Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Transkript

1 Nationella planeringsstödet 2014 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad januari 2014

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister. Rapporten sträcker sig till och med Den skenbara eftersläpningen beror på att sysselsättningsdata hämtas genom SCB från Skatteverkets deklarationsdata. Data om anställning och inkomst för november månad 2011 inhämtas därför under 2012 och bearbetas under Rapporten har utarbetats av Magnus Göransson och Hans Schwarz. Ansvarig enhetschef för uppdraget var Eva Wallin. Till uppdraget har Socialstyrelsen knutit en referensgrupp för hälso- och sjukvårdsområdet och en referensgrupp för tandvårdsfrågor som båda har bidragit till rapporten. Hälso- och sjukvårdens referensgrupp består av representanter från Universitetskanslerämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan, Praktikertjänst och Vårdföretagarna. Tandvårdens referensgrupp består av företrädare för Sveriges Folktandvårdsförening, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandhygienistförening, Praktikertjänst samt Sveriges Privattandläkarförening. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Att tänka på... 9 Tillgång på hälso- och sjukvårds-personal Läkare...10 Specialistläkare...12 Sjuksköterskor...15 Specialistsjuksköterskor...16 Barnmorskor...19 Röntgensjuksköterskor...20 Regionala skillnader i personaltillgång...20 Migration av hälso- och sjukvårdspersonal...23 Tillgång på tandvårdspersonal Tandläkare...31 Specialisttandläkare...31 Tandhygienister...33 Tandläkare och tandhygienister...34 Migration av tandvårdspersonal...35 Efterfrågan Socialstyrelsens efterfrågeindikatorer...39 Socialstyrelsens bedömning...45 Förteckning över tabeller Förteckning över figurer Referenser Bilagor... 52

6 6 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

7 Sammanfattning Sammanfattning Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och läkare fortsätter att öka. I förhållande till befolkningen har tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård har ökat med åtta procent mellan 2006 och 2011, specialistläkare med elva procent, sjuksköterskor och barnmorskor med två procent. Specialistsjuksköterskorna har däremot minskat i förhållande till befolkningen med nitton procent mellan 1995 och 2011 och med sex procent sedan Inom tandvården har antalet tandläkare och specialisttandläkare sysselsatta i tandvård i förhållande till befolkningen båda minskat med tre procent mellan 2006 och Antalet tandhygienister har ökat med elva procent sedan Socialstyrelsens analys av efterfrågan visar att: Arbetslösheten är låg för samtliga personalgrupper. År 2011 hade över 80 procent av alla personalgrupper sysselsättning inom hälso- och sjukvård eller tandvård inom ett år efter avslutad utbildning. Rörligheten mellan länder inom EU- eller EES-området har ökat för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personalgrupper. De inflyttade är lika många eller något fler än de utflyttade. Det positiva nettoflödet är störst för läkare. Antalet svenska studerande för läkar- och tandläkaryrkena i annat land ökar för varje år. Arbetsmarknadsläget i oktober 2013 kännetecknas liksom tidigare av att efterfrågan överstiger tillgången på många personalgrupper, i synnerhet specialiserade läkare och sjuksköterskor. Fler landsting än tidigare bedömde att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på tandläkare och tandhygienister. Socialstyrelsen bedömer att Efterfrågan överstiger tillgången på läkare, framförallt erfarna läkare och specialistläkare och i synnerhet specialister i allmänmedicin och psykiatri. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. Arbetsmarknaden för grundutbildade sjuksköterskor präglas av en viss otillräcklig tillgång. Efterfrågan överstiger tillgången på specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatrisk vård, anestesioch intensivvård, operationssjukvård och geriatrisk vård. Efterfrågan överstiger tillgången på barnmorskor och förväntas öka framöver, men den regionala variationen är stor. Arbetsmarknaden för tandläkare utvecklas mot balans, även om efterfrågan fortfarande överstiger tillgången. Arbetsmarknaden för tandhygienister är övervägande i balans, men de regionala skillnaderna är stora. NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

8 Inledning Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor, samt tandläkare och tandhygienister. Uppdraget ska avrapporteras senast den 31 januari. Sedan den 31 januari 2012 då föregående årsrapport avlämnades till regeringen har följande statistikunderlag tagits fram, som denna rapport i huvudsak bygger på: Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2012) och arbetsmarknadsstatus (2011) [1] Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2011 [2] Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2011 [3] Ytterligare ett av de statistiska underlagen, Tillgång på specialistläkare 2011, publiceras i början av Socialstyrelsens senaste prognos över framtida tillgång på utvalda personalgrupper i hälso- och sjukvården publicerades i januari 2011 och sträcker sig fram till år En förnyad prognos kommer att publiceras i början av I årets rapport och statistiska underlag har Socialstyrelsen ökat omfånget av statistik som beskriver skilda förhållanden för män och kvinnor inom hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personalgrupper samt studerande. Stora delar av statistiken som ligger till grund för rapporten är också tillgänglig genom Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. 8 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

9 Att tänka på Att tänka på Tillgångsstatistiken ger uppgifter om till vilken näringsgren den arbetsplats kategoriseras som en individ arbetar vid, men inte om vad personen verkligen har för arbetsuppgifter. Begreppet sysselsatt i hälso- och sjukvård avser att personen är anställd vid en arbetsplats som klassificerats som hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster, tandvård etc. En utförlig beskrivning av de näringsgrenar som omfattas av begreppet finns i rapporten Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. Alla som utfört avlönat arbete under minst fyra timmar i november månad 2011 kategoriseras som sysselsatta. Tillgångsstatistiken tar inte hänsyn till sysselsättningsgrad. En jämförelse med data från den arbetstidsenkät som Socialstyrelsen genomförde 2010 visar emellertid att en person sysselsatt i hälso- och sjukvård som sjuksköterska eller läkare grovt sett motsvarar en heltidsekvivalent (ett statistiskt mått som motsvarar en heltidstjänst). Det redovisas utförligare i rapportens bilaga 3. I rapporten jämförs uppgifter om utbildning, sysselsättning och efterfrågan trots att de olika datakällorna inte avser samma tidpunkter. Statistiken över individers sysselsättning från Statistiska centralbyrån beskriver arbetsmarknaden under november Socialstyrelsens statistik om antal legitimerade är från 31 december Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät avser oktober månad I alla tidsserier utgår statistiken från 1995 eftersom sysselsättningsdata är jämförbara bakåt i tid till Specialiserade läkare, tandläkare och sjuksköterskor har ibland mer än en specialitet. I Socialstyrelsens statistik avses alltid den senaste specialiseringen. En mer omfattande beskrivning av metodproblem, termer och definitioner för den statistik som utgör underlag för rapporten finns i rapportens bilaga 1 och i Socialstyrelsens publikation Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

10 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 1. Antal samt antal per invånare av i olika näringsgrenar sysselsatta läkare och specialistläkare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor (november 2011). Sysselsättning Yrke Hälso- och sjukvård Antal Antal per invånare Utbildning och offentlig förvaltning Antal Antal per invånare Annan näring Antal Antal per invånare Antal Totalt Antal per invånare Läkare* Därav specialistläkare Sjuksköterskor Därav specialistsjuksköterskor Barnmorskor Röntgensjuksköterskor * Gruppen omfattar både legitimerade läkare och läkare utan legitimation, huvudsakligen läkare som genomför AT eller auskultation. Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Läkare Det fanns utbildade och sysselsatta läkare år 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet sysselsatta läkare i förhållande till befolkningen har ökat med 35 % sedan 1995 och med 8 % mellan 2006 och Läkare är den yrkesgrupp inom hälso- och sjukvård som har haft den största tillväxten. Sysselsättning 92 % av alla sysselsatta läkare var sysselsatta inom hälso- och sjukvård år Av dessa arbetade 81 % i offentlig regi, mot 90 % år 1995 (figur 1). Kön Andelen kvinnor inom läkarkåren har ökat. Kvinnorna utgjorde 45 % av samtliga sysselsatta läkare 2011 mot 36 % år Bland yngre läkare utgör kvinnorna en majoritet (figur 2). 10 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

11 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 1. Andel (%) läkare och specialistläkare sysselsatta i hälso- och sjukvård i privat regi % 20% 15% 10% 5% 0% Läkare Specialistläkare *Uppgifter som avser år 2000 exkluderas pga kategoriseringsfel detta år Källa:. Socialstyrelsen, NPS-registret. Figur 2. Andel (%) av läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård som är kvinnor (november 2011), fördelat på åldersgrupper 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% <30 år år år år år år år år år 70-w år Kvinnliga läkare Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Ålder Medianåldern för läkare har ökat, från 45 år 1995 till 47 år Andelen läkare som är 55 år eller äldre har ökat från 15 % år 1995 till 33 % år 2011 (figur 3). Andelen läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård som är 65 år eller äldre har ökat från tre procent 1995 (689 läkare) till åtta procent 2011 (3 043 läkare) (figur 4). NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

12 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 3. Andel (%) läkare sysselsatta i hälso och sjukvård, fördelade på olika åldersgrupper, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% <35 år år år 55+ år Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Figur 4. Andel (%) av läkares sysselsatta i hälso- och sjukvård som är över 65 år (november 2011) 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Läkare Specialistläkare Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Specialistläkare Det fanns specialistläkare sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet specialistläkare sysselsatta i hälso- och sjukvården har i förhållande till befolkningen ökat med 30 % sedan 1995 och med 7 % mellan 2006 och 2011 (figur 5). Av alla läkare i hälso- och sjukvården har 75 procent minst en specialistkompetens. Av alla specialistläkare har 28 % mer än ett specialistbevis. Allmänmedicin utgjorde den största specialiteten med 63 specialister per invånare 2011, följd av psykiatri (18 per invånare) samt 12 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

13 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal anestesi- och intensivvård (16 per invånare). Tabell 2 visar tillväxten av de fem stora specialistgruppernas (till skillnad från enskilda specialiteter). Sedan den 1 juli 2006 finns en ny specialitetsstruktur för läkare, med tre helt nya specialiteter: kärlkirurgi, akutsjukvård samt barnonkologi. Det är fortfarande relativt få som har utbildat sig i någon av dessa tre specialiteter. I november 2011 var 43 specialister i akutsjukvård, 43 specialister i barnonkologi samt 125 specialister i kärlkirurgi verksamma inom svensk hälso- och sjukvård. Figur 5. Fem stora grupper av specialistläkare, antal per invånare, Anestesi och intensivvård Barn- och ungdomsmedicin Internmedicin Kardiologi Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Kirurgi Sysselsättning 92 % av alla sysselsatta specialistläkare var sysselsatta inom hälso- och sjukvård år Av dessa arbetade 77 % i offentlig regi, mot 88 % år Kön Andelen kvinnor ökar bland de specialiserade läkarna. De utgjorde 31 % av samtliga sysselsatta specialiserade läkare 1995 mot 41 % år I några större specialistgrupper som barn- och ungdomsmedicin och för psykiatri utgör de kvinnliga specialisterna mer än hälften av gruppen. Inom några mindre specialistgrupper som hud- och könssjukdomar och rehabiliteringsmedicin utgör de kvinnliga läkarna nära två tredjedelar. Tabell 2 visar andelen kvinnor i de tio största specialiteterna NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

14 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 2. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvård, antal och antal per , fördelade på de tio största specialiteterna (november 2011). Specialitet Antal Antal per invånare Andel (%) kvinnor Allmänmedicin Anestesi och intensivvård Barn- och ungdomsmedicin Internmedicin Kardiologi Kirurgi Medicinsk radiologi Obstetrik och gynekologi Ortopedi Psykiatri Övriga Totalt Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Ålder Gruppen specialiserade läkare har en högre medianålder än andra läkare på grund av den längre utbildning som krävs. Gruppens medianålder har ökat mer än för gruppen av alla läkare, från 47 år (1995) till 54 år (2011). Andelen specialiserade läkare 55 år eller äldre ökade från tre procent 1995 till elva procent Ytterligare data för alla medicinska specialiteter finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2] samt i rapporten Tillgång på specialistläkare 2011 som publiceras i början av Data kan också sökas i Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. 14 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

15 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Sjuksköterskor Figur 6. Sjuksköterskor och därav specialiserade sjuksköterskor, antal per invånare, Sjuksköterskor Specialistsjuksköterska Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Det fanns sysselsatta sjuksköterskor år 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård har ökat med 23 % sedan 1995 och med sex procent under de senaste fem åren. Sysselsättning 88 % av alla sysselsatta sjuksköterskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvård år Av dessa arbetade 85 % i offentlig regi, mot 94 % år Kön Männens andel av samtliga sysselsatta sjuksköterskor har ökat från åtta procent år 1995 till elva procent år Ålder Medianåldern för sjuksköterskor, som anger den ålder då det finns lika många yngre som äldre, har ökat från 43 år 1995 till 46 år Andelen sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård som är 55 år eller äldre har ökat från 15 % år 1995 till 33 % år 2011 (figur 7). Andelen som är över 65 år har ökat från en procent 1995 till tre procent 2011 (figur 8). NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

16 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 7. Andel (%) sjuksköterskor, fördelade i åldersgrupper, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% <35 år år år 55+ år Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Figur 8. Andel (%) sjuksköterskor och därav specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård som är 65 år och äldre, % 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjuksköterskor Specialistsjuksköterska Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Specialistsjuksköterskor Det fanns sysselsatta specialistsjuksköterskor år 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård, i förhållande till befolkningen, har minskat med 19 % sedan 1995 och med sex procent mellan 2006 och Utvecklingen är emellertid olika inom olika specialiteter. Den grupp som stått för den största minskningen är specialister inom medicin och kirurgi (figur 9). 16 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

17 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 9. Specialistsjuksköterskor i de fyra största specialiteterna, antal per invåndare, Anestesisjukvård och/eller intensivvård Distriktssköterska Internmedicin och/eller kirurgi Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Psykiatrisk vård Sysselsättning 86 % av alla sysselsatta sjuksköterskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvård år Av dessa arbetade 84 % i offentlig regi, mot 93 % år Kön Männens andel av samtliga sysselsatta specialistsjuksköterskor har ökat från 8 % år 1995 till 12 % år Andelen män skiljer sig kraftig mellan olika specialiteter. Bland ambulanssjuksköterskor, där män och kvinnor utgjorde hälften var av gruppen 2002, utgör männen %. Männen utgör också 34 % av alla sysselsatta psykiatrisjuksköterskor. Bland distriktssjuksköterskor, barn- och ungdomssjuksköterskor och sjuksköterskor specialiserade på vård och omsorg av äldre är andelen män bara tre procent. Ålder Medianåldern har ökat betydligt bland de specialiserade sjuksköterskorna jämfört med alla sjuksköterskor. År 2011 var medianåldern 54 år, mot 46 år Mellan 2006 och 2011 har medianåldern ökat med två år. Andelen specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård som är 65 år eller äldre har ökat från tre procent 1995 (405 personer) till 12 % år 2011 (2 603 personer) (figur 8). Minskad tillgång på specialistsjuksköterskor Socialstyrelsen har tidigare konstaterat att tillgången på specialiserade sjuksköterskor har minskat [4]. Tillgången minskar, trots att antalet som årligen avslutat sin specialistsjuksköterskeutbildning ökat under större delen av 2000-talet (figur 10). En orsak till minskningen av sjuksköterskor specialiserade i medicinsk och kirurgisk sjukvård kan vara att sjuksköterskornas specialistutbildning varit olika utformad under åren. Under åren 1952 till 1965 samt 1982 till 1992 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

18 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal utgjorde påbyggnadsutbildning till specialiserad sjuksköterska i medicinsk och kirurgisk sjukvård ett block i direkt anslutning till grundutbildningen. Däremellan utgjorde specialistutbildningen ett frivilligt val, efter ett antal års tjänstgöring. Figur 10. Antal avslutade utbildningar för specialistsjuksköterskor, År Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Socialstyrelsen konstaterade också tidigare att de ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga, eftersom lön inte utgår under utbildning och eftersom lön och arbetsuppgifter efter genomgången specialistutbildning på många områden inte avgörande skiljer sig från lön och arbetsuppgifter för sjuksköterskor utan specialistutbildning [4]. Incitament för specialisering Socialstyrelsen har därför i sin arbetsmarknadsenkät 2013 inkluderat frågor om förekomsten av beslut på landstingsnivå om incitament för sjuksköterskor att vidareutbilda sig [bilaga 1]. Socialstyrelsen frågade i enkäten om vilka centrala beslut som tagits om dels utbildningsförmåner för sjuksköterskor i specialistutbildning dels om incitament i form av högre lön eller förändrade arbetsuppgifter efter avslutad specialistutbildning. 18 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

19 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 3. Redovisning av arbetsmarknadsenkätens frågor om incitament för sjuksköterskor att specialisera sig (oktober 2013) Har landstinget/regionen någon central policy eller andra centralt fattade beslut om ekonomisk ersättning för sjuksköterskor under specialistutbildning? Har landstinget/regionen någon central policy eller andra centralt fattade beslut om karriärutveckling för specialiserade sjuksköterskor? Samtliga landsting uppgav att de fattat någon form av centrala beslut om ekonomisk ersättning för sjuksköterskor under specialistutbildning. Elva landsting bifogade någon form av beskrivning av ersättningssystemen. I alla utom tre avsåg studieersättning ett antal prioriterade specialistinriktningar. Prioriteringarna ses över årligen. Fyra landsting erbjuder idag bibehållen lön under utbildning. Annars handlar det om utbildningsförmåner från till kronor i månaden Ett landsting besvarade inte enkäten Sex landsting hade någon form av centralt beslut om förändrad lön eller förändrade arbetsuppgifter för sjuksköterskor som avslutat sin specialistutbildning. Diskussioner om ett sådant beslut förs i ytterligare ett. Endast två landsting garanterar idag sjuksköterskor som utbildar sig en specialisttjänst med högre lön efter specialisering. Ytterligare ett landsting uppmuntrar enheterna att skapa lokala karriärstegar som inkluderar högre lön. Källa: Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät 2013 Ett antal landsting och regioner har börjat utveckla utbildningstjänster för att stimulera till ökat antal specialistutbildade sjuksköterskor: Västra Götalandsregionen har 2013 infört utbildningstjänster som innebär att specialistsjuksköterskeutbildning på halvfart varvas med ordinarie arbete och att vidareutbildningen genomförs med bibehållen lön. Åtta av de elva specialistsjuksköterskeutbildningarna är inkluderade. Medel är avsatta för att bedriva utbildningstjänster tre år framåt. I Region Skåne diskuteras för närvarande att införa liknande utbildningstjänster, men inga beslut är ännu fattade. I Östergötland genomförs ett liknande koncept i mindre omfattning, vid kirurgklinikerna och specialistutbildningen för kirurgisk omvårdnad. Efter avslutad utbildning omvandlas tjänsten till en specialistsjukskötersketjänst med högre lön. Barnmorskor Det fanns sysselsatta barnmorskor år 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård, i förhållande till befolkningen, har ökat med 18 % sedan 1995 och med två procent mellan 2006 och NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

20 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Sysselsättning 90 % av alla sysselsatta barnmorskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvård år Av dessa arbetade 89 % i offentlig regi, mot 96 % år Kön Männen utgjorde mindre än en procent av de sysselsatta barnmorskorna. Ålder Medianåldern för barnmorskor, som anger den ålder då det finns lika många yngre som äldre, har ökat från 43 år (1995) till 51 år (2011). Röntgensjuksköterskor Det fanns sysselsatta röntgensjuksköterskor år 2011 (tabell 1). Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antalet röntgensjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvård, i förhållande till befolkningen, har ökat med två procent mellan 2006 och Sysselsättning 92 % av alla sysselsatta röntgensjuksköterskor var sysselsatta inom hälsooch sjukvård år Av dessa arbetade 86 % i offentlig regi, mot 93 % år Kön Männens andel av samtliga sysselsatta röntgensjuksköterskor har ökat från 10 % år 1995 till 15 % år Ålder Medianåldern för röntgensjuksköterskor, som anger den ålder då det finns lika många yngre som äldre, har ökat från 45 år 1995 till 51 år Ytterligare data för vårdyrkesgrupperna finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2, 3]. Data kan också sökas i Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Regionala skillnader i personaltillgång Skillnader i tillgång till personalgrupper för hälso- och sjukvård mellan sjukvårdsregionerna säger i sig inget om skillnader i vårdbehov eller om skillnader i omfång eller kvalitet av de sjukvårdstjänster som erbjuds i regionen. 20 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

21 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 4. Antal barnmorskor, läkare, specialistläkare, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård, per invånare, fördelade på sjukvårdsregionerna (november 2011). Land Läkare Specialistläkare Sjuksköterskor Specialistsjuksköterskor Barnmorskorr Röntgensjuksköterskor Norra Uppsala-Örebro Stockholm Västsvenska Sydöstra Södra Riket Källa: CSN Norra sjukvårdsregionen Norra regionen hade liksom Uppsala-Örebro och sydöstra sjukvårdsregionen låg läkartäthet (371 läkare per invånare, mot 391 i riket) (tabell 4). Det gällde såväl läkare som specialistläkare. Av läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården var 7 procent i den norra sjukvårdsregionen verksamma i privat regi, mot 18 procent i riket. Andelen läkare utbildade i annat land var något lägre i den norra sjukvårdsregionen. Det fanns fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor per invånare i den norra sjukvårdsregionen än i resten av landet. Det berodde framför allt på en högre förekomst av distriktssköterskor (203 per invånare mot 147 i riket). Den norra sjukvårdsregionen hade därför högst andel sjuksköterskor per läkare (3,4 sjuksköterskor per läkare mot 2,9 för riket). Antalet barnmorskor per invånare i den norra sjukvårdsregionen var i nivå med riket. Den norra sjukvårdsregionen hade det högsta antalet röntgensjuksköterskor i förhållande till befolkningen. Uppsala Örebro sjukvårdsregion Uppsala-Örebro hade liksom Norra sydöstra sjukvårdsregionen låg läkartäthet (368 antal läkare per invånare, mot 391 i riket) (tabell 4). Det fanns också färre specialistläkare per invånare, framför allt för invärtesmedicinska och psykiatriska specialiteter (36 per invånare mot 41 i riket respektive 17 per invånare mot 22 i riket). Det fanns något fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, framförallt distriktssjuksköterskor i förhållande till befolkningen än i riket. Det fanns däremot färre sjuksköterskor specialiserade i hälso- och sjukvård för barn och ungdom (31 per invånare mot 39 i riket). NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

22 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Antalet barnmorskor och röntgensjuksköterskor i förhållande till befolkningen var på samma nivå som i riket. Stockholms sjukvårdsregion Läkartätheten var störst i Stockholmsregionen, liksom för antalet specialistläkare i förhållande till befolkningen (tabell 4). Övervikten var särskilt stor för specialister inom psykiatriska specialiteter (34 per invånare i Stockholm mot 22 för riket). Andelen läkare verksamma i privat regi var mer än dubbelt så hög som riksgenomsnittet, 34 procent mot 18 procent. Stockholms sjukvårdsregion hade lägst sjukskötersketäthet i landet (985 sjuksköterskor per invånare mot i riket). Regionen hade också det lägsta antalet sjuksköterskor per läkare (2,2 sjuksköterskor per läkare mot 2,9 för riket). Antalet specialiserade sjuksköterskor per invånare var också lägst i Stockholmsregionen, med undantag för sjuksköterskor specialiserade i onkologisk sjukvård (12 onkologisköterskor per invånare jämfört med 10 för riket). Distriktssköterskor (107 per invånare mot 147 i riket) och sjuksköterskor inom medicinsk och kirurgisk sjukvård (84 per invånare mot 103 för riket) var påtagligt färre i förhållande till befolkningen, jämfört med andra regioner. Västsvenska sjukvårdsregionen Läkartätheten var något lägre än i riket (382 läkare per invånare mot 391 i riket) medan specialistläkartätheten var på nivå med riksgenomsnittet (tabell 4). Sjukskötersketätheten var på nivå med riksgenomsnittet, medan det fanns fler specialiserade sjuksköterskor (546 per invånare mot 510 i riket), framför allt inom operationsvård (45 operationssköterskor per mot 39 i riket), inom anestesi- och intensivvård (118 anestesi- och intensivvårdssköterskor per invånare mot 108 för riket) och äldrevårdssköterskor (7 per invånare mot 4 för riket). Barnmorsketätheten var högre i den västsvenska regionen än i riket 884 barnmorskor per invånare mot 74 i riket), medan antalet röntgensjuksköterskor var något lägre i förhållande till befolkningen. Sydöstra sjukvårdsregionen Regionen hade den lägsta läkartätheten i landet (359 läkare per invånare mot 391 i riket) (tabell 4). Av läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård arbetade 8 procent i privat regi, mot 18 procent för riket. Sjukskötersketätheten var något lägre än i riket, liksom för specialiserade sjuksköterskor, framförallt för psykiatrisjuksköterskor (15 per invånare mot 22 i riket). Samtidigt fanns det fler ambulanssköterskor (16 per invånare mot 11 i riket) och sjuksköterskor specialiserade i medicinsk och kirurgisk sjukvård (130 per invånare mot 103 i riket). 22 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

23 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Barnmorsketätheten var något lägre i den sydöstra regionen medan antalet röntgensköterskor i förhållande till befolkningen var i nivå med riksgenomsnittet. Södra sjukvårdsregionen Regionen hade något lägre läkartäthet än riket, men lika hög täthet för specialistläkare, både för gruppen som helhet jämfört med riksgenomsnittet och för de olika specialistgrupperna (tabell 4). Sjukskötersketätheten var lika hög som i landet i genomsnitt. Däremot fanns det fler specialiserade sjuksköterskor, framför allt ambulanssköterskor (15 per invånare mot 11 i riket) och barn- och ungdomssköterskor (44 per invånare mot 39 i riket). Barnmorsketätheten var lägre än i riket och antalet röntgensköterskor var på samma nivå som riksgenomsnittet. Migration av hälso- och sjukvårdspersonal Den ökande internationella rörligheten av hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammas alltmer. Framför allt läkare, men också sjuksköterskor och tandläkare, rör sig mellan Sverige och andra länder såväl för utbildning som för sysselsättning i annat land efter avslutad utbildning. Migration kan kompensera för att tillgången på en viss personalgrupp är mindre än efterfrågan, men det är en osäker strategi eftersom en öppen arbetsmarknad, som inom EU- och EES-området, innebär att personal kan röra sig både till och från den egna hälso- och sjukvården. Mellan 1996 och 2011 har omfånget av den årliga migrationen (samtliga läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor som under ett år rört sig till eller från Sverige och svensk hälso- och sjukvård) legat oförändrat strax under personer (tabell 5). Tabell 5. Årlig migration av läkare, barnmorskor, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor till och från sysselsättning i Sverige, fördelat på läkare och andra yrkesgrupper, 1996 och 2011 Migration Invandring till sysselsättning i Sverige (samtliga yrkesgrupper) Därav läkare Utvandring från sysselsättning i Sverige (samtliga yrkesgrupper) Därav läkare Total migration Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

24 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Däremot har läkarnas andel av den årliga migrationen ökat från att ha utgjort 21 % av den årliga migrationen (466 läkare) 1996 till att år 2011 utgöra 42 % (936 läkare). Det som framförallt har ökat är läkarnas andel av de som årligen migrerar in till svensk hälso- och sjukvård, från 31 % av all invandrad hälso- och sjukvårdspersonal (248 läkare) år 1995, till att år 2011 omfatta 59 % av all invandrad hälso- och sjukvårdspersonal (705 läkare) (tabell 5). För Sveriges del och för svensk hälso- och sjukvård är nettomigrationen, balansen mellan invandrad och utvandrad hälso- och sjukvårdspersonal till och från sysselsättning i Sverige positiv (tabell xx). För grupper som barnmorskor och röntgensjuksköterskor är balansen nära noll. För sjuksköterskor och framförallt för läkare ger migrationen under åren 1996 till 2011 ett positivt tillskott till arbetsmarknaden (tabell 6). Tabell 6. Genomsnittlig årlig nettomigration (antal personer) till och från sysselsättning i Sverige för barnmorskor, läkare, specialistläkare, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, Yrkesgrupp Genomsnittlig årlig nettomigration Barnmorskor 8 Läkare 346 Därav specialistläkare 77 Röntgensjuksköterskor 8 Sjuksköterskor 116 Därav specialistsjuksköterskor -3 Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Sveriges tillskott av personal till hälso- och sjukvårdsområdet kommer huvudsakligen från EU och EES-området. Av alla läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård 2011, var 24 procent utbildade i annat land (figur 11). Två tredjedelar av dem var utbildade inom EU-/EES-området. Av alla sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård 2011, var 3 procent utbildade i annat land (figur 11). Det enskilt största utbildningslandet var Finland. Av alla barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård 2011, var 3 procent utbildade i annat land (figur 11). Av dessa var 60 procent utbildade inom EU och EES-området. Av alla röntgensjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård 2011, var 4 procent utbildade i annat land (figur 11). Av dessa var knappt 60 procent utbildade inom EU och EES-området. 24 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

25 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 11. Andel (%) av barnmorskor, läkare, röntgensjuksköterskor, och sjuksköterskor, sysselsatta inom hälso- och sjukvården som är utbildade i annat land, % 25% 20% 15% 10% 5% 0% Barnmorskor Läkare Röntgensjuksköterska Sjuksköterska Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Legitimerade läkare utbildade i annat land Mellan 1995 och 2011 beviljades svenskt legitimationsvillkor eller svensk läkarlegitimation till totalt personer med utländsk läkarutbildning. Under samma period beviljades läkarlegitimation till personer som utbildats i Sverige. Sedan 2003 har det varje år beviljats fler svenska läkarlegitimationer baserade på läkarutbildning i annat land, än baserade på läkarutbildning i Sverige (figur 12). Figur 12. Antal årligen beviljade läkarelegitimationer, AT, eller legitimationsvillkor utfärdade till läkare utbildade i Sverige eller i annat land och till personer med och utan svenskt personnummer, Utbildad i Sverige Utbildad i annat land, totalt Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret. NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

26 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Figur 13. Nyutbildade läkare fördelade på utbildningsland (Sverige, EU-EESområdet eller tredje land) efter år för examen eller legitimationsvillkor, Sverige EU27/EES** Tredje land Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Sysselsatta läkare utbildade i annat land Det fanns 2011 totalt läkare sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård som beviljats svensk läkarlegitimation eller legitimationsvillkor baserat på en läkarutbildning i annat land. De utgjorde 24 procent av alla läkare sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård Av dessa har två tredjedelar utbildats inom EU eller EES-området (tabell 7). Till detta kommer läkare som erhållit svenskt legitimationsvillkor eller svensk läkarlegitimation, men som vid ansökan inte hade svenskt personnummer och saknar personnummeruppgifter i Socialstyrelsens register. De kan därför inte följas i sysselsättningsstatistiken. Av de totalt personer som mellan 1995 och 2011 har fått svensk läkarlegitimation baserat på utbildning i annat land, saknade 35 procent uppgift om svenskt personnummer i Socialstyrelsens register. Andelen som inte kan följas, har ökat de senaste tio åren (se figur 12). Det innebär en växande underskattning av andelen läkare med utbildning i annat land som är sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård i Socialstyrelsens analyser. 26 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

27 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 7. Antal läkare med känt personnummer* sysselsatta i hälso- och sjukvård, indelade efter utbildningsland (november 2011) Antal läkare Sverige (76 %) Norden, exklusive Sverige (4 %) Störst utbildningsländer i Norden: EU/EES, exklusive Norden (12 %) Störst utbildningsländer i EU/EES-området: Annat land 2990 (8 %) Störst utbildningsländer av övriga Danmark 715 Polen Irak 780 Island 272 Tyskland Ryssland 467 Norge 135 Rumänien 461 Övriga 141 Övriga Övriga 110 Totalt (100 %) *=Av de totalt personer som har fått svensk läkarlegitimation saknar 35 % uppgifter om svenskt personnummer i Socialstyrelsens register Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret De läkare som efter utbildning i annat land söker sig till svensk hälso- och sjukvård är huvudsakligen utbildade inom EU och EES-området. Men över åren har det varierat varifrån tillskotten har kommit (figur 13). Tillskottet av läkare från EU-EES-området har ökat kraftigt 2004 i samband med utvidgningen av EU-området samma år och 2007, då Rumänien och Bulgarien inkluderades. Under första halvan av 2000-talet kom uppemot hälften av läkartillskottet från EU-/EES-området från Tyskland och Polen, men under den senare halvan har tillskotten kommit från flera olika delar av Europa. Tillskottet av läkare utbildade i Grekland har ökat kraftigt under de senaste fem åren. Tillskotten från de nordiska länderna har sammantaget varit stabilt, men sammansättningen har förändrats, så att tillskotten från Island minskat, medan tillskotten från Danmark har ökat. Tillskottet från utbildningsländer utanför EU-EES-området har sakta ökat sedan De två utbildningsländer som dominerar här är Ryssland och Irak. Läkare som är sysselsatta i hälso- och sjukvård med utbildning i annat land är i hög grad specialistläkare (62 %, mot 39 % för läkare utbildade i Sverige). Andelen kvinnor är på samma nivå bland läkare utbildade i annat land (46 % kvinnor) som bland läkare utbildade i Sverige (47 %). Andelen läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård som är över 45 år är högre bland läkare utbildade i annat land (58 % bland de som utbildats i annat land mot 47 % för läkare utbildade i Sverige). NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

28 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Tabell 8. Antal läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård utbildade i Sverige eller annat land, fördelade på läkare och specialistläkare (november 2011). Utbildningsland Ej specialiserade läkare Specialistläkare Totalt Sverige Annat land Totalt Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Europeisk kartläggning av migration av hälso- och sjukvårds- och tandvårdspersonal Sverige deltar genom Socialstyrelsen som observatör i EU: s Joint Action on Health Workforce Planning and Forecasting [5]. Arbetet startade 2013 och pågår i tre år framåt. Syftet är att i ett europeiskt samarbete skapa lösningar på den förväntade bristen på hälso- och sjukvårdspersonal i framtiden. I arbetsuppgifterna ingår att utveckla termer och begrepp i statistiken över hälsooch sjukvårdspersonal, utveckla metoder och riktlinjer för prognoser och planeringsunderlag och att ta fram bättre data om migration och mobilitet. Svensk hälso- och sjukvårdsrekrytering i annat land Samarbetet omfattar också tillämpningen av WHO:s etiska kod om rekrytering av internationell hälso- och sjukvårdspersonal [6]. WHO antog 2010 en deklaration om internationell rekrytering av hälso- och sjukvårdspersonal. Bakgrunden är den ökade rörligheten på arbetsmarknaden för hälso- och sjukvårdpersonal. Inom Europa och EU-/EES-området rör sig utbildad arbetskraft från södra och sydöstra Europa till arbetsmarknaderna i norr som kan erbjuda bättre lön och bättre arbetsvillkor. Lagstiftningen som rör arbetskraftsinvandring från länder utanför EU- och EES-området förändrades under 2008 med syfte att underlätta rekrytering från tredje land. Socialstyrelsen representerar Sverige som Designated National Authority och har sedan 2012, bevakat hälso- och sjukvårdens följsamhet mot koden. Socialstyrelsen rapporterade förra året att 16 av 20 landsting själva rekryterade hälso- och sjukvårdspersonal i annat land under 2012 [4]. Undersökningen har följts upp i årets arbetsmarknadsenkät [bilaga 1]. Den visar att också 2013 hade 16 landsting själva rekryterat personal i annat land. Liksom förra året omfattar rekryteringen främst specialistläkare men i några landsting också sjuksköterskor. Rekryteringsarbetet bedrivs främst mot hälso- och sjukvårdspersonal i Tyskland, Polen, Rumänien och Ungern. Av de sexton landsting som rekryterade aktivt i annat land rapporterade åtta att de kände till WHOs etiska riktlinjer för rekrytering av hälso- och 28 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

29 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal sjukvårdspersonal. Sex landsting rapporterade att de tidigare inte känt till riktlinjerna, som distribuerades för kännedom tillsammans med enkäten. Två av de sexton landstingen besvarade inte denna fråga. Svenska läkarstuderande i annat land Figur 14. Antal läkarstuderande i annat land med studiemedel från CSN, År Källa: CSN Tabell 9. Antal läkarstuderande i annat land med studiemedel från CSN i de sju största utbildningsländerna och totalt, Land Polen Danmark Rumänien Ungern Tjeckien Storbrittanien Lettland * * * * Övriga Totalt *=Under tre personer Källa: CSN Antalet personer med svensk bakgrund som studerar till läkare i andra länder har ökat kraftigt under hela 2000-talet (tabell 9, figur 14). Antalet läkarstuderande utomlands med studiemedel från Centrala studiestödsnämnden, CSN, har mer än sexdubblats mellan 2001 och 2013, från 514 år 2001 till år 2013, trots att antalet nybörjarplatser för läkarstuderande i Sverige under samma tid utökats betydligt. Ökningen av svenska läkarstuderande i utlandet har i stort sett skett inom EU- och EES-området. Polen, Danmark, Rumänien och Ungern är de största utbildningsländerna för svenska läkarstuderande (tabell 9). NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

30 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal År 2013 studerade 16 % av alla utomlands studerande i ett annat nordiskt land, 79 % inom det övriga EU-/EES-området och knappt fyra procent i något annat europeiskt land. I början av 2000-talet var majoriteten av de läkarstuderande utomlands kvinnor. Som mest, år 2003, utgjorde de 61 % av samtliga läkarstuderande utomlands. När antalet utlandsstuderande började växa sjönk andelen kvinnor, men utgjorde ändå 52 % under Bland de som studerar i de andra nordiska länderna under 2013 utgjorde kvinnorna 67 %. Det kan jämföras med att kvinnor utgör 53 % av alla som inledde läkarstuderande i Sverige. Återflödet till svensk hälso- och sjukvård Figur 15. Läkare med svensk bakgrund* utbildade i annat land, med svensk legitimation eller under AT-tjänstgöring, fördelade efter år för svensk legitimation eller påbörjade AT-tjänstgöring, Antal * födda i Sverige eller folkbokförda någon gång före 16 års ålder Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Den långa utbildningstiden gör det svårt att avläsa effekterna av hur ändrade utbildningsmönster påverkar tillgången till läkare i hälso- och sjukvården. Därför finns det ännu inte tillräckligt underlag för att dra slutsatser om hur det ökande antalet svenska läkarstuderande i annat land kommer att påverka tillgången till läkare i svensk hälso- och sjukvård. Det årliga tillskottet av läkare med svensk bakgrund (födda i Sverige eller folkbokförda i Sverige någon gång före 16 års ålder) som studerat till läkare i annat land är ännu litet, 182 läkare för 2011 (figur 15). Antalet växer för varje år men det går ännu inte att säga på vilken nivå som tillskottet kommer att stabiliseras. Socialstyrelsen redovisade i Nationella planeringsstödets årsrapport 2013 att de flesta landstingen i dag har någon form av kontakt med svenska läkarstuderande utomlands, framförallt till svenska studerande i länder som Polen, Ungern och Rumänien [3]. 30 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014

31 Tillgång på tandvårdspersonal Tillgång på tandvårdspersonal Tabell 10. Antal samt antal per invånare av i olika näringsgrenar sysselsatta tandläkare och tandhygienister (november 2011). Sysselsättning Yrke Tandvård Antal Antal per invånare Utbildning och offentlig förvaltning Antal per Antal invånare Annan näring Antal Antal per invånare Totalt Antal Antal per invånare Tandläkare Därav specialisttandläkare Tandhygienister Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Tandläkare Det fanns sysselsatta tandläkare år 2011 (tabell 10). Av dessa var sysselsatta inom tandvård. I förhållande till befolkningen har tandläkare sysselsatta i tandvård minskat med tio procent sedan 1995 och med fyra procent mellan 2006 och Sysselsättning 89 % av alla sysselsatta tandläkare var sysselsatta inom tandvård år Av dessa arbetade 54 % i offentlig regi, mot 57 % år Ålder Medianåldern, som innebär att lika många tandläkare är äldre och yngre, är 52 år för tandläkare. Andelen tandläkare som är sysselsatta i tandvård 65 år eller äldre har ökat från två procent 1995 (161 personer) till sju procent (527 personer) Kön Andelen kvinnor ökar inom tandläkarkåren. År 2011 utgjorde kvinnorna 53 % av samtliga sysselsatta tandläkare, mot 43 % år Andelen kvinnor är högre bland yngre tandläkare (figur x). Specialisttandläkare Det fanns sysselsatta specialisttandläkare år 2011 (tabell 11). Av dessa var 849 sysselsatta inom tandvård (tabell 10). I förhållande till befolkningen har specialisttandläkarna minskat med en procent sedan 1995 och med tre procent mellan 2006 och NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

32 Tillgång på tandvårdspersonal Tabell 11. Specialisttandläkare sysselsatta i tandvård, fördelade på specialitet (november 2011). Specialitet Antal Ortodonti 266 Oral kirurgi 143 Oral protetik 130 Parodontologi 97 Endodonti 49 Odontologisk radiologi 48 Bettfysiologi 36 Totalt 849 Källa: Socialstyrelsen, NPS-registret Sysselsättning 84 % av alla sysselsatta specialisttandläkare var sysselsatta inom tandvård år Av dessa arbetade 77 % i offentlig regi, mot 87 % år 1995 (figur 16). Figur 16. Andel (%) tandhygienister, tandläkare och specialisttandläkare per invånare sysselsatta i privat regi inom tandvården, % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Tandhygienister Tandläkare Specialisttandläkare *Uppgifter som avser år 2000 exkluderas pga kategoriseringsfel detta Källa: år. Socialstyrelsen, NPS-registret. Ålder Medianåldern för specialisttandläkare är 55 år. Andelen specialisttandläkare sysselsatta i tandvård som är 55 år eller äldre har ökat från 15 % år 1995 till 33 % år 2011 (figur 17). Andelen specialisttandläkare sysselsatta i tandvård som är 65 år eller äldre har ökat från tre procent 1995 (25 personer) till sexton procent 2011 (135 personer). 32 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2014