Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Transkript

1 Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården Åren Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Kunskapsöversikter ska bland annat kunna ge stöd för en kunskapsbaserad vård och behandling, metodutveckling och annat förbättringsarbete, stimulera och underlätta kvalitetsuppföljning, stimulera till effektivt resursutnyttjande och/eller belysa fördelningsmässiga effekter. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. ISBN Artikelnr Sättning Tiina Laukkanen Tryck Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor, på kort och lång sikt. Uppdraget bedrivs av Socialstyrelsen inom det nationella planeringsstödet (NPS). Projektledare för uppdraget är Klas Öberg vid Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Tidigare lämnade rapporter har i huvudsak fokuserat det korta perspektivet. Föreliggande rapport tar sikte på 2020 och prognosticerar antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta i hälso- och sjukvården liksom antalet tandhygienister och tandläkare sysselsatta i tandvården. Statistiken i rapporten, liksom i de tidigare rapporterna, bygger på registerstatistik från Socialstyrelsen och Statistiska Centralbyrån. Rapporten har utarbetats av Rosita Claesson Wigand, Hans Schwarz och Klas Öberg, samtliga verksamma vid Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsavdelning. Rapporten har diskuterats inom det nationella planeringsstödets kontaktgrupp för hälso- och sjukvård, som består av representanter från Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Vårdföretagarna. Diskussioner har även förts inom nationella planeringsstödets referensgrupp för tandvård, vilken inkluderar representanter från Sveriges folktandvårdsförening, Handikappförbundens samarbetsorgan, Sveriges Tandläkareförbund, Landstingsförbundet, Sveriges Tandhygienistförening och Sveriges Privattandläkarförening. Vidare har rapporten diskuterats i arbetsgruppen med representanter från hälso- och sjukvårdens samverkansnämnder och Landstingsförbundet. Monica Albertsson Enhetschef 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Syfte 9 Grundläggande antaganden 9 Modell 10 Beskrivning av inflödesvariabler 10 Examen från svensk utbildning 10 Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården 11 Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården 11 Immigration från Norden 11 Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden 11 Immigration från tredje land 12 Återinvandring med svensk legitimation 12 Beskrivning av utflödesvariabler 12 Pension 12 Avlidna 12 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation 13 Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården 13 Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till ej sysselsatt 13 Emigration 13 Estimering av variabler 14 Resultat 15 Barnmorskor 15 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 15 Inflöde till hälso- och sjukvården 16 Utflöde från hälso- och sjukvården 17 Prognos 18 Sjuksköterskor 21 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 21 Inflöde till hälso- och sjukvården 22 Utflöde från hälso- och sjukvården 24 Prognos 26 Läkare 29 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 29 Inflöde till hälso- och sjukvården 30 Utflöde från hälso- och sjukvården 33 Prognos 34 Tandhygienister 37 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 37 Inflöde till tandvården 38 Utflöde från tandvården 39 Prognos 40 5

6 Tandläkare 43 Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning 43 Inflöde till tandvården 44 Utflöde från tandvården 46 Prognos 47 Diskussion 51 Referenser 54 Figurer och tabeller 56 Bilaga 1 61 Bilaga 2 71 Bilaga

7 Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor samt tandvårdens behov av tandläkare och tandhygienister, både på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen under 2002 och 2003 har i huvudsak varit nulägesanalyser. I denna rapport fokuseras det långa perspektivet. Underlaget prognosticerar antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2005 fram till och med Prognosen bygger på två antaganden. Det ena att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som vid läsåret 2002/03. Vidare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognosticerade sysselsättningen, dvs. att de som söker arbete även får jobb. Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården består av nyexaminerade från grundutbildning och utflödet av pension och dödsfall. Vidare finns en arbetskraftsrörlighet mellan hälso- och sjukvården respektive tandvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården respektive tandvården, ej sysselsatta samt migration. Arbetskraftens rörlighet och utflödet ur hälso- och sjukvården är baserat på empiriska data från perioden Prognosen visar att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska med drygt 25 procent till ett antal av år 2020 jämfört med år Migrationen förväntas inte påverka prognosen. Antalet sjuksköterskor som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas att öka och nå en nivå om drygt år 2020 jämfört med år Nettoimmigrationen förväntas ligga på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen, vilket enbart är 0,2 procent av de sysselsatta. Migrationen förväntas därmed inte påverka prognosen mer än marginellt. Antalet läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas förändras relativt lite och 2020 vara på samma nivå som 2000, med ett antal av cirka läkare. Denna prognos baseras på att nettoimmigrationen är försumbar. Utvecklingen av migrationen är i princip beroende av arbetsmarknaden i Sverige och i övriga EU samt i viss mån av flyktingströmmar i världen. Arbetsmarknadssituationen för läkare i Tyskland och Danmark kommer troligen att ha mest betydelse för immigration av läkare till Sverige. En årlig nettoimmigration av 350 läkare tycks inte orimlig. Med en sådan nettoimmigration skulle antalet läkare som är sysselsatta inom hälsooch sjukvården öka till personer år

8 Antalet tandhygienister som är sysselsatta inom tandvården förväntas att öka och nå en nivå om cirka år 2020 jämfört med år Nettoimmigrationen förväntas vara försumbar. Antalet tandläkare som är sysselsatta inom tandvården förväntas minska kraftigt och nå en nivå om cirka år 2020 jämfört med cirka år Eventuellt är en viss nettoimmigration att vänta, både av tandläkare utbildade utomlands och i Sverige. Socialstyrelsens bedömning är dock att detta inflöde inte påverkar den framtida tillgången på tandläkare sysselsatta inom tandvården mer än marginellt. Utgångspunkten för Socialstyrelsens prognos är att individer inte ändrar sitt beteende mer än marginellt på en arbetsmarknad med stabila regler. Därför är prognosen utvecklad utifrån ett empiriskt material. De regler som kan ändras och därmed påverka prognosen med betydande resultat är i huvudsak politiskt beslutade regleringar, såsom exempelvis pensionssystemets utformning, patientens kostnader för hälso- och sjukvård respektive tandvård och utbildningsdimensionering. Huruvida en utveckling av tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare så som beskrivs i rapporten leder till balans eller obalans på respektive arbetsmarknad är dock inte utrett här. 8

9 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjuksköterskor samt tandvårdens behov av tandläkare och tandhygienister, både på kort och lång sikt. De rapporter som Socialstyrelsen överlämnat till regeringen under 2002 och 2003 har i huvudsak varit nulägesanalyser. I denna rapport fokuseras det långa perspektivet, åren 2005 till Flera aktörer har under den senaste tiden publicerat prognoser, framförallt över tillgången och efterfrågan på läkare. Statistiska centralbyrån publicerade år 2003 en rapport i vilken tillgången och efterfrågan på sjuksköterskor, läkare och tandläkare prognosticerades. 1 Under 2004 har både Landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund publicerat prognoser över den framtida tillgången och efterfrågan på läkare. 2,3 Socialstyrelsens prognos skiljer sig dock något från övriga prognoser. Prognosen fokuserar på det framtida antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården respektive tandvården. Vidare bygger prognosen på empiriska data som beskriver hur hälso- och sjukvårdspersonal respektive tandvårdspersonal faktiskt har agerat under tidigare år. Detta gäller exempelvis pensionsmönster, byte av näringsgren och migration. Syfte Syftet med rapporten är att ta fram underlag för bedömning av hälso- och sjukvårdens behov av barnmorskor sjuksköterskor och läkare samt tandvårdens behov av tandhygienister och tandläkare på lång sikt. Detta underlag avgränsas till prognoser över antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt över tandläkare och tandhygienister sysselsatta inom tandvården från 2005 fram till och med Grundläggande antaganden Prognosen bygger på antagandet att antalet nybörjare på respektive utbildning är detsamma under hela prognosperioden som vid läsåret 2002/03. Vidare bygger prognosen på antagandet att efterfrågan är lika stor eller större än den prognosticerade sysselsättningen. 1 Statistiska Centralbyrån (2003), Trender och prognoser 2002, befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte på år 2020: Stockholm. 2 Landstingsförbundet (2004), Landstingens ekonomi, maj 2004: Stockholm. 3 Samnordisk Arbetsgrupp för Prognos- och Specialistutbildningsfrågor, SNAPS (2004), Den framtida läkararbetsmarknaden i de nordiska länderna, Sveriges läkarförbund: Stockholm 9

10 Modell 4 Beskrivning av modell Inflöde efter examen Sysselsatta inom hälsooch sjukvård/tandvård Utflöde på grund av 1. Pension 2. Avlidna Arbetskraftsrörelse till/från: 1. Sysselsättning utanför HoS/TV 2. Utlandet (migration) 3. Ej sysselsatta Bild 1. Schematisk bild över prognosmodellen Modellen används för att prognostisera antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården under åren Antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården ett visst år beräknas med utgångspunkt från antalet sysselsatta året innan. Detta antal justeras sedan för det aktuella årets inflöde och utflöde till hälso- och sjukvården respektive tandvården. I Bilaga 1 redovisas metod för databearbetning och definitioner. I modellen antas att utbildningsdimensioneringen är oförändrad och att ekonomin tillåter att det prognosticerade antalet individer även blir sysselsatta inom hälsooch sjukvården (HoS) respektive tandvården (TV). Nedan beskrivs modellens variabler. Beskrivning av inflödesvariabler Examen från svensk utbildning Variabeln avser individer som efter erhållen examen börjar att arbeta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Inflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bygger på data för åren som visar andelen examinerade ett visst år och som därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller tandvården inom ett år efter erhållen examina. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Socialstyrelsen har inte gjort några egna beräkningar över examensfrekvenser. Prognosinstitutet vid Statistiska Centralbyrån har beräknat examensfrekvenser, fördelade på ålder och kön per utbildning, dvs. andelen av en grupp nybörjare som examinerats. Examensfrekvenserna ligger till grund för bedömning av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälsooch sjukvården respektive tandvården. 4 Se även Bilaga 3. 10

11 För yrkesgruppen läkare är det även av intresse att studera svenskar med examen från en utländsk utbildning. Information om svenskar som studerar på läkarutbildning utomlands med svenskt studiestöd har inhämtats från Centrala Studiestödsnämnden. För övriga yrkesgrupper är dock inte denna information av värde eftersom det handlar om ett fåtal individer. Byte av sysselsättning från utanför till inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser individer som byter från sysselsättning inom näringsgrenar som ej definieras som hälso- och sjukvård till sysselsättning inom näringsgrenar som definieras som hälso- och sjukvård eller tandvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren som visar andelen individer inom olika yrkeskategorier som ett visst år var sysselsatta utanför hälsooch sjukvården och som året därefter var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Statistiken används för att bedöma värdet på variabeln som används i prognosmodellen. Från ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser individer som har övergått från att ej ha varit sysselsatta (exklusive pensionärer) till att vara sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, dvs. övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården till ej sysselsatt, vara noll. Immigration från Norden Variabeln avser individer med utbildning från annat nordiskt land som efter att ha fått svensk legitimation arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet utfärdade legitimationer till individer med utbildning i övriga Norden under åren Vidare presenteras data för antalet individer med annan nordisk utbildning som erhöll svensk legitimation åren och som året därpå var sysselsatta inom svensk hälso- och sjukvård. Slutligen presenteras även data och information från andra källor, t.ex. myndigheter i Norden. Förutom historiska data beaktas även annan information vid bedömningen av storleken på immigrationen från Norden. Immigration från EU och EES samt Schweiz, exklusive Norden Variabeln avser individer med utbildning från ett land inom EU/EES och från Schweiz, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet urfärdade legitimationer till individer utbildade inom EU/EES och Schweiz under åren Vidare presenteras antalet individer med utbildning från dessa länder som erhöll svensk legitimation åren och som närmast påföljande år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i Sverige. Dessutom hänvisas till ett antal rapporter i vilka immigrationens 11

12 omfattning inom EU/EES diskuteras, varefter en bedömning av framtida immigration från dessa länder görs. Immigration från tredje land Variabeln avser individer med en utbildning från ett land utanför EU/EES, ett s.k. tredje land, som har erhållit svensk legitimation och som även arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsen presenterar data över antalet utfärdade legitimationer till individer utbildade i tredje land under åren Vidare presenteras antalet individer med utbildning från tredje land som fått svensk legitimation under åren och som närmast påföljande år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i Sverige. Hänvisning görs även till annan typ av information. Slutligen görs en bedömning av den framtida immigrationen från s.k. tredje land. Återinvandring med svensk legitimation Variabeln avser individer med svensk legitimation som ett visst år inte var folkbokförda i Sverige eller som saknat inkomst i landet, men som ett år senare var sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård, dvs. de anses ha återinvandrat till Sverige. Individerna kan även ha avslutat utpendling från landet. Socialstyrelsen presenterar data för åren över sysselsatta inom hälso- och sjukvården vilka närmast föregående år inte var folkbokförda i landet eller sakande inkomst i Sverige under åren Därefter bedöms återinvandringens omfattning. Beskrivning av utflödesvariabler Pension Variabeln avser individer sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården som årligen förväntas gå i pension. Prognosen baseras på sannolikheten att årligen pensioneras, fördelat på ålder och kön. Beräkningen utgår från de faktiska pensioneringarna Variabeln estimeras per yrkeskategori efter den genomsnittliga andelen per ålderskohort och kön av de sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården året innan de gick i pension. En sådan estimering av de förväntade pensionsavgångarna leder till att variationen mellan ålderskohorterna minskar, jämfört med åldersfördelningen bland de sysselsatta. Avlidna Variabeln avser individer som året innan de avled var sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården. Socialstyrelsen presenterar data för åren över andelen avlidna som året innan de avled var sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Bedömning av framtida dödsrisk baseras på den faktiska andelen avlidna under tidigare år efter kön och tre åldersklasser (-49, 50-59, 60-69). 12

13 Sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation Variabeln avser de sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården och som efter vidareutbildning erhållit barnmorskelegitimation första året efter sista sysselsättningsåret med sjuksköterskelegitimation. Drygt hälften av de inom HoS sysselsatta sjuksköterskorna, som blir barnmorskor, var sysselsatta som sjuksköterskor året innan barnmorskelegitimationen. I prognosarbetet betraktas således dessa sjuksköterskor som ett utflöde från yrkeskategorin sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. De data som presenteras avser åren Knappt hälften av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom HoS som erhåller legitimation som barnmorska var inte sysselsatta inom HoS året innan barnmorskelegitimationen. Dessa personer var studerande, utlandsboende, arbetslösa, m.m. Detta utflöde av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderas i variablerna byte av sysselsättning från inom till utanför hälsooch sjukvården/tandvården, övergång från status sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till status ej sysselsatt, osv. Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården/tandvården Variabeln avser individer som byter från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till sysselsättning inom näringsgrenar som ej definieras som hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen presenterar historiska data för åren över andelen som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården/tandvården och som påföljande år var sysselsatta utanför hälso- och sjukvården/tandvården. Historiken används för att bedöma de olika yrkesgruppernas byte av sysselsättning. Från sysselsatt inom hälso- och sjukvården/tandvården till ej sysselsatt Variabeln avser individer som övergått från statusen sysselsatt inom hälsooch sjukvården till statusen ej sysselsatt (exklusive pensionerade). I prognosen antas nettovärdet av detta värde minus flödet åt andra hållet, övergång från status ej sysselsatt till sysselsatt inom hälso- och sjukvården respektive tandvården, vara noll. Emigration Variabeln avser antalet emigrerade, dvs. ej folkbokförda eller individer utan inkomst i Sverige, som ett år tidigare varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen presenterar data för åren över antalet individer som ett visst år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, men som året efter ej var folkbokförda eller som saknade inkomst i Sverige. Bedömningar om framtida emigration baseras dels på historiska data över emigration, dels på befintliga dokument och kontakter med prognosmakare i olika länder. 13

14 Estimering av variabler För samtliga variabler presenteras historiska data, varefter det framtida ineller utflödet till hälso- och sjukvården respektive tandvården bedöms. Främst presenteras Socialstyrelsens statistik, men hänvisning görs även till statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och till material publicerat av andra organisationer. Prognosinstitutet vid SCB har estimerat examensfrekvenser, fördelade på ålder och kön, för de olika utbildningarna. Examensfrekvenserna ligger till grund för bedömningen av inflödet av nyexaminerade med svensk utbildning till hälso- och sjukvården respektive tandvården. Övriga variabler har beräknats utifrån de faktiska flödena till och från hälsooch sjukvården samt tandvården under åren Bedömningar av framtida migration är inte enbart baserade på historiska data, utan även på befintliga dokument och kontakter med prognosmakare i bl.a. Danmark och Norge. 14

15 Resultat Barnmorskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning År 2002 var närmare barnmorskor sysselsatta i Sverige varav cirka inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av de sysselsatta var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning. Barnmorskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes komma till användning. 5 Omkring 300 barnmorskor var inte folkbokförda i Sverige. De hade tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 70 barnmorskor som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade barnmorskor uppgick till ungefär personer. Slutligen fanns cirka 130 barnmorskor i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inräknade, runt barnmorskor med svensk legitimation. Tabell 1. Antal legitimerade barnmorskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november Barnmorskor Sysselsatta Inom HoS Utanför HoS 778 Ej sysselsatta Ej folkbokförda 317 Ej inkomst 74 Pensionerade Övriga ej sysselsatta 126 Totalt Därav Män 48 Kvinnor Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter barnmorskor utfört inom dessa arbetsställen. 15

16 Åldersfördelningen av barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att barnmorskor över 69 år exkluderas i prognosen. 70-w < Figur 1. Antal legitimerade barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november Inflöde till hälso- och sjukvården Huvudinflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården består av nyexaminerade med svensk utbildning. Antalet nybörjare på barnmorskeutbildningen har under perioden varierat mellan 140 till 280 nybörjare årligen. I prognosen antas att antalet nybörjare stabiliseras på 2002 års nivå med en årlig nivå om 205 nybörjare. Antalet examinerade barnmorskor har under det senaste decenniet minskat från en årlig nivå om närmare 250 nyexaminerade i början av 1990-talet till dagens nivå om 150. I prognosen antas knappt 180 barnmorskor examineras årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården inom ett år efter examen var under perioden i genomsnitt 89 procent efter examen, vilket i prognosen antas vara konstant därefter. Inflödet till hälso- och sjukvården direkt från examen antas således stabiliseras på en nivå om cirka 160 barnmorskor årligen fram till år Se bilagstabeller A, B, D1 och D2. Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,1 och 1,7 procent av det totala antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Variationen under perioden var trendlös och utan extremvärden, varför det genomsnittliga värdet, 1,5 procent, används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E. Ett mycket begränsat antal barnmorskor med utländsk utbildning erhåller årligen svensk legitimation. Den absoluta majoriteten av dem har en finsk utbildning. Det är dock inte självklart att de som har erhållit svensk legiti- 16

17 mation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården, eller ens i Sverige. Av dem som erhöll svensk legitimation och svenskt personnummer blev cirka tio personer om året sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation under perioden Tabell 2. Antal utländskt utbildade barnmorskor och därav antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter legitimation, åren Utbildningsregion Norden X Övriga EU/EES 0 0 X 0 X X X Tredje land 4 5 X 0 X X X Totalt NB. Cellinformation med ett värde under 4 markeras med X. Se under Sekretess i Bilaga. Eftersom gruppen utländskt utbildade barnmorskor som erhåller svensk legitimation och som sedan börjar arbeta i den svenska hälso- och sjukvården är begränsad, kommer den inte att påverka utfallet av prognosen och inkluderas därför inte heller i prognosen. Återinvandringen av barnmorskor med svensk legitimation varierade mellan personer årligen. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 30 barnmorskor årligen. Tabell 3. Antal återinvandrade barnmorskor med svensk legitimation som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisat år och som året innan antingen inte var folkbokförd eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren År Antal Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet från hälso- och sjuvården förorsakas främst av pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för barnmorskor i olika åldrar redovisas i bilagstabell F1. Exempelvis pensionerades i genomsnitt, under perioden , 3,1 procent av de barnmorskor som närmast föregående år var 58 år och varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan. För 62-åriga barnmorskor var motsvarande siffra 32 procent. Antalet årliga pensionsavgångar förväntas öka för barnmorskor beroende på åldersstrukturen. Det genomsnittliga pensionsmönstret under perioden antas bestå under prognosperioden. Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen vara densamma som genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården och tandvården, fördelade på kön och åldersklass under åren Detta innebär t.ex. att 0,22 procent av alla i åldrarna årligen antas avlida. Se bilagstabell H. Under åren lämnade mellan 1,9 och 2,8 procent av barnmorskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för perioden , 2,3 procent, används för att estime- 17

18 ra det framtida utflödet från hälso- och sjukvården till sysselsättning i andra näringsgrenar. Se bilagstabell E. För barnmorskor utbildade i Sverige, som varit sysselsatta inom hälsooch sjukvården, har emigrationen under perioden varierat mellan 17 till 46 barnmorskor årligen. Den fortsatta utflyttningen antas omfatta cirka 20 barnmorskor årligen. För barnmorskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom svensk hälso- och sjukvård har emigrationen under perioden varit mycket liten. Den framtida emigrationen av barnmorskor antas därför vara relativt begränsad. Tabell 4. Antal emigrerade legitimerade barnmorskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan, åren Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt Prognos För att förtydliga resultaten summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen. Tabell 5. Nettoflöden i prognosen för barnmorskor. Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 89 procent av nyexaminerade Nettoimmigration 0 personer Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,8 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabeller F1 och H i bilaga 2 Med en mycket liten immigration av barnmorskor till Sverige och till svensk hälso- och sjukvård, kommer inflödet av barnmorskor till hälso- och sjukvården i princip endast från utbildningarna i Sverige. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården att vara cirka 160 nya barnmorskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet till hälso- och sjukvården av nyexaminerade barnmorskor inom ett år efter de erhöll examen ( ), samt prognosticerat inflöde till hälso- och sjukvården åren 2005 till Åren därefter fram till 2020 antas inflödet ligga på samma nivå varför detta inte illustreras i figuren. 18

19 250 Inflöde till HoS 200 Prognos, inflöde till HoS Figur 2. Inflöde till hälso- och sjukvården inom ett år efter barnmorskeexamen ( ), samt prognosticerat inflöde av barnmorskor till hälso- och sjukvården åren Utflödet från hälso- och sjukvården består dels av pensioner och dödsfall, dels av att barnmorskor byter arbete från sysselsättning inom hälso- och sjukvården till arbete i näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården. Antalet barnmorskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med 2018 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka 100 barnmorskor årligen förväntas öka för att 2015 närma sig 250 barnmorskor per år. Nettoutflödet av barnmorskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara cirka 50 personer. Därmed förväntas antalet barnmorskor som årligen lämnar hälso- och sjukvården att öka markant för att 2015 nå en nivå om knappt 300. Figuren nedan visar en prognos över utflödet från hälso- och sjukvården till följd av pension (inklusive dödsfall) samt nettoutflödet till följd av byte av sysselsättning åren 2005 till

20 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS Prognos, pensionsavgångar Figur 3. Prognos över utflödet till följd av pension inklusive dödsfall och byte av sysselsättning åren , för barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Prognosen visar att antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården kommer att minska. Med dagens utbildningsdimensionering förväntas inflödet till hälso- och sjukvården vara cirka 150 barnmorskor årligen och utflödet förväntas öka till närmare 300 barnmorskor årligen. Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt Sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos Figur 4. Faktiska antalet barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren och prognos över barnmorskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren

21 Sjuksköterskor Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning År 2002 var drygt sjuksköterskor sysselsatta i Sverige varav cirka inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av de sysselsatta sjuksköterskorna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning. Sjuksköterskor verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälsooch sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt. 6 Ytterligare omkring sjuksköterskor var inte folkbokförda i Sverige. De hade tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka sjuksköterskor som var folkbokförda men som inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär personer. Slutligen fanns cirka sjuksköterskor i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar inräknade, sjuksköterskor med svensk legitimation. Tabell 6. Antal legitimerade sjuksköterskor efter arbetsmarknadsstatus och kön, november Sjuksköterskor Sysselsatta Inom HoS Utanför HoS Ej sysselsatta Ej folkbokförda Ej inkomst Pensionerade Övriga ej sysselsatta Totalt Därav Män Kvinnor Åldersfördelningen bland sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att sjuksköterskor över 69 år exkluderas i prognosen. 6 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter sjuksköterskor utfört inom dessa arbetsställen. 21

22 70-w < Figur 5. Antal legitimerade sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter åldersklass, november Inflöde till hälso- och sjukvården Mellan 1991 och 1997 sjönk antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen från cirka till cirka personer. Därefter ökade antalet kraftigt och 2002 uppgick till cirka personer. I prognosen antas antalet årliga nybörjare på sjuksköterskeutbildningen vara konstant på 2002 års nivå. Antalet examinerade sjuksköterskor varierade under talet. I och med 1993-års studieordning förlängdes sjuksköterskeutbildningen från två till tre år, vilket resulterade i att färre antal sjuksköterskor examinerades under några år jämfört med tidigare. Antalet examinerade sjuksköterskor uppgick till cirka personer under perioden , men ökade 2003 till närmare en ökning som förväntas fortsätta under prognosperioden beroende på det ökade antalet nybörjare. Redan 2004 antas cirka sjuksköterskor examineras för att 2006 stabiliseras på en nivå om cirka sjuksköterskor årligen. Inflödet till hälso- och sjukvården var under perioden i genomsnitt 89 procent efter examen. I prognosen antas att det även i fortsättning kommer att vara 89 procent av de nyexaminerade barnmorskorna som arbetar inom hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården kommer därmed att stabiliseras på en nivå om drygt sjuksköterskor årligen. Se bilagstabeller A, B, D1 och D2. Det årliga inflödet från näringsgrenar utanför hälso- och sjukvården till sysselsättning inom hälso- och sjukvården varierade mellan 1,6 och 2,0 procent av det totala antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Variationen under perioden var trendlös och utan extremvärden, varför det genomsnittliga värdet, 1,9 procent, används för att estimera variabeln. Se bilagstabell E. 22

23 Antalet legitimationer utfärdade till sjuksköterskor med utländsk utbildning ökade under perioden från cirka 150 till drygt 500 legitimationer årligen. De största utbildningsländerna är Finland och Tyskland. Ökningen av antalet nylegitimerade med utbildning från ett nordiskt land kan uteslutande härledas till Finland. Figuren nedan visar antalet utfärdade sjuksköterskelegitimationer under åren fördelade på utbildningsregion Tredje land Övriga EU/EES Norden Figur 6. Sjuksköterskelegitimationer utfärdade åren under fördelade på utbildning i Norden, övriga EU/EES och tredje land. Det är inte självklart att de som har erhållit svensk legitimation även arbetar i den svenska hälso- och sjukvården eller ens i Sverige. Inflödet av utländskt utbildade sjuksköterskor till svensk hälso- och sjukvård har de senaste åren i huvudsak kommit från Norden. Inflödet från Norden har dock avtagit något efter Tabellen nedan visar antalet sjuksköterskor med fullständigt svenskt personnummer som inom ett år efter erhållen legitimation även var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, fördelade på respektive utbildningsregion. Tabell 7. Antal utländskt utbildade sjuksköterskor med fullständigt personnummer sysselsatta inom hälso- och sjukvården ett år efter erhållen legitimation, åren Norden Övriga EU/EES Tredje land Totalt Den framtida immigrationen av sjuksköterskor utbildade i Norden eller i övriga EU/EES är helt beroende på arbetsmarknadssituationen dels i Sverige, dels i övriga EU/EES. Antalet sjuksköterskor som har emigrerat från Finland har dock minskat från närmare 600 år 2000 till 400 år Samtidigt har antalet sjuksköterskor som återvänder till Finland ökat de senaste 23

24 åren. Närmare 350 sjuksköterskor återvände från utlandet till Finland Nettomigrationen till Finland ligger därmed närmare noll. En fortsatt ökad efterfrågan på sjuksköterskor i Finland är att vänta. 7 Inflödet av sjuksköterskor från övriga EU/EES har varit stabil, med en viss tendens till ökning de senaste åren som kan härledas till personer med tysk utbildning. I en studie från Nederländerna har arbetsmarknadssituationen för sjuksköterskor kartlagts. 8 Studien förespår ett överskott av sjuksköterskor i tre EU-länder (Finland, Spanien och Grekland), liksom i Bulgarien, Rumänien, Malta, Polen och Slovenien. Flera av de nya EU-länderna har först inför EU-medlemskapet anpassat sina sjuksköterskeutbildningar enligt gällande EG-direktiv. Det betyder att många sjuksköterskor som, före medlemskapet, utbildades i dessa länder inte har en utbildning som motsvarar kraven i EG direktiven. För den som gått en sådan äldre utbildning måste också vissa villkor för yrkeserfarenhet vägas in för att avgöra om sjuksköterskan kan erhålla svensk legitimation med stöd av EG-direktiv. Är direktiven inte tillämpliga måste utbildningen kompletteras på samma sätt om gäller för personer med utbildning från tredje land. 9 Immigrationen av sjuksköterskor utbildade i s.k. tredje land är svårare att bedöma då den i hög grad beror på flykting- och anhöriginvandring. Socialstyrelsen antar på grund av ovan presenterat material att immigrationen av utländskt utbildade sjuksköterskor de kommande åren kommer att motsvara sjuksköterskor årligen. Återinvandringen av sjuksköterskor med svensk legitimation varierade åren mellan personer årligen. Socialstyrelsen antar att den framtida återinvandringen fortsätter på en nivå om cirka 400 sjuksköterskor årligen. Tabellen nedan ger ytterligare information om återinvandringen till Sverige av utbildade i respektive utanför Sverige, åren Tabell 8. Antal återinvandrade legitimerade sjuksköterskor som redovisat år var sysselsatta inom hälso- och sjukvården, och som året innan antingen inte var folkbokförda eller inte hade någon inkomst i Sverige, åren Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt Utflöde från hälso- och sjukvården Utflödet av sjuksköterskor från hälso- och sjukvården inkluderar bl.a. pensionsavgångar. Pensionsfrekvenser för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården redovisas i bilagstabell F1. Av tabellen framgår exempelvis att under perioden pensionerades i genomsnitt, 2,1 procent 7 Vallimies-Patomöki, M. (2004), Estimation of the Workforce Demands in Social Welfare and Health Care in Finland. A Quantitative Approach. Presenterad vid WHO:s workshop Human Resources and national Health Systems maj, Berlin. 8 Veer AJE de, Ouden DJ den, Francke AL (2002). Grenzen geslecht? Ervaringen van en met zorgpersoneel uit EU-(kandidaat) lidstaten. Tilburg: OSA. Pages EG-direktiv 77452,

25 av de manliga sjuksköterskorna som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården och 58 år året därpå. För 62-åriga manliga sjuksköterskor var motsvarande siffra 25,2 procent och för 62-åriga kvinnliga sjuksköterskor 34,2 procent. Beroende på sjuksköterskornas åldersstruktur förväntas det årliga antalet pensionsavgångar att öka. De faktiska genomsnittliga pensionsfrekvenserna används för att bedöma storleken på de framtida pensionsavgångarna. Risken att avlida inom ett år förväntas i prognosen var densamma som för genomsnittet för samtliga fem professioner sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården, fördelad på kön och åldersklass för åren Exempelvis antas således 0,22 procent av alla i åldrarna årligen avlida. De faktiska dödsfrekvenserna tillämpas för att beräkna framtida dödsrisk. Se bilagstabell H. Under åren lämnade 2,4 till 3,3 procent av sjuksköterskorna årligen hälso- och sjukvården för sysselsättning inom andra näringsgrenar, t.ex. offentlig förvaltning, högskoleutbildning, etc. Det genomsnittliga värdet för perioden , 2,7 procent, används för att estimera variabeln Byte av sysselsättning från inom till utanför hälso- och sjukvården. Se bilagstabell E. I genomsnitt har cirka 180 personer om året erhållit legitimation som barnmorska Dessa personer har tidigare arbetat som sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården och utgör därmed ett utflöde av sjuksköterskor ur hälso- och sjukvården. Cirka 80 procent av dem som utgör detta utflöde ur hälso- och sjukvården var studerande, sysselsatta utanför hälsooch sjukvården, utlandsboende, m.m. Detta utflöde inkluderas i flödena från hälso- och sjukvården till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, till statusen övriga ej sysselsatta, m.m. Cirka 100 av de sjuksköterskor som har utgjort utflöde ur hälso- och sjukvården för att senare erhålla legitimation som barnmorskor var sysselsatta inom hälso- och sjukvården som sjuksköterskor året innan legitimationen som barnmorska erhållits. Eftersom barnmorskeutbildningen är 1,5 år har dessa sannolikt arbetat under utbildningen. Under perioden har i genomsnitt 100 sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården erhållit legitimation som barnmorska året därpå. Utflödet är 0,1 procent av samtliga sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. I prognosen antas detta utflöde vara 100 personer årligen. För svenskutbildade sjuksköterskor som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden mer än halverats från 470 sjuksköterskor 1997 till 195 sjuksköterskor Den fortsatta utflyttningen antas stabiliseras på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen. För sjuksköterskor med utländsk utbildning som varit sysselsatta inom hälso- och sjukvården har emigrationen under perioden däremot ökat och var 2002 lika stor som emigrationen av svenskutbildade. Den totala utflyttningen av sjuksköterskor, oavsett utbildningsland, antas i fortsättningen totalt ligga på en nivå om cirka sjuksköterskor årligen. 25

26 Tabell 9. Antal emigrerade legitimerade sjuksköterskor som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården året innan de emigrerade, antal, Svensk utbildning Utländsk utbildning Totalt Prognos På motsvarande sätt som för barnmorskorna summeras vissa in- och utflöden till nettoflöden av sjuksköterskor. In- och utflödet mellan sysselsättning inom hälso- och sjukvården och sysselsättning utanför hälso- och sjukvården redovisas som nettoutflöde från hälso- och sjukvården. Inflödet till hälso- och sjukvården till följd av återinvandring och utflödet från hälso- och sjukvården på grund av emigration tar också ut varandra. Dessa flöden exkluderas därför i prognosen. Tabell 10. Nettoflöden i prognosen för sjuksköterskor. Flödesvariabler Estimerat värde Inflöde till HoS efter examen 90 procent av nyexaminerade Nettoimmigration <200 personer årligen Nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS 0,8 procent av sysselsatta inom HoS Pensionsavgångar, dödlighet Se tabell 6,9 i bilaga 2 Resultat blir att inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården i princip endast kommer från utbildningen i Sverige. Bara en begränsad immigration av utländskt utbildade sjuksköterskor, mellan årligen, kan förväntas. Således kommer inflödet till hälso- och sjukvården vara runt nya sjuksköterskor per år. Figuren nedan visar det faktiska inflödet av sjuksköterskor till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter erhållen examen ( ), samt det prognosticerade inflödet till hälso- och sjukvården åren 2005 till Åren därefter antas inflödet ligga på samma nivå som år

27 Inflöde till HoS Prognos, inflöde till HoS Figur 7. Inflöde till hälso- och sjukvården samma år och ett år efter sjuksköterskeexamen ( ), samt prognosticerat inflöde åren Utflödet ur hälso- och sjukvården av sjuksköterskor orsakas av pensioner, sjuksköterskor som erhåller barnmorskelegitimation och dödsfall samt av att sjuksköterskorna lämnar hälso- och sjukvården för arbete inom näringsgrenar som inte definieras som hälso- och sjukvård. Antalet sjuksköterskor som årligen pensioneras förväntas öka till och med 2015 för att därefter minska något. Dagens pensionsavgångar om cirka sjuksköterskor årligen förväntas 2015 ha stigit drygt sjuksköterskor. Nettoutflödet av sjuksköterskor till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården förväntas årligen vara mellan 800 och 850 personer. Därmed förväntas mellan och sjuksköterskor årligen lämna hälso- och sjukvården fram till Åren därefter förväntas det årliga utflödet av sjuksköterskor öka till cirka Figuren nedan visar de prognosticerade pensionsavgångarna (inklusive dödsfall), samt det framtida nettoutflödet från hälso- och sjukvården fram till år

28 Prognos, nettoutflöde till sysselsättning utanför HoS Prognos, sjuksköterskor som blir barnmorskor Prognos, pensionsavgångar Figur 8. Prognos över framtida utflödet till följd av pension inklusive dödsfall samt nettoutflödet orsakat av byte till sysselsättning utanför hälso- och sjukvården, åren , för sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården. Sammantaget visar prognosen att antalet sjuksköterskor som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården förväntas fortsätta att öka och nå en nivå om drygt år Migrationen förväntas inte påverka prognosen mer än marginellt. Nettoimmigration förväntas ligga på en nivå om cirka 200 sjuksköterskor årligen, vilket enbart är 0,2 procent av de sysselsatta. Prognosen fram till år 2020 över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälsooch sjukvården illustreras i figuren nedan Sysselsatta inom hälso- och sjukvården Prognos Figur 9. Antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården åren , samt prognos över antalet sjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården

29 Läkare Arbetsmarknadsstatus och åldersfördelning År 2002 var knappt läkare sysselsatta i Sverige varav cirka inom hälso- och sjukvården. Mer än 90 procent av läkarna var verksamma inom hälso- och sjukvården, utbildningsväsendet eller offentlig förvaltning. Läkare verksamma utanför hälso- och sjukvården arbetade generellt inom näringsgrenar där deras hälso- och sjukvårdskompetens bedömdes ha kommit till användning aktivt. 10 Ytterligare omkring läkare var inte folkbokförda i Sverige. De har tidigare varit folkbokförda i landet. Vidare fanns cirka 500 läkare som var folkbokförda men inte hade någon inkomst av arbete eller tjänst under Dessa personer förmodas, genom utflyttning eller pendling, arbeta och/eller bo utomlands. Gruppen pensionerade uppgick till ungefär läkare. Slutligen fanns knappt 500 läkare i gruppen Övriga ej sysselsatta. De var långtidssjukskrivna, arbetslösa, studerande, hemarbetande etc. År 2002 fanns totalt, alla åldrar, cirka utbildade läkare i Sverige. Antalet legitimerade läkare uppgick till cirka och antalet ej legitimerade var knappt Tabell 11. Antal utbildade läkare efter arbetsmarknadsstatus och kön, november Ej legitimerade läkare Legitimerade läkare Total Sysselsatta Inom HoS Utanför HoS Ej sysselsatta Ej folkbokförda Ej inkomst Pensionerade Övriga ej sysselsatta Totalt Därav Män Kvinnor Åldersfördelningen bland läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården november 2002 framgår av nedanstående figur. Notera att läkare över 69 år exkluderas i prognosen. 10 Det bör noteras att statistiken bygger på information om arbetsställen som har klassats enligt näringsgrenar. Det finns med denna typ av statistik ingen information om vilka arbetsuppgifter som läkare utfört inom dessa arbetsställen. 29