Landsbygdskongress 2006

Transkript

1 Näringslivsenheten Deltagare i Landsbygdskongresserna Landsbygdskongress 2006 Här kommer det material som tagits fram under kongresserna. Min förhoppning är att vi till nästa år ska kunna bocka av en del saker som är genomförda. Ni får gärna höra av er med synpunkter och fler aktuella frågor som kommunen bör ta tag i. Ann-Mari Andersson Landsbygdsutvecklare Landsbygdskongressen 2006 Landsbygdskongressen visar att tillsammans kan vi påverka mycket, men också att vi bybor själva måste engagera oss och ta tag i saker för att det ska ske något. Kommunen ska och kan vara en hjälp för sina medborgare, men kan inte göra något om ingen påtalar behov. Landsbygdskongress har hållits under februari i Korpikå och mars i Siknäs med bra representation av politiker och tjänstemän. En stor del av deltagarna från byarna bestod av bybor från den by som var värd för kongressen. I varje kongress deltog ca 40 personer. Behövs arbetet med landsbygdsutveckling behöver fler engagera sig ute i byarna! Eller också jobbar vi med fel saker och på fel sätt. Hör gärna av er med synpunkter! Fyra områden i landsbygdsprogrammet har prioriterats av byarna att jobba med under det närmaste året. Det är INFRASTRUKTUR, MER FOLK PÅ LANDET, OFFENTLIG SERVICE och UNGDOMAR och KULTUR. Deltagarna valde själva område att delta i gruppdiskussionerna. 1

2 Efter träffen i Korpikå bestämdes att gruppen med offentlig service inte skulle jobba vidare på detta sätt. Detta för att förändringar är på gång i kommunens verksamhet inom framför allt skolan och där finns andra kanaler att jobba inom. Arbetet kommer att följas upp under hösten och vid nästa landsbygdskongress. För att få resultat krävs det att byarna engagerar sig. Det kommer inte att flyga stekta sparvar i munnen på så många, kanske inte på en enda av oss. De flesta är medvetna om detta och också beredda att göra sitt för att lyfta fram Kalix landsbygds kvalitet. Infrastruktur Infrastrukturområdet är ett lätt område då det är väldigt konkret och många hårda saker. Översiktsplan Den kommunala översiktsplanen kommer att skickas ut till byarna och under maj kommer samrådsmöten att hållas. Den kommer också att finnas under Planen ställs ut under hösten och beslut tas i februari Datakommunkation Föreslaget mål: 100% får möjlighet till minst 0,5 mbit Olika lösningar är tänkbara för de områden som idag inte ingår i den satsning som nu färdigställs. Byarna får i uppgift att inventera behovet. Enskilda vägar Det förslag som tagits fram ska bearbetas av en grupp som utses av samverkansrådet. Uppföljning kommer att ske under hösten. GC-vägar Kommunen ska meddela Byarådet hur man gör prioriteringar av GC-vägar. Gatubelysning En inventering bör göras av byarna själva av vilka ljuspunkter som bör flyttas, kan släckas osv. Den presenteras under hösten. Elförsörjning till byarna Här kan samarbete med kommunen, Töre Energi och Vattenfall förbättras för att skapa säkrare elförsörjning i byarna. Övre Bygden blir gärna ett pilotområde för ett samlat energiförsörjningsansvar. Fler frågor inom infrastruktur kom upp men har inte hunnit behandlas, Det är mobiltäckning, kollektivtrafik, strandskydd, vatten- och avlopp och bygglov. Fler folk Gruppen föreslår att vi jobbar under namnet Bo på landet i Kalix. Det täcker både byarna och tätorten. Byarna förbereder sig under 2006 och kommunen marknadsför, utbildar, opinionsbildar under De byar som bestämmer sig för att bli fler, tar fram sina positiva värden, ser över dem och kvalitetsäkrar dem. För att lyckas måste arbetet förankras väl i den egna byn. Som landsbygdsutvecklare ställs jag många gånger inför dessa frågor. Hur har vi det med de tomma hus som finns? Vill jag behålla dem för att mina släktingar ska kunna komma och bo några veckor på sommaren. Eller kan det vara möjligt att sälja huset till någon ung familj som vill bosätta sig i mitt hus. Då lyser det i huset även under november och december. 2

3 Kan mina släktingar ändå komma till byn? Kanske de kan bygga en stuga för pengarna som husförsäljningen ger. Är jag som bybo en tillgång eller ett hinder för utveckling på landsbygden? Det är frågor som vi måste våga ställa oss och fundera över. UNGDOMAR Varför: Engagerade ungdomar. Egna aktiviteter Levandegöra Kalix-kultur åt ungdomar. Unga känna sin bygd/ursprung. Hur: Samla unga till inspirationsträffar. Besöka skolor berätta om möjligheter Nya sätt för att engagerade unga. Unga ordnar aktiviteter Vem: Ungdomar, Fritid och Kultur, Föreningar, Skolan, Studieförbund Föräldrar, eller andra resurser. När: Inspirationsträffar med goda exempel under våren 2006, aktiviteter under hösten i byarna Minst ett kulturarrangemang/år i skolorna. Ansvarig: Föreningar, Fritid och Kultur, Föräldrar. Uppföljning: Senhösten Övrigt: Fritid och Kultur får en ny resurs som skall jobba mot ungdomar, ett förslag är att besöka skolor och föreningar, informera om möjligheter och att hitta ledare ute i byarna. Ta med unga i naturen, lär dom fiska, vara med vid jakt, lära sig gamla hantverk. Mätbara mål Kvantitet 5 byar med aktiviteter Socialt 1 aktivet görs tillsammans med skolan 3

4 Ekonomiskt ekologiskt Inom befintlig budget för byar och Ko F 1 aktivitet med ekologiskt hållbart tänkande Byatidning Varför: Det behövs en tidning som informerar byns invånare om byns historia och natur, om nu levande människor och företagande och om idéer om framtiden för byarna. Sådant får man inte veta genom de centraliserade massmedia som radio och tv eller länstidningarna. Den här byatidningarena skall komplettera den bild som massmedia ger. Det är också angeläget för alla som flyttat från byn men fortfarande hade sina rötter och anförvanter kvar i byn. Hur: Utbildning i att producera en byatidning, samt en hemsida Vem: Lars-Erik Holmberg står till förfogande Redaktionerna för Morajärvar n och Bondersbyar n Skrivkurser vid Folkhögskolan Studieförbunden När: Under 2006 Ansvarig: Byaföreningarna Uppföljning: November 2006 Övrigt: Engagera byaföreningarna att göra sin bys tidning. Nätverk mellan byatidningarnas redaktioner Ungdomsredaktioner/sidor Händer på Bygden kopplas till byatidningar, redaktionsråd från byar till Händer på Bygden. Något litet bidrag från kommunen för de som kommit en bit på väg? 4

5 Mätbara mål Kvantitet Socialt Ekonomiskt ekologiskt 2007 har 10 byar egna redaktionsråd och byablad, Större känsla och kunskap om den egna byn Fler engagerade Inventera sevärdheter mm Varför: Det behövs en samlad dokumention av vad bygden kan erbjuda bonde och besökare. Stolthet över sin by. Ökat antal människor ser byarna Hur: Byarna redovisar olika sevärdheter m.m. genom att svara på en enkät från Kommunen Materialet produceras digitalt för att sedan kunna redovisas i olika media. Registreras på Vem: Byarna Fritid och Kultur Resursperson (plus jobbare) När: Påbörjas under 2006 Ansvarig: Byaföreningarna, Landsbygdsutv. Byarådet, Fritid och Kultur. Uppföljning: December 2006 Övrigt: Att det måste tas fram en mall som vi jobbar efter för att få kvalitet på inventeringen, här kanske länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Norrbottens museum kan hjälpa till. I myndigheternas register finns en mängd narurminnen, fornminnen och naturreservat och liknande registrerade. En samordning av dessa skulle ge en bra grundstomme i inventeringen. Mtbara mål Kvantitet Socialt Stolthet över sin by. Ökat antal människor ser byarna Gemensamt 5

6 Ekonomiskt Ekologiskt arbete i byarna runt arbetet Turistiska sevärdheter ger längre vistelser i kommunen, inflyttning Byarna tar bättre han om sina gamla hus, stigar, badplatser mm. Kulturarrangemang Varför: Marknadsföringen av Kalix som bostadsort, lokaliseringsort för företag m.m. skall kompletteras med den specifika kultur som utvecklats i Kalix Kulturarrangemang ger bättre hälsa/avkoppling/glädje Hur: Mångkultur kvällar, dagar, veckor, månader och år. Vinteraktiviteter Hantverksaktiviteter Traditioner Mer om Kalix rika kultur i press, radio, Tv m.m. Vem: Föreningar Byarna Fritid och Kultur Företagare Organisationer När: Påbörjas under 2006 Ansvarig: Byaföreningarna, Landsbygdsutv. Byarådet, Fritid och Kultur. Uppföljning: December årligt. Övrigt: Målet skall vara att utveckla nya kulturarrangemang som lockar ännu fler besökare från andra kommuner. Flakasand, Yttersti, Gäddfisketävling, VM i lakfiske, Harrens dag, Midnatts sol trampen är goda exempel på detta, men behöver kompletteras. Ordna en Mat-festival lokalt producerad produkter. (löja, bär, fisk). Festivalen bör kopplas till demonstrationer av traditionella fiskemetoder. Hantverks dagar. Att organisationer, föreningar, byar, söker bidrag i god tid helst året för, om det rör sig om större belopp kan politikerna ta med det i budgeten. 6

7 Mätbara mål Kvantitet 1 kulturvecka, 1 vintervecka, 4 ämnesområden/år Socialt Kulturarr. mötesplatser, kultur ger bättre hälsa/avkoppling/glädje Ekonomiskt Rik kultur ger ökad inflyttning. Ekologiskt Visiongrupp -kultur Varför: Hur kan kulturen stärka Vi känslan och marknadsföra Vad är Kalix Samla nya idéer för kultur som helhet i kommun Kulturpolitiskt mål- och handlingsprogram Fritidspolitiskt handlingsprogram Hur: Inspirationsmänniskor med på möten, föreläsare samla yrkesverksamma kulturarbetare i Kalix på träff Listor på yrkesverksamma kulturarbetare inom olika områden: Dans, teater, musik, litteratur, hantverkare, konstnärer m.fl. Idéer till samarbetsprojekt inom ämnesområden uppstår på möten Vem: Föreningar Politiker Kommunala tjänstemän Företagare Organisationer Intresserade När: Påbörjas under 2006 Ansvarig: Byarådet, Fritid och Kultur. Uppföljning: December årligt. Övrigt: Mätbara mål Kvantitet 7

8 Socialt Ökade antal arr., ökad trivsel, mer positiva skriverier om Kalix Ekonomiskt Ökad inflyttning Ekologiskt Arrangörsutbildning Varför: Bli kunnig, hitta hjälp, vad är viktigt m.m. Hur: Kurser dagtid, kvällstid Vem: Studieförbunden När: Våren 2006 och hösten 2006 sedan återkommande Ansvarig: Fritid och Kultur, Byarådet, Landsbygdsutv Uppföljning: Hösten 2006 Övrigt: Mätbara mål Kvantitet 2 utbildningar 2006, sedan 1/år Socialt Skapar nätverk för arrangörer Ekonomiskt? ekologiskt? Landsbygdskongress Förslag sammanställt av Blenda Andersson och Disa Lindberg Kursiv stil = det vi kom fram till i grupparbetet,det som diskuterades i Korpikå. 8

9 Deltagare: Blenda Andersson,Peter Nordmark, Erik Söderlund, Elisabeth Särenfors, Erik Lindberg, Karin Gunnari, Alf Rönnbäck, Disa Lindberg, Yvonne Bergquist. Offentlig service Är ett stort område att arbeta med. Därför har tre områden ur landsbygdsprogrammet valts ut att arbeta vidare med och fokusera på. Skola, äldreomsorg och byavaktmästare. 1.a) SKOLA är viktigast för barnen,men är också livsnerven i byarna för att upprätthålla service och skapa inflyttning. Högaktuellt nu efter Skolverkets inspektion av Kalix kommuns skolor. Genomgående i rapporten är hård kritik gällande låg kunskaps och lärandenivå, trots högre lärartäthet och större andel pedagogiskt utbildad personal än riket i övrigt i grundskolorna. Här efterlyser skolverket relevanta insatser för att överbrygga kulturskillnader och att en pedagogisk samsyn uppnås. Kalix kommun uppmanas även att analysera resultatskillnader mellan pojkar och flickor. Skolverket lyfter även fram hårt klimat,hårt språkbruk och hög frånvaro bland eleverna i kommunens skolor. Individanpassning och särskilt stöd till elever bör säkerställas för barnens rätt till särskilt stöd. Inlärning efter barnens individuella behov. Ex..(Erik lindbergs förslag). Ålders eller kunskapsstyrd uppflyttning mellan nivåer (årskurser) Göra försök med stadielös grundskola där kunskapsnivån är en avgörande faktor för uppflyttning. För att stimulera de som har svårt att nå målet lägger man in mera praktiska inslag ex. mattematik i verkligheten. Genomsyrande i skolverkets rapport är att Elevens Val inte genomförs i skolorna. Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare är inte tillfredsställande. Grundskolan har idag 13 skolor på 10 rektorsområden och ca inv. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg är överlag god i hela kommunen. Skola. 2. Förslag till mätbara mål. Kvalitet/ Kvantitet: Högre lärande och kunskapsnivå. förslag mätbara kontroller åk Elevens val tillgodoses. åtgärdas till hösten Visionsprogram för skola 10 år framåt. Socialt alla punkter diskuterades Bättre språkbruk. Ökad elevnärvaro i skolan. Pedagogisk samsyn uppnås. Ökad trivsel och delaktighet genom förbättrad miljö. Hur kommer ev. plusjobbare att påverka oron och språkbruket i skolan. Mer vuxna i skolan (i tider med fler enföräldersfamiljer kanske det behövs fler vuxna/män, kvinnor i grundskolan) Strukturförbättring 9

10 Ekonomiskt Mindre skadegörelse. Bättre kunskaper. Använda modern IT-teknik,( videkonferens)för elevens val. Sparar personalresurser Hur liten kan en skola vara/by för att ge bra lärandemiljö och vara bra för eleven? Ekologiskt. Sparar materiella resurser. Sparar transporter. - Närhetsprincipen 3. Aktiviteter under ? Skapa mötesplatser för ung och äldre. Ex. Äldre besöker skolor och utbyter erfarenheter från förr och nu. intressant arbeta vidare Kulturarrangemang för alla åldrar. - bra 4.Vem. Kommunen, Byaföreningarna och Byarådet tillsammans. Vi hann inte ta beslut på denna punkt, men KK har det yttersta ansvaret. 5.Hur skall detta göras. Skapa förutsättningar för att skolverkets påpekanden kan åtgärdas. Skapa lokala skolstyrelser som består av elever, föräldrar, intresseorganisationer och skolpersonal för att skapa förutsättning att göra våra skolor attraktivare för elever och personal genom medbestämmande i skolan. Faddersystem.- finns upp till åk.6 Försök med skolfrukost. Diskuterades Övriga punkter diskuterades. Punkt 6-10 hanns inte med. 6.Kostnader. Ej klart. 7. Finansiering. Kommunen, Statsbidrag och eventuell medfinansiär. 8. När. Arbetet bör fortsätta omgående. Bör vara klart senast till Landsbygdskongressen i december Vad skall lämnas till kommunstyrelsen för fortsatt beredning? Ovanstående förslag samt saker som kommer till efter hand. 10.Uppföljning När? Hur? Nästa Landsbygdskongress där utvärdering görs 10

11 1.b) Offentlig service Förslag sammanställt av Blenda Andersson och Disa Lindberg. Kursiv stil = det som kom fram i grupparbetet.. Äldreomsorg. Här bör ges möjlighet att starta och driva alternativa lösningar som intraprenader, kooperativ eller privata alternativ. Allt talar för en fortsatt expansion av ökad efterfrågan på äldreomsorg. Befolkningen blir äldre och äldre och deras anhöriga vill kunna välja mellan olika utbud och kommer att ställa högre krav på vård och omsorg av olika slag. Därtill har den politiska debatten vänts till en positivare inställning till olika former för konkurrans utsättning av kommunal verksamhet, detta även inom fackföreningsrörelsen. Garantera basservice för alla med behov av alternativa lösningar i fråga om boende, vård och omsorg. Äldres och anhörigas synpunkter måste få större genomslag i utvecklingen av ÄO. Servicehus och seniorboendes funktion kräver uppmärksamhet och skapar valmöjligheter, som föregår flytt till särskilt boende. Exempel: Lägenhetsboende Seniorboende 55+ kombinerat med serviceboende med hemtjänst och larm. Tillgodose önskemål och det idag dolda behovet av alternativt boende för äldre och samtidigt frigöra hus och större lägenheter för yngre familjer som kan bo kvar i byn och ge möjlighet för ny inflyttning till byarna. Hemtjänsten Bör utökas med mer personal för hjälp och service i hemmiljön. Som ex. att verkligen ha tid att sitta ner och se att den boende äter och tar sin medicin. Socialt viktigt för den boende som annars äter sin mat i ensamhet. Särskilt boende Här bör finnas ett dolt behov eftersom andelen äldre över 65 år i Kalix Kommun idag är 21% av befolkningen. Jämför man det med riket ligger Kalix över snittet på 17%. Fatta snabbare beslut om särskilt boende där behov finns. Inte vänta tills det finns en bostad att erbjuda den behövande. Då kommer det dolda behovet fram och den faktiska efterfrågan synliggörs. ÄO. 2.Förslag till mätbara mål. Kvantitet Inventering - byarna gör en enkätundersökning för att fastställa faktiska behov. 11

12 - kommunen gör en snabbare handläggning av behovsärenden. Socialt. Bryta isolering för äldre skapa nätverk och nya kontakter. Närhet och trygghet att vistas i invand miljö. Kamratstöd till äldre av intresserade personer.(ex.pro, SPF RK. De sociala förslagen är ok Ekonomiskt. Billigare än idag. Kortare beslutsvägar. Personalen för större eget ansvar och ökad kreativitet ger sparbeting. Minskad sjukfrånvaro. Personalresurser tas tillvara och mindre belastningsskador. Ekologiskt. Nyttja resurser effektivare när fler bor i samma hus. Mindre bilkörning i ex: samordnade service resor, hemtjänsten, sophantering, Vaktmästare, postutlämning osv. 3. Aktiviteter Skapa mötesplatser för ung och äldre. Kulturarrangemang. 4.Vem Kommunen, Byaföreningarna och Byarådet tillsammans. 5.Hur skall detta göras. Möjliggöra för nya intressenter att komma in på marknaden. Profilera olika boenden. Ex: dementa bör inte blandas med andra. Uppsökande verksamhet inom socialtjänst och distriktsvård. Enkätundersökning. Enklare och snabbare handläggning av beslutsärenden.. Flexibla boendelösningar. Skapa valmöjligheter. 6. Kostnader. Ej klart. 7. Finansiering. Kommunen, statsbidrag och ev. medfinansiärer. 8. När. Arbetet bör fortsätta omgående. 9. Vad skall lämnas till Kommunstyrelsen för fortsatt beredning? Ovanstående förslag samt ytterligare som kommer fram under arbetets gång. 10. Uppföljning När? Hur? 12

13 December 2006 på nästa Landsbygdskongress. Dock senast c) Offentlig service. Förslag sammanställt av Blenda Andersson och Disa Lindberg. Kursiv stil = det vi kom fram till i grupparbetet. Byvaktmästare. Vaktmästare som kan vara stationerad i de större byarna att sköta kommunala och eventuellt privata större fastigheter. Arvoderade Byvaktmästare ex: Ring Rune som finns i Kalix. Hjälper till att byta glödlampor, lättare snöskottning, laga små saker, ta fram och sätta fram spark eller trädgårdsmöbler, hämta ved osv. Detta vet vi är en efterlängtad service för de äldre som bor i sina hus och lägenheter. Det kommer att tillsättas ett antal plusjobb till detta. Byvaktmästare. 3.Förslag till mätbara mål. - Efterfrågan - Behov - Hur ofta Kvantitet. Inventering av det faktiska behovet. Socialt. Kan sköta kommunala fastigheter i byn. Eventuella privata fastigheter. Trygghet för äldre att möta samma person och få hjälp med småsaker som inte utförs av hemtjänsten eller som inte har någon son kan hjälpa till. Ekonomiskt. Bättre kontroll på fastigheterna som ger bättre underhåll och därmed bör större skador undvikas. Snabbare åtgärder. Kan sälja tjänst till privata fastighetsägare. Mindre bilkörning. Trygghet som gör att de äldre kan bo kvar i sina bostäder lite längre. ok Ekologiskt. Sparar materiella resurser. Minskade transporter. 13

14 4. Vem. Kommunen, byaföreningarna och byarådet tillsammans. Kommunen. Punkt 5-10 hanns ej med. 5. Hur skall detta göras. En till två vaktmästare per By beroende på vilket behov som finns. Samordning mellan mindre byar. 6. Kostnader. Tas fram efter hand ej klart. 7. Finansiering. Kommunen, statsbidrag och ev. medfinansiär. 8. När? Arbetet bör fortsätta omgående för att inte dra ut på tiden. Dock senast Vad skall lämnas till Kommunstyrelsen för fortsatt beredning? Ovanstående förslag. 10. Uppföljning när, hur? December 2006 eller inför nästa landsbygdskongress där utvärdering görs. Övrigt från Landsbygdskongressens grupparbete 23/2 06. En diskussion som i stort handlade om skolan, vad byarnas representanter hade för tankar och frågor angående skolan. Kan landsbygdsutvecklingen vara till någon hjälp i skolan för att få bättre skolmiljö samt vad, på vilket sätt vi kan och får vara medhjälpare. Vi är intresserade av det om möjlighet ges. Skolan kom i fokus därför att ingen ordinarie representant fanns från socialnämnden. Samt att Kalix kommun redan bestämt ett antal plusjobb som byvaktmästare så i den frågan har samsyn uppnåtts. Längre tid i grupparbetet är ett önskemål för ett bra resultat. / Blenda Andersson/ INFRASTRUKTUR Sammanfattning Siknäs 23 mars

15 ÖVERSIKTSPLAN Uppgift Vad exempel Vem Hur Medel - När 2006 Byarna tar del av översiktsplanen Byaföreningarna, samfälligheterna Yttra sig om sitt område Uppföljning Byarna, byarådet, Samverkansrådet Ansvarig Ansvarig för översiktsplanen och Landsbygdsutvecklaren MÄTBARA MÅL ÖVERSIKTSPLAN Sociala Ekonomiska ekologiska Kvantitet Gärna några enkla exempel hur man ska tänka när man tittar på översiktsplanen. Alla byaföreningar kommer att få ett ex. För fler hänvisas till Byasamfälligheterna bör också få ta del av översiktsplanen. Samrådsmöten kommer att hållas under maj månad. Hur många möten behövs? Samrådet beräknas avslutat före semestern. Utställning kommer att ske under hösten i två månader. Materialet finns då på nätet och några fysiska platser. Inget utskick sker under hösten. Översiktsplanen förväntas antas februari Datakommunikation Uppgift 100 % möjlighet till minst 0,5 mbit Vad exempel Behovsinventering och Alternativa lösningar Vem Kommunen och berörda byar Hur Tekniklösningar Medel Kommunen utrustning, byarna lokaltnätverk, abonnemang När Behovsinventering hösten 2006, -verkställs 2007 Uppföljning Landsbygdskongress 2007 Ansvarig Byarna, kommunens itansvarig och landsbygdsutv Sociala Ekonomiska ekologiska MÄTBARA MÅL 15

16 Kvantitet 100 % av hushållen har möjlighet till minst 0,5 mbit Önskemål finns om jämställd kostnad för stad och land för nyttjandet av tjänsterna. Ratan i Robertsfors kommun har en satellitlösning för sin by. ENSKILDA VÄGAR Uppgift Vad exempel Vem Enskilda vägar förvaltning Ta fram ett förankrat konkret förslag Arbetsgrupp med tekniska, berörda vägföreningar förslås utses av Samverkansrådet. Samfälligheterna är bra kontaktgrupp. Hur Medel När Hösten 2006 Uppföljning Senhösten 2006 Ansvarig Samverkansrådet utser arbetsgrupp Sociala Ekonomiska ekologiska? MÄTBARA MÅL Uppgift Vad exempel Vem GC-VÄGAR Redovisa GC-prioriteringen Ny-, eller omprioritering sker 1 gång/år från kommunens sida till Vägverket. Landsbygdsutv meddelar byarådet aktuell prioritering. Hur Medel När 2006 Uppföljning Ansvarig Landsbygdsutv, GC-vägsansvarig Sociala Ekonomiska MÄTBARA MÅL trafiksäkerhet 16

17 ekologiska Kvantitet Antal km GATUBELYSNING Uppgift Översyn av den gemensamma policy/ljuspunkt Vad Inventering var det behövs, vilka som behövs, fritidshus, flyttning exempel av ljuspunkt, tändnings-, släckningstider Vem Byarna Hur Under våren Medel 500:-/ ljuspunkt är kommunens årskostnad När 2006 Uppföljning Dec 2006 Ansvarig Landsbygdsutvecklaren Sociala Ekonomiska ekologiska? MÄTBARA MÅL Ljuspunkter där folk rör sig Billigare hur mycket Elförsörjning till byarna Uppgift Vad exempel Vem Samarbete kommunen Vattenfall, Töre Energi, Lule Energi Framtidsplaner för dessa för 5-10 år. Landsbygdsutv ansvarar för kontakten Hur Medel När 2006 Uppföljning 2006 Ansvarig Landsbygdsutvecklaren MÄTBARA MÅL Sociala Ekonomiska Ekologiska? Skogsägarna kommer att beröras om ledningsgator breddas eller om nya huggs upp. 17

18 Pilotbygd Övre Bygden Uppgift Vad exempel Vem Hur Medel När Uppföljning Ansvarig Sociala Ekonomiska Samlad energiförsörjningsansvar Civilförsvaret, Vattenfall, Kx kommun, Övre Bygden och Servicecentrum MÄTBARA MÅL Ett förslag från Korpikå att Övre Bygden skulle kunna fungera som pilotprojekt för ett samlat energiförsörjningsansvar. Ytterligare ämnen som kommit upp men inte hunnit behandlas mer ingående: Kollektivtrafik Mobiltäckning Strandskydd Kommunen har lämnat ett remissvar på regeringens förslag om det nya strandskyddet. De övervägande delen av remissvaren var negativa och regeringen kommer med ett nytt förslag. Norrbottens Bygderåd har också svarat på remissen. Vatten- avlopp Bygglov 18