Hej på dig! En handledning till dig som vill lära ut svenska med enkla medel. Beskrivning av metoden direkt och aktiv kommunikation

Transkript

1 Hej på dig! En handledning till dig som vill lära ut svenska med enkla medel Beskrivning av metoden direkt och aktiv kommunikation Förslag till 10 lektioner: Så här kan du göra, steg för steg Tips och tankar om språkundervisning Christina Baier, dialog språkservice 2015 Materialet får gärna kopieras om källan anges

2 2 Innehåll Förord. 3 Det praktiska upplägget.. 4 Lektion 1: Hej!... 6 Lektion 2: 11-20, veckodagar, fler verb, en-ord.. 10 Lektion 3: , hur mår du? Fler verb, fler en-ord, frågor Lektion 4: , klockan, några ett-ord. 17 Lektion 5: Digital klocka, fler verb, frågeord. 20 Lektion 6: Familjen, alfabetet. 23 Lektion 7: Tidsbegrepp, adjektiv: gammal, ny; vädret 26 Lektion 8: Bestämd form: bilen, huset; handla mat 29 Lektion 9: Flertal, kläder, färger. 32 Lektion 10: Flertal del2, kroppen, sjukdom. 36 Fler idéer. 39 Språkundervisning: Tankar och tips.. 40 Bilder för dig som inte vill rita själv.. 44

3 3 Förord Detta är inte någon lärobok i svenska! Det är beskrivningen av en undervisningsmetod: Hur kan man gå tillväga, steg för steg, när man ska lära ut svenska för nybörjare? Det är alltså en handledning som riktar sig till dig som vill undervisa i svenska, kanske som frivillig på ett asylboende, och som inte har arbetat med språkundervisning tidigare. Metoden går ut på att undervisa utan lärobok, fokus ligger på muntlig kommunikation. Jag vill gärna kalla metoden för direkt och aktiv kommunikation. Målet är att deltagarna ska kunna göra sig förstådda muntligt, på enkel svenska. Varför direkt? Undervisningen sker inte med hjälp av texter eller CD-skivor utan direkt, från människa till människa. Nya begrepp som deltagarna lär sig används genast i kommunikationen. Istället för att förklara grammatik med grammatiska begrepp så visar läraren hur man gör. Varför aktiv? Du är aktiv (du delar inte ut information på papper, utan visar, förklarar, använder, överdriver, spelar). Deltagarna är aktiva (de lyssnar, tittar, anstränger sig för att förstå, skriver ner för hand, uttalar och använder orden så ofta som möjligt). Om du är van vid traditionell språkundervisning med bok, grammatik och översättning, så kan den här metoden kännas lite ovanlig till en början. Läs ändå och testa! Det är mycket roligt! Själv jobbar jag med språkutbildning och översättning. Under en mammaledighet kom jag på att det kunde vara bra att lära flyktingarna på det kommunala asylboendet lite svenska. Det blev en mycket rolig och givande erfarenhet. Jag kommer aldrig att glömma deltagarna i min allra första grupp, deras glädje när de hade lärt sig något nytt och deras enorma tacksamhet. De lite kaotiska förhållandena i början, när vi improviserade fram undervisningen utan material. Bebisar som ammades under lektionerna och bebisar som kröp tvärs över bordet. Jag kommer ihåg Chaula från Syrien, en liten kvinna som hade gått ur skolan för länge sedan. Hon kunde ingen engelska, men hon hade tydligen lätt för språk. Nu satt hon där och bara sög upp alla nya ord. Hennes ögon lyste och hon strålade med hela ansiktet varje gång jag förstod vad hon sa. För hennes man var det inte lika lätt, när han missade att det var hans tur eller förväxlade orden så fick han ibland en liten knuff Handledningen har flera delar: Först berättar jag om det praktiska upplägget, sedan följer själva lektionerna Efter lektionerna kommer en del med tankar och tips om språkundervisning. Här förklarar jag varför jag har lagt upp undervisningen på just detta sätt. Läs gärna detta innan du läser igenom lektionerna! Slutligen finns det ett avsnitt med material, om du inte vill rita själv finns där lite bilder som du kan kopiera. Kopiera flera exemplar av varje bild. (Källa: openclipart.org)

4 4 Det praktiska upplägget Undervisningen genomfördes på ett flyktingboende i Blekinge i flera omgångar under hösten 2013 till hösten De boende informerades genom flerspråkiga lappar som vi satte upp i ingångsdörrarna och köken. Deltagandet var frivilligt och kostnadsfritt. Hur ofta: Två gånger i veckan är idealiskt (= 5 veckor), en gång i veckan (= 10 veckor) fungerar också bra, men kan eventuellt bli för utdraget, deltagare kan flytta och nya kan komma. Vi hade undervisning i cirka 1,5 timmar, därefter hade de ofta en del praktiska frågor. Gruppstorlek: 8 12 är idealiskt, men det fungerar även med 18 eller 25. Är det få deltagare blir det lite konstigt i början, man kan inte repetera orden lika ofta. Läromedel: Ingen bok utan riktiga saker Undervisningen genomfördes med enklast möjliga medel. Deltagarna hade ingen bok, inget häfte med färdigtryckta texter, inga kopierade blad, ingen CD att lyssna på. Jag själv hade en stor tavla, deltagarna fick varsitt A5-block och en penna. Det var allt. Och det räckte! Vad som verkade som en nackdel visade sig faktiskt vara en fördel: Att inte ha en bok var bra för deltagarnas uppmärksamhet och för kommunikationen i gruppen. Har de en bok framför sig så tittar de i boken, har de ingen bok tittar och lyssnar de på mig och på varandra. Det blir mycket bättre kommunikation. (Samma erfarenhet gjorde Studieförbundet Vuxenskolan med en studiecirkel i Afrika. Så länge man satt i en ring och diskuterade var det bra kommunikation och sammanhållning i gruppen, när man testade att jobba med material på surfplattor eller mobiler så stirrade alla på sitt material, kommunikationen i gruppen blev mycket sämre.) Istället för att visa bilder av kläder, mat o.s.v. i en bok tog jag helt enkelt med grönsaker, pastapaket, barnkläder, en leksaksbil Det blev mera levande och roligare på det sättet! Hade jag inga riktiga saker hemma (t.ex. ett flygplan), så ritade jag på ett A5. Försök att använda konkreta föremål så ofta som möjligt. Det är roligare att dela ut potatis än att dela ut bilder på potatis! Att inte dela ut böcker var också bra med tanke på den fluktuation som fanns då deltagare flyttade och nya tillkom. (Att jobba utan bok fungerar bra i en nybörjargrupp, i en avancerad grupp är det bra med en bok eller kopierade texter, men då får man inte glömma att prata så mycket som möjligt!) Deltagarna satt i hästskoform, så att alla kunde se mig, tavlan och varandra. Detta ska vara en handledning i hur man KAN göra. Handledningen är mycket fyrkantig, om du inte har sysslat med språkundervisning tidigare kan det vara bra att hålla sig till den, men samtidigt är varje deltagargrupp unik. Om du har deltagare som kan engelska går det snabbare, om du har deltagare som inte kan engelska går det rätt långsamt. Vissa grupper gillar att sjunga, andra kan tycka att det är barnsligt eller pinsamt. Testa dig fram till det som fungerar för dig och din grupp. Ibland händer det att man noggrant har planerat en lektion, sedan kommer deltagarna med något helt annat önskemål: Kan du förklara det här? De första två lektionerna kommer nog att kännas som mest svåra för dig som undervisar. Du känner inte gruppen och vet inte vilka förutsättningar deltagarna har. Samtidigt ska både du och gruppen komma in i metoden och det är viktigt att du använder mycket kroppsspråk. Därför har

5 5 beskrivningarna till lektionerna blivit mycket utförliga. Jag hoppas verkligen att detta inte avskräcker dig. Gör så gott du kan. Det räcker! Deltagarna kommer att bli mycket tacksamma! Efter några lektioner tog en äldre man i hand när vi avslutade lektionen och sa till mig: Du kommer på fredag. Jag är glad på fredag. Tack!

6 6 Lektion 1 Tema: Hej! Nya begrepp: Hej! Jag heter jag kommer från jag pratar lite inte hej då! Sverige, Syrien, (fler länder), svenska, engelska, arabiska, (fler språk), och 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 jag lyssnar, jag tittar, jag dansar, jag spelar fotboll/ gitarr tack, alla, slut Material: en stor tavla och penna till dig, block eller skrivhäfte och penna till deltagarna (Om du har: en kopia på en liten världskarta) Del ett: Att presentera sig Steg 1 Ta ögonkontakt med alla deltagare, le mot dem. När alla tittar på dig och är uppmärksamma säg hej och vinka lite. De kommer automatiskt att härma dig. Lägg sedan en hand på bröstet och säg mycket långsamt och tydligt: Jag heter (ditt namn). Om de inte förstår, klappa lite på bröstet och säg bara namnet. Sedan igen: Jag heter (ditt namn). Första målet är att de ska förstå vad jag heter betyder. När de har förstått, träna då på uttalet av jag heter : säg det igen några gånger, mycket långsamt och tydligt. (Om de vill säga efter direkt, lägg ett finger på läpparna och skaka lätt med huvudet, sen handen bakom örat, de ska bara lyssna först!). Sedan får de säga efter några gånger i kör (du får vara lite som en körledare, säg: alla och visa med gester att de ska säga efter i kör). Sedan tittar du på första deltagaren, lägger handen på bröstet och säger Jag heter (ditt namn). Gör sedan en gest mot deltagaren och titta lite frågande. Deltagaren säger jag heter Ali. Du säger Hej, Ali. Gör likadant med alla. Steg 2 Lär nu ut Jag kommer från Sverige på samma sätt. Först ska deltagarna förstå vad det betyder, (du kan göra kommer-gester med händerna eller peka på en karta.) sedan får de säga efter i kör, sedan går du en runda i hästskon: Du säger alltid först Jag kommer från Sverige, sedan säger deltagaren Jag kommer från Syrien Steg 3 Bygg ihop. Säg långsamt och tydligt Hej! Jag heter Jag kommer från Sverige. Kör sedan en runda. Steg 4 Skriv på tavlan, med stora tydliga bokstäver och lämna plats för det som kommer längre ner: Hej! Jag heter

7 7 Jag kommer från Sverige/ Syrien / Somalia ta med allas hemländer. Ge deltagarna tid att notera det i sina häften i lugn och ro. Ta sedan ögonkontakt, läs upp, läs i kör. Steg 5 Lär ut Jag pratar (Säg Jag med handen på bröstet, pratar, rör sedan läpparna mycket eller säg blablabla ). När de har förstått ska de säga efter i kör några gånger, sedan enskilt. Ta sedan Jag pratar svenska. Jag pratar engelska. (Hej! = svenska, Hello, good morning= engelska) Träna lite extra på uttalet av engelska, ng-ljudet är svårt, det är helt okej om de säger något som låter som enn-gelesska. Säg sedan långsamt och tydligt Jag pratar svenska, jag pratar engelska och kör en runda i hästskon. Hjälp till med ord som arabiska, kurdiska Lär sedan ut orden inte och lite : Jag pratar lite arabiska. ( Betona lite och gör ett lite-tecken : håll upp en hand och visa lite mellan tumme och pekfinger. Säg t.ex. salam aleikum). Säg och visa sedan inte : Jag pratar inte italienska, skaka lätt med huvudet och rör pekfingret. Låt de säga efter lite och inte några gånger i kör, de får gärna härma dina gester. Skriv på tavlan: Jag pratar svenska och engelska. (Förklara ordet och med ett plus-tecken) Jag pratar lite arabiska. Jag pratar inte italienska. När alla har noterat, läs på tavlan (först du, sedan i kör, sedan kanske det är någon frivillig som vill läsa). Förklara att man skriver Jag (med g), men att man oftast uttalar det som Ja. Övning: Kör en hästskorunda, du börjar: Jag pratar Jag pratar lite Jag pratar inte Steg 6 Ta nu hej då! på samma sätt som ovan (Vänd dig halvt om och vinka lite vid hej då ) och skriv det längst ner på tavlan. Läs upp allt som står på tavlan, läs i kör. Övning: Kör nu en hästskorunda med allt!! Du kan göra en mini-dialog med varje deltagare: Hej! - Hej! Jag heter - Jag heter Ge dina deltagare mycket beröm!! Hej! Jag heter Jag kommer från Sverige/ Syrien / Jag pratar svenska / arabiska / engelska Jag pratar lite Jag pratar inte Hej då!

8 8 Del två: Räkneorden 1-10 Steg 1: Lär ut räkneorden: Visa med fingrarna och säg mycket långsamt och tydligt ett, två, tre flera gånger. Låt dem lyssna först, sedan ska de säga efter i kör och säga efter enskilt i hästskoordning. Samma sak med fyra, fem, sex. Träna först bara på det, sätt sedan ihop: ett, två, tre, fyra, fem, sex Räkna tillsammans med fingrarna och säg i kör. Räkna fram- och baklänges. Övning: a) Du visar ett tal med fingrarna, deltagarna ropar i kör tre, fem b) gå runt och visa ett tal för var och en. Fortsätt med sju och åtta (sju är jättesvårt! Tala överdrivet tydligt och upprepa flera gånger!), ta sedan nio och tio. Efter tio kan du säga slut! och göra ett sluttecken (händerna med utsträckta handflator nedåt över kors, sedan snabbt åt sidan). Säg 1,, 10, slut i kör. Flera gånger, fram och baklänges. Steg 2: Skriv allt på tavlan, deltagarna noterar. Läs sedan (först du, sedan i kör, sedan frivilliga). Gör övningen där du visar ett antal fingrar en gång till. 1= ett 2 = två 3 = tre. Del tre: Några verb Skriv Jag kommer, Jag heter på tavlan. Lär sedan ut Jag lyssnar (lägg en hand bakom örat), när du ser att de har förstått vad det betyder, så tränar du på uttalet: Säg det några gånger, sen ska de säga efter i kör, sedan enskilt. Gör på samma sätt med Jag tittar (en hand som en skärmmössa över ögonen), Jag dansar, Jag spelar fotboll och Jag spelar gitarr. Jag heter Jag kommer Jag lyssnar Jag tittar Jag dansar Jag spelar fotboll/ gitarr Skriv upp allt, deltagarna noterar. Läs upp allt, läs sedan i kör, frivilliga läser. Övning: a) Du mimar något, deltagarna härmar dig och ropar Jag dansar. b) Du mimar, deltagarna ropar: Christina dansar! c) Om det är bra stämning i gruppen kan du göra det som en hästskoövning: Du mimar, deltagare 1 säger: Christina dansar. Deltagare 1 mimar, deltagare 2 säger Ali spelar gitarr o.s.v. Beröm!!

9 9 Avsluta lektionen: Ta ögonkontakt med alla, titta kort på klockan, säg tydligt slut (och gör sluttecknet). Le stort och säg tack, vinka sedan Hej då!. Kommentar: Jag har valt prata istället för tala eftersom det verkar vara lite mera vanligt i talspråk, välj det som du tycker är bäst, men introducera inte båda orden samtidigt, det kan bli förvirrande. Det kan vara bra att förklara att Sverige är landet (peka på kartan eller visa med händerna runt omkring dig) och att svenska är språket (peka på din mun, säg blabla). Eller så kan du skriva Syrien, Sverige, arabiska, svenska. Uttalet av vokalerna är jättesvårt för de flesta. Det är helt okej om de säger jag lissnar, tvo o.s.v., om det blir så ungefär. Målet med första lektionen är att de ska få en känsla av tillförsikt: Jag har lärt mig något, det var inte så svårt och läraren är trevlig. Jag kanske klarar att lära mig svenska!

10 10 Lektion 2 Tema: 11-20, veckodagar, fler verb, en-ord Nya begrepp 11 20, måndag söndag Jag sover, äter, dricker kaffe, skriver, tittar på teve, lyssnar på musik, kommer på fredag Vad är det? Jag har en potatis, en bil, en bok, en boll, en fisk Material Riktiga saker, leksaker eller bildkort: några potatisar, några små böcker, en liten boll, en eller flera bilar, en eller flera fiskar. Eventuellt en kalender Steg 1 Repetera allt från lektion 1, ta talorden sist. Steg 2 Talorden Rita två händer på tavlan och räkna fingrarna högt: 8, 9, 10. Ställ dig sedan bredvid, visa med dina fingrar och säg: 11, 12, 13. Låt dem lyssna, säga efter i kör och enskilt. Fortsätt på samma sätt med 14, 15, 16 och 17, 18, 19 och 20. Räkna tillsammans med fingrarna och säg i kör. Räkna fram- och baklänges: 18, 19, 20, slut! Träna lite extra på de svåra orden: det heter fjorton, inte fyrton och nitton, inte nioton. Övning: Du visar ett tal med fingrarna, deltagarna ropar tretton, femton 10 = tio 11= elva 12= tolv 13= tretton Skriv allt på tavlan, deltagarna noterar. Läs sedan (först du, sedan i kör, sedan frivilliga). Gör övningen där du visar ett antal fingrar en gång till. Steg 3: Veckodagarna Lär ut orden måndag, tisdag, ett ord i taget, på samma sätt som talorden. Skriv sedan veckodagarna på tavlan. Deltagarna noterar, sen läser ni: först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag En vecka

11 11 Steg 4 Bygg på verben: Skriv jag lyssnar, jag tittar och jag kommer på tavlan. Förklara sedan med kroppsspråk: Jag lyssnar på musik/ på radio. Låt de säga efter i kör och enskilt, komplettera sedan på tavlan. Samma sak med Jag tittar på teve. (Du kan även skriva TV, många förstår nog att det är television), sedan Jag kommer på fredag. Steg 5 Fler verb Lär ut Jag sover, jag äter, jag dricker kaffe, jag skriver Mima först och säg ordet, sedan säger deltagarna efter i kör (de ska gärna mima också, det blir enklare att komma ihåg orden då!) och enskilt. Skriv upp orden på tavlan, (rita eventuellt streckgubbar,) låt dem notera i lugn och ro. Jag lyssnar på musik/ på radio. Jag tittar på teve. Jag kommer på fredag. Jag sover Jag äter Jag dricker kaffe Jag skriver Läs sedan, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Övning: a)du mimar något, deltagarna härmar dig och ropar jag sover b) Du mimar, de ropar Christina sover c) Deltagare 1 mimar, alla ropar Ali äter, deltagare 2 mimar, alla ropar Ahmed sover! Steg 6 Några en-ord Ta fram föremålen (bok, boll, bil, potatis, fisk). Visa en sak i taget, säg ordet långsamt och tydligt: en bok. (Obs! Säg inte Det är en bok, det blir lätt för mycket, första steget är bara själva ordet!) Låt deltagarna repetera i kör, sedan enskilt. Övning: Håll upp en sak, deltagarna ropar ordet i kör: en bok! o.s.v. Träna flera gånger på varje ord tills du ser att alla kan alla ord. Säg Vad är det? Titta frågande och peka på ett av föremålen. Svara själv en boll. Deltagarna ska förstå vad Vad är det? betyder. Låt dem säga efter i kör. Övning: Du visar ett föremål för deltagare 1: Ali, vad är det? Ali säger: en boll. O.s.v. Skriv på tavlan: Vad är det? En bok, en boll Förklara att man skriver Vad är det, men att man uttalar det oftast som Va ä de. Dela ut sakerna. En bok till Ali, en boll till Maroa, en bil till Saria, en bok till alla får ett föremål (eller ett papper med en bild på en fisk, bil ).

12 12 Ta själv t.ex. en bok, peka på dig själv och på boken och säg långsamt och tydligt: Jag har en bok. Repetera orden Jag har några gånger och låt de säga efter i kör: Jag har. Övning: Du visar din bok, säger Jag har en bok. Deltagare 1 visar sitt föremål och säger: Jag har en boll. Deltagare 2 visar och säger Jag har en fisk Skriv på tavlan: Jag har en bok. Ali har en fisk. Övning: Du säger Titta på Ali. Ali har en bok. Titta på Maroa. Maroa har en fisk. Titta på Ahmed. Titta lite frågande. Deltagarna ropar i kör: Ahmed har en bil. o.s.v. Vad är det? en bok en boll en fisk en bil en potatis Jag har en bok. Ali har en bil. Övning: Du säger: Ali, titta på Achmed. Ali säger: Achmed har en bil. o.s.v. Obs: Tänk på att inte säga han har en bil, det kommer senare, använd bara namnen! Steg 7: Uttalsträning bokstäverna å och a : Skriv på tavlan: Å, å två, hej då Läs orden mycket långsamt och tydligt och låt dem säga efter. Visa att man har en liten och mycket rund mun. Överdriv! Skriv på tavlan: A, a pratar Nu blir det svårare, det finns faktiskt två olika sätt att uttala bokstaven a. Utlänningar kan lätt tro att alla a uttalas på samma sätt och då säger de kanske prattar. Det första a-et i pratar är ett långt och öppet a: Överdriv jättemycket, gör det extra-långt och ta ner hakan ordentligt! Det andra a-et i pratar är ett kort och mera slutet a: Det är kortare och man tar inte ner hakan utan har en bredare mun. Visa och överdriv! Låt de säga efter några gånger: praaa (hakan ner!), tar (upp med hakan, bred mun!) Hjälp dem genom att rita en liten pil neråt under långa a, då vet de att de ska ta ner hakan: jag pratar, potatis uttala och överdriv (potaaaatis)! Kort a i tittar, lyssnar. Steg 8: Avsluta med att snabbt repetera alla nya ord som deltagarna har lärt sig under den lektionen: Räkna tillsammans till 20, fram och baklänges, mima och säg verben, rabbla veckodagarna, visa och säg föremålen i kör. Beröm!! Titta sedan på klockan och säg: Slut. Tack! Jag kommer på torsdag. Hej då!

13 13 Lektion 3 Tema: Hur mår du? Vad gör du? Nya begrepp: , En säng, en cykel, en buss, en nyckel, han, hon, du, vi Te, vatten, mjölk, choklad, ris, pasta Kan jag få? med/ utan Jag gillar, jag kör, jag åker, jag går, jag cyklar. Vad gör du? Vad gör Ali? Inte en = ingen Hur mår du? Bra, tack. Inte bra. Jag är trött. Tack så mycket Orden byter plats i en fråga. Material: en flaska vatten, en tepåse, en chokladkaka, ett paket med ris / med pasta. Föremålen/ bildkort från lektion 2 Bildkort: säng, cykel, buss, nyckel Steg 1: Repetera Kör en snabb runda med Hej! Jag heter Jag kommer från Jag pratar, inte, lite Repetera veckodagarna. Repetera talorden 1-20, var noga med fjorton (inte fyrton!), arton (inte åtton) och nitton (inte nioton!). Repetera uttal av å och a. Steg 2: Bygg på: Räkna muntligt: tjugoett, tjugotvå, tjugotre, tjugonio, trettio Skriv på tavlan: =tjugo, 21= tjugoett, 22= tjugotvå 23= 30= trettio, 31= trettioett, 32= trettiotvå 40 = fyrtio 50 = femtio 60= sextio 70= sjuttio, 80= åttio, 90= nittio, 100= hundra 68= sextioåtta 52= femtiotvå Träna sedan på uttalet av 30, 40, 50, 60, säg ordet långsamt och tydligt, säg i kör och enskilt. Skriv sedan t.ex. 68 och säg långsamt och tydligt: sextioåtta, de säger i kör. Övning: Du skriver ett tal på tavlan Vad är det? Deltagarna säger talet, först några tal i kör, sedan frivilliga enskilt.

14 14 Steg 3 Hur mår du? Förklara ordet du : Peka på dig själv: Jag heter Christina. Peka och titta på deltagare 1: Du heter Ali. Peka och titta: jag, du. Förklara sedan Hur mår du? (Spela lite teater, titta t.ex. frågande och håll upp armarna, handflatorna uppåt) och bra (se glad ut) / inte bra (se inte glad ut). Jag är trött. (gäspa, gnugga ögonen). Låt dem säga efter några gånger. Skriv på tavlan: Deltagarna noterar. Läs sedan: Först du, sedan i kör, sedan enskilda frivilliga. Övning: Fråga alla Jag mår bra. Och du, Ali, hur mår du? De svarar. Hur mår du? Jag mår bra, tack. Jag mår inte bra. Jag är trött. Steg 4: Fler verb: jag dricker kaffe/ te/ vatten/mjölk, jag äter choklad/ ris/ pasta, jag gillar Repetera verben: jag kommer, heter, tittar på teve, lyssnar på musik, sover, skriver, äter, dricker kaffe. Låt deltagarna samla på verben, du skriver dem på tavlan. Lär ut muntligt: Jag dricker kaffe/ te/ vatten/ mjölk (visa en vattenflaska, en tepåse, mua som en ko ) och träna på uttalet. Övning: Jag dricker kaffe., Jag dricker te., alla berättar vad de dricker. Bygg ut med Jag äter fisk / potatis / choklad / ris / pasta. Visa och träna på uttalet. Övning: Jag äter fisk. alla berättar vad de äter. + eventuellt Jag äter inte Vad gör du? Jag tittar på teve spelar fotboll/ gitarr dansar skriver sover dricker kaffe / te/ vatten/ mjölk äter potatis / fisk/ choklad/ ris/ pasta gillar choklad Skriv resten på tavlan, deltagarna noterar. Läs sedan, först du, sedan i kör, sedan frivilliga enskilt. Övning: Vad gör du? Jag Lär ut: Kan jag få kaffe? Kaffe med mjölk/ kaffe utan mjölk. Skriv på tavlan. Förklara: Jag gillar choklad. (Titta på chokladen och se mycket glad ut, lägg handen på hjärtat, rita ett litet hjärta ). Träna på uttalet. Övning: Kör en runda: Jag gillar Jag gillar inte Jag gillar kaffe med mjölk / utan mjölk

15 15 Steg 5: Fler en-ord Repetera en-orden: en bok, en boll, en bil, en fisk, en potatis och Vad är det? (Skriv på tavlan) Förklara orden en buss, en cykel, en nyckel, en säng med hjälp av bildkorten. Visa en sak i taget, träna på uttalet (först i kör, sedan enskilt). Buss är enklast, ng-ljudet i säng är jättesvårt! Skriv orden på tavlan (rita gärna små bilder), deltagarna noterar, läs alla orden. Dela ut sakerna. Övning 1: Jag har en bil. Jag har en cykel Övning 2: Titta på Ali. Ali har en bok. Steg 6: Jag, du, han, hon Repetera jag och du. Peka sedan på alla manliga deltagare och säg han, på alla kvinnliga och säg hon. Förklara hur man använder orden: Jag heter Christina Titta och pekar på Ali: Du heter Ali. Titta på Ali och pekar på Achmed: Han heter Achmed. Titta på Ali och peka på Maroa: Hon heter Maroa. Säg i kör: Jag, du, han, hon Övning: Peka på deltagare 1 : Han heter Ali. Han har en bok. Peka på deltagare 2, säg i kör: Han heter Han har. Förklara vi med gester. Säg meningar med vi och låt de säga efter: Vi dansar. Vi tittar på teve. Komplettera på tavlan (rita gärna en streckgubbe under han och en streckgumma under hon ): Jag har en bok, en boll, en fisk, en potatis, en bil, en buss, en cykel, en nyckel, en säng jag, du, han, hon, vi Ali kommer från Syrien. Han pratar arabiska. Han har en cykel. Lena kommer från Sverige. Hon pratar svenska. Hon har en nyckel. Vi pratar svenska. Steg 7: Har du? Har Ali? Ja / nej ingen Förklara att man bildar en fråga på svenska genom att byta plats på orden: Skriv på tavlan: Ali har en bok. (Sätt en stor och tydlig punkt!) Har Ali en bok? (Skriv ett stort frågetecken, visa med tonfall och kroppsspråk att det är en fråga.) Visa att orden Ali och har byter plats i en fråga. Rita pilar.

16 16 Visa vad man kan svara: Har Ali en bok? Ja. Har Achmed en bok? - Nej. Achmed har en cykel. Övning: Du pekar på en deltagare (som visar sitt föremål) och frågar: Har en? Deltagarna svarar i kör: Ja/nej Övning: Kör en runda med Har du en cykel? - Ja. Jag har en cykel/ Nej, jag har en bil. Säkert kommer någon att svara något i stil med Jag har inte en cykel. Ali har en bok.? Förklara då att man säger ingen i stället för inte en. Skriv på tavlan. Har Ali en bok? Ja/ Nej Ahmed har en bok. Ali har inte en bok. ingen inte en = ingen Övning: Peka på en deltagare: Har du en bok? Nej, jag har ingen bok. Jag har en cykel. O.s.v. (Ta inte Har du någon bok här, det blir bara mycket förvirrande för deltagarna.) Steg 8: Fler verb jag går, jag cyklar, jag kör, jag åker Förklara verben genom att spela lite teater. jag går jag cyklar jag kör jag åker Jag går till Willys på måndag. Jag kör bil till Malmö. Jag åker buss till skolan. Ali cyklar till Ahmed på fredag. Förklara skillnaden mellan jag kör och jag åker. (Jag brukar rita en buss med en streckgubbe som kör och en som åker: Han kör buss. Han åker buss.) Träna på uttalet. Skriv på tavlan. Skriv fler meningar. Låt alla säga en mening med de nya orden. Steg 9: Avsluta genom att snabbt repetera. Skriv några tal, de ropar i kör. Visa föremålen, de ropar i kör. Säg jag, du, han, hon, de säger efter i kör. Titta på klockan: Slut! Oj, jag är trött. Tack! Jag kommer på torsdag! Hej då!

17 17 Lektion 4 Tema: klockan, ett-ord Nya begrepp: , vad är klockan? Klockan är två/ halv tre/ kvart i / kvart över man, kvinna, ett hus, ett barn, ett bord Inte ett = inget (Vi ses nästa vecka) Hur mår du? Jag är sjuk/ glad/ ledsen. Att ställa frågor. Material: en stor klocka (väckarklocka) eller en egengjord klocka (se material längst bak) Steg 1: Bygg på: Hur mår du? Skriv på tavlan: Hur mår du? Jag mår bra, jag mår inte bra, jag är trött. Läs i kör. Kör en runda och fråga alla hur de mår. Förklara sedan Jag är sjuk. Jag är ledsen. Jag är glad (Spela lite teater, hosta, känn på din panna ) Träna på uttalet. Lååångt a (hakan ner!) i braaaaa och glaaaaad. Skriv på tavlan. Hur mår du? Jag mår bra. Jag är glad. Jag mår inte bra. Jag är trött. Jag är sjuk. Jag är ledsen. Deltagarna noterar. Läs, först du. Sedan i kör, sedan frivilliga. Kör eventuellt en runda till. Steg 2: Repetera först talorden 1 100: Räkna till 25 tillsammans, repetera 30, 40, 50 (skriv dessa på tavlan). Träna lite extra på skillnaden mellan 3, 13 och 30 4, 14, 40 och 8, 18, 80 (uttalet!). Skriv tal och säg orden i kör. Skriv sedan t.ex. 368 = trehundra sextio åtta = trehundrasextioåtta Kör fler exempel muntligt. Öva i kör och enskilt. Skriv 1000 = tusen och kör några exempel.

18 18 Steg 3: Vad är klockan? Visa klockan och säg. Titta på klockan. Ställ in klockan på kl. 5 och säg: Titta. Klockan är fem. Låt de säga efter i kör: Klockan är fem. Ställ in klockan på kl. 3 och säg: Klockan är tre. Alla repeterar: Klockan är tre. Ställ in klockan på 8 och fråga: Vad är klockan? De svarar i kör: Klockan är åtta. Övning: Kör fler exempel, bara hela timmar! Obs: Fråga alltid på samma sätt Vad är klockan?, förvirra inte deltagarna med Hur mycket är klockan? Kan du säga vad klockan är? eller annat! Skriv på tavlan: Vad är klockan? Rita en klocka och skriv klockan är fyra. Vänta tills de har noterat. Nu blir det svårt: Ställ in klockan på halv fem, visa och säg: Titta. Klockan är halv fem. Många kommer att bli förvirrade, de tror att du ska säga halv fyra (som på engelska: halv fem är half past four!). Visa att det är en halvtimme till fem! Säg På svenska: Halv fem. Rita och skriv på tavlan: Klockan är halv fem. Rita en pil vid klockan så att man ser att det menas en halvtimme till fem. (Om deltagarna kan engelska, kan du också förklara att man säger half to five! på svenska). Vissa deltagare brukar fatta direkt, andra brukar bli jätteförvirrade! Låt dem notera det. Övning: Kör sedan många exempel med halva timmar med hjälp av klockan. Fortsätt med kvart i och kvart över. Visa tydligt på din klocka vad i och över betyder. Skriv på tavlan, deltagarna noterar. Övning: Du ställer in ett klockslag på din klocka, deltagarna ropar i kör. Ta det från enkelt till svårt. Börja med hela timmar, ta sedan bara halva timmar, blanda hela och halva, ta bara kvart i och kvart över och blanda sedan allt. Vad är klockan? Klockan är fyra När kommer du? Klockan är halv fem. Jag kommer klockan tre. Klockan är kvart i fem. Klockan är kvart över fem. Skriv på tavlan: När kommer du? Övning: När kommer du? - Jag kommer klockan tre. När kommer Ali? - Han kommer klockan

19 19 Steg 4: Fler en-ord, några ett-ord Repetera en-orden som ni har haft: en boll, bok, bil, fisk, potatis, buss, cykel, nyckel, säng. Bygg på: en stol, en penna, en man, en kvinna (med hjälp av bildkort) Övning: a) Du visar något Vad är det? Deltagarna svarar i kör. b) Du visar något för varje deltagare. Deltagaren svarar. Visa nu bilden av ett hus. Säg långsamt och tydligt: hus. Låt dem säga efter. Säg sedan: Inte en hus. Ett hus. Ett hus Låt dem säga efter. Visa ett bord. Säg bord, ett bord Låt dem säga efter. Visa ett barn. Säg ordet och låt de säga efter. Övning: Visa, säg själv och låt dem säga efter i kör: ett hus, ett bord, ett barn Övning: Visa, låt dem säga i kör: en bil, ett bord, ett hus, en fisk, ett barn, en buss Skriv på tavlan: en (80%) ett (20%) Deltagarna noterar, sedan läser ni, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. (Läs: en bil, en bok ) bil, bok, boll, fisk, potatis, nyckel, buss, säng, cykel penna stol man kvinna inte en = ingen Jag har ingen penna. hus bord barn inte ett= inget Jag har inget hus. Övning: Dela ut sakerna och bildkorten, alla kan få två. (dela inte ut man och kvinna, det blir konstigt när någon säger jag har en kvinna ) a) Hästskorunda: Jag har en och en/ ett b) Du: Ali, titta på Maroa. Ali: Hon har en och c) Du: Ali, har du en penna? Ali: Nej, jag har ingen penna. d) Är det bra stämning i gruppen kan deltagarna fråga varandra. e) Har du en tavla där man kan fälla in sidorna så kan du göra det, sedan ska de komma på alla en- och ett-orden som stod på tavlan. Steg 5: Uttal repetera å och a. Träna på ö (ö som i lördag, trött, jag kör) Beröm!! Avsluta: Fråga Vad är klockan? Säg Vi slutar (sluttecken). Tack! Jag kommer på torsdag, klockan elva. Hej då!

20 20 Lektion 5 Tema: jobb, frågeord Nya begrepp: klockan är fem över tre, (klockan är 13:40 ) jag jobbar (som), jag studerar, jag letar, jag hittar, jag bor, jag säger, jag väntar yrken Vad? Vem? När? Var? Vems? Jag vet inte. Jag förstår inte. Kan du säga det en gång till? Vi ses nästa vecka Material: en stor klocka, eventuellt små lappar med olika klockslag (se material längst bak) Steg 1 Repetition: Hur mår du? Fråga alla hur de mår, samla möjliga svar. Steg 2 Repetition: Talord Repetera 3, 13, 30 Skriv några tal på tavlan, deltagarna säger orden Steg 3 Repetition: Klockan, bygg på med fem över tre och 15:40 Ställ in klockan på olika tider, repetera först hela timmar, sedan halva (förklara igen att halv fem är en halvtimme till fem), sedan kvart i/över. Skriv och rita på tavlan som stöd. Övning: Du eller en deltagare ställer in olika klockslag. Vad är klockan? Övning: Lägg ut lappar med olika klockslag, deltagarna jobbar två och två. A pekar på en lapp Vad är klockan? B svarar. fem över Förklara, rita och skriv klockan är fem i tre och klockan är fem över tre. fem i Öva några gånger: Klockan är tjugo över tre, klockan är tio i elva Förklara sedan att man fortsätter att räkna (det kan verka jättekonstigt för många deltagare, se förklaringarna i slutet av häftet): Klockan 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 I min första grupp fanns det en deltagare som talade franska (där gör man på samma sätt) och arabiska, han hjälpte mig att förklara det för dem andra.

21 21 12 november: Kl. 1: Jag sover Kl. 2: Jag sover Kl. 7: Jag vaknar Kl. 8: Jag dricker kaffe Kl. 12: Jag äter potatis Kl. 13 Kl. 14. Kl. 18: Jag tittar på teve Kl. 22: Jag sover Kl. 24: slut (12 november) In min andra grupp förklarade jag genom att rita ett dygn på tavlan, mima och visa klockslagen på min klocka. Förklara att det är vanligt att säga klockan tre även på eftermiddagen, men att 15:30 ( Klockan 15 och trettio ) förekommer till exempel när man får brev från migrationsverket, doktorn Träna på det muntligt: Klockan 21, vad är det? (Ge dem tid att räkna!) Klockan nio. Klockan 17, vad är det? (Träna bara åt det hållet ) Steg 4 Repetera verben och bygg på Samla och repetera verben: Jag heter, kommer, tittar, lyssnar, sover, äter, dricker, åker, kör, cyklar Förklara sedan: Jag väntar (mima, rulla tummarna), jag bor (förklara med exempel: Jag bor i ), jag letar (mima, leta efter din nyckel), jag hittar (hitta din nyckel), jag säger Träna på uttalet, skriv på tavlan, deltagarna noterar. Läs sedan, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Jag väntar på bussen. Jag bor i Malmö. Jag letar efter min nyckel. Jag hittar min nyckel. Jag säger blablabla. Övning: a) Hästskorunda: Jag bor i b) Hästskorunda: Jag letar efter min (ta bara en-ord här) c) Hästskorunda: Jag hittar en / ett Steg 5 Förklara Jag är lärare Låt deltagarna berätta vad de har för yrken, de kan mima, rita, visa bilder i telefonen, googla ordet Jag är lärare. Ahmed är målare. Ali är läkare. Vad jobbar du med? Skriv på tavlan och träna på uttalet. De brukar vara stolta när de kan berätta om sina yrken.

22 22 Repetera: Orden byter plats i en fråga. Ali kommer på fredag. Kommer Ali på fredag? Ahmed är målare. Är Ahmed målare? Övning: Ali, titta på Ahmed. Är Ahmed lärare? Nej, Ahmed är målare. Steg 6 Att ställa frågor Skriv på tavlan, förklara och träna på uttalet, deltagarna noterar, läs flera gånger:????? Jag har en fråga.????? Vad heter han? - Han heter Ali. Vad är det? - Det är en bok. Vad gör du? - Jag äter. När kommer du? - Jag kommer klockan nio. Var bor Maroa? - Maroa bor i Malmö. Hur mår du? - Jag mår bra, tack. Vem är det? - Det är Majada. Vems penna är det? - Det är Ahmeds penna. Jag vet inte. Jag förstår inte. Kan du säga det en gång till? Lär ut Jag vet inte. (mima ordentligt!) och Jag förstår inte. Kan du säga det en gång till? Träna på uttalet och skriv på tavlan. Läs flera gånger och mima. Övning: 1. Du ställer frågor, deltagarna svarar. ( Ahmed, vad heter han? A: Han heter Ibrahim) 2. Deltagarna frågar varandra. Steg 7 Uttal Repetera a, å, ö, träna sedan på e ( e som i tre, te, teve, letar ) Förklara skillnaden mellan a och e: När man säger e har man en mycket bredare mun! Säg ord som innehåller a, å, ö, e långsamt och överdrivet tydligt. Säg i kör. Steg 8 Avsluta med att lära ut Vi ses på torsdag / Vi ses nästa vecka.

23 23 Lektion 6 Tema: min familj, alfabetet Nya begrepp: min familj, man, fru, dotter, son, mamma, pappa, bror, syster, farfar söner, döttrar, bröder, systrar Varför? Kan du hjälpa mig? Alfabetet Material: klockan, om du vill: fotografier på din familj (eller på kungafamiljen?) Steg 1 Fråga alla: Hur mår du? Samla möjliga svar. Steg 2 Repetera och öva lite på talorden (skillnad 3, 13, 30,, uttal av första bokstaven i 8, 18, 80) Steg 3 Repetera och öva på klockan bygg på med jag öppnar och jag stänger (mima med händerna eller med dörren) Skriv på tavlan, förklara och träna på uttalet (repetera: en säng, jag stänger): jag öppnar Willys öppnar kl. 8. Öppettider: jag stänger Willys stänger kl. 22 mån fre: lör : sön: stängd Steg 4 Lär ut de första familjeorden: min mamma, pappa, bror, syster, son, dotter Rita ett litet släktträd på tavlan: Min familj min mamma min pappa min svärmor min svärfar en bror, två bröder en son, två söner en dotter, två döttrar en syster, två systrar min syster min bror jag min man min son min dotter

24 24 Rita, skriv och förklara steg för steg, låt trädet växa fram och berätta muntligt om din släkt: Det är jag. Det är min man. Han heter Han är 56, han är målare Det är min mamma. Hon heter Hon är 78, hon jobbar inte. Hon gillar choklad. Hon bor i (Rita inte in dina syskons barn och din mans syskon, bilden blir för förvirrande, det kommer i nästa steg. Muntligt kan du berätta om dem.) Låt deltagarna notera i lugn och ro, komplettera evtl med ord som min fru (förklara skillnaden mellan kvinna och fru!) men ta inte än farmor, det blir för mycket i samma bild. Läs och träna på uttalet. Övning: Kör en hästskorunda, alla säger 1-3 meningar om sin familj: Min son heter, han är 11. Min fru heter, hon gillar inte fotboll. (Ge först några exempel) (Att göra egna släktträd kan lätt bli kaos, ofta har deltagarna många syskon, syskonen har många barn familjer kan ha splittrats och det kan vara jobbigt att ta upp det.) Förklara att mor (i svärmor) = mamma och far = pappa Skriv och träna på flertalet: en bror, två bröder en son, två söner en dotter, två döttrar en syster, två systrar Steg 5 Rengör tavlan och rita ett nytt släktträd: mormor, farmor mor = mamma far = pappa min mormor min morfar min farmor min farfar min mor min far jag Rita först bara dig, dina föräldrar och mor- och farföräldrar, så att man ser tydligt vilka som är kvinnor och vilka som är män. Förklara långsamt och visa samtidigt på tavlan: Jag, min mor, min mormor mor-mor (peka på din mor när du säger första mor, sedan på din mormor vid andra mor ). Visa morfar på samma sätt. Visa tydligt vägen från dig över din mamma till din morfar. Kontrollera så att deltagarna inte förväxlar hur man gör, de tror ibland att morfar betyder mor till min far. Träna lite på mormor,

25 25 morfar, farmor och farfar, låt dem själv visa på tavlan hur man tänker. Fortsätt först när du är säker på att de har förstått! Rita och visa sedan farbror, morbror. Förklara att farsyster = faster och morsyster = moster Förklara fler ord: barnbarn, kusin Ge dem tid att notera i lugn och ro. Läs och träna på uttalet. Övning: Du säger några meningar om din släkt ( Jag har en farbror, han heter ) Alla säger 2-3 meningar om sin släkt. Lär ut ordet många Steg 6 Repetera frågeorden: Vad? När? Hur? Var? Vem? Vems? Skriv dem på tavlan. Övning: Ställ frågor (Vad är det? Vems jacka är det? Hur mår du?...) Bygg på: Varför? Exempel: Varför kommer inte Ali? - Han är sjuk. Kan du hjälpa mig? (Spela lite teater, tacka överdrivet ) Ja, jag kan hjälpa dig. Tack så mycket! Steg 7 Uttal Repetera uttal av å, a, e, ö Träna på i (säg biiiiiiil, liiiiiite samla på ord som innehåller i ) Att höra och göra någon skillnad mellan e och i är svårt för många. Känn efter själv: Hur rör du munnen och tungan när du säger e och när du säger i? Det är knappt någon skillnad! Träna på ä : säng, stänger, hjälp Träna på att säga iiii-eeee-ääää : Gör en mycket bred mun (dra mungiporna isär), öppna munnen mer och mer: iiiii-eeeee-ääää! Steg 8 Alfabetet Skriv alfabetet på tavlan, stora och små bokstäver. Ringa in a,e,i,o,u,y,å,ä,ö. Skriv ord som innehåller dessa bokstäver bredvid. Läs flera gånger, sjung eventuellt alfabetsången. A,a B,b C,c, D,d E,e F,f N,n O,o P,p

26 26 Lektion 7 Tema: tidsbegrepp, adjektiv, väder Nya begrepp: Det regnar, det är varmt, det är kallt, det snöar, solen skiner, det blåser Liten/ litet, stor/ stort, gammal/ gammalt, ny/ nytt, ung/ ungt, bra, dålig/ dåligt En minut, en natt, en dag. Jag sover på natten. Jag äter på dagen. Hur gammal är du? Material: bildkort på vädret, Saker eller bildkort på en- och ett-ord: hus, bil, fisk, boll, bok, buss, man, bord en stor bok och en liten bok OBS! FÖRBERED DIG NOGA INFÖR GRAMMATIKDELEN, SÅ ATT DEN INTE BLIR FÖRVIRRANDE! Steg 1 Hej! Hur mår du? Steg 2 Repetera några tal och klockslag Skriv sedan på tavlan och förklara: Deltagarna noterar, läs, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Fråga eventuellt efter deltagarnas eller barnens ålder. en sekund en minut = 60 sekunder en timme = 60 minuter en dag en vecka en månad ett år en natt igår, idag, imorgon Jag äter på dagen. Jag sover på natten. Hur gammal är du? - Jag är 36 år. Steg 3 Vädret Förklara uttrycken med lite teater, ritningar, väderbildkort Träna på uttalet. Övning: Visa en bild Vad är det för väder? Deltagarna svarar. det regnar det snöar det blåser solen skiner Hur är vädret? det är kallt det är varmt Skriv på tavlan, notera, läs. (Om du jobbar med bildkorten kan du fästa dem på tavlan med magneter eller häftmassa)

27 27 Steg 4 Repetera en-ord och ett-ord med hjälp av bildkorten, sortera efter en och ett Steg 5 Förklara liten, stor, gammal, ny, ung, bra, dålig Visa böckerna: Titta, jag har en liten bok och en stor bok Låt dem säga efter: en liten bok, en stor bok. Visa med händerna och säg tillsammans: liten, stor Skriv och rita på tavlan: en liten bok, en stor bok Förklara sedan gammal, ny, ung, bra, dålig och fyll på tavlan (vänster sida, där du brukar ha en-ord! Rita gärna! Viktigt att du planerar rätt så att slutbilden på tavlan blir översiktlig och bra!) EN en liten bok en stor bok en gammal kvinna en ung kvinna en ny bil en bra bok en dålig bok ETT Övning: dela ut bildkorten, obs! bara enord! Alla visar sina kort: Jag har en ny bil. Jag har en bra bok Steg 6 Förklara att man sätter ett t i slutet med ett-ord: Titta: En liten bil. Ett litet hus. Betona t extra mycket, upprepa flera gånger. Skriv sedan på tavlans högra sida: ett litet hus, ett stort hus, ett gammalt bord, EN ETT en liten bok en stor bok en gammal kvinna en ung kvinna en ny bil en bra bok en dålig bok min ett litet hus ett stort hus ett gammalt hus ett ungt barn ett nytt bord ett bra bord ett dåligt bok mitt Deltagarna noterar. Läs sedan, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Betona t extra-mycket. Förklara att man skriver dåligt med g, men att man säger: dålit (Och att bra heter bra och inte brat med ett-ord!) Övning: dela ut saker och bildkort, en-ord och ett-ord a) Alla visar sina saker/ kort: Jag har en gammal Jag har ett nytt b) Min bok är gammal. (Obs: förklara: mitt bord innan) c) Hitta på egna övningar, t.ex. Titta, Ahmeds bok är ny. eller: Ali, har du en gammal bok? Nej, jag har en ny bok.

28 28! Tänk på: Det är jätteviktigt att du bara använder enkla konstruktioner och formerna gammal/gammalt. Säg inte något i stil med min gamla bil, det blir jätteförvirrande för dina deltagare: Varför heter inte det min gammal bil? (rätta inte om de råkar säga min gammal bil någon gång)och använd inte heller bestämd form: bilen är gammal (i vissa språk skiljer man inte på bestämd och obestämd form, det kommer i nästa lektion!). Om svenskan är ditt modersmål kan det vara mycket svårt att tänka på detta, att begränsa det du säger, men försök! Håll det enkelt, så att de känner: Jag förstår det här. Att det faktiskt är mera komplicerat och att det finns fler regler, det kan de få veta vid ett senare tillfälle. Det är mycket viktigt att ta det steg för steg, annars blir det lätt frustrerande! Viktigt att lära sig grunderna först, sedan kan man bygga på. Steg 7 Repetera familjeorden Repetera familjeorden, repetera hur man bildar morfar och repetera uttalet. Övning: Alla bildar en mening i stil med Min morfar har en gammal bil. Min farbror läser en bra bok. Om deltagarna tycker att det är roligt, kan alla skriva tre meningar och läsa upp dem. Det kan bli lite knepigt med hur mycket man ska rätta om de säger eller skriver fel. Grundregeln är: Rätta om de gör fel på något som ni redan har haft, var försiktig med att rätta saker som ni inte har pratat om, rätta på ett sätt som inte förvirrar eller frustrerar dem. Målet är att de kommunicerar! Du kan även säga: Jag förklarar det här nästa vecka. Steg 8 Uttal Skriv alfabetet på tavlan, läs det avsnittsvis och låt deltagarna säga efter. Läs i kör flera gånger, sjung eventuellt alfabetsången. Träna på Y : Gör en mun som en fisk som tänker pussa en annan fisk (rund mun med läpparna utåt) Säg fyyyyyyra, cykel, nyckel Träna på vokalerna: a,e,i,o,u,y,å,ä,ö Samla på ord som innehåller vissa bokstäver.

29 29 Lektion 8 Tema: handla mat, bestämd form: bilen Nya begrepp: Bestämd form: en bil -> bilen, ett hus -> huset Vad kostar det? Finns det? Jag skulle vilja ha. Jag behöver. Jag letar efter, jag betalar, kontant, med kort, 1 krona, 2 kronor varsågod En flaska, en burk, ett paket, ris, pasta, grönsaker, kött, kyckling, nöt, fläsk, kalkon, lamm, fisk, en ko, en gris, en dl Material: bildkorten en-ord och ett-ord mat: en flaska vatten, ett paket ris, en burk oliver, en potatis, pasta, ett decilitermått grönsaker: morot, lök, tomat, paprika Steg 1 Hej! Hur mår du? Steg 2 Repetera några räkneord och klockslag Steg 3 Repetera adjektiven: liten/ litet, stor/stort, gammal, skriv på tavlan Övning: dela ut bildkorten, alla bildar meningar: Jag har en liten fisk Steg 4 Förklara bestämd form med en-ord: en bil bilen Om deltagarna kan engelska: en bil = a car bilen = the car Om deltagarna inte kan engelska blir det mycket svårare, då måste du förklara vad det är för skillnad mellan en bil och bilen. I arabiskan finns det bestämd artikel: al- eller el-, i vissa andra språk skiljer man inte mellan bestämd och obestämd form. Då blir det mycket svårt! Du kan visa och säga: Titta, jag har en bil. (visa bilen) Bilen är bra. (Peka extra tydligt på bilen.) De kommer kanske att tro att det betyder något som den här bilen, det är helt okej, det fungerar rätt bra som bas. Eventuellt kan en deltagare som kan engelska eller franska (une voiture/ la voiture) förklara för de andra. Skriv fler en-ord på tavlan: en bok boken, en fisk fisken Deltagarna noterar. Läs, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. Förklara sedan ett-orden: ett hus huset (de vill gärna skriva husett, förklara!) Skriv på tavlan, alla noterar, läs. Övning: a) Du säger en bil Deltagarna ropar i kör: bilen Du: ett barn De: Barnet! b) Dela ut bildkorten, skriv två exempel på tavlan: Jag har en bil. Bilen är gammal. Jag har ett hus. Huset är gammalt.

30 30 Alla bildar en mening till sitt bildkort. Ta det lugnt och koncentrerat, det är inte lätt!! Steg 5 Lär ut matord: potatis, ris, pasta, oliver, en tomat, en morot och flaska, burk, paket, deciliter Visa sakerna, träna på uttalet Övning: Du håller upp något: Vad är det på svenska? Deltagarna: en tomat en flaska Skriv på tavlan, deltagarna noterar, läs sedan, först du, sedan i kör, sedan frivilliga. en flaska vatten en burk oliver en tomat en Jag köper ett paket ris ett paket pasta ett kilo potatis Övning: a) Hästskorunda: Jag köper. Ahmed, vad köper du? A: Jag köper tre kilo choklad. b) Du Ali, vad köper Ahmed? Ali: Han köper tre kilo choklad. c) Om det är mycket bra stämning och inte för många deltagare: delt.1: Jag köper A delt. 2: Han köper A, jag köper B delt. 3: Han köper A, hon köper B, jag köper C Steg 6 Skriv en handla-mat-dialog på tavlan Hej! Jag skulle vilja ha potatis. Två kilo. Vad kostar det? Varsågod, 20 kronor. Tack! Hej då! -> Hej! -> Hur mycket potatis? -> Det kostar 20 kronor. -> Tack. Varsågod, 2 kilo potatis. -> Hej då! Låt deltagarna notera, förklara vad allting betyder och träna på uttalet av svåra ord. Läs sedan varje mening, först du, sedan i kör. Övning: Bygg upp en liten affär med allt du har med dig, låt sedan deltagarna komma och handla. De får gärna använda tavlan som fusklapp! Beröm!!

31 31 Vid det tillfället hade jag mina barn med mig (som älskade att leka affär), det blev barnen som satt i kassan och sålde choklad för flera tusen kronor. Både barnen och deltagarna hade mycket roligt och det var säkert enklare för deltagarna att leka affär med barnen än att leka affär med mig Steg 7 Fler uttryck som man kan behöva i en affär Ta upp fler uttryck som man kan behöva i en affär, skriv, förklara, träna på uttalet, läs. Ursäkta, kan du hjälpa mig? Jag vill gärna köpa Jag letar efter potatis. Har ni potatis? Var finns det potatis? Hur mycket kostar det? = Vad kostar det? Kan jag betala med kort? Kan jag betala kontant? Steg 8 Om du har tid kvar kan du förklara vad de olika djuren heter och vad köttet heter, det brukar vara mycket uppskattat. Rita djuren, det blir bara roligt om det inte blir så bra. djuret köttet en ko nöt en gris fläsk Förklara även vad köttfärs, nötfärs betyder. ett får a lamm Övning: a) Hästskorunda: Jag äter Jag äter inte b) Ställ frågor: Ahmed, gillar du? Steg 9 Uttal Repetera vokalerna, det kan man inte göra för ofta. Förklara uttalet av bokstaven k, den uttalas på två olika sätt: K ke,ki,kö,ky,kä ka,ko,ku,kå kilo, kött, köper, kyrka jag kommer, kan, en ko, kostar Uttala tydligt och låt deltagarna säga efter.

32 32 Lektion 9 Tema: kläder och färger, flertal Nya begrepp: jag behöver, jag vill köpa vilken storlek, passar, för stor, för liten, en tröja, en byxa, en jacka, en mössa, en sko, skor, en strumpa, en kjol, en stövel en väska röd, blå, grön, gul, brun, svart, vit, En strumpa -> två strumpor Material: bildkorten på en- och ett-ord (för repetition) kläder (egna, barnkläder, dockkläder/ Barbiekläder eller second hand kläder ) färgkritor för att lära ut färgerna eller lappar på vilka du har ritat med olika färger + häftmassa en väska Steg 1 Hur mår du? Steg 2 Prata om vädret. Steg 3 Repetera matorden och uttryck som man kan använda när man handlar. Steg 4 Repetera en-ord och ett-ord: en bil -> bilen, ett hus -> huset Steg 5 Lär ut klädorden: gammal, ny, bra Visa sakerna, säg ordet långsamt och tydligt, låt de säga efter i kör och enskilt. När du har lärt ut 3-4 saker, repetera dem: Håll upp en sak: Vad är det? Och vad är det? Lär sedan ut 3-4 ord till. Nästan alla kläder är en-ord : en jacka, en tröja, en byxa, en strumpa Skriv orden på tavlan, deltagarna noterar, sedan läser ni. Rita gärna kläderna bredvid orden, då kan de använda tavlan som fusklapp under övningarna. en tröja en byxa en strumpa, två strumpor en jacka en mössa en sko, två skor en väska min, din Mina kläder ett linne mitt, ditt

33 33 Övning: a) Du håller upp något: Vad är det? en jacka! b) Dela ut sakerna: Vad har du? Jag har en jacka. Vad har hon? Hon har en tröja. c) Bilda meningar muntligt: Min tröja är gammal. Ahmeds jacka är bra. Jag gillar Maroas mössa. Lär ut: min, din Jag gillar din mössa. Din mössa är fin. d) Om det är bra stämning: Ge dem några minuter för att skriva egna meningar, sedan läser ni upp dem: Jag letar efter min sons jacka. Jag hittar inte min mössa. Förberedelse: Repetera och träna på bestämd form: en jacka jackan, låt de säga efter på bordet / på stolen några gånger. Övning: Fördela kläderna i rummet: lägg några på bordet, på en stol, ge några till en deltagare Titta, var är jackan? Jackan är på bordet / på stolen. Ali har jackan. Steg 6 Lär ut uttryck som man kan behöva när man handlar kläder (Spela teater: Jag har ingen jacka. Det är mycket kallt. Jag behöver en jacka!...) Jag behöver en jacka. Vilken storlek? -> Jag behöver storlek 53. Jag vill gärna prova jackan. Kan jag prova jackan? Passar jackan? -> Nej, jackan passar inte. Jackan är för stor. Mössan är för liten. Läs och träna på uttalet. Övning: a) Jag behöver en tröja. Ali, vad behöver du? - Jag behöver en jacka. Maroa, vad behöver du? - Jag behöver en mössa. Vad behöver din son? - Han behöver en tröja. b) Spela små dialoger med deltagarna: Ali, vad behöver du? - Jag behöver en tröja. Vilken storlek? Jag vet inte

34 34 Visa en tröja: Titta, det är en bra tröja. Vill du prova tröjan/den? - ja (håller tröjan framför sig) Passar tröjan? - Nej, tröjan är för liten. Lär ut : en man han en kvinna hon en tröja/bok/boll/bil den Steg 7 Lär ut färgerna med hjälp av kritor eller färgade lappar Håll upp en färg i taget, säg ordet och låt deltagarna säga efter i kör och enskilt. (Ta bara röd, grön, blå, inte än rött, grönt, blått!) Öva flera gånger. Skriv på tavlan (bara en-formerna, på tavlans vänstra sida), fäst färglapparna bredvid orden. Deltagarna noterar, ni läser. Fråga sedan: Min tröja är blå. Mitt hus är? Skriv ett-formerna också på tavlan, på höger sida. Träna på uttalet. röd blå grön vit gul Vilken färg? rött blått grönt vitt gult Min tröja är grön. Mitt hus är grönt. Övning: Bilda meningar: Min jacka är svart. Min tröja är blå. Steg 8 Lär ut flertalet, första steget (Det finns olika regler om hur man bildar flertalet, ta här bara de två viktigaste och enklaste, så att deltagarna känner: Jag begriper det här! Tar man för mycket på en gång blir det lätt förvirrande! Bygg på senare.) Regel 1) Skriv en kvinna på tavlans vänstra sida, stryk under a-et. Säg långsamt och tydligt: en kvinna, två kvinnor betona a och or ordentligt. Skriv på tavlan: en kvinna två kvinnor Låt deltagarna säga efter. Skriv därunder: en tröja två tröjor Nu har deltagarna fattat: en-ord som slutar på -a bildar flertalet på or!

35 35 Skriv fler exempel, deltagarna säger flertalet: en penna, en klocka, en jacka, en mössa, en strumpa, en vecka (Om någon vill veta hur andra en-ord bildar flertalet kan det vara okej att säga att man tar det nästa gång, för många deltagare kan det bli för förvirrande.) Regel 2) Skriv ett hus två hus, ett barn på tavlans högra sida. Deltagarna ser att ett-ord inte förändras i flertal. Detta stämmer ju inte riktigt för alla ett-ord, men för de allra flesta! Därför räcker den regeln till en början. Senare kan man bygga på med extraregler. (Ifall någon frågar efter äpple kan du skriva ett äpple -> två äpplen, ifall de inte frågar kom inte med det själv, det förvirrar dem bara.) En kvinna -> två kvinnor En tröja -> två tröjor En jacka -> två jackor En penna -> två pannor.. ett hus -> två hus ett barn -> två barn ett bord -> två bord ett flygplan -> två flygplan Avsluta med en lek: t.ex. - Hänga gubben med ord som ni har haft (men utan att rita en hängande gubbe!) - samla på ord som börjar med t, samla på ord som innehåller ö, ord som innehåller å - du skriver ett ord på tavlan (t.ex. FISK), sedan skriver deltagarna ord till (som korsord). Fyra kvinna hus Kaffe - Bygg meningar: Du skriver Jag Deltagare 1 fyller på med Jag läser Deltagare 2 fyller på med Jag läser en bok Deltagare 3 Jag läser en bra bok

36 36 Lektion 10 Tema: flertal, kroppsdelar, sjukdom Nya begrepp: Fler regler för flertal jag är förkyld, jag har ont i huvudet, näsan, benet En läkare, en sjuksköterska, ett recept, apoteket, medicin, på morgonen, på kvällen Material: färgkorten eller kritorna för repetition Steg 1 Hur mår du? Prata om vädret Steg 2 Repetera färgerna, repetera klädorden Steg 3 Repetera hur man bildar flertal (kvinna -> kvinnor, barn -> barn) Steg 4 Bygg på: fler en-ord Regel 3) en-ord som inte slutar på a bildar flertal på ar, vissa på er Det finns ju även en del regler för detta, men det kan bli mera komplicerat att lära deltagarna reglerna än att bara lära ut orden. Därför tycker jag att det är okej att säga De flesta blir ar, vissa blir er. Om en deltagare sedan råkar säga Min granne har tre kattar, så kommer folk ändå att förstå. EN a En kvinna -> två kvinnor En penna -> två pennor -a en bil -> två bilar en fisk -> två fiskar en buss -> två bussar en säng -> två sängar en stol -> två stolar en dag -> två dagar en pojke -> två pojkar ETT ett hus -> två hus ett barn -> två barn ett bord -> två bord extra: extra: en katt -> två katter ett äpple, två äpplen en bror -> två bröder en bok -> två böcker en son -> två söner en dotter -> två döttrar Låt deltagarna notera i lugn och ro. Läs sedan tillsammans flera gånger.

37 37 Övning: Du säger en stol - Deltagarna ropar i kör: två stolar ett barn två barn! Deltagarna får titta på tavlan under övningen. När det fungerar bra, försök utan att de tittar på tavlan! Beröm!!! Steg 5 Lär ut kroppsdelarna Visa på din kropp och rita en stor gubbe på tavlan och lär ut kroppsdelarna. Ta först bara en-orden. Bäst är att ta dem i bestämd form: armen, halsen Obestämd form en arm, en hals förekommer ju inte så ofta i det verkliga livet. Försök att rita och skriva så att en-orden hamnar på tavlans vänstra sida. Ta sedan ett-orden. Min kropp håret halsen armen handen huvudet fingret magen foten knät benet Ge deltagarna mycket tid att rita och skriva ner. Läs sedan flera gånger. Övning: a) Du: Var är magen? Deltagarna pekar på sin mage. b) Du: Vad är det? (peka på din hals) Deltagarna: Halsen Steg 6 Lär ut ansiktet Mitt ansikte Ta ansiktet på samma sätt som ovan Skriv, läs och träna. Öva på samma sätt som ovan, ta nu hela kroppen och ansiktet. näsan munnen ögat,(ögonen) örat, (öronen)

38 38 Steg 7 Lär ut Jag har ont i (spela lite teater) Låt de säga efter flera gånger, visa och mima: Jag har ont i halsen. Jag har ont i magen Skriv på tavlan: Jag har ont i magen/ i halsen Övning: Hästskorunda, alla hittar på var de har ont: Jag har ont i benet Steg 8 Lär ut fler uttryck som man kan behöva när man är sjuk Ta till exempel: jag har feber, jag hostar, jag är förkyld en läkare, en sjuksköterska (uttal!), apoteket, medicin, en spruta Hur länge har du haft ont? --> I tre dagar. Krya på dig! Jag är frisk = jag är inte sjuk Förklara hur det fungerar när man hämtar medicin på apoteket. (I många länder måste man lämna in ett papper som man får av läkaren.) Förklara eventuellt vad man kan säga när man ringer till skolan: Hej, jag är mamma till Han går i klass 5b, han är sjuk. Steg 9: Repetera alfabetet, träna på vokalerna Steg 10: Avsluta med en lek

39 39 Fler idéer: Det här kan du bygga in under lektionerna eller bygga på med efter lektion 10 - Lär ut små ord som ibland, kanske, men när det passar, repetera dem sedan ofta. - Ordningstalen: första, andra, tredje - Skillnad mellan mycket och många - Bestämd form i flertal: Med en-ord lägger man till na: två bilar -> bilarna, två kvinnor -> kvinnorna Med ett-ord lägger man till en: två hus husen två barn barnen - Fler ord i flertal: ingen, inget, inga stor, stort, stora min, mitt, mina liten, litet, små - möbler, rummen i en lägenhet - min dag: Jag stiger upp klockan jag äter frukost - månaderna, datum, När är du född? När fyller du år? (Ta ordningstalen innan!) (Förklara vad vecka 9 betyder med hjälp av en kalender, i många länder räknar man inte på det sättet!) - en stad, en by, en väg, en å, en sjö, en skog, ett berg, havet, ett land - min, din, hans, hennes, vår, er (Att skilja mellan sin och hans/hennes är jättesvårt!) - Jag vill, jag kan, jag måste + komma, läsa, spela - Fler tidsuttryck: om två veckor, förra vecka - Att bilda framtid: Jag ska titta - Att bilda dåtid: jag tittar jag tittade jag spelar jag spelade Jag jobbade - Spela spel: Fia i lag, kort - Ta med enkla böcker, visa bilderna, berätta med enkla ord vad som händer. (Bu och Bä fungerar jättebra!) - Sjung enkla sånger, ta gärna samma sånger om och om igen. - Ta med en kokbok och visa svenska maträtter. Visa svenska matprodukter. - Läs enkla texter - Ge deltagarna en lista med frågor, de ska hitta på och skriva svar. T.ex: Var kan du köpa en säng? När kommer bussen? Hur många bröder har du? Finns det elefanter i Sverige? - Låt deltagarna skriva en liten text: De ska berätta om sig själv och familjen

40 40 Språkundervisning för nybörjare: Tankar och tips Mötet med deltagarna Många deltagare har gått igenom svåra upplevelser, de har lämnat hem, vänner och jobb, familjer har splittrats, framtiden är osäker. Det är extra viktigt att se varje deltagare som individ och människa, inte bara som en främling till. Lär dig deltagarnas namn så snabbt som möjligt! Skriv upp namnen i den ordning de sitter och träna lite på dem hemma. Skriv gärna upp lite extra information då blir det enklare att komma ihåg. Ahmed (= uttalas ), glasögon, gillar fotboll, har tvillingsöner. Ali, ung kille, mycket lång, hans mobil ringde hela tiden. Deltagarna tycker att det är trevligt om du försöker uttala deras namn rätt, det gör inget om det inte blir perfekt! Man känner sig sedd och uppskattad som människa om man tilltalas med sitt namn och inte med du där i röd tröja. Använd namnen ofta: Hej Maroa! God morgon, Ali. Ali dricker inte mjölk, han dricker vatten. Och du, Ahmed? Dricker du mjölk? Peka inte med pekfingret på deltagarna utan gör en gest med hela handen. Att lära ut nya ord Grundtanken är: Mycket repetition, små steg, men ändå tydlig framgång Så här kan man lära ut cirka 5 10 nya begrepp som hör ihop (t.ex. räkneord, veckodagar, mat, kläder, kroppsdelar, färger ). 1. Muntlig förklaring: Deltagarna ska förstå vad du menar (t.ex. genom att visa, rita ). 2. Träna på uttalet: a) Alla lyssnar på dig och tittar på din mun, du pratar långsamt och överdrivet tydligt. b) Alla säger efter i kör. c) Alla säger efter enskilt. (Du får alltså vara lite som en körledare, förklara INTE på engelska utan visa med gester när de ska lyssna, vilka som ska säga efter se lektion 1 och 2.) Repetera steg 1 2 tills du har förklarat och tränat på alla nya ord. (Vissa ord kan du ta gruppvis, t.ex. talorden ett, två, tre.) Repetera och öva på alla orden. Då har alla hört och sagt orden flera gånger. 3. Skriv orden på tavlan. 4. Deltagarna får tid att notera allt i lugn och ro. 5. När alla är klara läser du upp allt, ni läser i kör, frivilliga läser. 6. Använd det nya a) i en mycket enkel övning, b) i en konversationsövning. 7. Komplettera eventuellt med fler ord/uttryck som deltagarna frågar efter. Resultat: Alla har ansträngt sig lite för att förstå, de har hört orden av dig och de andra flera gånger, de har själva sagt orden flera gånger plus använt dem i en enkel konversation. De har upplevt att de

41 41 kan säga orden och att de kan göra sig förstådda. Allt detta gör att de nya orden verkligen fastnar! Att skriva ner orden för hand bidrar också till detta. Till en början kan det vara bra att hålla sig till detta schema, då är man säker på att alla hänger med. (Även om det känns som väldigt mycket repetition för dig, så behöver nog de flesta deltagarna just det till en början. Tänk om du skulle lära dig arabiska, det skulle inte räcka att höra ett nytt ord 2 3 gånger för att kunna det!) Sedan kan du anpassa det till din grupp, gå fram lite snabbare eller repetera mera, du känner själv hur mycket träning deltagarna behöver. Skriv med rätt stora, mycket tydliga bokstäver! (Skulle du kunna läsa det här franska ordet: somnambuler?) Varför ska man träna muntligt innan man ser det skrivna ordet? Så fort man ser ett ord skrivet, så bildar man sig en egen uppfattning om hur det ska uttalas (beroende på vilket modersmål man har och vilka andra språk man kan), och då lyssnar man inte lika noga! Vi hör ofta det som vi vill höra eller som vi tror oss höra! Detta är viktigt framför allt när det handlar om nybörjare, när det svenska uttalet känns ovant och nytt. Senare kan den metoden kännas lite långtråkig för deltagarna, de vill ofta gärna läsa eller skriva direkt. Använd orden som de har lärt sig så ofta som möjligt! Använd andra ord så sparsamt som möjligt, åtminstone i början. (Tomrummet kan fyllas med kroppsspråk eller ett leende.) Då känner de: Jag förstår vad läraren säger! Ett nytt språk är ett nytt sätt att se på saker och ting När man lär sig ett språk så handlar det inte bara om att lära sig en massa nya ord, det handlar också om att lära sig nya koncept, nya sätt att tänka. En amerikan som lär sig vad to play heter på svenska måste lära sig att skilja mellan spela och leka. Det är en ny tanke för honom. Likaså att to cut heter skära när det sker med kniven och klippa när det gäller sax! Vissa koncept, vissa sätt att tänka och att kalla saker är alltså annorlunda. Det finns t.ex. ingen obestämd artikel i arabiskan. Jag har en penna = Jag har penna. Att säga jag har EN penna känns konstigt för arabisktalande, ungefär som om man skulle säga I have one pen. Om de kan engelska eller franska så fattar de lätt: Aha, det är som engelskans a. När man inte kan det måste man lära sig ett nytt koncept, vilket är svårare, tar längre tid och kräver mer övning. (Därför är det lättare att lära sig ett nytt språk ju fler språk man redan kan, och nyttigt att man som lärare vet lite om hur saker fungerar i deltagarnas modersmål.) Ett exempel till: Det här klockslaget heter halv fyra på svenska = en halvtimme till fyra. På tyska fungerar det likadant ( halb vier ), men på engelska säger man half past three = en halvtimme över tre. En amerikan kan lätt tro att halv fyra är half past four = halv fem. Han måste alltså få en särskild förklaring till vad halv fyra betyder och behöver mer övning på detta än en tysk. Samma sak gäller för en deltagare som talar arabiska.

42 42 I många språk finns inte heller det här med 15.30, alltså att man räknar vidare: Klockan 11, 12, 13, 14 Detta är också något som man måste förklara och öva på flera gånger! En grupp amerikaner måste alltså öva mycket längre på klockan än en grupp tyskar. Om uttal Jag hade många deltagare från arabisktalande länder och det som var svårast för dem var vokalerna: Själva uttalet, skillnaden mellan korta och långa vokaler och betoningen. Det visade sig att många till en början inte hörde någon skillnad mellan a och e (eftersom den skillnaden inte finns i deras modersmål, det är något ä -liknande mellanljud) eller mellan ord som vila och villa. Om de inte ens hör någon skillnad, hur ska de då kunna producera ljuden? Därför ska de lyssna och träna på vokalerna mycket ofta. Det finns ytterligare ett samband mellan uttal och hörförståelse: Man kan lära sig ett nytt ord i en text eller en gloslista, men är man bara en aning osäker på hur ordet ska uttalas eller betonas så kommer man nog inte att använda det och inte heller förstå ordet när någon annan använder det. Det är otroligt frustrerande när man som vuxen människa inte kan göra sig förstådd och inte förstår. Man känner sig som fullkomligt värdelös. Däremot blir det en framgångsupplevelse varje gång man upptäcker att Hon förstod vad jag sa! eller Jag förstod vad hon sa!, vilket stärker självförtroendet. Träna alltså ofta på uttalet, men var inte alltför kritisk, ge mycket beröm. Målet är inte att deltagarna ska tala brytningsfritt, utan begriplig svenska. Människan har en naturlig förmåga att härma andra människors ansiktsuttryck och rörelser (med hjälp av så kallade spegelneuroner), det hjälper oss att förstå andras känslor och sinnesstämning. Utnyttja detta när ni övar på uttalet! Tala extra tydligt och visa hur du rör munnen. Överdriv gärna, var inte rädd för att göra bort dig lite. Istället för att lyssna på CD:n och säga efter ska deltagarna titta och lyssna på en levande människa. Öva lite på uttalet varje gång. Det känns mera naturligt att gå från ord som deltagarna har lärt sig till uttalet av vissa bokstäver än tvärtom. Har de lärt sig att räkna till tio och att säga hej då under första lektionen, så kan du ta upp bokstaven å, å som i två och i hej då, i andra lektionen. Om gester Orden fastnar bättre i hjärnan om man förknippar dem med något. (T.ex. fastnar en text med melodi till bättre än en text utan melodi eller en melodi utan text.) I språkundervisning för nybörjare kan man inte bara använda sig av bilder och riktiga föremål utan även ta hjälp av rörelser. När jag lär ut ordet inte så gör jag en inte-rörelse med pekfingret och skakar lätt på huvudet. Jag uttrycker alltså inte både med ordet och kroppen. Detta gör jag varje gång jag använder ordet inte. Många deltagare härmar mig. När någon har glömt ordet inte räcker det oftast att deltagaren själv eller jag utför gesten, då kommer ordet automatiskt. Samma sak kan man göra när man säger ja eller nej och när man lär ut de första verben: jag tittar, lyssnar, dansar, spelar gitarr Det kanske känns lite barnsligt, men det är verkligen till stor hjälp. Därför ska man inte vara rädd för att mima, överdriva och spela lite teater. Deltagarna är mycket tacksamma för det!

43 43 Om att tala engelska eller att använda tolk Att INTE tala engelska tar mera tid, men det lönar sig: Att förstå något (själv) är en framgångsupplevelse! Om en deltagare inte förstår något ord och du förklarar med gester eller en liten ritning, så ser du att han eller hon skiner upp och nickar ivrigt när det äntligen säger klick. Samma lycka infinner sig inte om du bara säger ordet på engelska Dessutom är det så att hjärnan klassar en information som viktig eller värdefull om det är lite svårt eller tar lite tid att ta in den. Information som kan fås mycket snabbt och lätt klassas som inte viktig, kan glömmas. (Det har visat sig att elever som slår upp ord i en ordbok kommer ihåg orden bättre än elever som slår upp orden i en app, även om det bara är några sekunders skillnad. Kanske är det också skillnad mellan Jag har hittat! och Appen har hittat.) Samtidigt så kan man ju inte alltid rita och mima, ibland blir det för omständligt. Oviktiga ord som deltagarna inte behöver komma ihåg kan man snabbt översätta, men viktiga ord är det ofta bättre att förklara eftersom de fastnar bättre då. Använd eventuellt tolk i början, när det gäller att organisera kursen, att informera möjliga deltagare om plats, tid och avsikten med kursen. Använd engelska efter själva undervisningen, när deltagarna kommer till dig med praktiska frågor, men försök att undvika det under själva språklektionen. Engelskan är nämligen även en omväg. Deltagarna måste översätta det engelska ordet till sitt modersmål och därifrån till sitt eget inre språk : Bilden, lukten, smaken, minnen av t.ex. ett äpple. Det är först då man verkligen förstår ordet. Därför är det bättre att förknippa det svenska ordet äpple direkt med själva äpplet än med ett ord på ett annat språk. Använd, använd, använd, öva, öva, öva! Efter några lektioner kan frestelsen bli stor att ge deltagarna allt fler ord, det kan bli så att du skriver allt längre ordlistor som deltagarna noterar och att ni gör allt färre muntliga övningar. Om du upplever det, bromsa! Ska deltagarna lära sig att prata så är det viktigt att de övar på just detta. Det är viktigt att man har en säker grund att stå på. En deltagare som har lärt sig 20 ord, som är någorlunda säker på uttalet och som har tränat på att använda orden på ett spontant sätt, vågar prata och kan lätt bygga på med fler ord senare. En deltagare som har noterat 50 ord men som är osäker på uttalet och inte har tränat på att använda orden kommer inte att öppna munnen Så använd, använd, använd och öva, öva, öva! Lycka till!

44 44 Så här kan du göra en övningsklocka: Klipp ut klockan och klistra den på en bit kartong. Klipp ut igen. Klipp ut visare i tunn kartong, gör små hål i visarna och i mitten av klockan och fäst visarna med hjälp av en provpåsklämma, så att du kan vrida på dem.

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 58