NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad"

Transkript

1 NPS Nationellt planeringsstöd Årsrapport 2011 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad januari

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för sin analys av tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt vad gäller läkare med specialistkompetens. I 2010 års regleringsbrev har detta uppdrag omfattat hälso- och sjukvårdens och tandvårdens tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandläkare och tandhygienister. Denna rapport redovisar uppgifter om samt Socialstyrelsens bedömning av arbetsmarknadsläget för de berörda yrkesgrupperna. I bedömningen ingår både det aktuella läget och den framtida utvecklingen. Rapporten har utarbetats av Maria Enggren Zavisic och Hans Schwarz. Projektledare för uppdraget har varit Maria Enggren Zavisic. Det nationella planeringsstödets referensgrupp för hälso- och sjukvården, som består av representanter från Högskoleverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges läkarförbund, Vårdförbundet, Handikappförbundens samarbetsorgan och Vårdföretagarna har haft möjlighet att lämna synpunkter på rapporten. Diskussioner har även förts med det nationella planeringsstödets referensgrupp för tandvården, som består av Sveriges folktandvårdsförening, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Tandläkarförbund, Sveriges Tandhygienistförening samt Sveriges Privattandläkarförening. Lars Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Inledning... 8 Tillgång på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal... 9 Internationell statistik... 9 Tillgång i Sverige Regional tillgång Tillgång i tandvården Internationell statistik Tillgång i Sverige Regional tillgång Efterfrågan Efterfrågan på kort sikt Etablering på arbetsmarknaden Migration Enkät om sysselsättningsfrekvens Metod och urval Brister och begränsningar Resultat Rekryteringsläget Socialstyrelsens arbetsmarknadsenkät Hälso- och sjukvårdspersonal Tandvårdspersonal Andra organisationers bedömning av rekryteringsläget Efterfrågan på lång sikt Prognosrapporten Diskussion Utbildningsdimensionering Kompetenssammansättning Migration Socialstyrelsens bedömning Referenser Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 5 Centrala termer, definitioner och begränsningar och brister. 69 5

6 Sammanfattning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen bedöma hälso- och sjukvårdens tillgång och efterfrågan på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare, samt tandvårdens tillgång och efterfrågan på tandhygienister och tandläkare. Sysselsättningsstatistiken som rapporten presenterar avser senast tillgängliga data från november Legitimationsstatistik finns från år Statistiken visar att tillgången på barnmorskor, läkare och sjuksköterskor i hälso- och sjukvården fortsätter att öka, dock i olika takt. Tillgången på läkare har ökat mer år än tillgången på barnmorskor och sjuksköterskor. Även antalet specialistläkare totalt har ökat under åren Utvecklingen ser dock olika ut i olika specialiteter. Tydligast ökning syns för kardiologer, som ökat med närmare 90 procent. En bidragande förklaring är att specialiteten är ny. Inom psykiatri har antalet specialister per invånare ökat med knappt 30 procent, motsvarande ökning ses också för specialister inom allmänmedicin, ortopedi och anestesi och intensivvård. Under de senast redovisade åren syns en markant ökning av svenskfödda läkare som erhållit sin läkarutbildning i ett annat land och som återvänt till Sverige. År 2008 återvände närmare 100 stycken, vilket är en fördubbling jämfört med år Mellan år 1995 och 2006 har det årliga antalet utexaminerade specialistsjuksköterskor legat relativt stabilt på i genomsnitt knappt personer. Ett trendbrott som ses under åren 2007 och 2008 är att antalet utbildningsplatser ökar till cirka Vidare ökade antalet som påbörjade specialistsjuksköterskeutbildningen år 2010 med nio procent. Antalet barnmorskor per invånare är högst i Stockholm och i Västsverige. Flest barnmorskor verksamma i privat regi återfinns i Stockholm. Vidare visar statistiken att tillgången på tandhygienister har ökat. Antalet sysselsatta tandläkare i tandvården har däremot minskat något under perioden Alltfler svenskar utbildar sig till tandläkare i andra länder, enligt uppgifter från Sveriges tandläkarförbund. De vanligaste förekommande utbildningsländerna är Polen, Rumänien och Ungern. För tredje gången görs en prognosrappport inom ramen för nationella planeringsstödet, NPS. Sammanfattningsvis pekar prognosen, som sträcker sig fram till år 2025, på att antalet läkare ökar med 5 procent räknat exkl. nettoinvandring. Regeringens satsning på utökningen av antalet utbildningsplatser under de senaste åren samt en ökad genomsnittlig pensionsålder kan bidra till att tillgången på läkare förbättras ytterligare. Antalet utbildningsplatser ökar med 165 platser när satsningen är fullt utbyggd år 2015, en ökning med drygt 25 procent. Den genomsnittliga pensionsåldern har ökat för samtliga studerade yrkesgrupper. Antalet sysselsatta sjuksköterskor ökar och antagningarna till sjuksköterskeprogrammet har också ökat. År 2010 var ökningen av antagna 9 procent. Antalet barnmorskor kommer att minska med 6 procent fram till och med år 6

7 2025. Sverige har vid internationella jämförelser en hög andel barnmorskor per invånare. Många utbildade barnmorskor är sysselsatta inom hälso- och sjukvården som sjuksköterskor. Enligt resultat från en enkät om sysselsättningsfrekvens som Socialstyrelsen skickat ut till de legitimerade yrkesgrupperna under hösten 2010 arbetar ett flertal barnmorskor deltid idag och skulle kunna tänka sig att arbeta fler timmar. Antalet tandläkare kommer att minska med 6 procent trots regeringens 50- procentiga ökning av antalet utbildningsplatser för tandläkare. Medelåldern för tandläkare är hög vilket innebär att 40-talisternas pensionsvåg kommer att minska antalet tandläkare i förhållandevis stor utsträckning. Tandhygienister är den grupp som ökat mest under de senaste åren. Trenden håller i sig men ökningen kommer att plana ut och stabiliseras. Behörighetsutredningens förslag om en förlängning av utbildningen kan komma att minska antalet nyutexaminerade tandhygienister temporärt under ett par år. 7

8 Inledning Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att fortlöpande ta fram underlag för sin analys av tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal, särskilt vad gäller läkare med specialistkompetens (1). I 2010 års regleringsbrev har detta uppdrag även omfattat hälso- och sjukvårdens och tandvårdens tillgång och efterfrågan på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandläkare och tandhygienister. Sedan den 31 januari 2010, då föregående årsrapport (2) publicerades har Socialstyrelsen tagit fram följande underlag som denna rapport i huvudsak bygger på: Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2008 (3) Tillgång på specialistläkare 2008 (4) Tillgång på specialistsjuksköterskor och legitimerade röntgensjuksköterskor 2008 (5) Enkätundersökningar om landstingens bedömning av arbetsmarknadsläget och av rekryteringsmöjligheterna av vissa yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt tandvården (bilaga 1-3) Socialstyrelsens enkät om sysselsättningsfrekvens, 2010 (bilaga 4) Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Åren (6). För beskrivningar av centrala termer, definitioner och brister och begränsningar i statistiken, se bilaga 5. 8

9 Tillgång på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal I detta kapitel beskrivs tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i den svenska hälso- och sjukvården. Fördjupad statistik finns att tillgå i följande rapporter: Tillgång på barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2008 (3) Tillgång på specialistläkare 2008 (4) Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2008 (5) Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Åren (6). Internationell statistik Tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal och situationen på arbetsmarknaden är något som i hög utsträckning följs upp och diskuteras i internationella sammanhang. Flera organisationer som WHO, EUROSTAT och OECD tar fram statistik över tillgången på hälso- och sjukvårdpersonal i olika länder. Det är dock svårt att jämföra länder sinsemellan när det gäller personaltillgång, eftersom bakomliggande metoder och definitioner skiljer sig åt. Det är inte heller alltid tydligt vilka mått som används för att beskriva tillgången. Personaltäthet kan till exempel beskrivas som antalet utbildade, antalet sysselsatta och antalet sysselsatta inom hälso- och sjukvården eller antalet sysselsatta med patienter inom hälso- och sjukvården. Få länder, inte heller Sverige, har data över antalet sysselsatta med patienter inom hälsooch sjukvården. Ännu mer osäker är den internationella statistiken för sjuksköterskor där definitionen av begreppet sjuksköterska varierar mellan länder. De nordiska länderna har arbetat tillsammans under flera år för att få fram jämförbar statistik, och sedan ett antal år tillbaka publiceras denna av Nomesco. För de nordiska jämförelserna i den här rapporten har underlag hämtats från Nomesco för uppgifter om Finland och Norge, Sundhetsstyrelsens Bevægelsesregisteret för Danmark samt Socialstyrelsens NPS-databas för Sverige. De finska uppgifterna avser legitimerade i arbetsför ålder och inte nödvändigtvis sysselsatt personal vilken resulterar i en större överskattning, särskilt för sjuksköterskor. Det är första året som uppgifter för Finland redovisas i NPS-rapporten. Utvecklingen under åren för Danmark, Finland, Norge och Sverige beskrivs i graferna nedan. Statistiken visar till exempel att Sverige har fler barnmorskor än Danmark och Norge (figur 1). Den svenska barnmorskestatistiken redovisar dock en överskattning av antalet jämfört med Norges och Danmarks statistik, då vissa barnmorskor arbetar som sjuksköterskor. Ansvarsområdet för barnmorskor i Sverige skiljer sig åt i jämförelse 9

10 med andra nordiska länder. Detta medför att de svenska barnmorskorna har ett delvis annorlunda och utvidgat ansvarsområde. Det gör att jämförelsen mellan länder inte är helt rättvisande. Vidare har Norge betydligt fler sjuksköterskor per invånare än de övriga nordiska länderna (figur 2). För Norges och Danmarks del förklaras det av att statistiken skiljer sig från Sveriges i detaljeringsgrad. År ökade tillgången på sjuksköterskor i samtliga länder, men mer i Norge. Norge har också den största tillgången på läkare (figur 3). Figur 1. Antal barnmorskor per inv. i fyra nordiska länder, år Antal barnmorskor per invånare Danmark Norge Finland Sverige År Källa: Sundhedsstyrelsen (Bevægelsesregisteret), Socialstyrelsen (NPS databasen) och Nomesco. Figur 2. Antal sjuksköterskor per inv. i fyra nordiska länder, år Antal sjuksköterskor per invånare Danmark Finland Norge Sverige År Källa: Sundhedsstyrelsen (Bevægelsesregisteret), Socialstyrelsen (NPS databasen) och Nomesco. 10

11 Figur 3. Antal läkare per inv. i fyra nordiska länder, år Antal läkare per invånare Danmark Finland Norge Sverige År Källa: Sundhedsstyrelsen (Bevægelsesregisteret), Socialstyrelsen (NPS databasen) och Nomesco. För att vidga utblicken presenteras i årets rapport uppgifter från våra grannländer på andra sidan Östersjön; Estland, Litauen, Lettland, Polen och Tyskland. Antalet barnmorskor är förhållandevis högt i Polen jämfört både med Östersjöländerna och med de nordiska länderna. Sverige har den högsta andelen av de länder som jämförs här. Antalet sjuksköterskor per invånare är generellt sätt lägre i Östersjöländerna än i de nordiska. Tydligast syns att antalet läkare i Polen är betydligt färre än i övriga länder. I Polen finns drygt 215 läkare per invånare medan Norge har cirka 400 praktiserande läkare per invånare. En bidragande förklaring är den pressade ekonomin i flera av de baltiska länderna. Figur 4. Praktiserande barnmorskor i övriga Östersjöländer per i befolkningen Antal barnmorskor per invånare Tyskland Estland Lettland Litauen Polen Källa: Eurostat

12 Figur 5. Praktiserande sjuksköterskor i övriga Östersjöländer per i befolkningen Sjuksköterskor per invånare Tyskland Estland Lettland Litauen Polen Källa: Eurostat Figur 6. Praktiserande läkare i övriga Östersjöländer per i befolkningen Läkare per invånare Tyskland Estland Lettland Litauen Polen Källa: Eurostat Tillgång i Sverige Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare har fortsatt att öka sedan Socialstyrelsens förra årsrapport (2). Den största ökningen har under perioden skett för gruppen läkare. Specialistsjuksköterskorna är den enda grupp som minskar (tabell 3). Den årliga tillväxten har dock varierat (figur 7). Många av de sjuksköterskor som idag är på väg att pensionera 12

13 sig fick sin specialistutbildning direkt i grundutbildningen. Antalet specialistsjuksköterskor har därför sjunkit. Tabell 1. Procentuell förändring av antalet barnmorskor, sjuksköterskor och läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården mellan åren , i absoluta tal och per invånare per invånare Barnmorskor Sjuksköterskor Därav specialistsjuksköterskor Läkare* Specialistläkare *Gruppen läkare inkluderar både legitimerade läkare samt läkare utan legitimation (i de flesta fall individer som genomför AT-tjänst eller auskultation i enlighet med legitimationsvillkor). Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Figur 7. Årlig procentuell förändring av antalet sysselsatta barnmorskor, sjuksköterskor och läkare inom hälso- och sjukvården, åren Procent 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3, År Barnmorskor Läkare* Därav specialistläkare Sjuksköterskor Därav specialistsjuksköterskor *Legitimerade samt icke-legitimerade läkare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Av de barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som var sysselsatta i Sverige år 2008 arbetade en övervägande majoritet, cirka 90 procent, inom hälsooch sjukvården. Andelen har varit relativt stabil under perioden Ingenting tyder alltså på att dessa yrkesgrupper i någon ökande utsträckning lämnar hälso- och sjukvården för arbete i andra sektorer. Den totala tillgången år 2008 fördelade sig på näringsgrenarna enligt tabellen nedan. 13

14 Tabell 2. Antal (andel av) sysselsatta barnmorskor, sjuksköterskor, legitimerade röntgensjuksköterskor, läkare och specialistläkare, fördelade på näringsgren, november Barnmorskor Sjuksköterskor Läkare Varav spec.läkare RTG sjuksköterskor Hälso-o (89%) (88%) 785 (98%) (91%) (91%) sjukvård Utbildning 311 (4%) (4%) 9 (1%) (4%) (4%) o off förvaltn Annan 492 (7%) (8%) 10 (1%) (5%) (5%) näringsgren Totalt (100% (100%) 692 (100%) (100%) (100%) Källa: Socialstyrelsen/NPS databas Bland sjuksköterskor och tandhygienister är åldersfördelningen jämnast. Den högsta andelen över 55 år återfinns bland de specialistutbildade yrkesgrupperna (figur 8). Att specialistutbildade läkare och tandläkare har en högre medelålder beror till stor del på att deras utbildningstid är längre än för icke specialistutbildade. Röntgensjuksköterskorna är den yngsta gruppen med närmare hälften under 35 år, vilket förklaras av att legitimationen är ny och många som genomgått den är unga nyutexaminerade. Andelen specialistutbildade sjuksköterskor över 55 år är också förhållandevis hög, vilket troligen beror på att allt färre yngre sjuksköterskor fortsätter med en specialistutbildning. Figur 8. Procentuell åldersfördelning per yrkesgrupp, sysselsatta inom hälso- och sjukvården, november år Legitmation Barnmorska Röntgensjuksköterska Sjuksköterska därav spec ssk Läkare därav spec läkare Tandhygienist Tandläkare därav spec tandläkare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 0% 25% 50% 75% 100% Andel <35 år år år 55-w år Granskar man könsfördelningen bland de sju yrkesgrupperna, (barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, läkare, varav specialistläkare, tandläkare och tandhygienister) är fördelningen jämnast i tandläkarkåren. År 2008 var drygt hälften av tandläkarna kvinnor och knappt hälften män. Bland tandhygienisterna är 98 % kvinnor. I läkarkåren var andelen kvinnor 14

15 45 % och den förväntas, enligt Högskoleverket, fortsätta att öka de kommande åren (7). Bland sjuksköterskorna var däremot 90 procent kvinnor år 2008 och bland barnmorskorna återfanns endast ett fåtal män. För sjuksköterskorna gäller att andelen män har ökat med cirka 2,5 procentenheter under åren Inom barnmorskeyrket ses dock inga tendenser till en ökande andel yrkesverksamma män. Röntgensjuksköterskorna domineras av kvinnor (84 %) en siffra som förhållit sig relativt konstant sedan år Majoriteten av alla läkare (ca 71 %) som är verksamma i hälso- och sjukvården är specialistutbildade. Andelen har varit stabil under perioden Tillväxten inom olika specialiteter varierar dock. Exempelvis har antalet specialister i kardiologi per invånare ökat kraftigt, med över 90 procent. En bidragande förklaring är att specialiteten är ny. Även inom bland annat allmänmedicin och psykiatri, två specialiteter som uppmärksammats på grund av rekryteringssvårigheter, har tillgången ökat under dessa år. Inom psykiatri har antalet specialister per invånare ökat med knappt 30 procent, likaså för specialister inom allmänmedicin, ortopedi och anestesi och intensivvård där ökningen är cirka 30 % (figur 9). Figur 9. Antal specialistläkare sysselsatta i hälso- och sjukvården per inv., november 2008, samt procentuell tillväxt per invånare åren Antal per invånare/procentuell ökning Antal per invånare 2008 Procentuell förändring per invånare, Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Bland sjuksköterskorna har knappt hälften en specialistutbildning. Denna andel har minskat sedan 1995 då den var 65 procent. En bidragande orsak är att sjuksköterskeutbildningen haft olika utformning under åren, vilket fått effekter på hur många sjuksköterskor i en årskull som specialiserat sig. Enligt exempelvis 1952 års studieordning följde specialistutbildning direkt på 15

16 grundutbildningen, vilket medförde att samtliga sjuksköterskor genomgick specialistutbildning (5). Många av dessa sjuksköterskor är idag pensionerade eller på väg att pensionera sig (se åldersfördelningen i figur 8). Antalet utexaminerade specialistsjuksköterskor har därför sjunkit. I 1993 års studieordning infördes sjuksköterskeprogrammet om 120 poäng. Specialistutbildningarna omfattar minst 40 poäng utöver grundutbildningen. Från och med år 2001 gäller en ny studieordning som leder till specialistsjuksköterskeexamen. Mellan år 1995 och 2006 har dock det årliga antalet utexaminerade specialistsjuksköterskor legat relativt stabilt på i genomsnitt knappt personer. Bilaga 1 i rapporten Tillgång på specialistsjuksköterskor och röntgensjuksköterskor 2008 (5) beskriver i detalj hur dessa examina fördelar sig mellan olika utbildningar under åren Ett trendbrott som ses under åren 2007 och 2008 är att utbildningsnivån ökar till cirka Vidare ökade antalet som påbörjade specialistsjuksköterskeutbildningen år 2010 med nio procent. Ökningen förklaras, enligt Högskoleverket, av ett utökat antal utbildningsplatser på programmen genom att fler av de lärosäten som tidigare förlorade sin examinationsrätt återfått den under året. Utbildningens utformning har också påverkat åldersstrukturen bland specialistsjuksköterskorna. Nyare utbildningar tenderar att ha en yngre genomsnittsålder, som exempel inom ambulanssjukvård (figur 10). Figur 10. Procentuell åldersfördelning för specialistutbildade sjuksköterskor, november år Specialistsjuksköterska Ambulanssjukvård Anestesisjukvård o/e intensivvård Distriktssköterska Hälso- och sjukvård för barn och Internmedicin och/eller kirurgi Onkologi Operationssjukvård Psykiatrisk vård Vård av äldre Andel Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 0% 20% 40% 60% 80% 100% <35 år år år 55-w år I antal räknat har utvecklingen sett olika ut för olika sjuksköterskespecialiteter. Exempelvis har antalet distriktssköterskor samt sjuksköterskor specialiserade inom hälso- och sjukvård för barn- och ungdomar ökat under perioden Tillgången har samtidigt minskat på bland annat sjuksköterskor specialiserade inom psykiatrisk vård. Regional tillgång Liksom tidigare år visar 2008 års data att tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare är ojämnt fördelad mellan landets sjukvårdsregioner. Antalet sysselsatta sjuksköterskor och läkare ökade i samtliga regioner under perioden, dock olika mycket. År 2008 fanns flest barnmorskor per 16

17 invånare i Västsvenska sjukvårdsregionen medan den högsta tätheten av sjuksköterskor fanns i Norra sjukvårdsregionen. Den högsta läkartätheten hade Stockholms sjukvårdsregion (figur 11). Figur 11. Antal barnmorskor, sjuksköterskor och läkare per invånare sysselsatta i hälso- och sjukvården fördelat på sjukvårdsregioner, november Antal per invånare Sjukvårdsregion Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Barnmorskor Läkare Sjuksköterska Regional tillgång på specialistsjuksköterskor Tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor ser olika ut i landets sjukvårdsregioner. Högst täthet av specialistsjuksköterskor fanns år 2008 i norra sjukvårdsregionen, med 626 per invånare. Lägst täthet fanns i Stockholms sjukvårdsregion med 512 per invånare (figur 12). Figur 12. Specialistutbildade sjuksköterskor per invånare sysselsatta inom hälso- och sjukvården, fördelat på sjukvårdsregion samt riket november år Sjukvårdsregion Stockholm Sydöstra Ambulanssjukvård Anestesisjukvård och/eller intensivvård Distriktssköterska Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket Antal per invånare Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Internmedicin och/eller kirurgi Onkologi Operationssjukvård Psykiatrisk vård Vård av äldre Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 17

18 Regional tillgång på barnmorskor Antalet barnmorskor per invånare är högst i Stockholm och i Västsverige. Flest barnmorskor i privat regi återfinns i Stockholm. Figur 13. Antal barnmorskor per invånare år Sjukvårdsregion Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket Antal barnmorskor per invånare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Barnmorskor Offentlig regi Barnmorskor Privat regi Regional tillgång på sjuksköterskor Högst antal sjuksköterskor per invånare finns i Norra regionen. I Stockholm finns, liksom för barnmorskorna, flest sjuksköterskor i privat regi. Figur 14. Antal sjuksköterskor per invånare år Sjukvårdsregion Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket Antal sjuksköterskor per invånare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Offentlig regi Privat regi Regional tillgång på läkare Stockholm har flesta läkare per invånare likaså har Stockholm flest läkare anställda i privat regi. 18

19 Figur 15. Antal läkare per invånare år Sjukvårdsregion Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket Antal läkare per invånare Offentlig regi Privat regi Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Regional tillgång på specialistläkare Tillgången på vissa grupper av specialistläkare är relativt jämn över landet. Detta gäller exempelvis specialistläkare i allmänmedicin. Tillgången på andra grupper varierar betydligt mer. Här kan bland annat nämnas specialister inom psykiatri. I Stockholm fanns 34 specialister i psykitri per invånare medan det i Norra regionen hade 14 per invånare. Genomsnitt för riket ligger på 22. Totalt sett har Stockholms sjukvårdsregion den högsta tätheten av specialistläkare som arbetar inom hälso- och sjukvården. I denna region fanns 317 läkare med specialistkompetens per invånare år 2008, jämfört med 263 för hela riket (figur 16). Figur 16. Specialistläkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården per invånare efter hälso- och sjukvårdsregion och specialitetsgrupp, november 2008 Antal per invånare Opererande specialiteter Invertesmedicinska specialiteter Barnmedicinska specialiteter Allmänmedicin Psykiatriska specialiteter Radiologiska specialiteter Sjukvårdsregion Kliniska laboratoriespecialitet er Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 19

20 Sjuksköterskor sysselsatta inom omsorgen Många sjuksköterskor är anställda inom den kommunala vård- och omsorgssektorn. Den regionala fördelningen återges i figur 17 nedan och det är stora skillnader över landet. En förklaring till skillnadermna är om ansvaret för den kommunala hemstjänsten har organiserats som en verksamhet i kommunal regi eller inte. Högst antal sjuksköterskor per invånare inom omsorgen finns i Gotlands, Örebros och Jämtlands län. Statistiken från Kalmar län, Västernorrlands län och Norrbottens län innehåller uppgifter om små tal varför dessa inte kunnat redovisas. Figur 17. Antal sjuksköterskor per invånare sysselsatta inom kommunal omsorg (offentlig respektive privat regi), november Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Källa: Socialstyrelsen/NPS databas Antal per invånare Privat regi Offentlig regi Läkare med utländsk utbildning Andelen läkare med utländsk utbildning har ökat i svensk hälso- och sjukvård under de senaste tio åren. År 2008 hade drygt en femtedel av läkarna sysselsatta i hälso- och sjukvården en utländsk utbildning. Polen, Tyskland och de nordiska länderna är några av de större utbildningsländerna bland de läkare som arbetar i Sverige och som är utbildade utomlands. Läkare med utländsk utbildning finns över hela landet. Den geografiska spridningen är alltså förhållandevis god. Denna grupp beskrivs mer fördjupat i det senare avsnittet om efterfrågan, då Socialstyrelsen använder migration som en indikator på efterfrågan. 20

21 Tabell 3. Antal utlandsutbildade svenska läkare* med legitimation/legitimationsvillkor efter utbildningsland. Utbildningsland Antal Norden 213 EU27/EES** 551 Därav Danmark 128 Tyskland 79 Polen 59 Ungern 59 Island 46 Norge 33 Storbritannien 27 Rumänien 18 Grekland 9 Finland 6 Italien 6 Bulgarien 3 Tredje land 102 Därav Ryssland 23 Samtliga 653 *Födda i Sverige eller folkbokförda någon gång innan 16 års ålder. **Inklusive Schweiz. Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Läkare med svensk bakgrund och utländsk utbildning Antalet svenska 1 studenter som studerar till läkare utomlands och återvänder till Sverige fortsätter att öka. När en sådan person beviljas svensk legitimation återfinns han eller hon i Socialstyrelsens statistik i gruppen läkare med utländsk utbildning och svensk legitimation. I dagsläget finns inte heller någon information om i vilken omfattning dessa personer fullföljer sin utbildning eller kommer att vara sysselsatta i den svenska hälso- och sjukvården i framtiden. Det är därför svårt att säga vilken eventuell effekt dessa svenskar med utländsk utbildning kommer att få på den svenska tillgången. Troligen kommer denna effekt att märkas först om några år. Socialstyrelsens statistik visar att det finns totalt drygt läkare med svensk bakgrund, svensk legitimation och utländsk utbildning. Av dessa var cirka 64 procent sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård år I genomsnitt har 41 legitimationer per år utfärdats till denna grupp år Från år 2002 visar statistiken på en ökning av antalet utfärdade legitimationer till personer med svensk bakgrund och utländsk utbildning (tabell 4). Under det senaste året syns en markant ökning av svenskfödda som erhållit sin läkarutbildning i ett annat land och som återvänt till Sverige. År 2009 var det 121 stycken som registrerades. Legitimationsstatistik finns för år 1 Svensk bakgrund har här definierats som född i Sverige eller folkbokförd någon gång innan 16 års ålder. 21

22 2009. Trenden är väntad då det i mitten/slutet av 1990-talet blev vanligare med medicinska studier utomlands. De största enskilda utbildningsländerna, utanför Norden, för denna grupp har under perioden varit Tyskland, Polen och Ungern (tabell 3). Tabell 4. Utlandsutbildade läkare (antal) med svensk bakgrund* efter år för legitimation/legitimationsvillkor År för legitimation/legitimationsvillkor Antal < Samtliga Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 22

23 Tillgång i tandvården I detta kapitel beskrivs tillgången på tandhygienister och tandläkare i den svenska tandvården. Fördjupad statistik finns att tillgå i följande rapporter: Tillgång på: barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare 2008 (3) Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Åren (6). Internationell statistik Den internationella statistiken för tillgång på tandvårdspersonal är svår att tolka på samma sätt som statistiken för hälso- och sjukvårdspersonal. Exempelvis finns inte gruppen tandhygienister i ett flertal länder utanför Norden. Samarbetet kring definitioner inom Nomesco möjliggör dock nordiska jämförelser. Jämfört med Norge och Danmark, hade Sverige den högsta tillgången på tandhygienister per invånare (figur 18), men också lägst tandläkartäthet av de tre länderna (figur 19). Skillnaderna i tillgång är dock större vad gäller tandhygienister. Figur 18 Antal tandhygienister sysselsatta inom tandvården per invånare i tre nordiska länder år Antal tandhygienister per invånare 20 0 Danmark Norge Sverige Källa: Bevægelsesregisteret (Sundhedsstyrelsen 2009), Socialstyrelsen (NPS-databasen) och Nomesco. 23

24 Figur 19. Antal tandläkare sysselsatta inom tandvården per invånare i tre nordiska länder år Antal tandläkare per invånare Danmark Norge Sverige År Källa: Sundhedsstyrelsen (Bevægelsesregisteret), Socialstyrelsen (NPS databasen) och Nomesco. Tillgång i Sverige Antalet tandläkare sysselsatta i den svenska tandvården har minskat sedan 1995 med cirka 3 procent eller ungefär 200 personer. Relaterat till befolkningsökningen har tillgången minskat något mer. Antalet specialisttandläkare har ökat under samma period, men inte i relation till befolkningen. Tillgången på tandhygienister har ökat sedan 1995, både i absoluta tal och i förhållande till befolkningen (tabell 5). Tabell 5. Procentuell förändring av antalet tandläkare, specialisttandläkare och tandhygienister sysselsatta inom hälso- och sjukvården år per inv. Tandhygienist Tandläkare -3-7 Därav specialisttandläkare 4-1 Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Den årliga tillväxten har varierat mycket under perioden För tandhygienister har den varit positiv samtliga år, medan den för tandläkare fram till år 2000 var negativ. Sedan dess har tillväxten för tandläkare varit nära noll eller som för år 2008, ett negativt värde (figur 20). 24

25 Figur 20. Sysselsatta inom tandvården efter yrke, årlig tillväxt i procent Procentuell förändring 8,00 4,00 0,00-4,00-8, Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Totalt fanns drygt tandläkare och knappt tandhygienister sysselsatta i tandvården år Ett mindre antal var sysselsatta i andra näringsgrenar (tabell 6). År Tandhygienist Tandläkare Därav specialisttandläkare Tabell 6. Antal (andel av) sysselsatta tandhygienister och tandläkare, fördelat på näringsgren, november Tandhygienist Tandläkare Tandvård 3492 (86 %) 7449 (88 %) Utbildning och offentlig förvaltning 117 (3 %) 399 (5 %) Annan näringsgren 468 (11 %) 580 (7 %) Totalt Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Åldersstrukturen för tandhygienister och tandläkare har inte förändrats sedan tidigare år. Bland tandhygienisterna återfinns den jämnaste åldersfördelningen och den största andelen under 45 år (figur 21). 25

26 Figur 21. Procentuell åldersfördelning för tandhygienister, tandläkare samt specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården, november Legitimation Tandhygienister Tandläkare Därav specialisttandläkare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel <35 år år år 55-w år Specialisttandläkare har som figur 16 visar en relativt hög medelålder. Den största andelen över 55 år fanns år 2008 bland specialister i parodontologi där 58 procent var över 55 år (figur 22). Figur 22. Procentuell åldersfördelning för specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården, november Bettfysiologi Odontologisk radiologi Oral protetik Endodonti Oral kirurgi Parodontologi Ortodonti Pedodonti 0% 20% 40% 60% 80% 100% Andel <44 år år 55-w år Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Kvinnorna är i kraftig majoritet bland de tandhygienister som är yrkesverksamma i tandvården. Det finns endast ett fåtal manliga tandhygienister, men andelen har tredubblats under åren Inom tandläkarkåren är fördelningen mellan män och kvinnor däremot jämn: år 2008 var 51 procent av tandläkarna kvinnor och 49 procent män. Det innebär att andelen kvinnor har ökat sedan år 1995, då 43 procent av tandläkarna var kvinnor. Denna ökning verkar fortgå, och enligt Högskoleverket (7) förväntas andelen kvinnor i tandläkaryrket vara större än andelen män år Även bland specialisttandläkarna ökar andelen kvinnor. År 2008 var 42 procent av dessa kvinnor. Antalet specialister inom tandvården sjönk under slutet av 1990-talet, för att sedan sakta öka eller ligga konstant. År 2008 fanns 831 tandläkare med 26

27 specialistutbildning som var verksamma i tandvården. Antalet motsvarar drygt 11 procent av alla tandläkare. Tabell 7 Antal sysselsatta inom tandvården efter yrke och kön, år Legitimation Kön 2008 Tandhygienist Kvinnor Män 64 Andel kvinnor 98 Tandläkare Kvinnor Män Andel kvinnor 51 Specialisttandläkare Kvinnor 348 Män 483 Andel kvinnor 42 Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. I likhet med svenska läkarstuderande utbildar sig allt fler svenskar till tandläkare utomlands. Antal utlandsstuderande på tandläkarutbildning i andra länder har enligt uppgift från Sveriges tandläkarförbund ökat. Socialstyrelsen har inte tidigare granskat detta närmare men kommer att följa utvecklingen av utlandsstuderande tandläkare. Enligt statistik från Centrala studiestödsnämnden (CSN) läsåret 2008/2009 finns 220 personer som studerar till tandläkare utomlands med studiemedel från CSN. En stor andel studerar i länder som Polen, Rumänien och Ungern (Tabell 8) Tabell 8, Antal utlandsstuderande på tandläkarutbildning, år 2008/09. Polen 41 Rumänien 40 Ungern 35 Danmark 27 Tjeckien 24 Slovakien 10 Norge 4 Tyskland 4 Bosnien och Hercegovina 3 USA 3 Länder med färre än 29 tre studiemedelstagare Totalt 220 Källa: SCB, enligt uppgift från Sveriges Tandläkarförbund december Regional tillgång Tillgången på tandvårdspersonal varierar över landet. Likaså varierar fördelningen mellan sysselsatta i privat respektive offentlig tandvård. Högst täthet av tandhygienister finns i Gävleborgs och Värmlands län, med drygt 65 tandhygienister per invånare. Kronobergs och Kalmar län har den lägsta tätheten. I genomsnitt för riket finns drygt 35 tandhygienister per invånare (figur 23). 27

28 Figur 23. Antal sysselsatta tandhygienister i offentlig samt privat tandvård per län samt riket, november Län Stockholms län Uppsala län Södermanlan Östergötlands Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Värmlands län Örebro län Västmanlands Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlan Jämtlands län Västerbottens Norrbottens län Hela riket Offentlig regi Privat regi Antal tandhygienister per invånare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. När det gäller tandläkartätheten fanns cirka 90 tandläkare per invånare i Västra Götaland, Västerbottens och Stockholms län år Det är procent fler tandläkare än i Dalarnas, Östergötlands och Gävleborgs län. Där fanns samma år knappt 70 tandläkare per invånare. Flest tandläkare i privat regi finns i Stockholms, Kronobergs och Skåne län (figur 24). 28

29 Figur 24. Antal sysselsatta tandläkare i offentlig samt privat tandvård per län samt riket, november Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Hela riket Antal tandläkare per invånare Offentlig regi Privat regi Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Eftersom personaltillgången varierar mellan länen finns det i vissa län lika många tandhygienister som tandläkare, medan det i andra län finns betydligt fler tandläkare än tandhygienister. Därtill kommer också ett stort antal tandsköterskor. Vad tillgången på personal har för påverkan på fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika personalkategorier har inte utretts i denna rapport. Antalet specialistutbildade tandläkare varierar över landet, precis som tillgången på tandläkare i stort. Flest specialistutbildade tandläkare fanns år 2008 i mellersta ST-regionen. Sett till invånarantal fanns dock flest i Västra Götalands ST-region, precis som år 2008 (tabell 9). Det bör noteras att flera av specialisttandläkarna är verksamma inom tandläkarutbildningarna vid främst Karolinska Institutet och Malmö högskola. Deras utbildningstjänst uppgår till cirka procent och resterande tid till forskning, varför de inte registreras i arbetsmarknadsstatistiken utan till forskningssektorn. 29

30 Tabell 9. Antal specialisttandläkare sysselsatta inom tandvården per ST-region och specialitet, samt antal per invånare, november ST-region Specialitet Mellersta Norra Stockholms Södra Västra Götaland Pedodonti Ortodonti Parodontologi Oral kirurgi Endodonti Oral protetik Odontologisk radiologi Bettfysiologi Totalt Antal per invånare 8,7 8,8 9,4 8,9 10,7 9,2 Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Sammanfattningsvis kan konstateras att utvecklingstrenden när det gäller tandläkare är att medelåldern är hög i dag och de närmaste fem åren kommer den höga medelåldern att bli allt mer tydlig. Bristen på tandläkare är inte ett nationellt problem utan ett stort problem i vissa regioner. I norra Sverige finns det stor efterfrågan på tandläkare, medan Stockholm och Göteborg har en god försörjning. Relationen mellan tandvård som bedrivs i privat respektive offentlig regi blir allt tydligare och snart arbetar varannan tandläkare i privat regi. Tidigare var många tandläkare enmansföretagare, men det har också förändrats till att allt fler stora företag etablerar sig. Nyutexaminerade tandläkare börjar i större utsträckning idag direkt att arbeta i privata större företag. Tidigare började de allra flesta nyutexaminerade tandläkarna arbeta inom Folktandvården de första åren för att därefter arbeta i andra driftsformer. Tandhygienisterna är den yrkesgrupp som expanderar mest i antal. Behörighetsutredningens förslag som presenterats för regeringen under hösten kan få konsekvenser för tandvården. Ett förslag är att tandhygienistutbildningen utökas från 2 år till 3 år. I praktiken erbjuder redan idag tre av åtta lärosäten treåriga tandhygienistutbildningar. Riket 30

31 Efterfrågan Efterfrågan på kort sikt Efterfrågan i denna rapport definieras som det sammantagna resultatet av en organisations vilja att rekrytera samt organisationens ekonomiska möjligheter att rekrytera. Saknas en av dessa två faktorer kommer inte någon rekrytering att ske. Efterfrågan kan i sin tur delas upp i två typer av rekrytering; ersättningsrekrytering samt nyrekrytering. Ersättningsrekrytering kräver en stabil tillgång av personal, medan nyrekrytering kräver en ökad personaltillgång. Vilja att rekrytera Efterfrågan Resursmässig förmåga att rekrytera Nyrekrytering Etablering på arbetsmarknaden Om en yrkesgrupp direkt efter examen har en hög etableringsgrad på arbetsmarknaden inom det område som de utbildats för indikerar det att efterfrågan på denna grupp är minst lika hög som tillgången. Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik visar på en hög etableringsgrad för de undersökta yrkena, vilket är i linje med tidigare år. Av de nyutbildade barnmorskorna, läkarna och sjuksköterskorna är runt 95 procent sysselsatta i hälso- och sjukvården inom ett år efter examen. För tandhygienister är motsvarande siffra 88 procent. Tandläkares sysselsätt- Ersättningsrekrytering Socialstyrelsen utgår från flera olika indikatorer när myndigheten bedömer efterfrågan på personal på kort sikt. Tillförlitliga data finns över arbetslöshet, etablering efter examen samt migration av personal mellan Sverige och andra länder. Tillsammans ger dessa tre indikatorer en bild av balansen mellan tillgång och efterfrågan. Vidare belyser enkätundersökningar rekryteringsläget i landsting och regioner läget ytterligare. Socialstyrelsen kompletterar dessa informationskällor med andra organisationers bedömningar av det aktuella läget. 31

32 ningsfrekvens har ökat från en låg nivå under slutet av 1990-talet till att år 2006 ligga på 94 procent. Den tidigare låga sysselsättningsgraden berodde bland annat på en internationaliserad arbetsmarknad och en hög andel studenter med utländsk bakgrund. Många nyutexaminerade med utländsk bakgrund, men även svenskfödda, flyttade utomlands under dessa år. Trenden är att allt fler flyttar tillbaka till Sverige då arbetsmarknaden har förbättrats. Ett hundratal svenskfödda personer studerar till tandläkare utomlands idag. Studieländerna är främst Polen, Ungern och Rumänien. Jämfört med många andra högskoleutbildningar visar Högskoleverkets fördjupade studier att etableringsgraden 2 för de undersökta yrkesgrupperna är relativt hög (9). Enligt Socialstyrelsens statistik över etableringsgraden är efterfrågan minst lika hög som tillgången för de aktuella yrkesgrupperna (tabell 10). Tabell 10. Procentuell andel sysselsatta inom hälso- och sjukvården och tandvården ett år efter examensår i Sverige, åren Yrkesgrupp Genomsnitt Barnmorskor Läkare Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Migration Migrationen mellan Sverige och det övriga EU/EES-området är i huvudsak beroende av arbetsmarknadssituationen i Sverige och övriga EU/EESområdet. Därmed kan denna rörlighet användas som en indikator för hur arbetsmarknadsläget ser ut. Immigrationen från länder utanför EU/EES har däremot i huvudsak handlat om flykting- och anhöriginvandring och kan därmed inte användas som en indikator på samma vis. Lagstiftningen avseende möjligheterna till arbetskraftsinvandring även från länder utanför EU/EES har dock förändrats under 2008 med syfte att underlätta rekrytering från tredje land (9) Under det senaste decenniet har den internationella rörligheten av hälsooch sjukvårdspersonal ökat kraftigt. En stor del av den efterföljande diskussionen har handlat om den emigration som sker av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal från Asien och Afrika (10). Sveriges arbetskraftsinvandring har inte tagit sig samma uttryck, då den utländskt utbildade personalen i Sverige huvudsakligen är utbildad inom EU/EES. Trots allt utgörs en allt större del av den svenska hälso- och sjukvårdspersonalen av personal som är utbildad i ett annat land. Det är svårt att jämföra den migration av läkare Sverige möter med andra länder, då den internationella statistiken kring migration är svårjämförbar på grund av skillnader i definitioner och metoder. Exempelvis redovisar vissa länders statistik enbart antal utfärdade legitimationer till personal med utländsk utbildning utan hänsyn till om de verkligen är sysselsatta i landet (11). 2 Notera att Högskoleverket och Socialstyrelsen har olika definitioner av begreppet etableringsgrad 32

33 Migrationsflödena av hälso- och sjukvårdspersonal har dock fått en allt större betydelse för både den internationella och den svenska tillgången på arbetskraft. Under den senaste tioårsperioden har rörligheten mellan Sverige och andra länder ökat, framför allt när det gäller läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Detta har resulterat i en ökande nettoimmigration av personal. År 2008 var drygt en femtedel av läkarna i svensk hälso- och sjukvård utbildade utomlands. För sjuksköterskor och barnmorskor knappt 3 procent och för tandläkare var motsvarande siffra drygt 6 procent, (tabell 11). Tabell 11. Antal sysselsatta i hälso- och sjukvården efter yrkeskategori och utbildningsland, samt procentuell andel utlandsutbildade år Utbildningsland Barnmorskor Läkare Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare Sverige Utlandet Totalt Andel utlandsutbildade ,1 Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Inflödet av personal utbildad utomlands till svensk hälso- och sjukvård har framför allt gällt läkare, tandläkare och i viss utsträckning sjuksköterskor. Både immigrationen och emigrationen av barnmorskor och tandhygienister till och från sysselsättning i Sverige har under perioden varit jämförelsevis marginell under perioden (tabell 12). Tabell 12. Nettoimmigration till och från Sverige (antal personer) efter år och legitimationsgrupp år Barnmorskor Läkare Sjuksköterskor Tandhygienister Tandläkare Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Migration av läkare Nettoimmigrationen av läkare till Sverige har ökat under b men under de senaste åren har antalet minskat något. I tabell 13 redovisas läkare sysselsatta i Sverige ett år efter examen/ legitimation år

34 Tabell 13. Läkare med utländsk utbildning, sysselsatta i Sverige, ett år efter examen/legitimation (inkl personer utan svenskt personnummer), år Utbildningsland Totalt Norden EU25/EES* EU27/EES** Tredje land'** Därav Asien och Oceanien Övrig Europa Afrika Nord- och Sydamerika Okänt Totalt Därav Danmark Tyskland Grekland Polen Ungern Irak Rumänien Norge Ryssland Island Italien Tjeckien Österrike Bulgarien Nederländerna Litauen Serbien Finland Storbritannien Lettland Kina Ukraina Slovakien Spanien Iran Estland Afghanistan Pakistan Bangladesh Colombia Schweiz

35 *Inklusive Schweiz **EU27=EU25+Rumänien och Bulgarien från och med år 2008 ***Indelning av länder i kontinenter görs enligt FN:s statistiska avdelnings klassifikation. Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Majoriteten av de personer som har utländsk läkarutbildning och svensk legitimation har vid något tillfälle varit sysselsatta i svensk hälso- och sjukvård. 75 procent av läkare med utländsk utbildning som fått svensk legitimation under år var sysselsatta i hälso- och sjukvården år Dessa personer är spridda över landets sjukvårdsregioner. Flest var sysselsatta i Stockholms sjukvårdsregion och i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion år 2007 (tabell 14). Tabell 14. Antal läkare med svenskt personnummer och utländsk utbildning som har fått legitimation eller legitimationsvillkor under åren och som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården i november 2007, efter utbildningsland och sjukvårdsregion Utbildnings- Stock- Syd- Södra Väst- Uppsala/ Norra Totalt land holm östra svenska Örebro EU15/EES EU25/EES* EU27/EES* Därav Tyskland Polen Rumänien Ungern Island 20 x 121 Danmark 9 x x 90 Norge Finland Grekland 12 x x 60 Spanien 14 x x 41 Tredje land Totalt *Inklusive Schweiz. Källa: Socialstyrelsen/NPS databas. Socialstyrelsens statistik tyder på att den immigration av läkare som Sverige möter består av både varaktig immigration och mer tillfällig sådan, som exempelvis kan utgöras av kortare vikariat. Sysselsättningens varaktighet bland läkare med utländsk utbildning och svensk legitimation beskrivs mer fördjupat i 2010 års rapport (2). Som redovisas i tabell 15 är det en stor andel läkare med utländsk examen som stannar kvar inom den svenska hälsooch sjukvården. 35

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport Nationella planeringsstödet 2012 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger

Läs mer

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2010. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2010 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder,

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister

Tandläkarsiffror. Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård. Varav antal specialister 8000 Tandläkarsiffror 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1997 2002 2007 2012 I din hand håller du en presentation av hur Tandläkarsverige

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2013. tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2013 tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2014. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2014 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i

Läs mer

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS 2008. En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2008 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2007 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad

Årsrapport NPS En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Årsrapport NPS 2006 En analys av barnmorskors, sjuksköterskors, läkares, tandhygienisters och tandläkares arbetsmarknad Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet 2015. Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 2015 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor

Vårdförbundet i siffror 2010. Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Vårdförbundet i siffror 2010 Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor Medlemsstatistik Det finns 2 912 medlemmar i Vårdförbundet som är röntgensjuksköterskor varav

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2008 2023 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2009-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?

Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer? Workshop 3 2017-11-09 Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför studera civilingenjörsutbildning

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare

Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården. Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälsooch sjukvården samt tandvården Åren 2005-2020 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika

Läs mer

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005

Utrikes födda anställda. i landsting och regioner 2005 Utrikes födda anställda i landsting och regioner 2005 Förord Mångfald och integration i arbetslivet inom verksamheterna inom kommuner, landsting och regioner är ytterst en kvalitetsfråga. En viktig förutsättning

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Kompetensbehov inom vården

Kompetensbehov inom vården Kompetensbehov inom vården REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 4 MAJ 2017 Anders Axelsson, Region Skåne Agenda Vård och omsorg totalt sett Idag fokus på Vård- och omsorgsutbildade (VO) Hur

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård

Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård Sjukfrånvaro i offentlig kontra privat sjukvård Metod Analysen baseras på data från SCB Definitionen kortidssjukskrivna= 1-89 dagar Defintionen långtidssjukskrivna= 90 eller fler dagar Data finns tillgänglig

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården

Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården samt tandvården Åren 2012-2025 Barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, tandhygienister och tandläkare Prognos över sysselsatta inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012

Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012 2013-01-11 Sammanfattning av arbetsmarknadsåret 2012 i Jämtlands län och arbetsmarknadsläget december 2012 Färre av de sökande fick jobb under 2012 Under 2012 påbörjade ca 11 120 av samtliga inskrivna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Blekinge, 13 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av december 2012 Färre varsel på en svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas kraftigt av den ekonomiska

Läs mer

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Befolkningsförändringar och folkmängd i Stockholms län och riket 1931-2009 Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket 1931-1940

Läs mer

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018 Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018 Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017 verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive Lagen om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1651) och lagen om ersättning för fysioterapi (SFS 1993:1652) reglerar landstingens ansvar för den vård som

Läs mer

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm

Läkarfakta statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund. Box Stockholm Läkarfakta 2016 statistik över medlemmar i Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm info@slf.se 08-790 33 00 www.lakarforbundet.se Medlemmar i läkarförbundet 2015-12-31 Sverige Utlandet Totalt Yrkesverksamma

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Nätverk Etablering av nyanlända

Nätverk Etablering av nyanlända Nätverk Etablering av nyanlända Högbo torsdag 5 november Johan Tegnhed Biträdande chef Marknadsområde Södra Norrland Dagordning - Arbetsförmedlingens uppdrag nu och återblick - Etableringsuppdragets förutsättningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)

Läs mer

Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm

Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen Stockholm Internationell studentmobilitet i Stockholm 2015/2016 Staf, mars 2017 Brita Lundström, Fil. Dr Stockholms Akademiska Forum Valhallavägen 79 114 28 Stockholm www.staforum.se 2 Internationell studentmobilitet

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07

Inresande studenter 1997/98 2000/01 2003/04 2006/07 Statistisk analys Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 08-563 087 07 torbjorn.lindqvist@hsv.se www.hsv.se 2008-02-26 2008/2 Allt fler utländska studenter i Sverige Enligt senast tillgängliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Utvecklingen på arbetsmarknaden Utvecklingen på arbetsmarknaden Sveriges Kommuner och Landsting Håkan Gustavsson Analysavdelningen -10-23 Procent 8 Sverige, BNP, marknadspris kalenderkorrigerat, säsongrensat, konstanta priser kv 1 -

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej Fråga: 9a Kan ni tänka er att erbjuda praktik/arbetsträning till en person med funktionsnedsättning? Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet Andel ja Andel nej K Kommun 2 0 0 2 100,0% 0,0% 0,0% 100,0% K

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK Strukturrapport FRÅN LRF MJÖLK Sammanfattning Sverige ligger på nionde plats i EU när det gäller medelleverans per gård. De största genomsnittsgårdarna finns i Slovakien, Tjeckien och Danmark. Under årets

Läs mer

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective

Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv The labour market from a regional perspective AM 11 SM 1101 Arbetskraftsundersökningen (AKU) Arbetsmarknaden ur ett regionalt perspektiv 2001-2010 The labour market from a regional perspective I korta drag I detta Statistiska meddelande jämförs alla

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt: SCB Befolkningsstatistik del 3, 2003 Hög medellivslängd Antalet dödsfall varierar som regel mycket litet från det ena året till det andra. Under år 2003 avled 92 961 personer. Kvinnornas medellivslängd

Läs mer

Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård

Nationella planeringsstödet Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Nationella planeringsstödet 217 Tillgång och efterfrågan på vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvård samt tandvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor Vårdförbundet i siffror 2010 Barnmorskor Barnmorskor Medlemsstatistik Vårdförbundet har 5 556 barnmorskemedlemmar varav 90 procent är yrkesverksamma. Av de yrkesverksamma barnmorskorna är 42 procent mellan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Fler betalande studenter hösten 2012

Fler betalande studenter hösten 2012 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 2013-09-10/ 6 Analysavdelningen. 52-87-13 Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa tendenser

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Södermanlands län år 2018

Södermanlands län år 2018 Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av december 2012 Under december månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Umeå 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i januari 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 236 lediga platser till länets arbetsförmedlingar och samma månad

Läs mer

Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård

Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård 2018-11-28 1(11) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Derya Akcan Derya.Akcan@ivo.se Innehållsanalys av ärenden gällande tillsyn av personal inom hälso- och sjukvård Innehåll Metod... 2 281 beslutade

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer