Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård"

Transkript

1 Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Artikelnummer Publicering februari 2015

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor samt tandläkare och tandhygienister. Rapporten sträcker sig till och med Den skenbara eftersläpningen beror på att sysselsättningsdata hämtas genom SCB från Skatteverkets deklarationsdata. Data om anställning och inkomst för november månad 2012 inhämtas därför under 2013 och bearbetas under Till uppdraget har Socialstyrelsen knutit en referensgrupp för hälso- och sjukvårdsområdet och en referensgrupp för tandvårdsfrågor som båda har bidragit till rapporten. Hälso- och sjukvårdens referensgrupp består av representanter från Universitetskanslerämbetet, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Svenska Barnmorskeförbundet, Svensk Sjuksköterskeförening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Praktikertjänst och Vårdföretagarna. Tandvårdens referensgrupp består av företrädare för Sveriges Folktandvårdsförening, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandhygienistförening, Praktikertjänst samt Sveriges Privattandläkarförening. Rapporten har utarbetats av Magnus Göransson och Hans Schwarz. Ansvarig enhetschef för uppdraget var Martin Sparr. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Att tänka på Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Översikt...11 Barnmorskor...12 Läkare...13 Specialistläkare...14 Sjuksköterskor...16 Specialistsjuksköterskor...18 Regionala skillnader...20 Migration...21 EU-samarbete kring migration och tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal...25 Tillgång på tandvårdspersonal Tandläkare...27 Specialisttandläkare...30 Tandhygienister...30 Efterfrågan Arbetsmarknadsläget...33 Socialstyrelsens bedömning Förteckning över tabeller Förteckning över figurer...41 Referenser Bilaga 1. Definitioner, begränsningar och brister samt centrala termer... 43

6

7 Sammanfattning Tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor fortsätter att öka. I förhållande till befolkningen har tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård ökat med två procent mellan 2011 och 2012 och med tio procent under de fem åren mellan 2007 och Specialistläkarna har ökat med knappt två procent, och med över sex procent under femårsperioden. Barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård har ökat med drygt en procent, och med fyra procent under fem år. Tillgången på sjuksköterskor har ökat med en halv procent under ett år och med nära fyra procent under fem år. Undantaget är specialistsjuksköterskorna, som minskat med en procent mellan 2011 och 2012 samt med sex procent mellan 2007 och Inom tandvården har antalet tandläkare och specialisttandläkare sysselsatta i tandvård i förhållande till befolkningen varit oförändrad mellan 2011 och Antalet tandhygienister har ökat något. Samtidigt ökar efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal mer än vad tillgången ökar. Socialstyrelsens analys av efterfrågan visar att efterfrågan överstiger tillgången för alla specialiserade läkare samt för både specialiserade och icke specialiserade sjuksköterskor. Tillgång och efterfrågan på tandläkare och tandhygienister är emellertid övervägande i balans. Arbetslösheten är låg för samtliga personalgrupper. Rörligheten mellan länder inom EU- och EES-området har ökat både för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens personalgrupper, främst läkare. De inflyttade är fler än de utflyttade för alla undersökta grupper. Hälso- och sjukvården är starkt beroende av inflödet av läkare utbildade i annat land. Antalet svenska studerande för läkar- och tandläkaryrkena i annat land ökar för varje år. Arbetsmarknadsläget i oktober 2014 kännetecknas av att efterfrågan överstiger tillgången på många personalgrupper, i synnerhet specialiserade läkare och sjuksköterskor. Fler landsting än tidigare bedömde att det råder balans mellan tillgång och efterfrågan på tandläkare och tandhygienister. Socialstyrelsen bedömer att Tillgången på läkare, framförallt yrkeserfarna läkare och specialistläkare och i synnerhet specialister i allmänmedicin och psykiatri, är fortsatt otillräcklig. Läkare utbildade i annat land kommer även framöver att utgöra ett viktigt tillskott till hälso- och sjukvården. Arbetsmarknaden för grundutbildade sjuksköterskor präglas i allt högre grad av otillräcklig tillgång. Efterfrågan överstiger tillgången på specialiserade sjuksköterskor, framförallt inom psykiatrisk vård, anestesi- och intensivvård, operationssjukvård och geriatrisk vård. Tillgången på barnmorskor är otillräcklig och obalansen förväntas tillta framöver, men den regionala variationen är stor. Arbetsmarknaden för tandläkare utvecklas mot balans mellan efterfrågan och tillgång. Arbetsmarknaden för tandhygienister är övervägande i balans. NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

8 8 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

9 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen rapportera bedömningar av tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor, samt tandläkare och tandhygienister. Sedan den 31 januari 2014 då föregående årsrapport avlämnades till regeringen har följande statistikunderlag tagits fram, som denna rapport i huvudsak bygger på: Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal Officiell statistik om antal legitimerade (2013) och arbetsmarknadsstatus (2012) [1] Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2012 [2] Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2012 [3] Tillgång på specialistläkare, 2012 [4] Prognos över sysselsatta hälso- och sjukvården samt tandvården, åren 2012 till 2025, 2014 [5] I årets rapport redovisas yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvårdsområdet i bokstavsordning: barnmorskor, läkare och sjuksköterskor. Röntgensjuksköterskor var tidigare en av flera grupper specialistsjuksköterskor, men är sedan flera år en egen legitimerad yrkesgrupp, som inte ingår i de grupper som Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att bevaka. Socialstyrelsen har under en övergångsperiod bevakat tillgången, då en stor del av gruppen utgjorts av specialistsjuksköterskor. I och med årets rapport upphör den bevakningen. Stora delar av statistiken som ligger till grund för rapporten är tillgänglig genom Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

10 Att tänka på Tillgångsstatistiken ger uppgifter om till vilken näringsgren den arbetsplats kategoriseras som en individ arbetar vid, men inte om vad personen verkligen har för arbetsuppgifter. Begreppet sysselsatt i hälso- och sjukvård avser att personen är anställd vid en arbetsplats som klassificerats som hälso- och sjukvård, omsorg och sociala tjänster, tandvård etc. En utförlig beskrivning av de näringsgrenar som omfattas av begreppet finns i rapporten Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. Alla som utfört avlönat arbete under minst fyra timmar i november månad 2012 kategoriseras som sysselsatta. Tillgångsstatistiken tar inte hänsyn till sysselsättningsgrad. En jämförelse med data från den arbetstidsenkät som Socialstyrelsen genomförde 2010 visar emellertid att en person sysselsatt i hälso- och sjuk-vård som sjuksköterska eller läkare grovt sett motsvarar en heltidsekvivalent (ett statistiskt mått som motsvarar en heltidstjänst). Det redovisas utförligare i rapportens bilaga 3. I rapporten jämförs uppgifter om utbildning, sysselsättning och efterfrågan trots att de olika datakällorna inte avser samma tidpunkter. Statistiken över individers sysselsättning från Statistiska centralbyrån beskriver arbetsmarknaden under november Socialstyrelsens statistik om antal legitimerade beskriver tiden fram till 31 december Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät avser oktober månad Specialiserade läkare, tandläkare och sjuksköterskor har ibland mer än en specialitet. I Socialstyrelsens statistik avses alltid den senaste specialiseringen. Tabellfält med färre individer än 3 betecknas med x, medan fält där data saknas betecknas med n/a En mer omfattande beskrivning av metodproblem, termer och definitioner för den statistik som utgör underlag för rapporten finns i rapportens bilaga 1 och i Socialstyrelsens publikation Statistik om hälso- och sjukvårdspersonal [1]. 10 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

11 Tillgång på hälso- och sjukvårdspersonal Översikt Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare fortsatte att öka (tabell 1). I förhållande till befolkningen ökade tillgången på läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård med två procent mellan 2011 och 2012 och med tio procent under de fem åren mellan 2007 och Specialistläkarna ökade med knappt två procent, och med över sex procent under femårsperioden. Barnmorskor sysselsatta i hälso- och sjukvård ökade med drygt en procent, och med fyra procent under fem år. Tillgången på sjuksköterskor ökade med en halv procent under ett år och med nära fyra procent under fem år. Undantaget var specialistsjuksköterskorna, som minskade med en procent mellan 2011 och 2012 samt med sex procent mellan 2007 och Medianåldern var för samtliga grupper utom för specialistsjuksköterskor på samma nivå de senaste åren (tabell 2). För specialistsjuksköterskor ökade emellertid medianåldern med ett halvt till ett år per kalenderår. Antalet nybörjarplatser på utbildningar till barnmorska, läkare och sjuksköterska ökade mellan 2009 och 2013 (tabell 3). Tabell 1. Antal barnmorskor, läkare och sjuksköterskor sysselsatta i hälsooch sjukvård. Antal och antal per invånare (november 2012) samt förändring i antal per invånare (sedan 2011 och 2007) i antal och procentuellt. Yrke Antal Antal per invånare Förändring i antal per sedan 2011 Förändring i antal per sedan 2007 Barnmorskor Läkare Därav specialistläkare Sjuksköterskor Därav specialistsjuksköterskor Tabell 2. Medianålder för barnmorskor, läkare och sjuksköterskor 1995, 2007 och Yrkesexamen Barnmorska Läkare Därav specialistläkare Sjuksköterska Därav specialistjuksköterska NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

12 Tabell 3. Antal nybörjarplatser på utbildningar för barnmorskor, läkare och sjuksköterskor Yrkesexamen Barnmorska Läkare Sjuksköterska Källa: Universitetskanslerämbetet, hämtad Barnmorskor Det fanns sysselsatta barnmorskor år 2012 (tabell 4). Av dessa var 90 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 87 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 4. Barnmorskor sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Inflödet till barnmorskeyrket kom nästan uteslutande från nyexaminerade med svensk utbildning [5]. Antalet nybörjarplatser på barnmorskeprogrammet hade ökat från omkring tvåhundra platser för tio år sedan till omkring trehundra platser år 2013 (tabell 3). Antalet som erhöll svensk legitimation med utbildning i annat land var färre än tio personer om året de senaste fem åren [5]. Av de som tagit examen som barnmorska arbetade 95 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Varje år utvandrar ett mindre antal barnmorskor. Återinvandringen av svenska barnmorskor som året innan arbetat i annat land låg på samma nivå, färre än tjugo personer årligen [5]. Socialstyrelsen uppskattar nettomigrationen att ligga på noll. Det årliga nettoflödet mellan sysselsättningar inom och utanför hälso- och sjukvård medför att en halv procent årligen av de sysselsatta barnmorskorna lämnade andra sysselsättningar för att övergå till sysselsättning inom hälsooch sjukvården [5]. Det främst utflödet av barnmorskor utgjordes av pensioneringar. Dagens pensionsavgångar om 160 personer årligen beräknas öka till omkring 270 personer år 2020 [5]. Medianåldern för barnmorskor ökade från 43 år till 50 år mellan 1995 och 2012 (tabell 2). 12 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

13 Män utgjorde mindre än en procent av de sysselsatta barnmorskorna år 2012 [3]. Ytterligare data för barnmorskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Läkare Det fanns sysselsatta läkare år 2012 (tabell 5). Av dessa var 90 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 80 procent i verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 5. Läkare och specialistläkare sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Antal Antal per invånare Antal per invånare Därav specialistläkare Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Av de sysselsatta läkarna var 91 procent legitimerade läkare. De återstående, icke legitimerade läkarna utgjordes huvudsakligen av läkare som genomförde sin allmäntjänstgöring (AT-läkare) samt av läkare utbildade i annat land under provtjänstgöring, eller med beslut av Socialstyrelsen om legitimationsvillkor [2]. Av läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård 2012 var 76 procent utbildade i Sverige och 24 procent i annat land (tabell 17). Det redovisas ytterligare i kapitlet om migration. Antalet nyutbildade läkare som var sysselsatta i hälso- och sjukvård inom ett år efter examen, ökade från runt om året vid nittiotalets mitt till år 2012 [5]. Antalet nybörjarplatser vid läkarprogrammet ökade från omkring tusen platser för tio år sedan till strax över platser år 2013 (tabell 5). Antalet svenska studerande som läste till läkare i annat land ökade också under de åren, vilket diskuteras i kapitlet om migration. Av de som tagit examen som läkare i Sverige arbetade 94 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Det främst utflödet av läkare utgörs av pensioneringar. Dagens pensionsavgångar om strax under femhundra personer årligen de senaste fem åren beräknas öka till över ett tusen pensionerade läkare årligen runt år Därefter sjunker pensionsavgångarna åter [5]. Sverige hävdar sig väl internationellt vad gäller antal läkare per invånare, som framgår av tabell 6. Sverige hade den femte högsta läkartät- NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

14 heten i EU-/EES-området år Tillväxttakten under de senaste fem åren har varit på samma nivå som de övriga fyra länderna med högst läkartäthet. Tabell 6. Antal läkare sysselsatta i hälso- och sjukvård per invånare i EU-/EES-området, Österrike Norge Litauen Sverige Schweiz Bulgarien Tyskland Italien n/a 368 n/a n/a 385 Spanien Tjeckien Island Estland Lettland Ungern Frankrike n/a n/a n/a Cypern Kroatien Belgien Irland n/a n/a n/a Slovenien Polen Storbritannien n/a Rumänien n/a Danmark n/a n/a n/a Finland 272 n/a n/a n/a n/a Slovakien n/a n/a n/a n/a n/a Källa EUROSTAT, hämtad Medianåldern för läkare var oförändrat 48år mellan 2007 och 2012 (tabell 2). Kvinnor utgjorde 46 procent av de sysselsatta läkarna år 2012 [3]. Socialstyrelsen har i en tidigare rapport visat att kvinnor utgör majoriteten av läkare under 40 år, medan männen utgör flertalet bland äldre läkare [6]. Ytterligare data för läkare finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Specialistläkare Det fanns sysselsatta specialistläkare år 2012 (tabell 5). Av dessa var 91 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 79 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [4]. Av alla specialistläkare hade 25 procent mer än ett specialistbevis [4]. I rapporten kategoriseras därför specialistläkare efter sitt senast erhållna specialistbevis. Fördelningen av läkare för de största specialiteterna framgår av tabell NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

15 Tabell 7. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Antal och antal per , fördelade på de tolv största specialiteterna samt andel (%) kvinnor inom varje specialitet (november 2012). Specialitet Antal Antal per invånare Andel (%) av samtliga specialiteter Andel (%) kvinnor inom specialiteten Allmänmedicin Psykiatri Anestesi och intensivvård Internmedicin Obstetrik och gynekologi Kirurgi Ortopedi Medicinsk radiologi Barn- och ungdomsmedicin Kardiologi Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar Övriga TOTAL Socialstyrelsen har i sin prognos över sysselsatta i hälso- och sjukvården pekat på att specialistgrupper med förväntat höga pensionsavgångar, som allmänläkare och psykiatriker, under de kommande åren är beroende av fortsatt migration av läkare utbildade i annat land till svensk hälso- och sjukvård [5]. Specialistgrupper med låg medianålder och tilltagande antal ST-tjänster under senare år, som internmedicin, kirurgi och medicinsk radiologi, är däremot inte beroende av tillskott av läkare från andra länder. Migrationen av hälso- och sjukvårdspersonal redovisas i ett eget kapitel. Socialstyrelsen har tidigare framhållit att för att behålla nuvarande nivå av geriatriker fordras utöver nuvarande utbildningstakt att ytterligare drygt 200 utbildas fram till år 2025 [8]. För att dessutom kunna utveckla geriatrisk kompetens och verksamhet skulle det behövas ytterligare cirka 350 geriatriker fram till år 2025, utöver dem som redan prognostiseras med nuvarande utbildningstakt. Socialstyrelsen ansåg därför att det vore nödvändigt att inrätta fler ST-tjänster i geriatrik och förordar en ökning med STtjänster i geriatrik per år. Emellertid har utbildningstakten fortsatt legat på oförändrad nivå, ca 30 nya geriatriker per år [4] (tabell 8). Tabell 8. Antal utfärdade specialistbevis inom geriatrik Landstingen har en lagfäst självstyrande roll att planera för läkares specialisttjänstgöring. Socialstyrelsen ansåg emellertid att landstingens planering vad gäller specialiteterna allmänmedicin, geriatrik och psykiatri med utgångspunkt från befolkningens behov har stora brister [8]. Därför föreslogs att huvudmännen tillsammans skulle se över tillsättningen av ST-tjänster i NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

16 geriatrik och säkerställa behovet av fortbildning och specialisering inom både geriatrik och allmänmedicin. Läkarförbundet har i en senare rapport fäst uppmärksamheten på problem med utbildningen av tillräckligt många specialister inom primärvård [9]. Förbundet föreslår samordningsinsatser på nationell nivå för att få underlag för att bedöma framtida dimensionering av ST-tjänster inom allmänmedicin. Vidare föreslog förbundet, på landstingsnivå, att studierektorsorganisationen får ansvar för planering och prioritering av specialiseringstjänstgöring. Andelen kvinnor ökar bland de specialiserade läkarna. De utgjorde 42 procent av de sysselsatta specialiserade läkarna 2012, mot 31 procent år I några specialistgrupper som obstetrik och gynekologi, barn- och ungdomsmedicin och psykiatri utgör de kvinnliga specialisterna mer än hälften av gruppen (tabell 7). Medianåldern för specialistläkare ökade något, från 53 år till 54 år, mellan åren 2007 och 2012 (tabell 2). Ytterligare data för specialistläkare finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2, 4]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Sjuksköterskor Det fanns sysselsatta sjuksköterskor år 2012 (tabell 9). Av dessa var 88 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 86 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Tabell 9. Sjuksköterskor samt specialistsjuksköterskor sysselsatta i olika näringsgrenar. Antal och antal per invånare (november 2012). Hälso- och sjukvård Utbildning och administration Sjuksköterskor Antal Antal per invånare Därav specialistsjuksköterskor Antal Antal per invånare Annan näring Totalt Inflödet till sjuksköterskeyrket kom nästan uteslutande från nyexaminerade med svensk utbildning [5]. Antalet nybörjarplatser på programmet har legat runt fem tusen platser de senaste tio åren och ökat något de senaste åren till nybörjarplatser år 2013 (tabell 3). Regeringen hade avsatt medel för fortsatt utökning av antalet nybörjarplatser på sjuksköterskeprogrammet under 2015 [5]. I december 2014 beslutade emellertid riksdagens utbildningsutskott att inte utöka antalet nybörjarplatser på grundutbildningen och 16 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

17 att istället satsa på fler utbildningsplatser för specialistsjuksköterskor och barnmorskor [11]. Av de som tog examen som sjuksköterska mellan 2007 och 2011 arbetade 95 procent inom svensk hälso- och sjukvård inom ett år [5]. Ett tillskott om sjuksköterskor tillkommer varje år genom återinvandring av personer som året innan arbetat i annat land [5]. Utflödet av sjuksköterskor består huvudsakligen av pensionsavgångarna, som förväntas stiga fram till år 2020 för att därefter minska [5]. För närvarande lämnar strax under sjuksköterskor årligen genom pensionsavgångar. Runt en halv procent av sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvård går varje år över till sysselsättning inom andra näringsgrenar. Dessutom övergår något under trehundra sjuksköterskor genom vidareutbildning till andra legitimerade yrken inom hälso- och sjukvård, främst till barnmorskeyrket. Personer som utbildat sig till sjuksköterskor stannar i hög grad kvar inom hälso- och sjukvård (tabell 10). Vad som däremot inte kan beläggas är i vilken grad de som utbildats till sjuksköterskor arbetar med omvårdnad och behandling och i vilken utsträckning de arbetar med andra uppgifter, som vårdutveckling, IT eller administration inom hälso- och sjukvård. Tabell 10. Andel (%) sysselsatta i hälso- och sjukvård eller i annan näring eller utflyttade från landet av samtliga sjuksköterskor, fem år efter utexaminering från sjuksköterskeprogrammet ( ) samt tio år efter examinering ). Antal år efter examen som sjuksköterska Sysselsatt inom svensk hälso- och sjukvård som sjuksköterska eller som legitimerad i annat yrke Fem år efter examen 91 6 Tio år efter examen 87 9 Sysselsatt inom annan näringsgren eller utflyttad från Sverige I takt med att andelen äldre ökar i befolkningen så har andelen sjuksköterskor sysselsatta med vård och omsorg av äldre och öppna sociala insatser för äldre ökat. År 2012 var tretton procent av alla sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvård, personer, verksamma inom äldreomsorgen [2]. Av dessa var 82 procent sysselsatta i offentlig regi. Sverige hävdar sig väl internationellt vad gäller antal sjuksköterskor per invånare (tabell 11). Sverige hade den femte högsta sjukskötersketätheten i EU-/EES-området. Däremot hade Sverige lägre tillväxttakt vad gäller sjukskötersketäthet, ca två procent mellan åren 2006 och 2011, än vad de andra fyra länderna i toppen av tabellen har. Medianåldern för sjuksköterskor ökade något mellan 1995 och 2012, från 43 år till 46 år, men har varit oförändrad de fem åren mellan 2007 och 2012 (tabell 2). Män utgjorde tretton procent av de sysselsatta sjuksköterskorna år 2012 mot åtta procent år 1995 [3]. Ytterligare data för sjuksköterskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapporter [1,2]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistik- NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

18 databas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Tabell 11. Antal sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård per invånare i EU-/EES-området, Land Schweiz Norge Island Tyskland Sverige Finland Slovenien Storbrittanien Tjeckien Österrike Litauen Ungern Estland Kroatien Rumänien Spanien Polen Litauen Bulgarien Danmark n/a n/a Litauen Källa: EUROSTAT, hämtat Specialistsjuksköterskor Det fanns sysselsatta specialistsjuksköterskor år 2012 (tabell 9). Av dessa var 85 procent sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Av dessa var i sin tur 87 procent verksamma i offentlig regi, mot 96 procent år 1995 [2]. Som framgår av tabell 1, är specialistsjuksköterskorna den enda av de redovisade grupperna som minskar i förhållande till befolkningen. Inom gruppen sjuksköterskor har andelen med specialistutbildning sjunkit sedan 1995 då Socialstyrelsens inledde dataserien (tabell 12). De senaste fem åren, har andelen med specialistutbildning sjunkit från 50 procent av alla sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård år 2007 till 46 procent år Tabell 12. Antal och andel (%) av samtliga sjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård som är specialistsjuksköterskor, Antal sjuksköterskor Därav antal specialistsjuksköterskor Andel (%) specialistsjuksköterskor Skillnaderna är emellertid stora mellan olika grupper av specialiteter. Det är framförallt gruppen sjuksköterskor specialiserade inom internmedicin och kirurgi som minskat samt specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård [6]. 18 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

19 Socialstyrelsen har uppmärksammat detta i tidigare rapporter och pekat på ett antal bakomliggande orsaker [6, 7]: Svaga ekonomiska incitament för sjuksköterskor att vidareutbilda sig, då bidrag under utbildningstid och förändrade löner efter specialisering inte motsvarat de kostnader sjuksköterskor dragit på sig under utbildningstiden. Arbetsuppgifterna efter avslutad specialisering har för många tidigare inte skiljt sig nämnvärt från de arbetsuppgifter man tidigare haft. Förändrade kliniska krav på specialistsjuksköterskornas kompetens, som föranlett att lokala eller regionala vidareutbildningar har prioriterats framför utbildningar som leder till en skyddad specialistbeteckning. Förändringarna av sjuksköterskeutbildningen och av specialistutbildningarnas anknytning till grundutbildningen. Exempelvis utgjorde vidareutbildningen till specialiserad sjuksköterska i medicinsk och kirurgisk sjukvård tidigare i två perioder ett block i direkt anslutning till grundutbildningen. Vad gäller ekonomiska incitament och karriärutveckling för specialiserade sjuksköterskor, redovisade Socialstyrelsen i sin förra årsrapport en enkät till landstingen om utbildningsförmåner för sjuksköterskor i specialistutbildning samt förändrad lön och arbetsuppgifter efter avslutad specialistutbildning [6]. Den visade att ett antal landsting och regioner hade börjat utveckla utbildningstjänster för att stimulera till ökat antal specialistutbildade sjuksköterskor. Under det gångna året har flera landsting och regioner infört olika former av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor [11]. Det innebär att sjuksköterskor kan söka en utbildningstjänst med lön enligt kollektivavtal under hela studietiden. En ny roll som avancerad specialistsjuksköterska har också introducerats inom hälso- och sjukvården, inom utbildning och som klinisk roll. Det innebär att specialiserade sjuksköterskor i högre utsträckning kommer att få förändrade roller och arbetsuppgifter i förhållande till icke-specialiserade sjuksköterskor. Tabell 13 redovisar korrelationen mellan studieordning och sjuksköterskors val att specialisera sig eller inte 2. En korrelation är emellertid inte det samma som samband. Både studieordningar och karriärval påverkas till exempel av förändringar inom hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt. Ett exempel är att medan specialistutbildningarna tidigare var den dominerande formen för fortsatt utbildning för sjuksköterskor, så öppnade sjuksköterskeutbildningens integrering med annan yrkesutbildning på universitets- och högskolenivå flera möjligheter för sjuksköterskor att gå vidare med akademiska påbyggnadsutbildningar och andra karriärvägar. En beskrivning av de olika studieordningarna finns i Socialstyrelsens rapport Tillgång på specialistsjuksköterskor 2012 [3]. Kortfattat medförde studieordning 2 i tabell 12 att det krävdes gymnasieexamen för tillträde till utbildningen, som motsvarade 80 högskolepoäng, medan studieordning 3 omfattade 120 högskolepoäng vara 60 inom karaktärsämnet omvårdnad. 2 NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET

20 Tabell 13. Andel (%) med specialistbevis ett, tre, fem respektive tio år efter examen från sjuksköterskeprogrammet i de tre senaste studieordningarna, Studieordning (antal examinerade totalt) Studieordning 1(examensår ) N= Studieordning 2(examensår ) N= Studieordning 3(examensår ) N= år efter examen 3 år efter examen 5 år efter examen 10 år efter examen Medianålder för samtliga specialistsjuksköterskor var 54 år. Den har ökat med ett år under de senaste fem åren. Grupper med hög andel äldre är specialistsjuksköterskor inom internmedicin eller kirurgi där andelen som är över 55 år utgör 86 procent av alla samt sjuksköterskor i psykiatrisk vård där de utgör 52 procent. De specialiserade sjuksköterskor som har högst andel i åldersgruppen under 45 år är ambulanssjuksköterskor (79 procent) och sjuksköterskor inom hälsovård för barn och ungdom (40 procent). Män utgjorde 13 procent av de sysselsatta specialistsjuksköterskorna år 2012 mot åtta procent år 1995 [3]. Bland distriktssjuksköterskor, barn- och ungdomssjuksköterskor och sjuksköterskor specialiserade inom vård och omsorg av äldre är andelen män bara tre procent, medan andelen män är 61 procent bland ambulanssjuksköterskor och 34 procent bland psykiatrisjuksköterskor. Ytterligare data för specialistsjuksköterskor finns i Socialstyrelsens statistiska bakgrundsrapport [3]. Data kan också hämtas från Socialstyrelsens statistikdatabas över hälso- och sjukvårdspersonal som finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats. Regionala skillnader Skillnader i tillgång till personalgrupper för hälso- och sjukvård mellan sjukvårdsregionerna säger i sig inget om skillnader i vårdbehov eller om skillnader i omfång eller kvalitet av de sjukvårdstjänster som erbjuds i regionen. Tabell 14. Barnmorskor, läkare och specialistläkare samt sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor sysselsatta i hälso- och sjukvård. Antal och antal per invånare i Sveriges sjukvårdsregioner (november 2012). Region: Uppsala- Yrke Norra Örebro Stockholm Västsverige Sydöstra Södra Riket Barnmorska Läkare Specialistläkare Sjuksköterska Specialistsjuksköterska NATIONELLA PLANERINGSSTÖDET 2015

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2014 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2013 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte

Läs mer

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister 8000 Tandläkarsiffror 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1997 2002 2007 2012 I din hand håller du en presentation av hur Tandläkarsverige

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,

Läs mer

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2008 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2007 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

Kompetensbehov inom vården

Kompetensbehov inom vården Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur

Läs mer

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2006 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2009-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2012-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län oktober månad 2014 Fått arbete I oktober påbörjade 1 236 arbetssökande någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005 Utrikes födda anställda i landsting och regioner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens

Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Stöd för utveckling av psykoterapeutisk kompetens Slutrapport om statsbidrag till landstingen 2009 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

RAPPORT Utvärdering av Janusinfo år

RAPPORT Utvärdering av Janusinfo år RAPPORT Utvärdering av Janusinfo år 00-00 Del : Vilka webbplatsens användare är och vilken information de söker 00-0- Upprättad av: Frida Saarinen RAPPORT Utvärdering av Janusinfo år 00-00 Del 00-0- Konsult

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2015 Fått arbete I juli fick 954 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I juli för ett

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 maj 2016 Peter Nofors, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2016: 9 330 (6,1%) 4 184 kvinnor (5,6%)

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län juli månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 700

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län december 2015 Fler övergångar till arbete I december 2015 påbörjade 725 personer av samtliga som var

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Gotlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Gotlands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Gotland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer