % av hushållen i tätorten tillgång till fiberbaserat bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är 0 %. I tätorten beräknas kostnaden för att etablera ett stamnät som ansluter till 90 % flerfamiljshusen, 90 % av villaområdena och 90 % av företagsområdena uppgå till 29 Mkr. Ska man sedan dra fiberkabeln vidare från källaren upp till varje lägenhet i flerfamiljshusen, från villaområdet in till respektive villa och från företagsområdet in till varje företag så tillkommer investeringar i områdesnät/fastighetsnät om 132 Mkr. Figur 1 Principskiss tätortsnät I strategin för landsbygden har alla hus delats in i byalag. Varje byalag har sedan tilldelats en anslutningspunkt. Kostnaden för att ansluta respektive byalag till ett stamnät beräknas kosta 41 Mkr. Utöver detta finns möjligheten att ansluta mobilmaster för att skapa goda förutsättningar för 4G till en tillkommande kostnad av 1,3 Mkr 1. Förutsättningarna till bidrag bedöms vara goda förutsatt att kommunen agerar snabbt och handlingskraftigt. Hittills har bidrag beviljats för upp till 70 % på 1 Detta förutsätter att man har byggt ut stamnät i hela Ludvika kommun för 41 Mkr som då passerar förbi mobilmasterna. 2

3 liknande investeringar. Sett som fristående affärer skulle den som investerar i att bygga och driva ovanstående nät i tätorten och på landsbygden få tillbaka sina pengar på 11 år. Figur 2 Principskiss byanät Summerar man de investeringar som behöver göras så får man nedanstående tabell. Nät Investering Betalas av kunder Beräknat bidrag Återstående investering Stamnät i tätort Områdesnät/Fastighetsnät i tätort Stamnät på landsbygd Områdesnät/Fastighetsnät på landsbygd Summa Tabell 1 Investeringar i tätort och landsbygd för att nå 90 % Tabellen visar att det krävs investeringar på drygt 246 Mkr för att bygga ut fiber till 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun. Av detta bör man kunna ta ut nästan hälften, 112 Mkr i anslutningsavgifter och liknande av kunderna för att de får tillgång till fiber. Räknar man vidare på att man får bidrag på drygt 20 Mkr för utbyggnad av stamnät på landsbygden och 23 Mkr i bidrag till byalagen får man ett ofinansierat behov på drygt 91 Mkr. Rekommendation För att klara av ovanstående utbyggnad rekommenderas Ludvika kommun att tillsammans med den s.k. marknaden tillse att nå det uppsatta bredbandsmålet. Ludvika kommun rekommenderas att genomföra en upphandling och teckna avtal med en marknadsaktör där marknadsaktören ansvarar för att det övergripande målet uppfylls, d.v.s. att år 3

4 2020 ska 90 % av alla hushåll och företag i Ludvika kommun ha möjlighet att ansluta sig till fiberbaserat bredband med en kapacitet om minst 1000 Mbit/s. Marknadsaktören bör åta sig att bygga stamnät på landsbygden, för de 40 Mkr som Ludvika kommun genom egna medel och bidragsmedel finansierat, som ansluter till 90 % av byarna på landsbygden. Marknadsaktören bör åta sig att stamnätet ska vara färdigställt senast år Marknadsaktören bör ha ett byalagskoncept där de hjälper byalagen med byggnation av sina nät. Marknadsaktören bör åta sig att planera utbyggnaden av fibernät för hela tätorten genom att dela in byggnaderna i s.k. kluster med en anslutningspunkt i varje kluster. Marknadsaktören bör vidare åta sig att ansluta alla anslutningspunkter med fiber. Alla kluster bör vara anslutna senast år Klustren bör täcka minst 90 % av hushållen och företagen i Ludvika kommuns tätort. Senast år 2019 bör alla klusterindelade hushåll och företag i tätorten blivit erbjudna anslutning till fibernätet. Kostnaden för en enskild anslutning bör aldrig överstiga kr inkl. moms. Detta omfattar en nyckelfärdig installation med fiber installerad i byggnaden. Ludvika kommun bör tillsätta en bredbandssamordnare som hjälper till att koordinera arbetet på landsbygden genom att hjälpa byarna att skapa ekonomiska föreningar, informera om tillvägagångssätt, var de ska ansluta sig m.m. Ludvika kommun borde skjuta till 20 Mkr för utbyggnad av stamnät på landsbygden Ludvika kommun borde ansvara för att söka bidragsmedel för utbyggnad av stamnät på landsbygden med målsättningen att få in ytterligare 20 Mkr i utbyggnad av stamnät För att skapa bästa möjliga förutsättningar för marknadsaktören borde Ludvika kommun sälja sitt nuvarande kommunnät till marknadsaktören till överenskommet marknadspris och handlar i samband med upphandlingen av en marknadsaktör även upp kommunikation till alla kommunala verksamhetsställen. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för marknadsaktören borde Ludvika kommun ställa sig positivt till att VB-Energi säljer sitt nuvarande fibernät till marknadsaktören. Ludvika kommun bör även lägga med distribution av internet, tv och telefoni till Ludvika Hem vid upphandling av marknadsaktör. 4

5 Innehållsförteckning 1 Bakgrund IT-infrastrukturutredningen IT-propositionen Bredbandsutredningen IT-infrastrukturprogram Bredbandsutbyggnad Statens vision och regeringens Digitala Agenda Dalarnas Bredbandsstrategi Syfte Behov Internet är en självklar del av vardagen Utveckling av befintliga och nya tjänster Framtida krav på IT-infrastrukturen Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan? Framtidens IT-infrastruktur i landsbygd Trender i samhället Tekniska trender Vård och omsorg Bredband en förutsättning för samhällsutveckling Företag Bidragsöversikt Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket) Regionala tillväxtmedel Kanalisationsstöd PTS medfinansiering samt robusta nät ROT-avdrag Rekommendation i bidragsfrågan Affärsmodeller och Marknadsaktörer Operatörsneutralitet eller Vertikal integration? Marknadsaktörer Alternativa affärsmodeller för Ludvika kommun Nuläge

6 6.1 Hushåll och företag Översikt av befintlig fiber Ludvika kommuns nät LudvikaHem VB-Energi Telestationer och ADSL Mobilmaster och 4G Kalkyl för anslutning av 90 % av tätort Inledning Förutsättningar Intäkter Kostnader Anslutningsgrad och Tjänsteutnyttjande Investeringar Kassaflöde Kalkyl för anslutning av 90 % av landsbygd Ett landsbygdsnät byggs ut Landsbygden delas in byalag Varje byalag förses med en anslutningspunkt Mobilmaster ansluts Förutsättningar Intäkter Kostnader Anslutningsgrad och Tjänsteutnyttjande Investeringar Kassaflöde Strategiöversikt Strategialternativ 0 Marknaden sköter detta Strategi alternativ 1 Kommunen är passiv nätägare Strategi alternativ 2 Kommunen är passiv och aktiv nätägare Rekommenderad bredbandsstrategi

7 Bilagor Bilaga 1 Bredbandsstrategi för Dalarna Bilaga 2 Handbok för Fibernätsföreningar Bilaga 3 Bredband på landsbygden Bilaga 4 Ordförklaringar Bilaga 5 Kartbilder Bilaga 6 Sammanställning av möten med marknaden 7

8 1 Bakgrund 1.1 IT-infrastrukturutredningen Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att tillse att tillgången på nätkapacitet inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation. Bakgrunden till utredningen var att de flesta nya operatörer och tjänsteleverantörer som tillkommit sedan telemonopolet avreglerades inte ansåg sig kunna konkurrera med Telia på lika villkor. Denna brist på konkurrens innebar i praktiken att näringslivet, hushållen m.fl. inte fick tillgång till tjänster till konkurrensmässiga (låga) priser. Inom vissa områden i Sverige fanns dessutom ett akut behov av högre nätkapacitet. Detta behov tillgodosågs inte av Telia eller övriga nätägare. IT-infrastrukturutredningen konstaterade att ny infrastruktur behövde byggas upp i Sverige om nationen även i fortsättningen skulle kunna vara ledande inom IT. Med en kraftfull IT-infrastruktur skulle såväl offentlig verksamhet, näringsliv och hushåll få tillgång till ett ökat tjänsteutbud. Detta skulle leda till ökad konkurrenskraft, ökat företagande och ökad kompetens. IT-infrastrukturutredningens vision var att alla företag och hushåll senast år 2005 skulle ha tillgång till minst 5 Mbit/s. Kostnaden för uppbyggnaden av denna nya infrastruktur beräknades till miljarder kronor. 1.2 IT-propositionen IT-infrastrukturutredningen omsattes i en IT-proposition som presenterades 29 mars år ITpropositionen föreslog en satsning inom tre områden, där utbyggnaden av IT-infrastruktur var den ekonomiskt mest omfattande. Inriktningen i propositionen var att ge ekonomiskt stöd till kommunerna och att Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en anslutningspunkt i varje kommun. Totalt föreslogs i propositionen att staten skulle investera Mkr i bredbandsutbyggnad fördelade i ett antal områden. Den 13 juni, år 2000, beslutade riksdagen att föreslagna IT-proposition skulle verkställas. 1.3 Bredbandsutredningen Efter riksdagens beslut tillsattes en ny utredning med uppgiften att utreda hur beslutad investering för utbyggnad i tätorter skulle fördelas. Utredningen omformades till totalt fem förordningar som kom att reglera statens bredbandssatsning. Sveriges kommuner gavs en viktig roll i realiseringen av statens bredbandssatsning. För att kommunerna skulle tänka igenom och genomföra satsningen effektivt ställdes krav på att kommunerna, som steg 1 skulle ta fram ett IT-infrastrukturprogram. Programmets innehåll och omfattning reglerades i en förordning. 8

9 1.4 IT-infrastrukturprogram Ludvika kommun tog fram sitt initiala IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogrammet redogjorde för vilka orter som var aktuella för utbyggnad 2. Med utgångspunkt från de nya krav som regering och riksdag senare presenterat, har dokumentet Bredbandsstrategi Ludvika kommun tagits fram som ersättning. Strategidokumentet beskriver på ett övergripande plan mycket väl de utmaningar och behov som föreligger inom aktuellt teknikområde. 1.5 Bredbandsutbyggnad Mellan år 2002 och 2007 pågick en omfattande bredbandsutbyggnad i länet. Målsättningen var att ge tillgång till bredband för boende och företagare utanför tätorterna. Detta realiserades i huvudsak genom att telestationerna ADSL-utrustades och försågs med fiberanslutning eller i några fall radiolänk. Länets invånare kunde sedan skaffa bredbandsanslutningar via ADSL. I Dalarna hade ca 99 procent av befolkningen denna möjlighet redan år Detta förbättrade tillgången till bredbandstjänster i de delar av länet där marknaden tidigare inte byggt ut på helt kommersiell grund, företrädesvis i mer glesbebyggda områden. Arbetet med utbyggnaden genomfördes i ett nära samarbete mellan Länsstyrelsen, dåvarande Dalarnas kommunförbund och länets kommuner. Efter 2006 minskade aktivitetsnivån kring bredbandsfrågan. Dalarna är numera välförsett med xdsl och trådlöst bredband (3-4G) i de områden där de flesta hushåll och företag finns. 1.6 Statens vision och regeringens Digitala Agenda 2011 Det ökade behovet av kapacitet och fysisk täckningsgrad har resulterat i att staten satt upp ett nytt mål; "År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband med den hastigheten". Detta mål finns definierat i rapporten Regeringens Digitala Agenda från Rapporten är resultatet av regeringens proposition, vilken grundade sig på EUs styrdokument En digital agenda för Europa, från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har sedan för att stödja kommunerna i sitt fortsatta arbete utarbetat en mer specifik rapport Strategi för esamhället, Staten har nu, som i början av 2000-talet, direkt avsatt ekonomiska medel för att uppnå denna vision. Stödmedel finns via EU genom program som Tillväxtverket och Jordbruksverket hanterar. Nytt är att PTS av staten tilldelats pengar som medfinansiering till Jordbruksverkets program. Strukturen för bidragshanteringen har dock med facit i hand varit oklar och oöverblickbar på flera sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över dagens situation och ett delbetänkande presenterade nyligen. 2 Kommunenes målsättning i IT-infrastrukturprogrammet 2002 Inom 1 år skall invånare och företag i Ludvika tätort och Grängesberg ha tillgång till bredbandsteknik. Inom 2 år skall Ludvika kommuns samtliga större orter ha tillgång till bredbandsteknik. Inom 3 år skall Ludvika kommuns byar ha anslutning mot en nod förinternetkommunikation. Inom 15 år skall Ludvika kommun ha flera redundanta nät (flervägsnät) och alla kommuninvånare i glesbygden ska ha tillgång till internetkommunikation. 9

10 1.7 Dalarnas Bredbandsstrategi 2013 Bredbandstrategi för Dalarna, 2013 ger en god samlad presentation kring bredbandsämnet och rekommenderas en genomläsning för ytterligare förståelse och kunskapsinhämtning. Bredbandsstrategin återfinns som Bilaga 1. Strategin är styrande för den årligt reviderade handlingsplanen för bredband i Dalarna. Handlingsplanen innehåller till skillnad från den här strategin detaljer som turordning och prioritering av utbyggnadsprojekt, åtgärder och aktiviteter. Handlingsplanen ska uppdateras årligen Målsättning för länet Minst 90 % av våra hushåll och företag har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020, dvs samma mål som regeringen angett. Fiberutbyggnadstakten är minst 9 % per år till boende och företag i Dalarna. Bredbandsindex i Dalarna ligger över riksgenomsnittet varje år. Företagarnas nöjdhet med IT- och telekommunikationer i Dalarna ska vara över riksgenomsnittet Målet med strategin Skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden, Identifiera viktiga aktörer för utbyggnaden, Identifiera hinder för och stimulera utbyggnad, Ligga till grund för handlingsplaner och åtgärder Ställningstaganden Arbetet med den digitala agendan ska ske i samverkan mellan det offentliga Dalarna, näringslivet och slutanvändarna. Kommunerna och övriga offentliga Dalarna kan underlätta utbyggnad genom att ekonomiskt stimulera utbyggnad där detta inte kan ske på rent kommersiell grund. Dalarna ska ha beredskap inför varje ny tilldelning av stödmedel. Vi bedömer att bredbandsmålen uppnås via utbyggnad av fiber. Bredbandsforum Dalarna, med företrädare för samtliga Dalakommuner, Landstinget och Region Dalarna, har bildats i syfte att föra dialog kring bredbandsfrågor, resonera om Principer för ett kommunalt utvecklingsprogram 10

11 2 Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att den skall utgöra den inriktning, som medger olika ansträngningar och aktiviteter för att fullgöra både nationella- och regionala- och kommunala mål. Strategin är anpassad till övriga nivåer och gäller för Ludvika kommun. Strategin ersätter Infrastrukturplanen från Syftet är att denna bredbandsstrategi ska leda till ett politiskt inriktningsbeslut för Ludvika kommun. 3 Behov I hela världen pågår sedan ett par decennier ett paradigmskifte som till stor del drivs av den teknikutveckling vi sett inom informationsteknologin. På samma sätt som den industriella revolutionen i grunden påverkade samhället på en mängd olika sätt, exempelvis med avseende av ekonomisk tillväxt, folkomflyttningar, maktbalans, folks sätt att tänka mm håller det pågående paradigmskiftet på att förändra samhället på djupet. Skillnaden mot den industriella revolutionen är att den pågående omdaningen går mycket fortare än vad fallet var då. En del hävdar att det var uppfinnandet av datorn som varit den viktigaste förklaringen till den pågående utvecklingen. Men i själva verket utgör datorn bara en liten del av förklaringen, den stora revolutionära kraften i IT-utvecklingen ligger snarare i uppfinnandet av den moderna datakommunikationen och tillämpningarna av denna. Idag utgör internet på många sätt motorn i den globala ekonomiska utvecklingen, i utvecklingen av nya sociala och politiska nätverk och på en mängd andra sätt. Bra IT-infrastruktur är en av flera förutsättningar för att ett samhälle skall kunna räkna sig som vinnare i den nya värld som utkristalliserar sig. Bland andra faktorer finns tillgång till IT-utrustning, samhällets allmänna utbildningsnivå, kulturella faktorer, språkkunskaper, politiskt system och mycket annat. Sverige ligger generellt sett mycket bra till ur ett större perspektiv när det gäller tillgången till en god IT-infrastruktur, åtminstone om man ser till dagens behov. Den stora frågan är dock vilka krav morgondagens samhälle ställer. Många gör bedömningen att den infrastruktur som är mest allmänt tillgänglig för konsumenterna, dvs. Telias kopparkabel som ursprungligen byggts för att förmedla telefonsamtal, inte kommer att kunna möta framtidens behov. Denna infrastruktur är också förknippad med problem som följer av de affärsmässiga förhållandena, vilket bland annat visar sig i form av en onödigt hög prisbild för slutkonsumenterna. På många platser i Sverige pågår en intensiv utbyggnad av ny infrastruktur för tele- och datakommunikation. Drivkrafterna bakom dessa projekt är ett ökat kapacitetsbehov i kombination med viljan att sänka kostnaderna för kommuner, näringsliv och konsumenter. Generellt baseras dessa satsningar på det teknologiska språng som den optiska fibern inneburit. Med hjälp av fibern kan nät byggas med praktiskt taget obegränsad kapacitet. 11

12 3.1 Internet är en självklar del av vardagen Flera undersökningar, bland annat de som Post och telestyrelsen (PTS) och Statistiska centralbyrån (SCB) gjort om hur människor använder Internet, visar att Internet har blivit en självklar del av vardagen för både privatpersoner, företag och i offentlig verksamhet. Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Nederländerna ligger Sverige i topp när det gäller Internetanvändning och i fråga om andelen människor som har en bredbandsanslutning. I juni 2012 hade Sverige nästhögst penetration av fiber av samtliga länder i Europa enligt FTTH Counsil Europe. Den svenska regeringen har också satt upp ett ambitiöst mål. I regeringens IT-strategi för Sverige, IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige slår man fast att år 2020 bör 90 % av befolkningen ha tillgång till en internetanslutning om 100 Mbit/s eller mer. Samtidigt tror många bedömare att 100 Mbit/s är ett för lågt satt mål. Även om denna bandbredd täcker behoven idag, menar man att morgondagen kommer kräva avsevärt högre bandbredder till hushåll och företag. Snarare kommer vi behöva tillgång till 1 Gbit/s i varje hem år Utveckling av befintliga och nya tjänster Det pågår en ständig utveckling av befintliga och nya mer avancerade bredbandstjänster. Frågan är hur framtidens tjänster kommer att se ut. Många bedömare menar att vi de närmsta åren kommer att få se ännu mer av dagens tjänster, men att de blir mer utvecklade med bättre funktionalitet, högre grad av interaktion, bättre grafik samt med mer rörliga bilder med hög kvalitet. De nya HD-TVprotokollen, som finns specificerade men som ännu inte fått industriell tillämpning, driver ett kraftigt ökat bandbreddsbehov. De flesta verkar dessutom vara överens om att det som framförallt kommer att bli stort är olika former av TV via bredbandsnäten, en utveckling vi under 2012 såg öka kraftigt genom s.k. OTT-tjänster (On The Top-tjänster), dvs. tv-tjänster som till exempel Netflix och Viaplay som erbjuder streamad ondemand-tv via bredband. Figur 3 TV-upplösning och kapacitetsbehov idag och i framtiden. Källa: Motorola 12

13 I takt med att användningen av Internet ökar satsar allt fler myndigheter på e-förvaltning och på att lägga ut delar av sin verksamhet på nätet. Målet är att människor ska få bättre kontakt med förvaltningen genom att enklare kunna utföra ärenden och få tillgång till offentlig service. Vissa myndigheter som redan i dag har mycket av sin verksamhet på nätet bedöms utveckla detta ytterligare. Några exempel är Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Lantmäteriet. Dessa myndigheter håller på att effektivisera sina organisationer, och lägger ned de lokala kontoren på flera orter, trots att det idag finns de bästa kommunikationsmöjligheterna någonsin att fysiskt decentralisera sina organisationer. Inom området utbildning har bredband fått en allt större betydelse. Det har blivit allt vanligare med distansundervisning under det senaste årtiondet. Distansundervisningen har blivit en viktig förutsättning för vuxenutbildning och kompetensförsörjning i allmänhet. På grundskolenivå används allt mer IT-teknik i utbildningen. Anpassade pedagogiska programvaror, informationssökning på Internet är redan vardag och det blir också allt vanligare att internet används för att kommunicera med andra skolor, kanske på en annan världsdel. Filmer och annan media hämtas hem över nätet i stället för att skickas med gamla VHS-band. En väl fungerande informationsförsörjning är en av de viktigaste förutsättningarna för bättre tillgänglighet, kvalitet och säkerhet inom vård och omsorg. Vård- och genom ökade satsningar på förbättrade IT-stöd. Av regeringens nationella IT-strategi för vård och omsorg framgår att enklare vårdtjänster i växande utsträckning ska kunna utföras med hjälp av IT. Det ska vara ett komplement till traditionella besök i vården. Även enklare vårdtjänster kan kräva så stor kapacitet att det blir nödvändigt med bredband. För vårdtjänster kanske det t.ex. behövs rörliga bilder med höga krav på färgåtergivning. En annan tjänst som är på stark frammarsch är spel. Spelbranschen omsätter idag mer pengar än filmbranschen. Idag använder man vanligtvis sin PC eller spelkonsol och köper spelen på DVD eller tankar ned spelen till sin konsol för att spela. Nästa generation spelkonsoler är dumma enheter utan större lagringskapacitet. Spelen ligger istället lagrade på stora spelservrar och man spelar sitt spel på denna server istället för på sin konsol. Detta ger många fördelar eftersom priserna på konsolerna blir lägre eftersom de inte behöver vara så smarta. Med detta upplägg behövs heller ingen distribution av DVD-skivor och det kräver ingen nedladdningstid för att börja spela ett spel. Det krävs dock att man har en snabb uppkoppling mot den server där spelet finns. Idag säljs en stor andel av spelen via spelleverantörernas internetbaserade plattformar. Exempel på sådana är Steam och Origin. En annan stor fördel för spelbolagen är att det inte går att piratkopiera eftersom användaren aldrig får tillgång till själva programvaran. Ett annat område som är under stark utveckling är området Smart City-tjänster. När möjligheten till digital kommunikation till alla delar av en stad finns, uppstår nya möjligheter till att införa nya avancerade besparings-, trygghets- och nyttotjänster. Frågan som många ställer sig är hur man kan forma morgondagens samhälle med hjälp av IT-infrastruktur. 3.3 Framtida krav på IT-infrastrukturen Den tjänsteutveckling som beskrivs i föregående kapitel gör att behovet av tillgänglig bandbredd ökar snabbt. För att kunna använda de tjänster som kommer finnas tillgängliga krävs tillgång till effektiv och stabil IT-infrastruktur. Under de senaste åren har mobiloperatörerna byggt ut fjärde generationens mobilnät, s.k. 4G, med bandbredder på upp till Mbit/s för användarna. Den 13

14 allmänna bedömningen är dock att 4G aldrig kan bli mer än ett komplement till fast IT-infrastruktur, dels därför att den effektiva bandbredden inte är tillräcklig på sikt, dels därför att det är för dyrt att producera bandbredd över mobila nät. Därför är det bara fibernät som kan leverera de nödvändiga förutsättningarna för framtidens IT-infrastruktur. Jakob Nielsen, en av världens ledande experter inom området web-användning och forskare vid Danmarks Tekniske Universitet i Köpenhamn, har beskrivit utvecklingen av bandbreddsbehovet till hem, något som brukar kallas Nielsens lag. Han menar att behovet av bandbredd ökar med 50 % per år, vilket innebär en dubblering var 21:a månad. Figur 4 Nielsens lag/bandbreddsbehovet till 2020 Som man kan se av figur 3 blir effekterna av Nielsens lag att det faktiska behovet 2020 inte är 100 Mbit/s utan snarare närmare 1 Gbit/s. 3.4 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan? I den digitala agendan sätts flera mål upp för IT-infrastrukturutvecklingen. Det viktigaste målet är att 90 % av befolkningen och alla fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast år Man har också satt upp ett delmål att 40 % av befolkningen och verksamhetsställen bör ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast Enligt PTS statistik från oktober hade 49,76 procent av befolkningen och 43,03 procent av arbetsställena vid denna tidpunkt tillgång till en faktisk bandbredd om 50 Mbit/s eller mer. Dom enkla 50 %:en är dock redan byggda. För att nå ytterligare 40 % och därmed komma upp i de 90 % som målen omfattar (och för att få upp en högre bandbredd i redan befintliga nät) krävs stora 3 PTS Bredbandskartläggning

15 investeringar. Enligt SSNF 4 har stadsnäten investerat ungefär 26 miljarder kronor i sina nät under de senaste 15 åren investerade stadsnäten ca 2 miljarder kronor. Även om det är svårt att veta hur mycket medel som krävs för att uppfylla regeringens mål kan dessa siffror ändå ge en vink om vad som krävs. 3.5 Framtidens IT-infrastruktur i landsbygd De flesta är överens om att en väl fungerande IT-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens landsbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett landsbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd IT-infrastruktur. Dagens och morgondagens människa förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande IT-system där de verkar och bor, och för att kunna attrahera människor att bo i glest bebyggda områden krävs därför finmaskiga och effektiva data- och telenät. Eftersom allt företagande idag kräver tillgång till IT är det en förutsättning för att företagen ska ha en stark konkurrenskraft och kunna tävla med företag i andra regioner. För att kommunen ska utvecklas på ett positivt sätt befolknings- och företagarmässigt är det därför av största vikt att man fortsätter bygga ut IT-infrastrukturen. Slutsatsen blir därför att kommunen inte har något val. Den enda vägen till att fortsätta ha ett livskraftigt samhälle och företagande är att fortsätta utbyggnationen. 3.6 Trender i samhället Vi använder Internet för att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se på tv eller filmer. Flera tv-program hänvisar till webben när programmet är slut och ofta avslutas det på nätet med chatt eller liknande. De flesta jobbannonserna idag innehåller en www-adress där man kan läsa mera om tjänsten. SCB statistik visar att huvuddelen av företagen använder internetbank. Företag använder Internet även för marknadsföring och för kommunikation med sina kunder och leverantörer. Tillgång till lokalkontor för tjänster som försäkringskassa, arbetsförmedling, bank, betalning mm försvinner allt mer och funktionerna centraliseras. Som alternativ erbjuds tjänsterna istället via internet. De offentliga förvaltningarna, såväl statliga myndigheter som kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med en handläggare. Det innebär att det är av yttersta vikt för medborgarna att få tillgång till bredband för att kunna fungera i samhället. Användning av video ökar. Flera företag effektiviserar och ser fördelen med videokonferenser. Resekostnaderna minskar. Bland trenderna ser man också att livesända evenemang på nätet som sportsändningar, konserter och liknande ökar. 3.7 Tekniska trender Det finns flera pågående trender på marknaden som ökar behovet av datakommunikationskapacitet. Molnet = cloud computing. Enligt CS är affärsmodeller som bygger på Saas (Software as a service) en av de starkaste vågorna inom IT. Programmen körs över nätet, de administreras 4 SSNF:s marknadsrapport

16 från en enda central punkt, och alla uppdateringar är centraliserade. Webben är navet som allting kretsar kring. I dag hamnar hård- och mjukvara till molnet och hela affärsprocessen på sikt. Användare vill komma åt musik, filer, program mm oavsett var de befinner sig. Detta innebär att lagring av informationen sker på nätet för att på så sätt möjliggöra åtkomst oavsett geografisk lokalisering. Virtualisering. Outsourcing. Internet delas upp. Företag och privata användare får olika nät. Connected Homes har blivit bredbandsoperatörernas vidareutveckling efter triple-play. För att få detta koncept att fungera krävs hög och tillförlitlig kapacitet i backbonenäten. Migrering från koppar till fiber. Mobilen används för allt fler tjänster. MSN, betalningar, snabblån, Internet, positionering, samhällsviktig information, TV i mobilen. Nätkonvergens. Utvecklingen går emot helt IP-baserade nät. Utveckling i stom- och stadsnät, mindre i accessnätet än hittills. Lägre underhållskostnader, möjlighet att erbjuda nya tjänster, behov av att byta ut gamla nät. Ökad utbredning av mobilt bredband. Snabb ökning av antal användare och användning. Ökad spridning av multi play, dvs. t.ex. triple play eller quadruple play. Förenklar för kunderna när allt från en och samma leverantör. Men kan skapa inlåsningseffekter och det blir dessutom svårare att jämföra prissättning mellan operatörer. Elektroniska kommunikationer blir en allt viktigare samhällsfunktion. De trender som tidigare beskrivits kommer att medföra att behovet av fullgod kapacitet kommer att accelerera i alla delar av näten. PTS konstaterar i sin omvärldsanalys att på samma sätt som förekomsten av accessnät är en grundförutsättning för att slutkunderna ska kunna få bredbandaccess, är en väl utbyggd stomnätsstruktur baserad på fiber fundamental för att länka samman olika accessformer och tillgodose dem med tillräcklig kapacitet. 3.8 Vård och omsorg Nedanstående bild visar kostnaden som Kommunen har för olika samhällsfunktioner. Den högsta kostnaden har man för att ta hand om äldre och funktionshindrade. Det kostar varje invånare ca kr per år. Genomsnittet för riket ligger på ca kr per år. 16

17 Figur 5 Kostnader för olika typer av verksamhet i Ludvika kommun Vård och omsorg i Västerås Best practice Västerås stad har under de senaste åren prövat olika tjänster inom äldreomsorgen med hjälp av IT. Sedan år 2007 använder Västerås ACTION som stödtjänst för äldre anhörigvårdare. Tjänsten består av en dator med bildtelefon och kunskapsdatabank. Utvärderingar visar att ACTION bidrar till minskad ensamhet och isolering, ökad livskvalitet, ökad kunskap, ökat självförtroende och trygghet. Sedan 2009 arbetar Västerås bredare med IKT-stöd Informations- och teknikstöd i hemtjänsten för äldre och har med HI:s stöd genomfört projektet för att utvärdera behovsstyrt IKT-stöd och främja kvarboende för personer över 80 år. Från och med år 2013 införs e-hemtjänst som stöd till personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst eller boendestöd. En stödfunktion för välfärdsteknologi ligger centralt i hemtjänstens organisation och svarar för utbildning av biståndshandläggare och personal. De funktioner som är aktuella för Västerås stad är bildtelefoni, informations- och meddelandehantering samt nattillsyn via kamera. Därtill har projekten visat att äldre Västeråsare är positiva till stöd via e-hemtjänst om det genomförs utifrån individuella förutsättningar, behov och önskemål. Kostnaden för införandet av e-hemtjänsten beräknas under 2013 till 5,3 miljoner kronor då samtlig hemtjänstpersonal utbildas minskar kostnaderna för införandet av e-hemtjänsten till 3,8 miljoner kronor, samtidigt som kostnadsminskningar i verksamheten beräknas till mellan 6,5 miljoner kronor och 15,5 miljoner kronor. Vid 300 brukare av e-hemtjänsten beräknas nettobesparingen vara mellan 5,7 miljoner kronor och 20,6 miljoner kronor. Hur mycket pengar skulle Ludvika kunna spara på motsvarande upplägg som Västerås har implementerat? Nedanstående uträkningar visar exempel på detta. 17

18 Figur 6 Kostnader för traditionell hemtjänst och e-hemtjänst i Ludvika kommun En förutsättning för att kunna införa e-hemtjänst och att göra dessa besparingar är tillgången till snabbt och stabilt bredband. Västerås har därför infört vad man kallar för välfärdsbredband Välfärdsbredband Behoven av insatser ökar med stigande ålder medan samtidigt antalet bredbandsanslutna sjunker ju äldre kunderna är. Västerås har identifierat detta problem och planera därför att införa ett Välfärdsbredband kopplat till beslutet att införa e-hemtjänst. Tjänsten Välfärdsbredband har utvecklats i ett samverkansprojekt mellan Mälarenergi stadsnät, Bostadsbolaget Mimer AB samt omsorgsverksamheten. Alla tre aktörer tillhör kommunen. Idén är att individen inte skall behöva fatta ett individuellt beslut om val bredbandskommunikation för att ta del av stadens välfärdstjänster utan det sker automatiskt och samtidigt får verksamheten en säker och rationell infrastruktur att leverera tjänsterna på. Det blir ingen extra kostnad för individen för beslutet om e-hemtjänst och välfärdsbredband är baserat på biståndsbeslutet om en viss insats och har samma avgift och högkostnadsskydd som en vanlig tjänst. 18

19 3.9 Bredband en förutsättning för samhällsutveckling En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och Internet är så omfattande att det är helt uppenbart att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling såsom hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster måste nu betraktas som en självklarhet Företag Produktivitetsökningen inom IT-sektorn i Europa uppskattas årligen till 20 procent. Under åren 1995 till 2004 stod IT-sektorn för 40 procent av den samlade tillväxten i Europa och denna sektor är helt beroende av högklassig IT-infrastruktur. Behovet av IT-infrastruktur är dock inte begränsat till ITsektorn utan är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och gynnar tillväxten inom hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett globalt sammanhang. Företagen förlitar sig allt mer på IT-baserade lösningar och dessa ligger allt mer utanför företagens egna lokaler, t ex hos en servicepartner eller i så kallade molntjänster. För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad. Exempel på företagens användningsområden är: - Marknadsföring - Kommunikation med kunder och leverantörer - Omvärldsbevakning - Design och projektering - Löpande drift och produktionsstyrning - Administration Svenskt näringsliv undersöker årligen företagarnas uppfattning om bland annat tillgången till IT- och telenät i respektive kommun. I diagrammet nedan framgår tydligt att: - Det finns en mycket stark korrelation mellan fiberutbyggnad i kommunen och företagens nöjdhet med IT- och telenät - Utbyggnaden av ADSL 2004 höjde nöjdheten markant - Nöjdheten sjunker just nu kraftigt och allra mest i de kommuner som inte har ett utbyggt fibernät. Detta beror främst på att behovet växer snabbare än IT-infrastrukturen byggs ut. Faktorn beskriver hur företagarna uppfattar tele- och it-nätet i kommunen. För de flesta företag är det en självklarhet att snabbt och enkelt kunna kommunicera med omvärlden. Välfungerande teleoch IT-nät är en förutsättning. Svaren från företagarna har översatts till poäng, dåligt = 1 poäng, inte helt godtagbart = 2 poäng, godtagbart = 3 poäng, bra = 4 poäng, mycket bra = 5 poäng, utmärkt = 6 poäng. 19

20 Figur 7 Hur uppfattar företagarna Tele- och IT-nätet i kommunen Ovanstående graf ger en tydlig indikation att man måste förbättra tele- och IT-nätet i kommunen. Inte minst är detta av betydelse då man ligger under riksgenomsnittet avseende andra, fysiska, kommunikationsmedel. Figur 8 Hur uppfattar företagarna vägnätet samt tåg- och flygförbindelserna i kommunen Ovanstående graf beskriver hur företagarna uppfattar vägnätet samt tåg- och flygförbindelserna i kommunen. 20

21 4 Bidragsöversikt Situationen beträffande bidrag är för tillfället generellt sett att beteckna som oklar. Samtidigt som det från politiskt håll kommer signaler om vikten av snabb utbyggnad samt beslut om ytterligare anslag för att stödja övergripande bredbandsmål, finns en otydlighet i regelverk, ansvarsfördelning samt hur stöden i praktiken skall realiseras. Till detta kommer det faktum att det skiljer i tillämpning av regelverk mellan olika Länsstyrelser. Noterbart ur ett kassaflödes- och likviditetsperspektiv är det faktum att hela bidraget betalas ut i efterskott, mot faktura. Finansiering med offentliga medel av bredbandsutbyggnad kan vid ske, eller har kunnat ske med bland annat följande stödformer: Landsbygdsprogrammet Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Regionala tillväxtmedel Kanalisationsstöd PTS medfinansiering till bredbandsutbyggnad samt anslag till robusta nät ROT-avdrag Från 2014 är det en ny programperiod avseende EU-medel och då förväntas nya medel och nya regler. 4.1 Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) Genom landsbygdsprogrammet har organisationer, ideella och ekonomiska föreningar, byaföreningar och kommuner kunnat söka stöd för att anlägga bredband i områden där utbyggnad inte sker på ren kommersiell grund. Reglerna har varit något mer öppna än för EU-medel från Tillväxtverket. Ett krav för ansökan har dels varit att en marknadsanalys genomförs och publiceras som anläggs ska vara ett så kallat öppet nät som kan användas av flera operatörer och tjänsteleverantörer. Stödet var i form av ett projektstöd som kan sökas vid nyanläggning eller uppgradering av befintligt bredband, och när man ska förbereda för bredband genom anläggning av kanalisation (tomrör) och dra fiber. I praktiken har stöd kunnat sökas för utbyggnad av ortsammanbindande nät och områdesnät. Jordbruksverket har inte godkänt projektmedel för utbyggnad där det redan finns utbyggda nät. Offentlig medfinansiering krävs. Jordbruksverket har stått för upp till 75 % av kostnaden. Då Jordbruksverkets program utnyttjats dåligt, har statens fördelat 95 MSEK till PTS. Dessa medel har kunna användas som offentligt medfinansiering vid ansökan om projektmedel från Jordbruksverket (man ansöker om båda). Ansökan om stöd görs vid länsstyrelsen till länsstyrelsen i Dalarnas län Leader Leader är en metod för landsbygdsutveckling inom Landsbygdsprogrammet. Etablerandet av byanätsprojekt och förstudier kan finansieras genom Leader. Företag kan söka stöd i Leader genom till exempel om de går samman och bildar ett nätverk för att skapa förutsättningar för en bransch eller för en näring i området, men inte för rena investeringsstöd. En lokal utvecklingsgrupp kan söka 21

22 projektmedel tillsammans med en kommun eller privata aktörer för att ta tag i utvecklingen i området. Ludvika tillhör Leader Bergslagen. Förutom Ludvika omfattas Smedjebacken, Fagersta, Norberg, Surahammar, Skinnskatteberg, Ljusnarsberg, Hällefors, Lindesberg, Nora och Järle. Visionen är att Bergslagen ska bli en bättre plats att bo, besöka och verka i. För EU budgetperiod är medlen förbrukade. 5 Kontakt Leader Bergslagen Box Skinnskatteberg: Nuläge Tilldelade medel för nuvarande jordbruksprogram är förburkade eller redan öronmärkta. Nytt system och nya pengar skall erbjudas från och med år Så här ser tidsplanen ut just nu. Det svenska landsbygdsprogrammet kommer att beslutas i början av Därefter skickas det till EUkommissionen för godkännande. Kommissionen har 6 månader på sig att godkänna landsbygdsprogrammet. Delar av projekt- och företagsstöd i landsbygdsprogrammet startar under Enligt landsbygdsminister Eskil Erlandsson kommer stöd till investeringar stöd för bredband att finnas med Även Leader förväntas finnas kvar. När man kan börja söka stöden är just nu osäkert Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (Tillväxtverket) Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att skapa konkurrenskraft på regional nivå, exempelvis genom infrastruktursatsningar. Fonden kan vara aktuell för större bredbandsprojekt, till exempel för investeringar i det stomnät som byanätet sedan ansluts till. Offentlig medfinansiering krävs. Stöd beviljas inte för utbyggnad där det redan finns utbyggda fibernät. Stöd beviljas inte heller för utbyggnad på enskild fastighet (ansluta byggnad). För ansökan skall en detaljerad projektbeskrivning med redovisning av befintliga nät samt tänkt utbyggnad redovisas. Det finns inget direkt krav, men det är även bra att kunna redovisa en marknadsanalys som pekar på marknadsintresse att bygga bredband i det område ansökan omfattar. Sökande skall vara kommun, eller kommunalt bolag. EU står för max 50 % av kostnaderna. Resterande del skall utgöra annan offentlig medfinansiering. Dalarnas län ingår i EU:s programområde Norra Mellansverige och administreras av Tillväxtverkets kontor i Gävle. Medlen hos Tillväxtverket är nu slut i väntan på nästa programperiod och det ligger ansökningar från flera kommuner hos Länsstyrelsen

23 I Norra Mellansverige har 5 insatsområden prioriterats i det nya programutkastet, däribland utbyggnad av bredband och IKT-lösningar 7. Men det skall observeras att i förhandlingarna med kommissionen kan det komma justeringar både vad gäller antalet insatsområden och innehåll. Den nya programperioden börjar i januari 2014 men programmen förväntas inte vara sökbara förrän någon gång sommaren eller hösten 2014, det beror helt på när programmen godkänns i Kommissionen. Hur upplägget ska ske om det blir aktuellt med ansökningar inom bredbandsutbyggnad är inte klart och det saknas ännu godkända förordningar för bredbandsutbyggnad Regionala tillväxtmedel Bidrag till bredbandsutbyggnad (projekt) kan sökas av regionala tillväxtmedel. I Dalarnas hanteras dessa medel av Region Dalarna och Länsstyrelsen. En viktig grund för möjligheten att få del av dessa medel är att projekten på ett tydligt sätt ska främja näringslivets utveckling och tillväxt. Projektstöd kan sökas av organisationer och juridiska personer såsom exempelvis föreningar, stiftelser, och kommuner. Dock inte av enskilda företag. Bidragen kan till högst 50 procent medfinansiera projekt som överensstämmer med regionalt utformade strategier och program. I största möjliga mån ska dessa medel användas som medfinansiering till projekt där EU:s strukturfonder är en del av finansieringen. 4.4 Kanalisationsstöd Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges till projekt där man anlägger kanalisation för ITinfrastruktur. Stödet kan sökas av kommuner, företag, samfällighetsföreningar, ekonomiska föreningar eller privatpersoner och kan bara lämnas till projekt i områden där utbyggnad av sådan infrastruktur inte bedöms kunna ske på marknadsmässig grund inom tre år. Kanalisationsstödet kan uppgå till maximalt 50 procent av stödberättigade kostnader. Till kostnader som får räknas in i underlaget hör projektering, material, arbete, maskinhyra m.m. Kostnader för att utnyttja mark får inte räknas med. Företag som äger IT-infrastruktur ska ha tillträde till kanalisationen på ett icke-diskriminerande sätt. Icke-diskrimineringskravet gäller under fem år från den dag då projektet färdigställdes. Ansökan om stöd lämnas in till Länsstyrelsen som fattar beslut om stödet och stödets storlek. Stöd som beviljats betalas ut efter det att projektet genomförts och redovisats till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro län ansvarar för fördelningen av det totala stödbeloppet mellan länen. Den som söker kanalisationsstöd kan även ansöka om medfinansiering från PTS, vilket görs via Länsstyrelsen. 4.5 PTS medfinansiering samt robusta nät Robusta nät är datanätverk som är byggda med redundans (olika färdvägar) men även där till exempel att kanalisationen är väl skyddad från sabotage, väder och vind. PTS kan lämna stöd till bredbandsutbyggnad dels i form av medfinansiering inom ramen för projekt som söker stöd för 7 IKT, informations- och kommunikationsteknik. är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Det finns IKT-avdelningar på många högskolor som ger mer specifikt IT-stöd än vad IT-avdelningen normalt levererar. Distansutbildningar bygger mycket på användandet av IKT. 8 Agneta Johansson på Programkontoret Norra Mellansverige, Tillväxtverket,

24 bredbandsutbyggnad via Landsbygdsprogrammet eller kanalisationsstöd, och dels i form av robusthetsmedel i syfte att skapa redundanta och säkrare nät. Inom ramen för det senare bedriver PTS, tillsammans med aktörerna inom sektorn, ett offentligprivat samarbete för robusta elektroniska kommunikationer. Arbetet har finansierats av operatörerna genom en s.k. beredskapsavgift till PTS, och av staten genom anslag för samhällets krishanteringsförmåga. Ansökan om stöd söks länsvis av Länsstyrelsen. 4.6 ROT-avdrag En grundläggande förutsättning för att skattereduktion för husarbete ska kunna medges är att arbetet ska vara utfört i eller i nära anslutning till en bostad som sökanden själv helt eller delvis nyttjar för bostadsändamål. Skattereduktion för husarbete kan således medges för arbeten i såväl permanentbostad som fritidsbostad. Skattereduktion medges även för småhus som innehas med tomträtt och småhus på ofri grund. Utöver arbetskostnader enligt andra stycket ovan så är det inte möjligt att erhålla avdrag för några installationer för bredband inne i bostaden. För hyres och bostadsrätter är rekvisiten utformade på så sätt att det i princip inte är möjligt att erhålla avdrag för installation av bredband Vilka är kraven för medfinansiering? Finns inget medfinansieringskrav. Däremot erhåller den fysiska personen ifråga en direkt reduktion av arbetskostnaden på 50 % Vem kan ansöka om stöd? Skattereduktion för utgift för och förmån av husarbete kan medges fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och som är obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret. Även den som är begränsat skattskyldig har i vissa fall rätt till skattereduktion. 4.7 Rekommendation i bidragsfrågan Vår bedömning är att dagens oklara läge kommer att tydliggöras under slutet av 2013, första halvåret 2014, och att möjligheterna för att få utbyggnadsstöd i Ludvika kommun är goda Vi rekommenderar därför att man går vidare med arbetet att hitta en så optimal lösning som möjligt för kommunen och att man utifrån denna, om Ludvika kommuns beslut så kräver, ansöker om olika bidrag så snabbt som möjligt. Tidpunkten för inlämnandet av ansökan kan komma att ha stor betydelse. Detta då det förväntas ett stort antal ansökningar under kommande år. 24

25 5 Affärsmodeller och Marknadsaktörer För att fatta beslut om vilken bredbandsstrategi Ludvika kommun ska välja måste man förstå marknaden och de affärsmodeller som finns på marknaden. 5.1 Operatörsneutralitet eller Vertikal integration? I det vertikalt integrerade nätet kontrolleras alla nivåer i värdekedjan av en leverantör som både äger nätet, ansvarar för drift och levererar tjänster till slutkund. Denna traditionella modell har t.ex. tillämpats av kabel-tv bolag som historiskt sett tecknat långa exklusivitetsavtal med fastighetsägare. Konsekvenserna för slutkund blir en inlåsning där val av en annan leverantör av samma tjänst i princip inte är möjlig. Trenden är att exklusivitetsavtal av detta slag går mot kortare bindningstider eftersom fastighetsägare inte längre vill binda upp sig på alltför långa avtalsperioder. Motpolen till den vertikalt integrerade strukturen är det operatörsneutrala nätet där de olika nivåerna i värdekedjan separerats från varandra och innehas av skilda aktörer. Figuren nedan visar förenklat skillnaden mellan vertikal integration och operatörsneutralitet. Figur 9 Skillnaden mellan operatörsneutralitet och vertikal integration 25

26 I ett operatörsneutralt nät föreligger följande roller: Tjänsteleverantör, Nätägare passivt nät, Nätägare aktivt nät, Kommunikationsoperatör och Användare. Se figuren nedan. Tjänsteleverantör Levererar tjänster till nätet Internetleverantör Telefonileverantör TV-leverantör Larmleverantör Övervakningsleverantör Nätägare passivt nät Äger fiber & kanalisationsnät Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Kommunikationsoperatör Administrerar tjänsterna Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Användare Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Fastighetsägare Hyresgäster Villaägare Företag Nätägare aktivt nät Äger switchar & routrar m.m. Kommunala förvaltningen Kommunala bostadsbolaget Energibolag Privat aktör Figur 10 Roller i ett operatörsneutralt nät Genom en separering av dessa roller kan en enskild aktör inte kontrollera hela kedjan från infrastruktur fram till slutkund. Konkurrens råder på tjänstenivån, vilket förskjuter makten från operatören mot slutkunden. I det optimala fallet råder valfrihet och prispress vilket gynnar konsumenten. På det operatörsneutrala nätet kopplar de olika leverantörerna upp sig mot en punkt som utgör en gemensam förbindelse för fastigheter anslutna till nätet. Kommunikationsoperatören ansvarar för driften och/eller sköter kontrakten med tjänsteleverantörerna. Tjänsteleverantörerna äger inte någon del av den nedre infrastrukturen. I stället för att varje operatör bygger sin egen infrastruktur mot fastigheterna byggs en gemensam infrastruktur i botten av systemet. Det ska också tilläggas att det finns många olika varianter av den öppna modellen. Exempelvis är det mycket vanligt att den som är Kommunikationsoperatör också äger det aktiva nätet i form av switchar och routrar m.m. 26

27 5.2 Marknadsaktörer Nätägare passivt nät De vanligaste nätägarna i Sverige är: - Skanova/Telia - Telenor - Tele2 - IP-Only - Banverket - Svenska kraftnät - Kommuner och Stadsnät - Quadracom/Zitius Nätägare som har fibernät lokalt i Ludvika är främst: - Skanova/Telia - VB-Energi - Tele2 - Banverket - Ludvika kommun - LA-Cable Kommunikationsoperatörer (och nätägare aktivt nät) Kommunikationsoperatörsmarknaden har under de senaste åren genomgått en konsolidering. Större aktörer har köpt upp mindre och ägandet av tidigare oberoende kommunikationsoperatörer har övergått till traditionella telekomoperatörer och mediabolag som vill stärka sitt inflytande över tjänstemarknaden/tjänstedistributionen och över den lokala nätinfrastrukturen. Kommunikationsoperatören blir för dem en strategiskt viktig distributionskanal för deras egen tjänsteförsäljning och ger dem kontroll över den lokala accessförbindelsemarknaden. Därför är nu fyra av de sex nationella kommunikationsoperatörerna ägda av operatörer med intressen i tjänsteverksamheten. KO Telia Beroendepart TeliaSonera ITUX ComHem OpenUniverse Telenor 9 Zitius IP-Only TeliaSonera Oberoende ViaEuropa Oberoende Figur 11 KO samt dess beroendepart Telias kommunikationsoperatör säljer främst Telias egna produkter för bredband, tv och telefoni. På samma sätt styr Itux i första hand mot sina egna produkter, främst när det gäller tv. Telenor äger KO:n OpenUniverse och har samtidigt egen programverksamhet via helägda Canal Digital. 9 Har även förvärvat OpenNet och Ownit under det senaste året. 27

28 Denna utveckling har skapat en viss oro bland olika marknadsaktörer. De mindre tjänsteleverantörerna förväntar sig att de i större utsträckning kommer bli utestängda från kommunikationsoperatörernas nät när dessa i prioriterar egna tjänsteleverantörer och egen programverksamhet med risk för att de får sämre villkor än kommunikationsoperatörens egen tjänsteleverantörsverksamhet. ViaEuropa som är en av de första Kommunikationsoperatörerna agerar oberoende från tjänsteleverantörerna men har numera mer fokus på den utländska marknaden än den svenska. Det senaste tillskottet på den svenska KO-marknaden är IP-Only som ägs av riskkapitalbolaget EQT. EQT har sagt att man genom sitt bolag, IP-Only, ska ta upp kampen med Telia/Skanova och att man tänker satsa miljarder på att köpa och bygga fibernät i Sverige. Utöver de nationella Kommunikationsoperatörerna så finns det lokala Kommunikationsoperatörer i ett stort antal kommuner. Exempel på detta är Luleå Stadsnät, Piteå Stadsnät, Södertälje Stadsnät, Linköpings Stadsnät, Sundbybergs Stadsnät. Ca 50 % av de idag 150 kommunala Stadsnäten bedriver idag egen KO-verksamhet. I Ludvika har VB-Energi avtal med Zitius som är Kommunikationsoperatör i deras nät. LudvikaHem har likaså tecknat avtal med Zitius som är Kommunikationsoperatör i deras fastighetsnät Tjänsteleverantörer Nedanstående aktörer är exempel på tjänsteleverantörer i de öppna näten. - Telia - Tele2 - Viasat - Canal Digital - Bahnhof - Bredband2 - ComHem - Bredbandsbolaget - Alltele - M.fl. 5.3 Alternativa affärsmodeller för Ludvika kommun Innan man tittar på vilken affärsmodell kommunen bör välja kan man göra en grov indelning i vilka alternativ som finns, se nedanstående tabell. Kommunen äger/levererar direkt eller indirekt Alternativ Äger ingenting, hyr eller låter extern aktör agera leverantör 0 Äger och driftar Passivt nät (Nätleverantör) 1 Äger Aktivt nät (Kommunikationsoperatör) 2 Levererar Tjänster (Tjänsteleverantör) 3 Figur 12 Alternativa affärsmodeller för kommunen Affärsmodell i nuläget Ludvika kommun har idag en blandning av de olika affärsmodellerna där man ibland äger passiva nätet och ibland hyr man kapacitet. 28

29 5.3.2 Affärsmodell Kommunnätet Avseende det egna Kommunala nätet som ansluter till de kommunala arbetsställena så: - Kommunen hyr 50 kapacitetsförbindelser av Telia och VB-Energi - Kommunen äger 88 egna fiberförbindelser. - Kommunen äger det aktiva nätet i form av switchar och routrar mm. Fram till skolor och annan verksamhet på landsbygden är det dock VB-Energi som äger den aktiva utrustningen, men i fastigheterna äger kommunen den aktiva utrustningen. - IT-enheten administrerar och konfigurerar ca 320 switchar och ca 350 st accesspunkter för trådlöst nätverk Affärsmodell Stadsnätet Kommunen äger 28,6% av VB-Energi. VB-Energi driver ett Stadsnät i Ludvika och Fagersta som främst agerar i enlighet med alternativ 1. - VB-Energi äger 8,5 mil fibernät och 1,3 mil kanalisationsnät. - VB-Energi är inte själva Kommunikationsoperatör utan har överlåtit detta åt Zitius. Affärsmodell 3 skulle innebära att man äger det passiva nätet i form av fiberkablar och kanalisation. Samtidigt äger man också det aktiva nätet i form av switchar och routrar m.m. Utöver detta är man också tjänsteadministratör, d.v.s. man agerar tjänstemäklare och ser till så att slutanvändarna får sin tjänst i rätt tid till rätt kvalitet Affärsmodell LudvikaHem LudvikaHem äger inget eget nät mellan husen. Däremot äger man sina fastighetsnät där man låter Zitius agera Kommunikationsoperatör. Detta innebär att man främst agerar i enlighet med alternativ 1. 29

30 6 Nuläge Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex. Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden kommunens engagemang, konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Ludvika får relativt höga betyg på konkurrensfrågorna, lägre betyg på kommunens engagemang och lågt betyg på faktisk utbyggnad. Genom att stimulera framtagande av kommunala bredbandsstrategier kommer engagemangs- och i viss mån konkurrensindikatorerna att öka. Att förbättra engagemanget i länet är en viktig del av en bredbandsstrategi. Figur 13 Ludvika kommuns bredbandsindex Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och betyget för Ludvika är 10,8. Störst förbättringspotential finns på utbyggnadssidan. 6.1 Hushåll och företag Fortsatt skiljer vi på tätort och landsbygd, eftersom dessa kategorier har helt olika förutsättning för att fiberanslutningen kan ske på affärsmässig grund. Hushåll på landsbygd är dyrare att ansluta, men det finns goda möjligheter till ekonomiskt stöd Tätort Statistiska centralbyrån definierar tätort som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. I Ludvika kommun finns enligt denna definition tolv tätorter; Ludvika, Grängesberg, Sörvik, Fredriksberg, Nyhammar, Saxdalen, Sunnansjö, Håksberg, Blötberget, Gonäs, Grangärde och Persbo. Befolkning i Ludvika kommuns tätorter uppgår till ca uppdelat på ca hushåll 30

31 Figur 14 Flerbostadshus och villor i tätort. I Bilaga 5 finns förstorade kartbilder. Cirka 34 % av hushållen och företag i tätort har i dag tillgång till fiber Landsbygd De hushåll som inte tillhör har ovan nämnda orter har definierats som landsbygd. Bland dessa återfinns kommens åtta småorter 10 (Saxhyttan, Norrbo, Skeppmora, Laggarudden, Klenshyttan, Järnsta, Burens, Dröverken) samt ett antal mindre byar. Befolkningen på landsbygd i Ludvika kommun är enligt denna definition ca 3 000, motsvarande i storleksordningen 1300 hushåll. Nedanstående karta visar var landsbygdshushållen finns i Ludvika kommun. 10 Småort är en term som används i Sverige av Statistiska centralbyrån (SCB) och definieras som en samlad bebyggelse med invånare, där det är högst 150 meter mellan husen. En småort kan dock ha mer än 200 invånare om andelen fritidsbostäder överstiger 50 %. 31

32 Figur 15 Hushåll på landsbyggd Fördelning av hushåll/företag på landsbygd och tätort Fördelningen mellan antalet hushåll/arbetsställen mellan landsbygd och tätort i Ludvika kommun är följande: Objekt Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus Villor Företag Summa Figur 16 Fördelning av antal hushåll och företag Av dessa har nedanstående hushåll/arbetsställen tillgång till fiber 11. Objekt med fiber Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus Villor Företag Summa Figur 17 Antalet hushåll och företag med tillgång till fiber 11 Obs! Av dessa har vi räknat med att Ludvikahem har anslutit 3200 lägenheter till fiber. Detta är dock inte korrekt då man har anslutit byggnaden till fiber och sedan byggt ett kat5/kat6-kopparnät upp till lägenheterna. 32

33 Detta ger följande andelar. Andel med fiber Tätort, hushåll/arbetsställen Landsbygd, hushåll/arbetsställen Summa Flerbostadshus 61% 0% 60% Villor 3% 0% 2% Företag 45% 0% 36% Totalt 35% 0% 32% Figur 18 Anslutningsgrad för olika kategorier av hushåll och företag Ovanstående information är en sammanvägning av information från ett stort antal källor så som, SCB, PTS, Ludvika kommun, Ludvika hem. Underlaget ska ses som ett estimat och inte en absolut sanning. 6.2 Översikt av befintlig fiber Nedanstående karta visar var fiber finns idag. Figur 19 Befintlig fiberinfrastruktur i kommunen Samtliga tätorter i västra kommunen är fibrerade av VB Energi. Även andra nätägare täcker de flesta tätorter i väster. I östra delen av kommun når andra nätägares nät Fredriksberg. Tele2s stamledning passerar den västra kommungränsen. Banverket har fiber som sträcker sig längst med järnvägen genom Grängesberg, Ludvika och norrut. Ludvika kommun har också ett fibernät som i huvudsak ligger i tätorten Ludvika, men har även ett stråk ner till Grängesberg. 33

34 6.3 Ludvika kommuns nät Nedan är en sammanfattning av Ludvika kommuns nät. Figur 20 Ludvika kommuns egna fibernät 34

35 6.3.1 Allmänt Nedanstående bild visar alla anslutningar, såväl hyrda som egna förbindelser. Figur 21 Anslutningar kommunen Nätet är en blandning av egen fiber, hyrda fiberförbindelser från Telia, hyrda fiberförbindelser från VB-Energi, hyrda DSL-förbindelser från Telia. Stamnätet har en kapacitet på 10 Gbit/s-nät och enskilda kundaccesser ansluts med 100 Mbit/s. Drift och underhåll av såväl aktivt som passivt nät sköts av Per Svensson på IT-enheten. Man har inte avtal med några externa parter avseende drift och underhåll. Etablering av nya fiberförbindelser sker främst vid nyetableringar. Kommunen har därför inga avtal med entreprenörer för nätetablering Kommunens egna fibernät Ludvika kommun äger ett eget fibernät. Fibernätet består av nedanstående förbindelser. Kabelnr Kabelbenämning Från Till Antal fiber / sort GRSLBV Högbergsskolan D-hus AA02 Högskolan AB02 24 / Singelmode GNSLLDV Högbergsskolan D-hus AA04 Kopplingspunkt Banverk 12 / Singelmode Siemens Marnäsliden AA02 Vårdskolan 24 / Multimode Siemens Marnäsliden AA02 Grålångens Reningsverk 8 / Multimode AMP Högbergsskolan D-hus AA02 Högbergsmasten 8 / Singelmode BIOS TWBLSZHM Personal AB01 Personal AC01 4 / Multimode BIOS TWBLSZHM Personal AB01 Ludvikahem Bobutik 4 / Multimode HFFR Särskolan Vasa Skolpaviljong Vasa 8 / Multimode LSZH Solsidan Östansbo Vattenverk 8 / Multimode 35

36 GRSLBDV Högbergsskolan D-hus AA02 Ludvika gård 20 / SM & 24 MM GRSLBDV Ludvika gård AA02 Kommunens förråd 36 / Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Solsidan 24 / Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Ludvikahem Södra 6 / Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Bibliotek 6 / Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Ludvikahem Hemtjänst 6/ Multimode GRSLBDV Ludvika gård AA02 Lingongårdens Servicehus 6 / Multimode Alcatel Lingongårdens Förskola Lärkboden 6 / Multimode Alkatel TBW LSZH Valla AA05 Valla BA01 12/ Multimode GRSLBDV Valla AA05 Högbergsskolan D-hus AA02 20 / SM & 48 MM GRSLBDV Valla AA05 Marnäsliden 20 / SM & 24 MM GRSLBDV Valla AA05 Stadshuset AA02 24 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Ängsgården 61 AA02 24 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Folketshus AA01 30 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Brandstation AA06 12 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Björkhaga 6 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Kyrkskolan AA04 12 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Turistbyrån 6 / Multimode GRSLBDV Valla AA05 Sporthallen 6 / Multimode GRSLBDV Kommunens Förråd Valhallaskolan 12 / Multimode GRSLKDV Stadshuset AA02 LUAB Huset 8 / Multimode (6st ) GRSLBDV Stadshuset AA02 ESAB Huset 6 / Multimode GRSLBDV Stadshuset AA02 Städ huset 6 / Multimode GRSLBDV Stadshuset AA02 Personal AB01 6 / Multimode Alkatel TBW LSZH Brandstation AA06 Brandstation DC01 8 / Multimode GNHKDV Folketshus AA01 Folketshus AG01 12 / Multimode GRSLBDV Folketshus AA01 Plutos Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Marnäsliden AA02 LudvikaHem Norra Omr 54 / Multimode GRSLBDV Marnäsliden AA02 Biskopsgården 12 / Multimode GRSLBDV Marnäsliden AA02 Kvarngårdens Hemtjänst 12 / Multimode LSZH Marnäsliden AA02 Marnäsliden AF01 6 / Multimode LEXCOM Marnäsliden AA02 Marnäsliden AE01 8 / Multimode GNSLBDV Marnäsliden AD01 Alkoholpolkliniken 4 / Multimode GRSLBDV Solsidan Östansbo Förskola 18 / Multimode LSZH Ludvikahem Norra Omr. Sotningen 4 / Multimode GRSLBDV Biskopsgården Biskopsnäsets Förskola 6 / Multimode LSZH Ludvikahem Norra Omr. Milan 12 / Multimode GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Ängsgårdens Servicehus AA01 6 / Multimode GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Hillängens Idrottsplats 6 / Multimode GRSLBDV Ängsgården 61 AA02 Stensvedens Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Lorensbergaskolan AA02 Östansbö Förskola 12 / Multimode G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CA01 24 / Multimode G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CB01 24 / Multimode G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan CD01 24 / Multimode G24 QXXI Lorensbergaskolan AA02 Lorensbergaskolan AB01 24 / Multimode LEXCON Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan EA05 12 / Multimode LSZH Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan JA01 8 / Multimode G24 QXXI Lorensbergaskolan CB01 Lorensbergaskolan DA01 24 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Vasaskolan 30 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Magnetens Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Högbergsskolan A hus BA01 12 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan D hus AA02 Högbergsskolan C hus CA01 24 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan C hus CA01 Högbergsskolan C hus CA02 24 / Multimode LSZH Högbergsskolan C hus CA01 Högbergsskolan C hus CB01 4 / Multimode LEXCOM Högbergsskolan B hus BB02 Högbergsskolan B hus BC01 8 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan B hus BB02 Högbergsskolan B hus LA04 12 / Multimode GRSLBDV Högbergsskolan B hus LA04 Högbergsskolan A hus BA02 12 / Multimode LSZH Högbergsskolan A hus BA02 Högbergsskolan A hus AA11 12 / Multimode 36

37 GNHKD Högbergsskolan A hus BA01 Högbergsskolan A hus BC01 12 / Multimode GRSLBDV Kyrkskolan AA04 Kyrkskolan CC01 6 / Multimode OFNR FT4 Kyrkskolan AA04 Läromedelscentralen 4 / Multimode GRNSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Hillängens Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Marnässkolan E-hus AA02 12 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan A-hus OA01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan C-hus CB01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan F-hus FB01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan J-hus JB01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan M-hus MB01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan B-hus NA01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan D-hus DA01 4 / Multimode GNHKDV Marnässkolan E-hus AA01 Marnässkolan G-hus GA01 4 / Multimode GRSLBDV Ludvikahem Norra Omr. AA02 Hillängens IP 12 / Multimode GRSLBDV Kvarngårdens Hemtjänst Kvarngårdens Förskola 6 / Multimode GRSLBDV Valhallaskolan AA01 Modulen 6 / Multimode GRSLBDV Vasaskolan AA01 Särskolan Vasa 6 / Multimode GRSLBDV Vasaskolan AA01 Ludvikahem HK 12 / Multimode LSZH Ludvikanhem HK Ungdomens Hus AC01 6 / Multimode UB08-S Högskolan AB02 Kunskapsnavet BA01 8 / Singelmode Figur 22 Förbindelser i kommunens egna fibernät Kommunens hyrda förbindelser Nedanstående kapacitet och DSL-förbindelser hyrs av Telia. Enhet Adress Anteckning Kvartalskostnad KFKULTUR Biblioteket Fredriksberg Fiber från Telia VO Säfsgården Fredriksberg Fiber från Telia GGAB Externfaktura Fiber från Telia RT Brandstation Fredriksberg Fiber från Telia SU Fredriksbergs skola Fiber från Telia IT Vallagatan 1 Fiber 100 mbit IT-enheten Valla VBU Kommunalhus Smedjebacken IT Nätbryggor IT 600 IT Nätbryggor IT 600 VO Ljunghällsvägen 43 Ludvika KF Ludvikav 8 Grängesberg VO Engelbrektsgatan 25 Ludvika SU Carlavägen 34 Ludvika SU Skolgatan 9 Ludvika SU Ängsvägen 22 Fredriksberg SU Fredmundbergsv Gonäs GGAB Externfaktura VA Vattenverk Grängesberg VA Reningsverk Sunnansjö KAN Treffenbergsv Falun Karin Sandahl VA Vatenverk Tyfors Fredriksberg VO Björnbärsgården Ludvika RT Konsmästareg Kopparberg VA Vattenverk Grangärde VA Reningsverk Sörvik VA Vattenverk Fredriksberg Figur 23 Hyrda förbindelser från Telia 37

38 Nedanstående kapacitetsförbindelser hyrs av VB-Energi. Enhet Adress Anteckning Kvartalskostnad KFKULTUR Örabergsv 1 Grängesberg Biblioteket, Grängesberg KFKULTUR Bibliotekvägen 5 Nyhammar Biblioteket, Nyhammar KF Videvägen Ludvika Norgårdshemmet RT Bibliotekvägen 5 Nyhammar Räddntjänsten, Nyhammar SU Gamla Gruvvägen Saxdalen Saxdalens skola SU Hyttvägen 57 Sunnansjö Sunnansjö skola SU Sofiebergsvägen 14 Sörvik Sörviks skola SU Solbergsvägen Håksberg Håksbergs skola SU Violstigen 2 Ludvika Junibackens skola SU Smultronstigen 13 Ludvika Knutsbo skola SU Gullregnsväg 15 Grängesberg Parkskolan SU Grönavägen 1 Ludvika Högbergets förskola SU Lyckåkersvägen 17 Ludvika Förskolan Lyckan SU Västbyvägen 16 Nyhammar Nyhammar skola SU Idrottsvägen 14 Grängesberg Björkås skola SU Saxdalsv 1 Blötberget Blötbergets Skola VO Klövervägen Ludvika Gruppboende, Klövervägen VO Hyttvägen 39 Sunnansjö Solgärdet VO Kobrovägen Nyhammar Hemtjänsten VO Marnäsgatan Ludvika Boende stöd psyk VA Gonäs Gonäs reningsverk VA Björbov Grangärde Reningsverk, Grangärde AVFALL Björnhyttan Björnhyttan sopstation VBU Malmenskolan Grängesberg Parkskolan Figur 24 Hyrda förbindelser från VB Energi Kapacitet Det aktiva nätet har man satt upp själv. Man har 10 Gbit/s i stamnätet och 100 Mbit/s till respektive enhet. Nätet kostar ca 1,4 Mkr/år i licens-, support-, konsult- och inköpskostnader Sammanfattning ekonomi Kommunen betalar idag 865 tkr för hyrda förbindelser, vi har räknat med en man heltid som personalkostnader, utöver detta tillkommer kostnader på 1,4 Mkr/år i licens-, support-, konsult- och inköpskostnader. Typ av kostnad Årskostnad Hyrda förbindelser Personalkostnader Övriga kostnader Summa Figur 25 Ludvika kommuns kommunikationskostnader 6.4 LudvikaHem LudvikaHem har idag avtal med Quadracom/Zitius så att hyresgästerna ska få tillgång till triple-play via bredbandsnätet. Zitius har byggt nätet i fastigheterna och detta nät tillfaller Ludvikahem vid avtalets slut LudvikaHems tekniknät går genom Quadracoms nät. Man har en plats i switchen för respektive hus. Det är oklart om man betalar någon form av avgift för detta. Fastighetsnäten är en blandning av kat5- och kat6-kabel. Mer kat5- än kat6-kabel. Näten är uppbyggda som stjärnnät. Sammanlagt lägenheter är anslutna med kat5/kat6. 38

39 Ludvikahem betalar idag en avgift till Zitius på x kr/månad för det ovanstående till Zitius. LudvikaHem får ingen kickback av Zitius. LudvikaHem har också avtal med LA-Cable och avtalet sträcker sig 4 år framåt. Nätet är en koaxialhistoria som finns i samtliga LudvikaHems lägenheter. För hyresgästen innebär det ett grundutbud där SVT1, SVT 2 och TV4 ingår. Kostnaden för LudvikaHem är idag /kvartal dvs /år. LA-Cable betalar ingen kick-back till Ludvika hem för att man får möjligheten att distribuera triple-play tjänster till LudvikaHems hyresgäster Viktigt att tänka på När avtalet med Zitius/Quadracom går ut år 2019 så kommer kapacitetsbehovet att överstiga 100 Mbit/s, se Figur 4 Nielsens lag/bandbreddsbehovet till Då kat5 inte klarar mer än 100 Mbit/s kommer man vara tvungen att ersätta nätet med ett fibernät upp till varje lägenhet. 6.5 VB-Energi VB Energi har nuläget ca hushåll anslutna varav ca 10 villor och resten lägenheter i flerbostadshus där Ludvika Hem är den största aktören med hushåll. Figur 26 VB Energis fibernät i Ludvika kommun Quadracom/Zitius är Kommunikationsoperatör och hanterar det aktiva nätet och har avtalen med tjänsteleverantörerna. Ca 1000 hushåll köper idag tjänster via VB-energis nät i Ludvika. Idag ansluter man fastigheter till självkostnadspris. Det som bär upp affären är företagsanslutningar där man hyr ut svartfiber. VB-energi har idag inga direkta direktiv hur man ska hantera denna affär och man ser ett behov av att detta görs. 39

40 Från VB-Energis sida är man intresserade av att utveckla affären. Man skulle behöva klarare direktiv från ägaren med tydlig budget m.m. Mycket hänger ihop med att man har den majoritetsägaren som man har. Just nu har man inte så mycket pengar till detta. Fagersta är också intresserad av att det ska hända någonting. Just nu är man bara två personer som jobbar deltid med Stadsnätet. 6.6 Telestationer och ADSL 12 Samtidigt som behovet av IT-infrastruktur ökar, pågår en nedmontering av befintlig struktur. Telia har sjösatt en plan som bygger på att alla mindre telestationer som är anslutna med koppar eller radiolänk skall avvecklas och ersättas med befintligt mobilt nät. Orsaken bakom är att driftskostnaderna inte täcks av intäkterna som genereras via aktuell station och man vill gå över till färre och mera generella tekniker. För Ludvika kommun har dock Telia ännu inte presenterat någon avvecklingsplan. Många kommuner tecknade avtal med Teracom 2004 avseende utbyggnad av telestationerna så att fler skulle få tillgång till ADSL, så även Ludvika. Avtalet är på 10 år, vilket innebär att om ca 1 år går avtalet ut. Teracom sålde sin bredbandsverksamhet till Quadracom Quadracom har klargjort att man inte avser att fortsätta med drift av ADSL anläggningar som inte är lönsamma, om inte kommunerna täcker förlusten. Att lönsamheten är dålig beror på att de statliga subventionerna ej längre utgår, man betalar svartfiberhyra till VB-Energi för anslutning av noder samt att Quadracom ansluter två noder via radiolänk. Denna radiolänkutrustning tillverkas inte längre, varför det är svårt med reservdelshållning samt generellt dyrt att reparera/underhålla. Utöver detta föreligger ett svalt intresse från tjänsteleverantörerna att sälja ADSL. Avvecklingen generellt berör i första hand de som bor på landsbygden, men kan även beröra städer som är uppdelade i många, mindre teleområden. När telestationerna avvecklas så försvinner ADSL tekniken. Quadracom driver idag 19 DSL noder i Ludvika med blandad lönsamhet. Dessa förbinds med fiber från VB Energi och radiolänk. Antalet ADSL-abonnenter uppgår till 553 st. Quadracom har sagt upp avtalet och om när det går ut bestämmer Quadracom själva vilka DSL-siter man ska köra vidare resp. stänga. De rödmarkerade siterna i tabellen nedan är de som Quadracom går med förlust och som riskerar nedläggning. Ett alternativ kan vara att kommunen täcker underskottet, men det ser Quadracom inte som någon bra långsiktig lösning. Det Quadracom önskar är ett samarbete där man tillsammans jobbar för att fibernät byggs ut i orterna så att DSL naturligt kan läggas ner. 12 Den äldsta tekniken för snabb internetanslutning genom det vanliga telenätet. På 2010-talet har det alltmer ersatts av dataöverföring genom 3G- och 4G-nätet. 40

41 Figur 27 Quadracoms DSL-noder i Ludvika kommun Figur 28 Quadracoms telestationer 41

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011

Tillgänglighet till bredband. Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Tillgänglighet till bredband Camilla Nyroos PTS, Konsumentmarknadsavdelningen 13 april 2011 Disposition Regeringens bredbandsstrategi PTS Bredbandskartläggning bredbandstäckning i Sverige och Kalmar i

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2015-03-13 Dnr: 15-1774 1(9) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel

Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2014-03-14 Dnr: 14-2093 1(10) Konsumentmarknadsavdelningen Sammanställning av stödmedel till bredbandsutbyggnad samt prognostisering avseende efterfrågan på medel 1.1

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013

Bredbandsundersökning 2013. Statistikrapport 2012-2013 Bredbandsundersökning - synen på bredbandsfrågor bland politiker och tjänstemän i Sveriges kommuner. Statistikrapport - Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Local Fibre Alliance www.ssnf.org Ansvarig utgivare:

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet)

Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Introduktion till reglerna om bredbandsstöd till accessnät (landsbygdsprogrammet) Ann-Sofie Fahlgren Post- och telestyrelsen PTS arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion

Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Bredband till dig som bor på landsbygden en introduktion Disposition Bakgrund Frågor till husägare Vad är en optisk fiber 3G och 4G Kanalisationsstöd Hur gör man Frågor 2013-02-01 b.svante.eriksson@gmail.com

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015

Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Etapp 2 2014 Etapp 3 2015 Bredband via fiber i Bodens kommun 2013-2015 Beviljade medel för 2013 Etapp 1 13.6 miljoner Beviljade medel för 2014 Etapp 2 10.3 miljoner + Privat medfinansiering 8000:- / st.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband!

Tillsammans bygger vi framtiden. - med fiber för snabbt bredband! Tillsammans bygger vi framtiden - med fiber för snabbt bredband! De digitala vägarna är lika viktiga som vägar och järnvägar Kalmar kommun satsar tillsammans med Telia på att bygga ut öppen fiber till

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar

Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar Kraftfullt bredband genom skapande av fiberföreningar September 2010 Page 1 Innehåll fiberföreningskväll Välkomna till detta informationsmöte Bredbandsläget i området Finansieringsmöjligheter Fördelar/erfarenheter

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr Nu bygger vi fibernät! Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... Ronneby Miljö & Teknik och Karlshamn Energi har tecknat

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro

Läs mer

Bredbandsstrategi. för Östergötland

Bredbandsstrategi. för Östergötland Bredbandsstrategi för Östergötland 2013 2020 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte FyrBoDal 8 oktober 2014 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till Landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till Landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Fiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna!

Fiber till landsbygden Informationsmöte. Välkomna! Fiber till landsbygden Informationsmöte Välkomna! Agenda Inledning Bredbandsmålet Fiberorganisationen Varför fiber? Processen Prissättning och olika alternativ Bidrag Övriga frågor VMEABs affärsområden

Läs mer

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015

Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 nternati Bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunstyrelsen 2012-05-08 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Regeringens bredbandsstrategi

Regeringens bredbandsstrategi Regeringens bredbandsstrategi Sverige ska ha bredband i världsklass! År 2015 bör 40 procent av alla ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (nu 49%) Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kalmar län

Bredbandsstrategi för Kalmar län 2012-02-01 1(10) Antagen av Regionförbundet i Kalmar län 2012-02-01 Frågor kring strategin besvaras av Helena Ervenius, 070 640 62 41, helena.ervenius@rfkl.se Bengt Falke, 070 846 22 99, bengt.falke@rfkl.se

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät!

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Regeringsbeslut 2009: 90% av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år 2020 Kommunerna följer upp med IT-infrastrukturplaner

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer