Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården"

Transkript

1 Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. Tidigare lämnade rapporter har i huvudsak fokuserat på det korta perspektivet. År 2004 publicerades en prognos över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta i hälso- och sjukvården liksom antalet tandhygienister och tandläkare sysselsatta i tandvården fram till år Föreliggande prognos är en uppdatering och sträcker sig fram till år Statistiken i rapporten, liksom i de tidigare rapporterna, bygger på registerstatistik från Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Uppdraget bedrivs av Socialstyrelsen, inom det nationella planeringsstödet (NPS). Rapporten har utarbetats av Charlotta Hansell och Hans Schwarz, verksamma vid Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsavdelning. Projektledare för uppdraget är Charlotta Hansell. Prognosmodellen har diskuterats inom det nationella planeringsstödets kontaktgrupp för hälso- och sjukvård, som består av representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Vårdföretagarna. Diskussioner har även förts inom nationella planeringsstödets referensgrupp för tandvård, vilken inkluderar representanter från Sveriges folktandvårdsförening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Tandläkareförbund, Landstingsförbundet, Sveriges Tandhygienistförening och Sveriges Privattandläkarförening. Vidare har prognosmodellens utformning diskuterats i arbetsgruppen med representanter från hälso- och sjukvårdens samverkansnämnder och dåvarande Landstingsförbundet. Olivia Wigzell Enhetschef Analysenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Syfte 9 Grundläggande antaganden 10 Modell 11 Beskrivning av inflödesvariabler 11 Examen från svensk utbildning 11 Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården 12 Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården 12 Immigration från Norden 12 Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden 12 Immigration från tredje land 13 Återinvandring med svensk legitimation 13 Beskrivning av utflödesvariabler 13 Pension 13 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation 14 Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården 14 Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt 14 Emigration 14 Estimering av variabler 15 Resultat 16 Barnmorskor 16 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 16 Inflöde till hälso- och sjukvården 18 Utflöde från hälso- och sjukvården 19 Prognos 19 Sjuksköterskor 23 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 23 Inflöde till hälso- och sjukvården 24 Utflöde från hälso- och sjukvården 27 Prognos 28 Läkare 32 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 32 Inflöde till hälso- och sjukvården 33 Utflöde från hälso- och sjukvården 36 Prognos 38 Tandhygienister 42 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 42 Inflöde till tandvården 43 Utflöde från tandvården 44 Prognos 45 5

6 Tandläkare 48 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 48 Inflöde till tandvården 49 Utflöde från tandvården 51 Prognos 52 Diskussion 55 Referenser 58 Figurer och tabeller 60 Bilaga 1. Metod för databearbetning 64 Population 64 Datakällor 64 HOSP 64 Övriga data från Socialstyrelsen 64 LISA 64 Övriga register på SCB 65 Sambearbetning 65 Definitioner 66 Anställningsbara läkare utan svensk legitimation 66 Ej folkbokförda 67 Ej inkomst 67 Hälso- och sjukvård (HoS) och Tandvård (TV) 68 Legitimationsår 70 Näringsgren 70 Pensionerad 70 Sysselsatt 71 Ålder 71 Övriga ej sysselsatta 71 Begränsningar och svagheter 72 Sekretess 73 Tabeller 74 Prognosmodell 82 Inflöde 82 Utflöde 82 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen tidigare har överlämnat till regeringen har i huvudsak varit nulägesanalyser publicerades för första gången en prognos med fokus på det långa perspektivet. Föreliggande rapport är en uppdatering av 2004 års prognos och bygger på samma prognosmodell. Underlaget prognostiserar antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2008 fram till och med Prognosen bygger på två antaganden. Det ena är att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som genomsnittet av åren Vidare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognostiserade sysselsättningen. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inströmning och utströmning av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Tillförseln av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården består av nyexaminerade från grundutbildning och utflödet från pensioneringar, deslegitimering och dödsfall. Vidare finns en arbetskraftsrörlighet av sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården och sysselsättning utanför dessa näringsgrenar, ej sysselsatta personer samt migration. Arbetskraftens rörlighet och flödet till och från hälso- och sjukvården samt tandvården är baserat på empiriska data från perioden Prognosen tyder på att antalet barnmorskor under 70 år sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska med 20 procent till ett antal av cirka år 2023, jämfört med år Migrationen antas inte påverka prognosen. Antalet sjuksköterskor under 70 år som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas att öka och nå en nivå om omkring år 2023 jämfört med cirka år 2005, vilket innebär en förändring om 11 procent. Nettoimmigrationen har antagits ligga på en nivå om cirka 130 sjuksköterskor årligen, vilket är en relativt liten andel av de sysselsatta. Denna antagna migration är inkluderad i prognosen men påverkar inte utfallet i någon större utsträckning. Antalet läkare under 70 år sysselsatta inom hälso- och sjukvården, utan någon nettomigration, förändras relativt lite enligt prognosen. Tillgången år 2023 är utan någon nettomigration att cirka läkare, vilket är 1 procent lägre än år Hur migrationen kommer att utvecklas i framtiden beror framförallt på hur arbetsmarknaden i framtiden ser ut i Sverige och övriga EU, samt i viss 7

8 utsträckning också på flyktingströmmar. Socialstyrelsen har i prognosen visat på ett alternativt scenario med en årlig nettomigration om 400 läkare. Med ett sådant inflöde till hälso- och sjukvården skulle tillgången på läkare i stället öka med cirka 22 procent och vara cirka år Antalet tandhygienister under 70 år som är sysselsatta inom tandvården förväntas öka och nå en nivå om cirka år 2023 jämfört med knappt år Det innebär en tillgångsökning om 47 procent. Nettoimmigrationen förväntas inte påverka prognosen någon betydande omfattning. Antalet tandläkare under 70 år som är sysselsatta inom tandvården beräknas minska med 26 procent och nå en nivå om cirka år 2023 jämfört med knappt år Eventuellt är en viss nettoimmigration att vänta, både av tandläkare utbildade utomlands och i Sverige. Socialstyrelsen visar därför också på ett tillgångsscenario med en positiv årlig nettomigration om 25 tandläkare. Ett sådant utfall skulle medföra ett antal om cirka sysselsatta tandläkare år 2023, det vill säga en något mindre tillgångsminskning på 20 procent. Utgångspunkten för Socialstyrelsens prognos är att människor inte ändrar sitt sysselsättningsmönster mer än marginellt på en arbetsmarknad med stabila regler. Därför är prognosen utvecklad utifrån ett empiriskt material. De regler som kan ändras och därmed påverka prognosen med betydande resultat är i huvudsak politiskt beslutade regleringar, vilket innefattar exempelvis pensionssystemets utformning, patientens kostnader för hälso- och sjukvård respektive tandvård likväl som utbildningsdimensionering. 8

9 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan av barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i hälso- och sjukvården, samt tandhygienister och tandläkare i tandvården på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen mellan åren 2002 och 2007 har i huvudsak varit nulägesanalyser. År 2004 publicerades för första gången en prognos med fokus på det långa perspektivet fram till år Föreliggande rapport är en uppdatering av prognosen från 2004 och sträcker sig mellan åren 2008 och Samma prognosmodell har använts som i föregående prognos. Flera aktörer har prognostiserat framförallt tillgången och efterfrågan på läkare. Statistiska centralbyrån publicerade år 2005 en rapport i vilken tillgången och efterfrågan på sjuksköterskor, läkare och tandläkare prognostiserades. 1 Under 2006 har också Sveriges läkarförbund publicerat en prognos över den framtida tillgången och efterfrågan på läkare. 2 Socialstyrelsens prognos skiljer sig dock något från övriga prognoser, då prognosen fokuserar på det framtida antalet sysselsatta inom specifikt hälso- och sjukvården respektive tandvården. Prognosen bygger även på empiriska data som beskriver hur hälso- och sjukvårdspersonal liksom tandvårdspersonal faktiskt har agerat under tidigare år. Detta innefattar bland annat pensionsmönster, byte av näringsgren och migration. Syfte Syftet med rapporten är att ta fram underlag som kan användas för bedömning av hälso- och sjukvårdens framtida tillgång på barnmorskor sjuksköterskor och läkare samt tandvårdens framtida tillgång på tandhygienister och tandläkare. Underlaget utgörs av prognoser över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt över tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2006 fram till och med Rapporten innehåller dock inte någon analys över hur efterfrågan på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare ser ut i framtiden. Det innebär att prognosen inte ger underlag för någon bedömning av huruvida det i framtiden råder balans mellan efterfrågan och tillgång på respektive yrkesgrupp. 1 Statistiska centralbyrån (2005a). 2 Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2006). 9

10 Grundläggande antaganden Prognosen bygger på antagandet att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som genomsnittet av läsåren 2001/ /06. Dessa data är hämtade från Statistiska centralbyrån. När det gäller läkare inkluderar beräkningen också de 30 nya utbildningsplatser som tillkommit år 2006 samt de 34 nya platser som föreslagits i budgetpropositionen 2006/07. 3 Även de 20 nya platserna på tandläkarutbildningen som tillkom år 2006 plus de ytterligare 10 som föreslagits i budgetpropositionen 2006/07 har inkluderats i beräkningen för tandläkare. Vidare utgår prognosen från ett antagande om att efterfrågan är lika stor eller större än den prognostiserade sysselsättningen. 3 Prop 2006/07:1 Budgetpropositionen för år Utgiftsområde

11 Modell Inflöde efter Inflöde efter examen examen Sysselsatta inom hälso- och Sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive sjukvården respektive tandvården tandvården Utflöde på Utflöde på grund av: grund av: 1. Pension 1. Pension 2. Dödsfall 2. Dödsfall Arbetskraftsrörelse till/från: Arbetskraftsrörelse till/från: 1. Sysselsättning utanför 1. Sysselsättning utanför hälso- och hälso- och sjukvården/tandvården sjukvården/tandvården 2. Utlandet (migration) 2. Utlandet (migration) 3. Ej sysselsatta 3. Ej sysselsatta Bild 1. Schematisk bild över prognosmodellen Modellen används för att prognostisera antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården under åren Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde av personal till hälso- och sjukvården respektive tandvården. I bilaga 1 redovisas metod för databearbetning och definitioner. I modellen antas att utbildningsdimensioneringen är oförändrad och att ekonomin tillåter att det prognostiserade antalet personer även blir sysselsatta inom hälso- och sjukvården (HoS) respektive tandvården (TV). Nedan beskrivs modellens variabler. För en vidare beskrivning av prognosmodellen, se bilaga 3. Beskrivning av inflödesvariabler Examen från svensk utbildning Variabeln avser personer som efter erhållen examen börjar arbeta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bygger på data för åren som visar andelen examinerade ett visst år och som därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården inom ett år efter erhållen examen. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Socialstyrelsen har inte gjort några egna beräkningar över examensfrekvenser utan dessa har hämtats från Statistiska centralbyrån. Examensfre- 11

12 kvenserna ligger till grund för bedömning av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Då antalet studenter som läser till läkare utomlands har ökat är det också av intresse att studera denna grupp. Data över studenter som studerar med svenskt studiestöd på läkarutbildningar utomlands har hämtats från Centrala Studiestödsnämnden. För övriga yrkesgrupper redovisas inte dessa siffror eftersom det handlar om ett fåtal personer. Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som byter från sysselsättning inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård respektive tandvård till sysselsättning inom näringsgrenar som definieras som hälso- och sjukvård eller tandvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren som visar andelen personer inom olika yrkeskategorier som ett visst år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården, och som året därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som har övergått från att inte ha varit sysselsatta (exklusive pensionärer) till att vara sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, det vill säga övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt, vara noll. Immigration från Norden Variabeln avser personer med utbildning från annat nordiskt land som efter att ha fått svensk legitimation arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data för personer med utbildning i övriga Norden och svensk legitimation under åren Slutligen presenteras även information från andra studier. Förutom historiska data beaktas också annan information vid bedömningen av storleken på immigrationen från Norden. Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden Variabeln avser personer med utbildning från ett land inom EU/EES och från Schweiz, som har fått svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet för personer med svensk legitimation utbildade inom EU/EES och Schweiz under åren Dessutom hänvisas till ett antal rapporter i vilka immigrationens omfattning inom EU/EES diskuteras, varefter en bedömning av framtida immigration från dessa länder görs. 12

13 Immigration från tredje land Variabeln avser personer med en utbildning från ett land utanför EU/EES, ett s.k. tredje land, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över personer med svensk legitimation utbildade i tredje land under åren Slutligen görs en bedömning av den framtida immigrationen från s.k. tredje land. Återinvandring med svensk legitimation Variabeln avser personer med svensk legitimation som ett specifikt år inte var folkbokförda i Sverige eller som saknat inkomst i landet, men som ett år senare var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård, vilket innebär att. de anses ha återinvandrat till Sverige. Personerna kan även ha avslutat utpendling från landet. Socialstyrelsen presenterar data för åren över sysselsatta inom hälso- och sjukvården som föregående år inte var folkbokförda i Sverige eller sakande inkomst i landet under åren Utifrån detta bedöms återinvandringens omfattning. Beskrivning av utflödesvariabler Pension Variabeln avser personer sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården som årligen förväntas gå i pension. Prognosen baseras på sannolikheten att årligen pensioneras, fördelat på ålder och kön. Beräkningen utgår från de faktiska pensioneringarna Variabeln uppskattas per yrkeskategori efter den genomsnittliga andelen per åldersgrupp och kön av de sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården året innan de gick i pension. En sådan uppskattning av de förväntade pensionsavgångarna leder till att variationen mellan åldersgrupperna minskar, jämfört med åldersfördelningen bland de sysselsatta. 13

14 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation Variabeln avser de sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården och som efter vidareutbildning erhållit barnmorskelegitimation första året efter sista sysselsättningsåret med sjuksköterskelegitimation. Drygt hälften av de inom hälso- och sjukvården sysselsatta sjuksköterskorna som blir barnmorskor var sysselsatta som sjuksköterskor året innan barnmorskelegitimationen. I prognosarbetet betraktas följaktligen dessa sjuksköterskor som ett utflöde från yrkeskategorin sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. De data som presenteras avser åren Knappt hälften av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården som erhåller legitimation som barnmorska var inte sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan barnmorskelegitimationen. Dessa personer var studerande, utlandsboende, arbetslösa m.m. Detta utflöde av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderas i variablerna byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården, övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till status ej sysselsatt och så vidare. Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser personer som byter från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till sysselsättning inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren över andelen som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården och som påföljande år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården respektive tandvården. Historiken används för att bedöma de olika yrkesgruppernas byte av sysselsättning. Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt Variabeln avser personer som övergått från statusen sysselsatt inom hälsooch sjukvården respektive tandvården till statusen ej sysselsatt (exklusive pensionerade). I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, övergång från status ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården, vara noll. Emigration Variabeln avser antalet emigrerade, dvs. ej folkbokförda eller personer utan inkomst i Sverige, som ett år tidigare varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Socialstyrelsen presenterar data för åren över antalet personer som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, men som året efter ej var folkbokförda eller som saknade inkomst i Sverige. Bedömningar om framtida emigration baseras dels på befintliga studier, dels på historiska data över emigration. 14

15 Estimering av variabler För samtliga variabler presenteras historiska data, varefter det framtida ineller utflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bedöms. Det är främst Socialstyrelsens statistik som presenteras, men hänvisning görs även till statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och till material publicerat av andra organisationer. SCB har uppskattat examensfrekvenser, fördelade på ålder och kön, för de olika utbildningarna. Examensfrekvenserna ligger till grund för bedömningen av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Övriga variabler har beräknats utifrån de faktiska flödena till och från hälso- och sjukvården samt tandvården under åren Bedömningar av framtida migration är inte enbart baserade på historiska data, utan även på befintliga studier. 15

16 Resultat Barnmorskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning Omkring barnmorskor var sysselsatta i Sverige år Av dessa var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Högst antal barnmorskor utanför hälso- och sjukvården återfanns inom utbildningsväsendet och offentlig förvaltning. Barnmorskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes komma till användning. 4 I tabellen nedan redogörs för hur de sysselsatta barnmorskorna fördelar sig mellan hälso- och sjukvården och övriga näringsgrenar. Drygt 300 barnmorskor som tidigare hade varit folkbokförda i Sverige var inte längre folkbokförda i landet, och var således sannolikt utflyttade. Förutom dessa fanns 45 barnmorskor som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under år Denna grupp antas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och eventuellt bo utomlands. Omkring personer återfanns i gruppen pensionerade barnmorskor. Slutligen fanns omkring 100 barnmorskor i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande etcetera. År 2005 fanns totalt, alla åldrar inräknade, omkring barnmorskor med svensk legitimation, se Tabell 1 nedan. 4 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter barnmorskor utfört inom dessa arbetsställen. 16

17 Tabell 1. Antal legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november Barnmorskor Sysselsatta Inom HoS Utanför HoS 741 Ej sysselsatta Ej folkbokförda 321 Ej inkomst 45 Pensionerade Övriga ej sysselsatta 103 Saknar personnummer 108 Totalt Därav Kvinnor Män 51 Hur de barnmorskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november år 2005 fördelade sig åldersmässigt framgår av nedanstående figur. Notera att barnmorskor över 69 år exkluderats i prognosen. Åldersklass 70-w år år år år år år år år år <30 år Figur 1. Antal legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november

18 Inflöde till hälso- och sjukvården Framför allt består inflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården av nyexaminerade med svensk utbildning. Antalet nybörjare på barnmorskeutbildningen har under perioden varierat mellan 140 och 280 nybörjare per år. I prognosen har ett antagande gjorts om 203 nybörjare årligen, vilket är genomsnittet för åren Antalet examinerade barnmorskor minskade från ett antal om 250 nyexaminerade i början av talet till omkring 150 under 2000-talets första år steg antalet till 200. I prognosen antas drygt 190 barnmorskor examineras årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen tagen under åren var i genomsnitt 92 procent, vilket i prognosen har antagits vara konstant därefter. Inflödet till hälso- och sjukvården direkt från examen antas således stabiliseras på en nivå om 172 barnmorskor årligen fram till år Se bilaga 2, tabellerna A, B, D och E. Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 0,8 och 1,6 procent av det totala antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Variationen var relativt låg, varför det genomsnittliga värdet för åren , 1,3 procent, används för att estimera variabeln. Se bilaga 2, tabell F. Ett litet antal barnmorskor med utländsk utbildning erhåller årligen svensk legitimation. Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige. Av dem som erhöll svensk legitimation och svenskt personnummer blev i genomsnitt 10 personer om året sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation under perioden Tabell 2. Antal utländskt utbildade barnmorskor och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter svensk legitimering, åren Då gruppen utländskt utbildade barnmorskor som erhåller svensk legitimation och som sedan börjar arbeta i den svenska hälso- och sjukvården är så pass begränsad, påverkar den inte prognosens utfall. Denna grupp är därför inte heller inkluderad i prognosen. Återinvandringen av barnmorskor med svensk legitimation till hälso- och sjukvården var årligen omkring 30 personer mellan åren 1996 och Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 30 barnmorskor årligen. Tabell 3. Antal återinvandrade barnmorskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisat år och som året innan antingen inte var folkbokförd eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren År Antal

19 Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet från hälso- och sjukvården förorsakas framför allt av pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för barnmorskor i olika åldrar redovisas i bilaga 2, tabell G. Exempelvis pensionerades under åren i genomsnitt 1,7 procent av de barnmorskor som närmast föregående år var 58 år och var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. För 62-åriga barnmorskor var motsvarande siffra 17,4 procent. Utifrån barnmorskornas åldersstruktur förväntas antalet årliga pensionsavgångar öka för barnmorskor. Det genomsnittliga pensionsmönstret under perioden antas bestå under prognosperioden. Ett litet utflöde utgörs även av de barnmorskor som avlider eller deslegitimeras. Dessa inkluderas vid beräkningen av pensionsfrekvenser. Under åren lämnade mellan 1,4 och 2,5 procent av barnmorskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, till exempel offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för de senaste fem åren, 1,8 procent, används för att estimera det framtida utflödet från hälso- och sjukvården till sysselsättning i andra näringsgrenar. Se bilagetabell F. Emigrationen av barnmorskor utbildade i Sverige, som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården, har under åren som lägst varit 12 och som högst 44 barnmorskor för ett enskilt år. Den fortsatta utflyttningen antas omfatta cirka 20 barnmorskor årligen. Utländskt utbildade barnmorskor som innehaft sysselsättning i svensk hälso- och sjukvård har, som tabellen nedan visar, emigrerat i mycket liten utsträckning under perioden Därmed antas den framtida emigrationen vara förhållandevis begränsad. Tabell 4. Antal emigrerade* barnmorskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt *Emigration avser personer som var folkbokförda eller saknade inkomst i Sverige under det aktuella året. Därmed är det möjligt att personer har pendlat från Sverige till arbete i annat land. Prognos För att förtydliga resultaten summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflöde och utflöde till hälso- och sjukvården till följd av immigration och emigration tar ut varandra och därför exkluderas dessa flöden i prognosen. 19

20 Tabell 5. Nettoflöden i prognosen för barnmorskor. Flödesvariabler Inflöde till hälso- och sjukvården efter examen Nettoimmigration Nettoutflöde till sysselsättning utanför hälsooch sjukvården Pensionsavgångar, dödlighet och deslegitimering Estimerat värde 92 procent av nyexaminerade 0 personer 0,4 procent av sysselsatta inom hälso- och sjukvården Se tabell G i bilaga 2 En mycket liten immigration av barnmorskor till svensk hälso- sjukvård innebär att inflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården i stort sett kommer endast från utbildningarna i Sverige. Följaktligen kommer inflödet till hälso- och sjukvården att vara cirka 170 nya barnmorskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet till hälso- och sjukvården av nyexaminerade barnmorskor inom ett år efter de erhöll examen under åren , samt det prognostiserade inflödet till hälso- och sjukvården åren Åren därefter fram till 2023 antas inflödet ligga på samma nivå varför detta inte illustreras i figuren Barnmorskor, inflöde till hälso- och sjukvården Prognos, inflöde till hälso- och sjukvården Figur 2. Inflöde till hälso- och sjukvården inom ett år efter barnmorskeexamen , samt prognostiserat inflöde av barnmorskor till hälso- och sjukvården åren Utflödet från hälso- och sjukvården består av pensioner och dödsfall, samt av att barnmorskor byter arbete från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till arbete i näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården. Antalet barnmorskor som pensioneras varje år förväntas stiga till och med 2018 för att därefter sjunka något. Detta medför att dagens pensionsavgångar om drygt 100 barnmorskor årligen förväntas öka för att år 2018 vara omkring 270 barnmorskor per år. Nettoutflödet av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara cirka 20 personer. Resultatet 20

21 blir att antalet barnmorskor som årligen lämnar hälso- och sjukvården förväntas att öka avsevärt till en nivå om knappt 300 år I figuren nedan visas en prognos över utflödet från hälso- och sjukvården till följd av pension (inklusive dödsfall) samt nettoutflödet till följd av byte av sysselsättning under åren 2008 till Prognos, nettoutflöde av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården Prognos, pensionsavgångar Figur 3. Prognos över utflödet till följd av pension inklusive dödsfall och byte av sysselsättning åren , för barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. 21

22 Prognosen visar, liksom föregående prognos 5, att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska. Den procentuella förändringen åren 2005 till 2023 visar på en minskning med 20 procent. Jämfört med prognosen från år 2004 förväntas dock tillgången att vara något högre. Då visade prognosen på cirka barnmorskor i hälso- och sjukvården år 2020, i nuvarande prognos är siffran för 2020 år cirka År 2023 beräknas antalet vara Med dagens utbildningsdimensionering förväntas inflödet till hälso- och sjukvården vara cirka 170 barnmorskor årligen och utflödet beräknas att öka till närmare 300 barnmorskor årligen. Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt Barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos Figur 4. Faktiska antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren och prognos över barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren Socialstyrelsen (2004) 22

23 Sjuksköterskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning År 2005 var knappt sjuksköterskor sysselsatta i Sverige. Av dessa återfanns omkring cirka inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt. 6 Något färre än sjuksköterskor som tidigare varit folkbokförda i Sverige var inte längre folkbokförda i landet. Dessutom var 900 sjuksköterskor folkbokförda men hade inte någon inkomst av arbete eller tjänst under Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och eventuellt också bo utomlands. Antalet pensionerade sjuksköterskor uppgick till ungefär personer. Slutligen återfanns cirka sjuksköterskor i gruppen övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, och så vidare. År 2005 fanns totalt, alla åldrar inräknade, knappt sjuksköterskor med svensk legitimation. Tabell 6. Antal legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november Sjuksköterskor Sysselsatta Inom HoS Utanför HoS Ej sysselsatta Ej folkbokförda Ej inkomst 901 Pensionerade Övriga ej sysselsatta Saknar personnummer Totalt Därav Kvinnor Män Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor utfört inom dessa arbetsställen. 23

24 I nedanstående figur redogörs för åldersfördelningen bland sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november Notera att sjuksköterskor över 69 år exkluderas i prognosen. Åldersklass 70-w år år år år år år år år år <30 år Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november Inflöde till hälso- och sjukvården Under 1990-talet sjönk antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen från cirka till cirka personer. Därefter ökade antalet och uppgick som högst till omkring personer år Antalet sjönk sedan återigen något till en nivå om cirka för I prognosen antas antalet nybörjare vara ett genomsnitt av åren , vilket innebär drygt nybörjare årligen. Antalet examinerade sjuksköterskor varierade under 1990-talet. I och med 1993 års studieordning förlängdes sjuksköterskeutbildningen från två till tre år, vilket resulterade i att färre antal sjuksköterskor examinerades under några år jämfört med tidigare. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgick till cirka personer under perioden , men ökade 2003 till närmare 3 500, en ökning som fortsatte under åren 2004 och Då examinerades omkring sjuksköterskor. I prognosen har antagits att cirka sjuksköterskor tar examen årligen. Inströmningen till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen låg på 0,95 procent under perioden Det antas i prognosen att det även i fortsättningen kommer att vara 0,95 procent av de nyexaminerade sjuksköterskorna som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det innebär att inflödet till hälso- och sjukvården därmed kommer 24

25 att stabiliseras på en nivå om knappt sjuksköterskor årligen. Se bilaga 2, tabellerna A, B, D och E. Inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade årligen mellan 1,2 och 1,8 procent av det totala antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Det genomsnittliga värdet för åren , 1,5 procent, har används för att estimera variabeln. Se bilaga 2, tabell F. Att en person fått svensk legitimation innebär inte att personen verkligen är sysselsatt inom svensk hälso- och sjukvård eller ens avser att flytta till Sverige. För att kunna följa människors sysselsättningsstatus krävs också ett svenskt personnummer. Det finns sammanlagt utländskt utbildade sjuksköterskor för vilka Socialstyrelsen saknar personnummer. Arbetsmarknadsstatusen för dessa är därmed helt okänd. Hur stor gruppen utlandsutbildade med svensk legitimation och svenskt personnummer varit åren visas i diagrammet nedan. En stor del har nordisk utbildning, och då framför allt en utbildning från Finland. Antal Tredje land* Övriga EU/EES Norden *inkl. de 10 nya medlemsländerna år 2004 År Figur 6. Personer med svenskt personnummer som fått sjuksköterskelegitimation utfärdad under åren fördelade på utbildning i Norden, övriga EU/EES Av dessa var en andel sysselsatt inom den svenska hälso- och sjukvården ett år efter erhållen legitimation. Tabellen nedan visar att inflödet av utländskt utbildade sjuksköterskor till svensk hälso- och sjukvård i enlighet med ovan de senaste åren i huvudsak har kommit från Norden. Inflödet av sjuksköterskor de nordiska länderna har dock avtagit efter år

26 Tabell 7. Antal utländskt utbildade sjuksköterskor med fullständigt svenskt personnummer sysselsatta inom hälso- och sjukvården inom ett år efter erhållen svensk legitimation, åren Norden därav Finland EU/EES*, exkl. Norden och de 10 nya EUmedlemmarna år 2004 De 10 nya EU länderna år 2004** Tredje land** Totalt *Inklusive Schweiz. **Under åren räknas tredje land och de 10 nya EU-medlemsländerna år 2004 tillsammans. Den framtida immigrationen av sjuksköterskor utbildade i Norden eller i övriga EU/EES beror liksom för läkare i stor utsträckning på arbetsmarknadssituationen dels i Sverige, dels i övriga EU/EES. Antalet sjuksköterskor som har emigrerat från Finland har dock minskat, samtidigt som antalet sjuksköterskor som återvänder till Finland har ökat de senaste åren. Nettomigrationen av sjuksköterskor till Finland har därmed legat runt noll på senare tid. Inflödet av sjuksköterskor från övriga EU/EES har varit relativt stabilt. En OECD-studie 7 menar att flertalet länder har en situation där efterfrågan överstiger tillgången och att det framförallt är Spanien och Slovakien som uppvisar tecken på ett överskott av sjuksköterskor i form av något högre arbetslöshet. Tidigare har också en studie förutspått ett överskott av sjuksköterskor i Finland, Spanien och Grekland, liksom i Bulgarien, Rumänien, Malta, Polen och Slovenien. 8 Anpassningen av sjuksköterskeutbildningarna till gällande EG-direktiv i flera av de nyare EU-länderna började ske först inför EU-inträdet. Det innebär att många sjuksköterskor som före medlemskapet utbildades i dessa länder inte har en utbildning som motsvarar kraven i EG-direktiven. För den som gått en sådan äldre utbildning måste också vissa villkor för yrkeserfarenhet vägas in för att avgöra om sjuksköterskan kan erhålla svensk legitimation med stöd av EG-direktiv. Är direktiven inte tillämpliga måste utbildningen kompletteras på samma sätt om gäller för personer med utbildning från tredje land. 9 Immigrationen av sjuksköterskor utbildade i tredje land beror i hög utsträckning på flykting- och anhöriginvandring, vilket innebär att den framtida storleken på detta flöde är svårbedömd. Socialstyrelsen antar på grund av ovan presenterat material att immigrationen av utländskt utbildade sjuksköterskor till hälso- och sjukvården de kommande åren kommer att motsvara sjuksköterskor årligen. 7 Simoens, S. et al. (2005). 8 Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). 9 EG-direktiv 77452,

27 Återinvandringen av sjuksköterskor med svensk legitimation har under åren 1996 och 2005 varierat mellan cirka 210 och 500 personer per år. Framförallt har återinvandringen varit lägre de senaste tre åren fram till Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 250 sjuksköterskor årligen. Tabellen nedan ger ytterligare information om återinvandringen till Sverige av utbildade i respektive utanför Sverige, åren Tabell 8. Antal återinvandrade legitimerade sjuksköterskor som redovisat år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, och som året innan antingen inte var folkbokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderar bland annat pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisas i bilagetabell G. Av tabellen framgår exempelvis att under perioden pensionerades i genomsnitt 2,7 procent av de 58-åriga manliga sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. Pensionsfrekvensen för jämnåriga kvinnor var något lägre, 1,8 procent. För 62-åriga manliga sjuksköterskor var motsvarande siffra 14,3 procent och för 62-åriga kvinnliga sjuksköterskor 17,4 procent. Beroende på sjuksköterskornas åldersstruktur förväntas det årliga antalet pensionsavgångar att öka. De faktiska genomsnittliga pensionsfrekvenserna används för att bedöma storleken på de framtida pensionsavgångarna. I pensionsfrekvenserna har även deslegitimation och risken att avlida inkluderats. Under åren lämnade mellan 1,8 och 2,4 procent av sjuksköterskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för perioden 2001 till 2005, 2,1 procent, används för att estimera variabeln byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården. Se bilagetabell F. I genomsnitt har cirka 200 personer om året erhållit legitimation som barnmorska Dessa personer har tidigare arbetat som sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården och utgör därmed ett utflöde av sjuksköterskor ur hälso- och sjukvården. Under perioden har detta i genomsnitt uppgått till 160 sjuksköterskor om året. Utflödet är mindre än 0,2 procent av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas detta utflöde i framtiden i genomsnitt vara runt 170 personer årligen. För svenskutbildade sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden sjunkit kraftigt. 27

28 Den fortsatta utflyttningen antas stabiliseras på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen. För sjuksköterskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden tvärtom ökat från 21 personer 1996 till 71 personer Den totala utflyttningen av sjuksköterskor, oavsett utbildningsland, antas i fortsättningen totalt ligga på en nivå om knappt 300 sjuksköterskor årligen. Tabell 9. Antal emigrerade* sjuksköterskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt *Emigration avser personer som var folkbokförda eller saknade inkomst i Sverige under det aktuella året. Därmed är det möjligt att personer har pendlat från Sverige till arbete i annat land. Prognos På motsvarande sätt som för barnmorskorna summeras in- och utflöden till nettoflöden av sjuksköterskor. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar också ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen. Tabell 10. Nettoflöden i prognosen för sjuksköterskor. Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till hälso- och sjukvården efter examen 95 procent av nyexaminerade Nettoimmigration 130 personer årligen Nettoutflöde till sysselsättning utanför hälso- och 0,5 procent av sysselsatta inom sjukvården hälso- och sjukvården Pensionsavgångar, dödlighet och deslegitimering Se tabell G i bilaga 2 Resultat blir att inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården i princip endast kommer från utbildningen i Sverige. En begränsad immigration på cirka 130 sjuksköterskor årligen kan anses rimlig, vilken också har inkluderats i prognosen. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården vara runt nya sjuksköterskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter erhållen examen åren och inflödet till följd av nettomigration, samt det prognostiserade inflödet till hälso- och sjukvården åren Åren därefter antas inflödet ligga på samma nivå som år

29 Prognos, inflöde från nettoimmigration Inflöde från nettoimmigration Prognos, inflöde till hälso- och sjukvården från svensk utbildning Inflöde av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården från svensk utbildning Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter sjuksköterskeexamen ( ), samt prognostiserat inflöde åren Utflödet ur hälso- och sjukvården av sjuksköterskor orsakas av pensioner, sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation och dödsfall, samt av att sjuksköterskorna lämnar hälso- och sjukvården för arbete inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med år 2018 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka sjuksköterskor årligen förväntas ha stigit till drygt år Nettoutflödet av sjuksköterskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara mellan 500 och 600 personer. Därmed förväntas mellan och sjuksköterskor årligen lämna hälso- och sjukvården fram till Figuren nedan visar de prognostiserade pensionsavgångarna (inklusive dödsfall), samt det framtida nettoutflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården fram till år

30 Prognos, sjuksköterskor som blir barnmorskor Nettoutflöde av sjuksköterskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården Prognos, pensionsavgångar Figur 8. Prognos över framtida utflödet till följd av pension inklusive dödsfall samt nettoutflödet orsakat av byte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, åren , för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Sammanfattningsvis visar prognosen att antalet sjuksköterskor under 70 år som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas fortsätta att öka och nå en nivå om knappt år Nettoimmigrationen beräknas ligga på en nivå om cirka 130 sjuksköterskor årligen. Detta vilket är en liten andel, cirka 0,1 procent av de sysselsatta. Migrationen påverkar därför prognosen relativt lite, antagandet leder till en tillgång om cirka 2 % fler sjuksköterskor år 2023 än vid ett antagande om ingen nettomigration. Jämförelsevis skulle tillgången uppgå till cirka färre sjuksköterskor år 2023 i ett scenario där nettomigrationen inte är inkluderad. Prognosen fram till år 2023 över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården illustreras i figuren nedan. 30

31 Sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos Figur 9. Antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren , samt prognos över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2009-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2012-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Lärare i grundskolan

Lärare i grundskolan Utdrag ur Skolverkets kommande rapport nr 151 Lärare i grundskolan samt i praktisk-estetiska ämnen i gymnasieskolan - tillgång och behov Rapporten beräknas publiceras i början av november, då den kan beställas

Läs mer

Analys av den veterinära situationen

Analys av den veterinära situationen Analys av den veterinära situationen med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020 Rapport 2004:4 Foto: Mats Pettersson Analys av den veterinära situationen med en arbetsmarknadsprognos fram till år

Läs mer

Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna?

Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Hur många utbildningsplatser behövs på de svenska läkarutbildningarna? Av Lars Brandell 1 (2003-02-14) (Se också den senare rapporten från november 2009; Hur långt räcker de nya platserna på läkarutbildningen?

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen

Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen Vad händer när jag blir 84? Rapport om det framtida rekryteringsbehovet i äldrevården och -omsorgen SKPF maj 2014 SKPF Box 30088 104 25 Stockholm www.skpf.se Inledning De senaste åren har en stor debatt

Läs mer

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/03 2011/12. Procent Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 30 Studenter Med studenter avses personer som är registrerade på minst en kurs i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Ur populationen studenter

Läs mer

Befolkningsprognos Vä xjo kommun

Befolkningsprognos Vä xjo kommun Befolkningsprognos Vä xjo kommun 2014-2022 Avstämning befolkningsprognos 2013 Antaganden och ingångsvärden för prognos 2014 Metod Resultat befolkningsprognos 2014 Resonemang Sammanfattning Avstämning befolkningsprognos

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Rapport 2013 Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Sveriges läkarförbund 2013 Thomas Parker, utredare, Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Box 5610, 114

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan?

Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 1 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? Demografiska rapporter 2002:6 Statistiska centralbyrån 2002 2 Demographic reports 2002:6 Labour migration a solution on increasing dependency

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016

Välfärdsbarometern 2016 En rapport från SEB, juni 2016 Välfärdsbarometern En rapport från SEB, juni Låga välfärdsförväntningar trots goda tider Sveriges tillväxt är stark. Den svenska BP-ökningen överträffar enligt prognoserna de flesta OECD-länder och arbetslösheten

Läs mer

Befolkningsprognos 2015-2025

Befolkningsprognos 2015-2025 Befolkningsprognos 2015-2025 Fördjupningsbilaga till strategisk plan 2016-2019 Beslutad av kommunstyrelsen 2015-06-02 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Befolkningsprognos 2015-2025 Dokumenttyp Fördjupningsbilaga

Läs mer

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013

Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013 Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2013 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Physicians, Dental Hygienists and Dentists 2013 The National Board of Health

Läs mer

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se

Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017. Lena Lundkvist, SCB, tfn08-506 94 678, lena.lundkvist@scb.se BE 18 SM 1401 Sveriges framtida befolkning 2014 2060 The future population of Sweden 2014 2060 I korta drag Sveriges folkmängd 10 miljoner år 2017 Sveriges befolkning beräknas öka varje år under prognosperioden

Läs mer

Vad blev det för pension?

Vad blev det för pension? Håkan Svärdman 08-772 71 62 0708-31 53 62 hakan.svardman@folksam.se Datum Sid 1(7) Välfärdsrapport: Vad blev det för pension? En jämförelse mellan pension och slutlön Sid 2(8) Facit på prognos Nyligen

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006

Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006 Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2006 Labour Supply in Sweden: Midwives, Nurses, Doctors, Dental Hygienists and Dentists 2006 ISBN 978-91-85999-32-3 Artikelnr

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 216 Text: Carina Jonsson, 1 486 49 31 Arbetsförmedlingen Sjöfart Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 12 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Personalöversikt 2008

Personalöversikt 2008 Personalöversikt 2008 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad

Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad Beskrivning av statistiken Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad UF0504 0 Administrativa uppgifter om produkten 0.1 Benämning Analyser och prognoser om utbildning och arbetsmarknad 0.2

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Stannar inresande studenter kvar i Sverige?

Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Statistisk analys Anders Wiberg Analysavdelningen 08-5630 8836 anders.wiberg@hsv.se www.hsv.se 2010-05-18 Analys nr 2010/6 Stannar inresande studenter kvar i Sverige? Antalet inresande studenter har ökat

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013

Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Kommunstyrelsens kontor 2013-09-17 Ekonomisk månadsrapport augusti 2013 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI

EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI EN ÅLDRANDE BEFOLKNING KONSEKVENSER FÖR SVENSK EKONOMI Bilaga 9 till LU 1999/2000 Bilaga 9 till LU 1999/2000 Förord Förord Långtidsutredningen 1999/2000 har utarbetats inom Finansdepartementets strukturenhet.

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015

Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014. Rapport 2015 Sökande till yrkeshögskoleutbildningar 2014 Rapport 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: YH 2013/1520 ISBN: 978-91-87073-58-8 Omslagsbild: Lars Owesson 1 (23) Datum: 2015-12-08 Dnr: YH 2013/1520

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25

Kommittédirektiv. Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst. Dir. 2009:25 Kommittédirektiv Trygghet och säkerhet för individen behörighet för personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst Dir. 2009:25 Beslut vid regeringssammanträde den 2 april 2009 Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Kommunalskatten 2012

Kommunalskatten 2012 2012-01-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2012 Norrköping på 56:e plats av 290 kommuner Oförändrad kommunalskatt för Norrköping år 2012 i jämförelse med 2011 År 2012 innebar kommunalskattehöjningar i

Läs mer

Regeringens proposition 2002/03:73

Regeringens proposition 2002/03:73 Regeringens proposition 2002/03:73 Höjd åldersgräns för tandläkares och tandhygienisters rätt till offentlig ersättning Prop. 2002/03:73 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Verksamhetsrapport 2015:02

Verksamhetsrapport 2015:02 Analys av försörjningsstödets utveckling 2014, i jämförelse med 2013 Verksamhetsrapport 2015:02 Sammanfattning I jämförelse med 2014 och 2013 minskade försörjningsstödskostnaden med 8 % och andelen hushåll

Läs mer

Personalöversikt 2009

Personalöversikt 2009 Personalöversikt 2009 Innehåll 1 Bemanning... 2 1.1 Tillsvidareanställda per förvaltning... 2 1.2 Tillsvidareanställda per personalgrupp... 3 1.3 Tillsvidareanställda årsarbetare i förhållande till befolkningsmängd...

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12

Antalet högskolenybörjare efter inresande och svenska studenter läsåren 2002/03 2011/12. Kvinnor 70 000 02/03 05/06 08/09 11/12 Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 2 SM 131 Högskolenybörjare Stor minskning av högskolenybörjare läsåret 211/12 Antalet högskolenybörjare, dvs. studenter som för första gången var registrerade i

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015 Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

www.uka.se Rapport 2015:1 Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen

www.uka.se Rapport 2015:1 Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen , www.uka.se Rapport 2015:1 Analys av för- och nackdelar med en förlängning av tandhygienistutbildningen Rapport 2015:1 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2015 Tomas Egeltoft (projektledare), Camilla

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren

Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Arbete och liv Befolkning, sysselsättning och företagande i Köpings kommun under 2015 samt återblickar på utvecklingen de senaste tio åren Nr 1 2016 Innehåll Inledning... 3 Statistik och fakta... 3 Befolkningsutvecklingen...

Läs mer

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004

BEFOLKNING: S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Barnafödande i Stockholms stad S 2010:13 2010-10-23 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 FÖRORD... 3 INLEDNING...

Läs mer

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal antal legitimerade och arbetsmarknadsstatus

Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal antal legitimerade och arbetsmarknadsstatus Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal antal legitimerade och arbetsmarknadsstatus Referensår: legitimerade: 2007 arbetsmarknadsstatus: 2006 HS0203 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län

Befolkningsutvecklingen 2011 i Stockholms län Demografisk rapport 212:1 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län Befolkningsprognos 212-221/4 Befolkningsutvecklingen 211 i Stockholms län 212:1 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter

Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Metadonregistret Registerbokslut sammanställning av vissa uppgifter Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2009

Södertörns nyckeltal 2009 Södertörns nyckeltal 2009 Förskolan SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Handläggare/referens Christina Castfjord 08-535 360 61 christina.castefjord@huddinge.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013

Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade 2013 Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08 RAPPORT 2015:26 Rapport 2015:26 Etablering på arbetsmarknaden 2013 Etablerade läsåren 2011/12,

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Befolkningsöversikt 2013 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt

Läs mer