Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård"

Transkript

1 Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Artikelnummer Publicering februari 2015

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister. Rapporten sträcker sig till och med Den skenbara eftersläpningen beror på att sysselsättningsdata hämtas genom SCB från Skatteverkets deklarationsdata. Data om anställning och inkomst för november månad 2012 inhämtas därför under 2013 och bearbetas under Till uppdraget har Socialstyrelsen knutit en referensgrupp för hälso- och sjukvårdsområdet och en referensgrupp för tandvårdsfrågor som båda har bidragit till rapporten. Hälso- och sjukvårdens referensgrupp består av representanter från Universitetskanslerämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Sjuksköterskeförening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Praktikertjänst och Vårdföretagarna. Tandvårdens referensgrupp består av företrädare för Sveriges Folktandvårdsförening, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandhygienistförening, Praktikertjänst samt Sveriges Privattandläkarförening. Rapporten har utarbetats av Magnus Göransson och Hans Schwarz. Ansvarig enhetschef för uppdraget var Martin Sparr. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Att tänka på Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Översikt...11 Barnmorskor...12 Läkare...13 Specialistläkare...14 Sjuksköterskor...16 Specialistsjuksköterskor...18 Regionala skillnader...20 Migration...21 EU-samarbete kring migration och tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal...25 Tillgång på tandvårdspersonal Tandläkare...27 Specialisttandläkare...30 Tandhygienister...30 Efterfrågan Arbetsmarknadsläget...33 Socialstyrelsens bedömning Förteckning över tabeller Förteckning över figurer...41 Referenser Bilaga 1. Definitioner, begränsningar och brister samt centrala termer... 43

6

7 Sammanfattning Tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor fortsätter att öka. I förhållande till befolkningen har tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård ökat med två procent mellan 2011 och 2012 och med tio procent under de fem åren mellan 2007 och Specialistläkarna har ökat med knappt två procent, och med över sex procent under femårsperioden. Barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård har ökat med drygt en procent, och med fyra procent under fem år. Tillgången på sjuksköterskor har ökat med en halv procent under ett år och med nära fyra procent under fem år. Undantaget är specialistsjuksköterskorna, som minskat med en procent mellan 2011 och 2012 samt med sex procent mellan 2007 och Inom tandvården har antalet tandläkare och specialisttandläkare sysselsatta i tandvård i förhållande till befolkningen varit oförändrad mellan 2011 och Antalet tandhygienister har ökat något. Samtidigt ökar efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal mer än vad tillgången ökar. Socialstyrelsens analys av efterfrågan visar att efterfrågan överstiger tillgången för alla specialiserade läkare samt för både specialiserade och icke specialiserade sjuksköterskor. Tillgång och efterfrågan på tandläkare och tandhygienister är emellertid övervägande i balans. Arbetslösheten är låg för samtliga personalgrupper. Rörligheten mellan länder inom EU- och EES-området har ökat både för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personalgrupper, främst läkare. De inflyttade är fler än de utflyttade för alla undersökta grupper. Hälso- och sjukvården är starkt beroende av inflödet av läkare utbildade i annat land. Antalet svenska studerande för läkar- och tandläkaryrkena i annat land ökar för varje år. Arbetsmarknadsläget i oktober 2014 kännetecknas av att efterfrågan överstiger tillgången på många personalgrupper, i synnerhet specialiserade läkare och sjuksköterskor. Fler landsting än tidigare bedömde att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på tandläkare och tandhygienister. Socialstyrelsen bedömer att Tillgången på läkare, framförallt yrkeserfarna läkare och specialistläkare och i synnerhet specialister i allmänmedicin och psykiatri, är fortsatt otillräcklig. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. Arbetsmarknaden för grundutbildade sjuksköterskor präglas i allt högre grad av otillräcklig tillgång. Efterfrågan överstiger tillgången på specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatrisk vård, anestesi- och intensivvård, operationssjukvård och geriatrisk vård. Tillgången på barnmorskor är otillräcklig och obalansen förväntas tillta framöver, men den regionala variationen är stor. Arbetsmarknaden för tandläkare utvecklas mot balans mellan efterfrågan och tillgång. Arbetsmarknaden för tandhygienister är övervägande i balans. NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

8 8 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

9 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor, samt tandläkare och tandhygienister. Sedan den 31 januari 2014 då föregående årsrapport avlämnades till regeringen har följande statistikunderlag tagits fram, som denna rapport i huvudsak bygger på: Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) [1] Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012 [2] Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2012 [3] Tillgång på specialistläkare, 2012 [4] Prognos över sysselsatta hälso- och sjukvården samt tandvården, åren 2012 till 2025, 2014 [5] I årets rapport redovisas yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvårdsområdet i bokstavsordning: barnmorskor, läkare och sjuksköterskor. Röntgensjuksköterskor var tidigare en av flera grupper specialistsjuksköterskor, men är sedan flera år en egen legitimerad yrkesgrupp, som inte ingår i de grupper som Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att bevaka. Socialstyrelsen har under en övergångsperiod bevakat tillgången, då en stor del av gruppen utgjorts av specialistsjuksköterskor. I och med årets rapport upphör den bevakningen. Stora delar av statistiken som ligger till grund för rapporten är tillgänglig genom Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

10 Att tänka på Tillgångsstatistiken ger uppgifter om till vilken näringsgren den arbetsplats kategoriseras som en individ arbetar vid, men inte om vad personen verkligen har för arbetsuppgifter. Begreppet sysselsatt i hälso- och sjukvård avser att personen är anställd vid en arbetsplats som klassificerats som hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster, tandvård etc. En utförlig beskrivning av de näringsgrenar som omfattas av begreppet finns i rapporten Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. Alla som utfört avlönat arbete under minst fyra timmar i november månad 2012 kategoriseras som sysselsatta. Tillgångsstatistiken tar inte hänsyn till sysselsättningsgrad. En jämförelse med data från den arbetstidsenkät som Socialstyrelsen genomförde 2010 visar emellertid att en person sysselsatt i hälso- och sjuk-vård som sjuksköterska eller läkare grovt sett motsvarar en heltidsekvivalent (ett statistiskt mått som motsvarar en heltidstjänst). Det redovisas utförligare i rapportens bilaga 3. I rapporten jämförs uppgifter om utbildning, sysselsättning och efterfrågan trots att de olika datakällorna inte avser samma tidpunkter. Statistiken över individers sysselsättning från Statistiska centralbyrån beskriver arbetsmarknaden under november Socialstyrelsens statistik om antal legitimerade beskriver tiden fram till 31 december Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät avser oktober månad Specialiserade läkare, tandläkare och sjuksköterskor har ibland mer än en specialitet. I Socialstyrelsens statistik avses alltid den senaste specialiseringen. Tabellfält med färre individer än 3 betecknas med x, medan fält där data saknas betecknas med n/a En mer omfattande beskrivning av metodproblem, termer och definitioner för den statistik som utgör underlag för rapporten finns i rapportens bilaga 1 och i Socialstyrelsens publikation Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. 10 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

11 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Översikt Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare fortsatte att öka (tabell 1). I förhållande till befolkningen ökade tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård med två procent mellan 2011 och 2012 och med tio procent under de fem åren mellan 2007 och Specialistläkarna ökade med knappt två procent, och med över sex procent under femårsperioden. Barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård ökade med drygt en procent, och med fyra procent under fem år. Tillgången på sjuksköterskor ökade med en halv procent under ett år och med nära fyra procent under fem år. Undantaget var specialistsjuksköterskorna, som minskade med en procent mellan 2011 och 2012 samt med sex procent mellan 2007 och Medianåldern var för samtliga grupper utom för specialistsjuksköterskor på samma nivå de senaste åren (tabell 2). För specialistsjuksköterskor ökade emellertid medianåldern med ett halvt till ett år per kalenderår. Antalet nybörjarplatser på utbildningar till barnmorska, läkare och sjuksköterska ökade mellan 2009 och 2013 (tabell 3). Tabell 1. Antal barnmorskor, läkare och sjuksköterskor sysselsatta i hälsooch sjukvård. Antal och antal per invånare (november 2012) samt förändring i antal per invånare (sedan 2011 och 2007) i antal och procentuellt. Yrke Antal Antal per invånare Förändring i antal per sedan 2011 Förändring i antal per sedan 2007 Barnmorskor Läkare Därav specialistläkare Sjuksköterskor Därav specialistsjuksköterskor Tabell 2. Medianålder för barnmorskor, läkare och sjuksköterskor 1995, 2007 och Yrkesexamen Barnmorska Läkare Därav specialistläkare Sjuksköterska Därav specialistjuksköterska NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

12 Tabell 3. Antal nybörjarplatser på utbildningar för barnmorskor, läkare och sjuksköterskor Yrkesexamen Barnmorska Läkare Sjuksköterska Källa: Universitetskanslerämbetet, hämtad Barnmorskor Det fanns sysselsatta barnmorskor år 2012 (tabell 4). Av dessa var 90 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 87 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 4. Barnmorskor sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Inflödet till barnmorskeyrket kom nästan uteslutande från nyexaminerade med svensk utbildning [5]. Antalet nybörjarplatser på barnmorskeprogrammet hade ökat från omkring tvåhundra platser för tio år sedan till omkring trehundra platser år 2013 (tabell 3). Antalet som erhöll svensk legitimation med utbildning i annat land var färre än tio personer om året de senaste fem åren [5]. Av de som tagit examen som barnmorska arbetade 95 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Varje år utvandrar ett mindre antal barnmorskor. Återinvandringen av svenska barnmorskor som året innan arbetat i annat land låg på samma nivå, färre än tjugo personer årligen [5]. Socialstyrelsen uppskattar nettomigrationen att ligga på noll. Det årliga nettoflödet mellan sysselsättningar inom och utanför hälso- och sjukvård medför att en halv procent årligen av de sysselsatta barnmorskorna lämnade andra sysselsättningar för att övergå till sysselsättning inom hälsooch sjukvården [5]. Det främst utflödet av barnmorskor utgjordes av pensioneringar. Dagens pensionsavgångar om 160 personer årligen beräknas öka till omkring 270 personer år 2020 [5]. Medianåldern för barnmorskor ökade från 43 år till 50 år mellan 1995 och 2012 (tabell 2). 12 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

13 Män utgjorde mindre än en procent av de sysselsatta barnmorskorna år 2012 [3]. Ytterligare data för barnmorskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Läkare Det fanns sysselsatta läkare år 2012 (tabell 5). Av dessa var 90 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 80 procent i verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 5. Läkare och specialistläkare sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Antal Antal per invånare Antal per invånare Därav specialistläkare Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Av de sysselsatta läkarna var 91 procent legitimerade läkare. De återstående, icke legitimerade läkarna utgjordes huvudsakligen av läkare som genomförde sin allmäntjänstgöring (AT-läkare) samt av läkare utbildade i annat land under provtjänstgöring, eller med beslut av Socialstyrelsen om legitimationsvillkor [2]. Av läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård 2012 var 76 procent utbildade i Sverige och 24 procent i annat land (tabell 17). Det redovisas ytterligare i kapitlet om migration. Antalet nyutbildade läkare som var sysselsatta i hälso- och sjukvård inom ett år efter examen, ökade från runt om året vid nittiotalets mitt till år 2012 [5]. Antalet nybörjarplatser vid läkarprogrammet ökade från omkring tusen platser för tio år sedan till strax över platser år 2013 (tabell 5). Antalet svenska studerande som läste till läkare i annat land ökade också under de åren, vilket diskuteras i kapitlet om migration. Av de som tagit examen som läkare i Sverige arbetade 94 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Det främst utflödet av läkare utgörs av pensioneringar. Dagens pensionsavgångar om strax under femhundra personer årligen de senaste fem åren beräknas öka till över ett tusen pensionerade läkare årligen runt år Därefter sjunker pensionsavgångarna åter [5]. Sverige hävdar sig väl internationellt vad gäller antal läkare per invånare, som framgår av tabell 6. Sverige hade den femte högsta läkartät- NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

14 heten i EU-/EES-området år Tillväxttakten under de senaste fem åren har varit på samma nivå som de övriga fyra länderna med högst läkartäthet. Tabell 6. Antal läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård per invånare i EU-/EES-området, Österrike Norge Litauen Sverige Schweiz Bulgarien Tyskland Italien n/a 368 n/a n/a 385 Spanien Tjeckien Island Estland Lettland Ungern Frankrike n/a n/a n/a Cypern Kroatien Belgien Irland n/a n/a n/a Slovenien Polen Storbritannien n/a Rumänien n/a Danmark n/a n/a n/a Finland 272 n/a n/a n/a n/a Slovakien n/a n/a n/a n/a n/a Källa EUROSTAT, hämtad Medianåldern för läkare var oförändrat 48år mellan 2007 och 2012 (tabell 2). Kvinnor utgjorde 46 procent av de sysselsatta läkarna år 2012 [3]. Socialstyrelsen har i en tidigare rapport visat att kvinnor utgör majoriteten av läkare under 40 år, medan männen utgör flertalet bland äldre läkare [6]. Ytterligare data för läkare finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Specialistläkare Det fanns sysselsatta specialistläkare år 2012 (tabell 5). Av dessa var 91 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 79 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [4]. Av alla specialistläkare hade 25 procent mer än ett specialistbevis [4]. I rapporten kategoriseras därför specialistläkare efter sitt senast erhållna specialistbevis. Fördelningen av läkare för de största specialiteterna framgår av tabell NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

15 Tabell 7. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antal och antal per , fördelade på de tolv största specialiteterna samt andel (%) kvinnor inom varje specialitet (november 2012). Specialitet Antal Antal per invånare Andel (%) av samtliga specialiteter Andel (%) kvinnor inom specialiteten Allmänmedicin Psykiatri Anestesi och intensivvård Internmedicin Obstetrik och gynekologi Kirurgi Ortopedi Medicinsk radiologi Barn- och ungdomsmedicin Kardiologi Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Övriga TOTAL Socialstyrelsen har i sin prognos över sysselsatta i hälso- och sjukvården pekat på att specialistgrupper med förväntat höga pensionsavgångar, som allmänläkare och psykiatriker, under de kommande åren är beroende av fortsatt migration av läkare utbildade i annat land till svensk hälso- och sjukvård [5]. Specialistgrupper med låg medianålder och tilltagande antal ST-tjänster under senare år, som internmedicin, kirurgi och medicinsk radiologi, är däremot inte beroende av tillskott av läkare från andra länder. Migrationen av hälso- och sjukvårdspersonal redovisas i ett eget kapitel. Socialstyrelsen har tidigare framhållit att för att behålla nuvarande nivå av geriatriker fordras utöver nuvarande utbildningstakt att ytterligare drygt 200 utbildas fram till år 2025 [8]. För att dessutom kunna utveckla geriatrisk kompetens och verksamhet skulle det behövas ytterligare cirka 350 geriatriker fram till år 2025, utöver dem som redan prognostiseras med nuvarande utbildningstakt. Socialstyrelsen ansåg därför att det vore nödvändigt att inrätta fler ST-tjänster i geriatrik och förordar en ökning med STtjänster i geriatrik per år. Emellertid har utbildningstakten fortsatt legat på oförändrad nivå, ca 30 nya geriatriker per år [4] (tabell 8). Tabell 8. Antal utfärdade specialistbevis inom geriatrik Landstingen har en lagfäst självstyrande roll att planera för läkares specialisttjänstgöring. Socialstyrelsen ansåg emellertid att landstingens planering vad gäller specialiteterna allmänmedicin, geriatrik och psykiatri med utgångspunkt från befolkningens behov har stora brister [8]. Därför föreslogs att huvudmännen tillsammans skulle se över tillsättningen av ST-tjänster i NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

16 geriatrik och säkerställa behovet av fortbildning och specialisering inom både geriatrik och allmänmedicin. Läkarförbundet har i en senare rapport fäst uppmärksamheten på problem med utbildningen av tillräckligt många specialister inom primärvård [9]. Förbundet föreslår samordningsinsatser på nationell nivå för att få underlag för att bedöma framtida dimensionering av ST-tjänster inom allmänmedicin. Vidare föreslog förbundet, på landstingsnivå, att studierektorsorganisationen får ansvar för planering och prioritering av specialiseringstjänstgöring. Andelen kvinnor ökar bland de specialiserade läkarna. De utgjorde 42 procent av de sysselsatta specialiserade läkarna 2012, mot 31 procent år I några specialistgrupper som obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin och psykiatri utgör de kvinnliga specialisterna mer än hälften av gruppen (tabell 7). Medianåldern för specialistläkare ökade något, från 53 år till 54 år, mellan åren 2007 och 2012 (tabell 2). Ytterligare data för specialistläkare finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2, 4]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Sjuksköterskor Det fanns sysselsatta sjuksköterskor år 2012 (tabell 9). Av dessa var 88 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 86 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 9. Sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Sjuksköterskor Antal Antal per invånare Därav specialistsjuksköterskor Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Inflödet till sjuksköterskeyrket kom nästan uteslutande från nyexaminerade med svensk utbildning [5]. Antalet nybörjarplatser på programmet har legat runt fem tusen platser de senaste tio åren och ökat något de senaste åren till nybörjarplatser år 2013 (tabell 3). Regeringen hade avsatt medel för fortsatt utökning av antalet nybörjarplatser på sjuksköterskeprogrammet under 2015 [5]. I december 2014 beslutade emellertid riksdagens utbildningsutskott att inte utöka antalet nybörjarplatser på grundutbildningen och 16 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

17 att istället satsa på fler utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor och barnmorskor [11]. Av de som tog examen som sjuksköterska mellan 2007 och 2011 arbetade 95 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Ett tillskott om sjuksköterskor tillkommer varje år genom återinvandring av personer som året innan arbetat i annat land [5]. Utflödet av sjuksköterskor består huvudsakligen av pensionsavgångarna, som förväntas stiga fram till år 2020 för att därefter minska [5]. För närvarande lämnar strax under sjuksköterskor årligen genom pensionsavgångar. Runt en halv procent av sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvård går varje år över till sysselsättning inom andra näringsgrenar. Dessutom övergår något under trehundra sjuksköterskor genom vidareutbildning till andra legitimerade yrken inom hälso- och sjukvård, främst till barnmorskeyrket. Personer som utbildat sig till sjuksköterskor stannar i hög grad kvar inom hälso- och sjukvård (tabell 10). Vad som däremot inte kan beläggas är i vilken grad de som utbildats till sjuksköterskor arbetar med omvårdnad och behandling och i vilken utsträckning de arbetar med andra uppgifter, som vårdutveckling, IT eller administration inom hälso- och sjukvård. Tabell 10. Andel (%) sysselsatta i hälso- och sjukvård eller i annan näring eller utflyttade från landet av samtliga sjuksköterskor, fem år efter utexaminering från sjuksköterskeprogrammet ( ) samt tio år efter examinering ). Antal år efter examen som sjuksköterska Sysselsatt inom svensk hälso- och sjukvård som sjuksköterska eller som legitimerad i annat yrke Fem år efter examen 91 6 Tio år efter examen 87 9 Sysselsatt inom annan näringsgren eller utflyttad från Sverige I takt med att andelen äldre ökar i befolkningen så har andelen sjuksköterskor sysselsatta med vård och omsorg av äldre och öppna sociala insatser för äldre ökat. År 2012 var tretton procent av alla sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvård, personer, verksamma inom äldreomsorgen [2]. Av dessa var 82 procent sysselsatta i offentlig regi. Sverige hävdar sig väl internationellt vad gäller antal sjuksköterskor per invånare (tabell 11). Sverige hade den femte högsta sjukskötersketätheten i EU-/EES-området. Däremot hade Sverige lägre tillväxttakt vad gäller sjukskötersketäthet, ca två procent mellan åren 2006 och 2011, än vad de andra fyra länderna i toppen av tabellen har. Medianåldern för sjuksköterskor ökade något mellan 1995 och 2012, från 43 år till 46 år, men har varit oförändrad de fem åren mellan 2007 och 2012 (tabell 2). Män utgjorde tretton procent av de sysselsatta sjuksköterskorna år 2012 mot åtta procent år 1995 [3]. Ytterligare data för sjuksköterskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistik- NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

18 databas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Tabell 11. Antal sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård per invånare i EU-/EES-området, Land Schweiz Norge Island Tyskland Sverige Finland Slovenien Storbrittanien Tjeckien Österrike Litauen Ungern Estland Kroatien Rumänien Spanien Polen Litauen Bulgarien Danmark n/a n/a Litauen Källa: EUROSTAT, hämtat Specialistsjuksköterskor Det fanns sysselsatta specialistsjuksköterskor år 2012 (tabell 9). Av dessa var 85 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 87 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Som framgår av tabell 1, är specialistsjuksköterskorna den enda av de redovisade grupperna som minskar i förhållande till befolkningen. Inom gruppen sjuksköterskor har andelen med specialistutbildning sjunkit sedan 1995 då Socialstyrelsens inledde dataserien (tabell 12). De senaste fem åren, har andelen med specialistutbildning sjunkit från 50 procent av alla sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård år 2007 till 46 procent år Tabell 12. Antal och andel (%) av samtliga sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård som är specialistsjuksköterskor, Antal sjuksköterskor Därav antal specialistsjuksköterskor Andel (%) specialistsjuksköterskor Skillnaderna är emellertid stora mellan olika grupper av specialiteter. Det är framförallt gruppen sjuksköterskor specialiserade inom internmedicin och kirurgi som minskat samt specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård [6]. 18 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

19 Socialstyrelsen har uppmärksammat detta i tidigare rapporter och pekat på ett antal bakomliggande orsaker [6, 7]: Svaga ekonomiska incitament för sjuksköterskor att vidareutbilda sig, då bidrag under utbildningstid och förändrade löner efter specialisering inte motsvarat de kostnader sjuksköterskor dragit på sig under utbildningstiden. Arbetsuppgifterna efter avslutad specialisering har för många tidigare inte skiljt sig nämnvärt från de arbetsuppgifter man tidigare haft. Förändrade kliniska krav på specialistsjuksköterskornas kompetens, som föranlett att lokala eller regionala vidareutbildningar har prioriterats framför utbildningar som leder till en skyddad specialistbeteckning. Förändringarna av sjuksköterskeutbildningen och av specialistutbildningarnas anknytning till grundutbildningen. Exempelvis utgjorde vidareutbildningen till specialiserad sjuksköterska i medicinsk och kirurgisk sjukvård tidigare i två perioder ett block i direkt anslutning till grundutbildningen. Vad gäller ekonomiska incitament och karriärutveckling för specialiserade sjuksköterskor, redovisade Socialstyrelsen i sin förra årsrapport en enkät till landstingen om utbildningsförmåner för sjuksköterskor i specialistutbildning samt förändrad lön och arbetsuppgifter efter avslutad specialistutbildning [6]. Den visade att ett antal landsting och regioner hade börjat utveckla utbildningstjänster för att stimulera till ökat antal specialistutbildade sjuksköterskor. Under det gångna året har flera landsting och regioner infört olika former av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor [11]. Det innebär att sjuksköterskor kan söka en utbildningstjänst med lön enligt kollektivavtal under hela studietiden. En ny roll som avancerad specialistsjuksköterska har också introducerats inom hälso- och sjukvården, inom utbildning och som klinisk roll. Det innebär att specialiserade sjuksköterskor i högre utsträckning kommer att få förändrade roller och arbetsuppgifter i förhållande till icke-specialiserade sjuksköterskor. Tabell 13 redovisar korrelationen mellan studieordning och sjuksköterskors val att specialisera sig eller inte 2. En korrelation är emellertid inte det samma som samband. Både studieordningar och karriärval påverkas till exempel av förändringar inom hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt. Ett exempel är att medan specialistutbildningarna tidigare var den dominerande formen för fortsatt utbildning för sjuksköterskor, så öppnade sjuksköterskeutbildningens integrering med annan yrkesutbildning på universitets- och högskolenivå flera möjligheter för sjuksköterskor att gå vidare med akademiska påbyggnadsutbildningar och andra karriärvägar. En beskrivning av de olika studieordningarna finns i Socialstyrelsens rapport Tillgång på specialistsjuksköterskor 2012 [3]. Kortfattat medförde studieordning 2 i tabell 12 att det krävdes gymnasieexamen för tillträde till utbildningen, som motsvarade 80 högskolepoäng, medan studieordning 3 omfattade 120 högskolepoäng vara 60 inom karaktärsämnet omvårdnad. 2 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

20 Tabell 13. Andel (%) med specialistbevis ett, tre, fem respektive tio år efter examen från sjuksköterskeprogrammet i de tre senaste studieordningarna, Studieordning (antal examinerade totalt) Studieordning 1(examensår ) N= Studieordning 2(examensår ) N= Studieordning 3(examensår ) N= år efter examen 3 år efter examen 5 år efter examen 10 år efter examen Medianålder för samtliga specialistsjuksköterskor var 54 år. Den har ökat med ett år under de senaste fem åren. Grupper med hög andel äldre är specialistsjuksköterskor inom internmedicin eller kirurgi där andelen som är över 55 år utgör 86 procent av alla samt sjuksköterskor i psykiatrisk vård där de utgör 52 procent. De specialiserade sjuksköterskor som har högst andel i åldersgruppen under 45 år är ambulanssjuksköterskor (79 procent) och sjuksköterskor inom hälsovård för barn och ungdom (40 procent). Män utgjorde 13 procent av de sysselsatta specialistsjuksköterskorna år 2012 mot åtta procent år 1995 [3]. Bland distriktssjuksköterskor, barn- och ungdomssjuksköterskor och sjuksköterskor specialiserade inom vård och omsorg av äldre är andelen män bara tre procent, medan andelen män är 61 procent bland ambulanssjuksköterskor och 34 procent bland psykiatrisjuksköterskor. Ytterligare data för specialistsjuksköterskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapport [3]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Regionala skillnader Skillnader i tillgång till personalgrupper för hälso- och sjukvård mellan sjukvårdsregionerna säger i sig inget om skillnader i vårdbehov eller om skillnader i omfång eller kvalitet av de sjukvårdstjänster som erbjuds i regionen. Tabell 14. Barnmorskor, läkare och specialistläkare samt sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård. Antal och antal per invånare i Sveriges sjukvårdsregioner (november 2012). Region: Uppsala- Yrke Norra Örebro Stockholm Västsverige Sydöstra Södra Riket Barnmorska Läkare Specialistläkare Sjuksköterska Specialistsjuksköterska NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2008 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Svenska läkarstudenter i utlandet. Enkätundersökning våren 2005

Svenska läkarstudenter i utlandet. Enkätundersökning våren 2005 Svenska läkarstudenter i utlandet Enkätundersökning våren 2005 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning

Läs mer

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES

Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Läkarna och EU/ EES Information om läkares möjligheter att arbeta inom EU/EES Sveriges läkarförbund 2010 Läkarna och EU/EES 1 Innehåll Läkarna och EU/EES 2 Den fria rörligheten 2 Yrkeskvalifikationsdirektivet

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027

Rapport 2013. Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Rapport 2013 Arbetsmarknadsprognos 2012-2027 Sveriges läkarförbund 2013 Thomas Parker, utredare, Sveriges läkarförbund Åsa Jaktlund, statistiker Sveriges läkarförbund Sveriges läkarförbund Box 5610, 114

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Kompetens och kompetens försörjning

Kompetens och kompetens försörjning Kompetens och kompetens försörjning För att kunna bedriva vård och omsorg som motsvarar målen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, och socialtjänstlagen (2001:453), SoL, krävs en gedigen yrkeskompetens

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet

Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Läkarutbildningen men sen då? SYLF:s syn på AT och introduktionen till yrkeslivet Vägen till specialistbevis i dagens system Grundutbildning 5,5 år Allmäntjänstgöring minimum 1,5 år Specialiseringstjänstgöring

Läs mer

Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2018

Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2018 DNR 10/2921 2010-06-15 1 (11) Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Jenny O Connor Planeringsunderlag avseende specialisttandvårdens utveckling till år 2018 Sammanfattning

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014

SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 SJUKVÅRDSLYFT MED TRAINEEJOBB OCH UTBILDNING STEFAN LÖFVEN CARIN JÄMTIN MAGDALENA ANDERSSON MIKAEL DAMBERG 12 AUGUSTI 2014 VÅRA UTMANINGAR Hög arbetsbelastning och för mycket administration Framtida kompetensförsörjning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården

Personaltäthetsmodellen. Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landstingens och regionernas personalresurser inom hälso- och sjukvården Landsting och regioner har behov av att hitta bra mått för uppföljning och jämförelser inom personalområdet. Jämförelser mellan

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Oförändrad tillgång på specialisttandläkare

Oförändrad tillgång på specialisttandläkare VETENSKAP & KLINIK Oförändrad tillgång på specialisttandläkare Bengt Sjödin odont dr, tandvårdsdir, Örebro läns landsting E-post: bengt.sjodin @orebroll.se Christer Engström docent, ötdl, Folktandvården

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län januari 2015 Färre sökande ut i arbete Under januari 2015 påbörjade 1 010 personer av de inskrivna

Läs mer

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.

6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje

HSF Ref 1500/600 Box 12081 102 23 STOCKHOLM Norrtälje kommun/ Tio hundranämnden Box 804 761 28 Norrtälje ÖVERBLICK ÖVER PATIENTGRUPPER OCH KOSTNADSANSVAR INOM VÅRDVAL FÖR SOMATISK SPECIALISTVÅRD Denna sammanställning är en vägledning för fakturering av vårdkostnader gällande de olika patientkategorierna inom

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar 2012-06-26 Dnr: 22501/2011 1(6) Avdelningen för regler och tillstånd Mariana Näslund Blixt mariana.blixt@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss - Förslag till föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18

Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR. Information i personalutskottet 2015-02-18 Kompetens som specialistsundersköterska och valideringsprocessen i VGR Information i personalutskottet 2015-02-18 Begreppet Specialistundersköterska Begrepp som används av YH-myndigheten för att visa att

Läs mer

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ersätt med din rubrik... Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Villkor för landstingsfinansierad tandvård... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Sammanfattning... 4 Slutsats... 4 Organisationsform... 4 Hur

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer

Karies hos barn och ungdomar

Karies hos barn och ungdomar 2015-03-11 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Andreas Cederlund Andreas.cederlund@socialstyrelsen.se Artikelnummer 2015-3-20 Korrigerad 2015-04-07: Tabell 4, Andel kariesfria approximalt för region

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14

Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2015. Rapport 2015:14 Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2015 Rapport 2015:14 Halvårsrapport januari - juni 2015 Register för företag som utstationerar arbetstagare

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län

Rapport. Mars 2010. Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Rapport Mars 21 Befolkning & flyttmönster i Jämtlands län Omslagsbilder Ingång till hus. Foto: Marie Birkl. Par i kök. Foto: Tina Stafrén. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län, avdelningen för Hållbar

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar

AT- och ST-läkares önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar AT- och s önskemål om kompetens och kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivningar Rapport avseende Stockholm Kristina Alexanderson Anna Ekmer Elin Hinas Christina Lindholm Anna Löfgren Sektionen för

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer