Handbok i organisering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handbok i organisering"

Transkript

1 Handbok i organisering S o c i a l i s t i s k a P a r t i e t

2 Handbok i organisering En skrift utgiven av Socialistiska Partiet Tel:

3 VARFÖR ORGANISERA SIG? Vi socialister kämpar för en värld utan fattigdom, orättvisor och krig. Vi har insett att för att ens komma i närheten av ett sådant samhälle, måste det kapitalistiska systemet avskaffas, och inte ens då är en rättvis värld säkrad. Kapitalismens ideologi är rotad i vår värld och i oss själva. Att bekämpa den är en stor men nödvändig utmaning. Kapitalister äger de företag där de flesta av oss kommer att arbeta och de dikterar villkoren för den offentliga sektorn, där den andra stora delen av västvärldens arbetare finns. Lagarna är stiftade så att de skyddar kapitalismen som ekonomiskt system. Ytterst vilar den på militära medel. Världens största kapitalistiska stormakt, USA, skyddar sig och sina ekonomiska intressen med stora arméer, som ska avväpna hot såväl inifrån det egna landet som utifrån. Det är därför vi ser amerikanska trupper i fattiga länder där befolkningen gör uppror och inte sällan har då amerikanska bolag intressen i området. Ett avskaffande av kapitalismen är en internationell handling, inte en nationell. Vi har mäktiga fiender, institutioner som inte skulle dra sig för att ta till vapen om deras makt hotas i grunden. Därför är det nödvändigt att vara många, och att göra ett samlat motstånd. Allt fler måste delta i den antikapitalistiska och socialistiska kamp som krävs, genom att samla stora protesterande massor där man tar vara på gamla erfarenheter och nya idéer. Allt för att kämpa mer effektivt. Av den anledningen är det viktigt att vi kan organisera oss, politiskt, fackligt, i frivilligorganisationer av olika slag och i koalitioner tillsammans med andra organiserade socialister. Socialdemokratins och reformisternas misstag Organisering har varit ett av arbetarrörelsens mest grundläggande behov. Därför finns det fackföreningar, kooperativ och arbetarpartier. Problemet med flera av dessa stora organisationer har varit toppstyrningen. Inte minst i LO-facken och socialdemokratiska partier har en liten klick sett möjligheten att sko sig på de andra och manipulera organisationernas beslut. Ofta har denna klick satt samarbete med kapitalisterna framför kampen för det som sannolikt var medlemmarnas intressen. Det är inte konstigt. Socialdemokraterna vacklade mellan reform och revolution under sina första år, men när partiet hamnade i ledande ställning tyckte man sig se lagstiftningens stora möjligheter att förändra världen. Samtidigt blev man tvungen att välja mellan en inte alltför radikal lagstiftning och en revolutionär ideologi. Kapitalisterna hade aldrig accepterat en lagstiftning som i grunden skulle skaka det kapitalistiska systemet, och det visste socialdemokratin. Man fick välja, och man valde reform. Och i takt med att partiledningen blev kompromissvillig och förhandlande utåt, så blev kraven på uppslutning bakom ledningens politik allt skarpare inåt. Den så kallade samförståndsandan mellan kapitalisterna och socialdemokratin fungerade hyfsat under den svenska efterkrigstiden, då den västliga kapitalismen till synes helt ohejdat växte och alla kurvor pekade uppåt. Men vid kapitalismens kriser har det alltid varit arbetarna som fått betala, medan reformistiska organisationer och fackföreningar fortsatt att kompromissa. När rekordårens tillväxt vek av vid början av 1970-talet blev detta uppenbart. Socialdemokraterna har sedan länge slutat vara en kamporganisation. Det samma kan egentligen sägas om stora delar av Vänsterpartiet och deras ungdomsförbund, som gärna talar om en revolution, men som sedan röstat för nedskärning efter nedskärning. I både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet finns det pengar och karriärmöjligheter. Och när politiken blir en yrkeskarriär, något man ska klättra inom för att nå högre och högre poster, så trasas klasskampen och solidariteten sönder. Under 90- talets nedskärningar var det tydligt att Socialdemokraterna blivit ett liberalt borgerligt parti, med Vänsterpartiet som främsta stödtrupp. Aldrig tidigare i partiets historia har en sådan arbetarfientlig politik förts, och aldrig tidigare har partiledningen lyssnat så lite på rörelsen och på dem som drabbades. Anarkistiskt influerade grupper Anarkistiskt influerade organisationer har bemött denna korruption och icke-kamp med egna fackföreningar och en mer löslig organisationsstruktur, med betoning på den individuella friheten. Man lämnar mer eller mindre upp till tillfälliga stormöten, vängrupper eller individer att avgöra vilken strategi som ska tillämpas i olika situationer. De flesta anarkister strävar efter en revolutionär omvandling av samhället, men deras strategi skiljer sig ofta från vår. Anarkistiska grupper betonar ofta behovet av en platt organisation utan hierarkier, vilket ofta kan vara stimulerande former att arbeta under. Problemet med den typen av organisering är att endast de för tillfället mest aktiva kan påverka de beslut som fattas. Bristen på kontinuitet innebär att man får svårt att dra nytta av de tidigare erfarenheter som gjorts i organisationen. Den anarkistiska gruppen blir lätt historielös dömd att upprepa samma misstag gång på gång. Anarkistiskt influerade grupper strävar efter att fatta beslut så nära gruppens aktivister som möjligt och vill ge varje individ maximal möjlighet att påverka organisationen, vilket är ett positivt mål. Samtidigt bildas ofrånkomligen kärnor av individer som har mycket tid att lägga på sitt engage-

4 Vi tror att vår politiska strategi för socialismen är det som kommer att föra kampen framåt. Att ändra sin personliga livsstil och sina matvanor, eller lägga sig till med en viss typ av klädsel är inte fel. Men det är heller inte ett instrument för att förändra världen i grunden. mang. Dessa pratar mer med varandra och kan lägga upp strategier som blir svåra att ifrågasätta. Makten koncentreras på så sätt informellt, i stället för formellt, till de få. Vid de tillfällen som snabba beslut måste fattas, och hela gruppen av praktiska skäl inte kan samlas, är det ofta detta fåtal som fattar besluten utan att vara valda i demokratisk ordning, och utan att vara ansvariga för sina beslut. Inom anarkistiska kretsar är det dessutom vanligt att organisationen snarare består av ett nätverk av vängrupper, små grupper med full frihet att fatta vilka beslut de vill i förhållande till de andra. Det anses då sällan legitimt att ifrågasätta deras handlingar, oavsett vad dessa handlingar får för konsekvenser för de kampanjer eller den politik man försöker bedriva. Bristen på självkritik gör ofta att de anarkistiska grupperna begår taktiska misstag, men senare inte är beredda att diskutera sin taktik. Eftersom det sällan finns några regler för vem som får vara med i en anarkistisk grupp finns det heller inte klart formulerat när någon bör uteslutas. Gruppen är därmed ofta skyddslös mot infiltratörer och har inget kraftfullt instrument för att ta hand om större politiska motsättningar. Risken är att en person utesluts ur gruppen av skäl som är mer personliga än politiska, eller att personer som borde uteslutits av politiska skäl fortfarande kan vara med. Många anarkistiska grupper håller sig med hemligt medlemskap och hemliga möten. Detta gör organisationerna svåröverskådliga för de egna medlemmarna, men inte minst för de arbetare och ungdomar anarkisterna tänker sig bygga revolutionen med. Bristen på insyn gör att anarkistiska grupper blir svåra att lita på när man inte vet vem som är medlem och hur grupperna resonerar. Vad ska man annars göra? Revolutionära marxister, har ofta valt att hålla sig med medlemsregister, upprätta stadgar och hålla kongresser efter vissa givna spelregler. Man väljer styrelser och ansvariga till olika typer av uppgifter. Visst kan detta göra beslutsapparaten en smula trög, och i värsta fall leder det till att de ledande i organisationen inte är de mest aktiva, men samtidigt hinner en sådan organisation utarbeta gemensamma strategier i lägen där vi måste agera samfällt. När vi bygger vår organisation måste vi inse att det inte finns några garantier mot vare sig toppstyrning och centralisering eller sönderfall och allt för mycket fokus på individuella viljor vi måste hålla ögonen öppna så att vår organisation kan vara både demokratisk och effektiv. De reformistiska och anarkistiska organisationernas problem finns i olika grad inom alla politiska grupper. Vi tror att vår politiska strategi för socialismen är det som kommer att föra kampen framåt. Att ändra sin personliga livsstil och sina matvanor, eller lägga sig till med en viss typ av klädsel är inte fel. Men det är heller inte ett instrument för att förändra världen i grunden. Fjärde internationalen Vi socialister tror inte att en socialistisk revolution är möjlig att genomföra långsiktigt i endast ett land. De byråkratiskt stalinistiska öststaterna visade tydligt hur detta skapade isolering. Vår organisering måste därför vara internationell. De stora företag som suger ut människor i tredje världen och lever av vårt arbete - som styr våra regeringar och begränsar våra drömmar - de finns inte i bara ett land. De är ofta internationella, utan verkliga centrum i något speciellt land. Huvudkontoren flyttar mellan USA, Sydostasien, Europa... Deras tillverkningsindustrier kan skruvas isär och packas ned i en låda och om deras tjänster och produkter inte säljer på ett ställe drar de vidare till ett annat. De kan alltid hitta kryphål i lagarna om arbetskraften eller det politiska klimatet i ett land eller en region beter sig på ett besvärligt sätt. Därför tror vi på en internationell fackföreningsrörelse, en internationell organisering av arbetare, arbetslösa, illegala invandrare, krigsmotståndare och antikapitalister. För att hitta rätt i detta virrvarr av rörelser, människor och kampstrategier har vi Fjärde internationalen. Vi är ett antal partier i ett flertal länder, som delar vissa politiska och taktiska idéer. En del av dessa idéer kan man hitta i den här boken, men tyvärr är utrymmet begränsat, så vi måste hänvisa våra medlemmar till en hel del annan litteratur. Eftersom Fjärde internationalen vill vara en organisation för alla dessa partier, ett världsparti med möjlighet att samordna sina sektioner, så krävs en egen organisationsapparat och ett eget arbetssätt för oss. Det kommer att genomsyra den här boken. Hur FI fungerar förklarar vi i kapitel 4, där du också kan läsa om Socialistiska Partiets organisationsstruktur. Om demokratisk centralism En del av de marxistiska organisationerna håller sig till principerna om demokratisk centralism. Många gånger har detta begrepp likställts med den toppstyrda apparat som kommunistpartierna i det forna östblocket använde sig av, men det fanns inget demokratiskt i dessa partier. Enligt den demokratiska centralismen ska partiets politiska linje, dess åsikter och handlande, diskuteras grundligt innan man skriver in den i ett program eller genomför den. Det ska finnas möjlighet att vara oenig med majoriteten - men när beslut kring en fråga väl är tagen så är det utifrån detta man ska handla. Egentligen skiljer det sig inte så mycket från andra sammanhang vi stöter på i livet. Är du exempelvis med i ett fotbollslag så passar du inte till motståndaren, eller hejar på motstån-

5 darlaget, även om du inte är överens om vilken startelva laget borde ha. När partiet röstat om inställningen i en politisk fråga så ska hela partiet följa majoritetens beslut, också oliktänkande. Full frihet i diskussion full enighet i handling, är den demokratiska centralismens devis. SP är den svenska delen av Fjärde internationalen, där partier från de länder som delar vår grundläggande ideologi är samlade. I internationalens stadgar fanns den demokratiska centralismen tidigare inskriven. Men man märkte så småningom att det var svårt för partier från så många länder att i alla frågor följa den linje som diskuterats fram på FI:s världskongresser. De politiska situationerna ändrade sig för snabbt, principerna gick inte att allmängiltigt använda som det var tänkt i varje land eller område och alltför få kunde diskutera linjen alltför sällan. Eftersom principen fungerade dåligt ströks den ur stadgarna. Inom SP finns den demokratiska centralismens principer kvar på många sätt. Idealet är att propagandan ska skrivas efter att hela partiet kunnat diskutera den och ha åsikter om den politiska linjen. När en linje väl diskuterats fram brukar de flesta partikamrater följa den. Men om en linje inte är färdigdiskuterad händer det att kamrater med skilda åsikter uttalar sig i media eller går ut med olika budskap till andra politiska grupper. Det kanske låter lite konstigt för vissa, men det kan vara en styrka att visa att man inte är helt överens och har olika sätt att se på en fråga. Tendens -och fraktionsfrihet Vi socialister inser behovet av en fast organisationsstruktur med en vald ledning och stark uppslutning från medlemmarna. Detta för att kunna utmana kapitalismen på allvar. Men partier med den typen av strukturer och ledningar hamnar ofta i en situation där den aktiva ledningen bestämmer över mer passiva medlemmar. En situation där ledningen utarbetar linjer som medlemmarna mer eller mindre tvingas acceptera. I en revolutionär situation kan en sådan partiapparat vara absolut nödvändig, men samtidigt riskerar partiet att cementeras och bli byråkratiskt. Ett inte så charmigt fall av sådan byråkratisering är kommunistpartiet i före detta Sovjetunionen efter revolutionen Därför håller alla partier i Fjärde Internationalen sig med vad som kallas tendensfrihet och fraktionsfrihet. Det innebär att varje medlem som har förslag på en annan partilinje än den rådande, har rätt att bilda en tendens för att fritt inom partiet propagera för en viss åsiktslinje. Finns tendensen tillräckligt länge kan den formaliseras och bli en fraktion. Fraktionen har en något mer fast struktur än tendensen. Utgör fraktioner och tendenser mer än fem procent av partiets medlemmar ska de erbjudas proportionell plats på partikongresser och liknande viktiga möten. Om de är tillräckligt stora får de också ekonomiskt stöd från den centrala partiapparaten för att resa runt bland avdelningarna och diskutera sina åsikter. På så vis uppmuntrar vi oliktänkande och debatt. Vi tror att det är viktigt att åsikter får brytas mot varandra. Det ska inte vara nödvändigt att alltid vara överens. Genom att uppmuntra oliktänkande tror vi också att den partilinje som så småningom utarbetas inte ska vara förhärligande av vissa dogmer eller vaga hänvisningar till historiska teoretiker, utan en frisk och osentimental analys av verkligheten och våra möjligheter att agera i den. Så nära som möjligt Anarkistiskt influerade organisationer brukar gärna framhålla alla andra organisationers demokratiska problem. Man vänder sig emot delegatskongresser, styrelser och samlade partilinjer. Dessa grupper menar ofta att för mycket kraft brukas på organisationen i sig, inte till att göra aktioner. Vår kritik mot anarkisterna är redan redovisad, men vi ska också ge dem rätt: Det finns risk att organisationer som kräver styrelser, kommittéer och ansvariga fastnar i en typ av tänkande - partilinjen. Att medlemmarna följer en eller ett par ledare i stället för att lita på sitt eget tänkande, sin egen intuition, som lika gärna kan vara riktig. Det finns en risk att majoriteten får styra över minoriteten, en minoritet som förvisso kan ha lika rätt. Därför måste varje ansvarig, styrelse, ledning och så vidare, förvissa sig om att åtminstone ha majoritetens stöd innan ett beslut fattas. Det gäller både i frågor som man själv uppfattar som viktiga och oviktiga. I varje givet läge ska medlemmen få så mycket information om vad som är på gång, att han eller hon kan påverka partiets riktning. Ibland finns inte den möjligheten. Beslut måste fattas snabbt och genomföras effektivt och då hinner man kanske inte att förankra dem. De kan också röra känsliga personfrågor, och då är det inte lämpligt att alla ska ha full insyn. Men ett parti ska undvika den typen av beslutsfattande så långt det går. Direktdemokrati är att föredra framför representativitet. Att hålla besluten så nära medlemmarna som möjligt är viktigt för en revolutionär och socialistisk organisation. Den målsättningen får vi aldrig glömma när vi formar vår politik.

6 ORGANISATIONEN En nybildad lokalgrupp kan säkert lätt känna sig vilsen oftast är man få i början och det kan vara svårt att veta vad man ska göra. Revolutionen kan kännas väldigt avlägsen när tre personer sitter och trycker runt ett bord i någon ABF-lokal. Lite senare i den här handboken kommer vi att ge exempel på vilken typ av frågor man kan engagera sig i och olika sätt man kan jobba på. Men hur många idéer ni än har så händer tråkigt nog ingenting om ni inte sätter igång det själva. Lokal Man måste alltid ha någonstans att samlas. Men var är inte helt självklart. Om man träffas hemma hos någon, kan gruppens verksamhet bli beroende av att den personen har tid och lust, och om man träffas på en offentlig lokal, som ett kafé, kan det ofta finnas störande inslag. Och blir mötena stora, eller om man skall organisera ett offentligt möte dit allmänheten är välkommen, så måste man ju vara i en lokal som är avpassad för ändamålet. Har man dessutom en egen lokal kan det bli ett naturligt ställe för medlemmar att samlas på, även mellan mötena, och man kan förvara studie- och propagandamaterial i den. En egen lokal kan man göra hur mysig som helst, och vid speciella tillfällen går det också att ordna fester. Tyvärr är en sådan lokal ofta en dyr historia. Ibland kan SP-avdelningen ha en lokal, och då är det så klart enkelt och smidigt att använda den. Men så är inte alltid fallet. Man kan ofta finansiera gruppen lite, samtidigt som man löser lokalfrågan, genom att göra sina möten till studiecirklar hos ett studieförbund (ofta ska man vara sex-sju stycken då, men det är olika för olika studieförbund). Prova med Arbetarrörelsens Bildningsförbund, ABF, men även NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet), Studiefrämjandet, Vuxenskolan, med flera. Ibland har dessa också små och stora lokaler man kan få låna eller hyra billigt för olika ändamål. Annars kan man dela lokalen med andra organisationer eller folkrörelser som står organisationen politik nära det sänker hyreskostnaderna. Kommunens fritidsförvaltning kan också ha tips på lokaler som går att låna eller hyra billigt. Möten Möten kan man ha för att lyssna på något föredrag, diskutera gemensamma erfarenheter eller bara prata om politiska principer i största allmänhet. Men de flesta möten som hålls i en lokalgrupp, hålls för att bestämma vad lokalgruppen ska göra. Det är därför viktigt att man renodlar mötesformerna - diskussionskvällar och studiecirklar för sig, beslutsfattande för sig. Annars finns risken att mötena drar ut allt längre på tiden och inget blir beslutat. Hur man håller bra möten kommer vi till lite senare. Det viktigaste att komma ihåg när man har möten är att samtidigt som man fattar ett beslut om att man ska göra något, bestämmer man också vem eller vilka som ska utföra uppgiften, och på ett ungefär också hur det ska gå till. Det är sedan upp till dessa personer att se till att det fattade beslutet faktiskt genomförs. Det faktiska arbetet genomför man mellan mötena. Därför är det bra att skriva upp vad som bestäms på mötena, så att ni kan kolla vad som faktiskt blev gjort när ni träffas nästa gång. Det här kan säkert verka som självklarheter, men även de mest erfarna föreningsmänniskor brukar glömma bort dessa principer mellan varven. En liten varning bara: Även om ni blir ett sammansvetsat gäng där alla är kompisar håll dörren öppen för nya medlemmar och behandla dem med respekt. Det är lätt att gruppens humor blir intern när man känt varandra ett tag, men ju mindre ni släpper in den nya medlemmen, desto mer utanför kommer han eller hon att känna sig. Protokoll Hur man skriver protokoll kommer vi in på senare. Här vill vi bara slå fast hur viktigt det är att ni gör det. Det är viktigt att gemensamma beslut skrivs ned och förvaras där alla har tillgång till dem. Det kan vara i en pärm i en möteslokal, genom att var och en får protokollet till sin mejl, eller att alla får var sin utskrift. Anledningen är att ni annars kan glömma bort att genomföra det ni bestämt. Om ni skulle bli oense om vad ett beslut innebär, så ska det vara möjligt att kolla i protokollet. Protokollen ger också lokalgruppen en historia. När nya medlemmar tillkommer och gamla flyttar, kan det vara både nyttigt och kul att se vad gruppen gjorde för ett eller två år sedan. Protokoll kan också användas om man vill sammanfatta och berätta för andra vad man haft för verksamhet. Medlemmar och medlemsavgifter För att bli medlem i SP krävs att man blir invald av avdelningen. Så här går det till: Vår intresserade, hädanefter kallad för Maria, bestämmer sig för att gå med i SP. Ofta räcker det med att skicka in en talong från något flygblad eller skicka ett mejl, så blir man uppringd. För att bli medlem måste Maria då kontakta någon som redan är medlem och som bor i närheten, hädanefter kallad för David. När David träffat Maria och sett att hennes åsikter liknar SP:s, föreslår han att hon väljs in som medlem nästa gång han går på avdelningsmöte med sin SP-avdelning. SPavdelningen kan också delegera beslutet av inval helt och hållet till David. Nu är Maria invald i SP. Denna invalsprocedur har en lång tradition inom den marxistiska vänstern, och finns till för att medlemmarna ska kunna lita på varandra.

7 När vår nya medlem, Maria har blivit invald, måste det rapporteras till både SP:s centrala medlemsregister. Rapporteringen till SP:s register sköts av den som är kontaktperson i SP-avdelningen. Avgiften för medlemskap är för närvarande minst 100 kronor per månad, men har man möjlighet att betala mer är det mycket välkommet det finns en mängd projekt som skulle kunna förverkligas om bara pengarna fanns. Medlemsavgiften utgör inte bara en viktig ekonomisk bas för vårt parti. Den är ett sätt att bekräfta sitt medlemskap. I en organisation som SP är det viktigt att de som finns med i medlemsregistret och får information också verkligen vill vara medlemmar. Avgiften är ett av de sätt som medlemmarna bekräftar sitt engagemang på. Det finns fall då medlemmar inte har råd att betala medlemsavgiften. Då får avdelningens kassör och medlemmen komma överens om ett sätt att lösa problemet. Men medlemmar som varken betalar medlemsavgift eller på annat sätt håller kontakt med andra partimedlemmar och genom detta bekräftar sitt medlemskap bör strykas ur medlemsregistret och fråntas all intern information. Att vara kontaktperson Varje SP-avdelning har en kontaktperson för lokalavdelningen. Denna kontaktperson ska fungera som informationslänk i avdelningen och vara tillgänglig för omvärlden. Kontaktpersonen har en mycket viktig roll för gruppen. Det är kontaktpersonen som blir uppringd från centralt håll när någon gemensam kampanj ska ordnas, eller när flygblad och annat material ska skickas ut från particentrum. Det är kontaktpersonen som ser till att all information från particentrum, PS eller andra organisationer når medlemmarna. Om en debatt eller viktig information sprids via Internet, så är det kontaktpersonens uppgift att tala om vad som är på gång. Det är också kontaktpersonen som ska rapportera nya medlemmar till medlemsregistret. Om en medlem lämnar organisationen ska också detta rapporteras. Man kan säga att man har en kontaktperson i stället för ett kontor med en anställd alla ska veta vart man ska ringa när man vill meddela något eller veta något. Det betyder inte att det alltid är kontaktpersonens uppgift att representera organisationen i politiska samarbeten eller uttala sig i media. Inte heller måste det alltid vara kontaktpersonen som kallar till möten eller skickar ut information. Kassör Kassörens uppgift är att ta hand om lokalavdelningens ekonomi och se till att medlemsavgifter eller insamlade pengar betalas till centralkassan i SP. Där används pengarna till att trycka upp vår propaganda och vår interna information, samt till att över huvud taget få partiet att fungera centralt. Hur den lokala kassören ska göra har vi skrivit ett eget kapitel om. Att få en lokalgrupp att fungera SP brukar inte ha några anställda, åtminstone inte på orten eller i regionen. Vad vi åstadkommer är helt och hållet gruppens eller enskilda medlemmars verk. Ingen av oss får några pengar, trots att vi ofta lägger ned timmar av arbete varje vecka på vårt politiska engagemang. Då är det viktigt att ta hand om varandra. Politik ska inte bara vara organisatoriskt slit, det ska också vara inspirerande, stimulerande och kul. Därför är det bra att hitta på sociala aktiviteter mellan mötena, kanske ta en fika, spelar brännboll, biljard eller ordna en trevlig middag eller filmkväll, allt efter ekonomi och uppfinningsrikedom. Det är bra om man umgås mycket utanför mötena, men det ska inte heller vara ett krav. Tänk på att kamrater med små barn i så fall kan behöva barnpassning, eller att aktiviteten anpassas så även barn kan närvara. En liten varning bara: Även om ni blir ett sammansvetsat gäng där alla är kompisar håll dörren öppen för nya medlemmar och behandla dem med respekt. Det är lätt att gruppens humor blir intern när man känt varandra ett tag, men ju mindre ni släpper in den nya medlemmen, desto mer utanför kommer han eller hon att känna sig. Om ni måste dra interna skämt, förklara dem för den nya medlemmen. Om ni känner att ni måste använda termer från den senaste boken ni läste förklara dem samtidigt för de andra. Kom ihåg att hålla mötena fria från personliga samtal. Även om det känns fint att ha en sammanhållning, så är det dumt att ta med sig det informella samtalet in i mötesrummet. Dels kan en del medlemmar känna sig utanför och dels tenderar det att förlänga mötena i oändlighet. För att hålla liv i och stärka lokalavdelningen, försök att värva nya medlemmar. Flygbladsutdelningar i skolan eller på universitet är det klassiska sättet att värva unga medlemmar, men internet är ibland också en kompletterande möjlighet, där egna, väl uppdaterade hemsidor kan leda till oväntade kontakter. Är man flera medlemmar på en skola eller arbetsplats kan man bilda en grupp där som verkar utifrån den verkligheten. Ibland tillåts man också att få några minuter med klasserna i en skola på lektionstid. Detta gäller särskilt i valtider. Ofta är skolan restriktiva med att släppa in utomstående från politiska partier, speciellt de som inte sitter i riksdagen, men om man är elev på skolan har man föreningsfrihet enligt arbetsmiljölagen och många skolor har också policyn att låna ut lokaler till föreningar på skolan. Kolla upp vad som gäller på din skola. Aktioner är ett annat sätt att öppna folks ögon, speciellt om du bor i en liten stad. I samband med

8 aktionerna bör man dela ut flygblad med kontakttalonger och hänvisningar till eventuella hemsidor, så att intresserade kan anmäla sitt intresse till gruppen. När ni fått ett antal intresserade och potentiella medlemmar, se till att ni från början vet vad ni ska göra. Självklart ska ni lyssna på de nya medlemmarnas idéer precis som på alla andras, men ofta är nya medlemmar intresserade och glada om de får sysselsättning och samtidigt lär sig något. Studiecirklar är en bra aktivitet, dessutom kan man ibland få bidrag från studieförbund som ABF när man ordnar en cirkel. Men se gärna till att varva studiecirkeln med demonstrationer, aktioner, affischeringar och fester. Att hålla en lokalgrupp levande handlar mycket om att få en sund balans mellan praktisk och teoretisk politik och att samtidigt ha roligt. En sak till: Unga människor flyttar ofta när de gått ur gymnasiet eller när de tycker att det passar dem. Därför kommer avdelningar med många unga kanske att säcka ihop med jämna mellanrum. Då är det viktigt att hålla näsan över vattnet. Håll kontakten! Försök överlappa glappet mellan de som åker och de som blir kvar. Hälsa på varandra. Uppmana dem som flyttat att ta kontakt med sin lokalavdelning på orten, eller att försöka starta en ny grupp. Kom ihåg att det viktigaste är att folk blir kvar i organisationen, även om det blir tomt efter dem som flyttat. Och till dig som flyttar iväg det kan vara bra att komma hem ibland om man har en dag över och dela lite flygblad eller ha ett möte med SP. Separatism Socialistiska Partiet vill finnas med i de feministiska rörelserna och i grupper och nätverk som arbetar med feministiska frågor. Sedan kvinnorörelsen uppstod under artonhundratalet har den drivits av framför allt kvinnor, av naturliga skäl. Därefter har feminismen gjort insteg i svensk politik till att börja med under hårt motstånd och blivit jämställdhetspolitik, där både män och kvinnor är lika ansedda och kan gå in och driva det som varit så kallade kvinnofrågor. I Sverige idag finns det många män som kallar sig feminister och som vill dra sitt strå till stacken i den feministiska kampen. Samtidigt har många feminister valt att gå in i separatistiska nätverk, och arbeta med bara kvinnor. Detta har bidragit till nya perspektiv på feminism och jämställdhetsfrågor, samtidigt som det ofta stärkt kvinnokampen. Inom Fjärde internationalen och Socialistiska Partiet, menar vi att frågor som har med könens frigörelse och jämställdhet att göra, måste börja med kvinnors engagemang. Därför förespråkar vi separatism inom partiet det vill säga att tjejerna har egna möten utan killarna ibland. Det betyder inte att män ska stängas ute från alla demonstrationer, diskussioner eller kurser i frågan, men det betyder att tjejerna bestämmer när de anser att de behöver särorganisera sig. Killarna har inte rösträtt i frågan om tjejerna ska ha egna nätverk. I lokalgrupperna är det upp till tjejerna att bestämma om gruppen ska tillämpa separatism eller inte. Möten med bara tjejer i gruppen kan vara väldigt stärkande, delar av argumentationen behöver inte bli ifrågasatt, som den annars kan bli. Man ska se separatismen som ett verktyg, inte som ett tvång. MÖTEN Hur man håller möten är viktigt för hur verksamheten sedan fungerar. Möten kräver flera människors samspel. Därför är det viktigt att vi behandlar varandra med respekt, även om vi tycker olika. Det är också viktigt att vi intar olika funktioner på mötet för att det ska fungera smidigare. I det här kapitlet beskriver vi olika medel en grupp kan ta till för att få mötena att rulla smidigare. Det betyder inte att man alltid måste använda sig av alla hjälpmedel. Ibland är det bästa att enkelt och informellt komma överens om vem som ska göra vad och att skriva ned det man bestämmer. Hur formellt man bestämmer att ha sina möten beror bland annat på hur lång tid man har på sig, hur många man är och hur oense man är. Killarna har inte rösträtt i frågan om tjejerna ska ha egna nätverk. I lokalgrupperna är det upp till tjejerna att bestämma om gruppen ska tillämpa separatism eller inte. Möten med bara tjejer i gruppen kan vara väldigt stärkande, delar av argumentationen behöver inte bli ifrågasatt, som den annars kan bli. Man ska se separatismen som ett verktyg, inte som ett tvång. Innan mötet Om mötena inte rullar efter ett fast schema, samma tid en gång i veckan, så måste någon sammankalla mötet för att det ska bli av. Även när man kör efter rullande schema kan det behövas någon som tänker till lite extra, fixar fika, kollar med kontaktpersonen om det kommit någon post och gör i ordning ett förslag till dagordning. I mer formella sammanhang, som årsmöten, kongresser eller partiråd, behöver man kanske tänka till redan flera veckor i förväg, men i lokalgruppen krävs ofta inte lika mycket tid Kallelser Om man inte har möten så ofta är en e-postlista bra för att hålla diskussionerna igång och för att kalla ihop möten. Det vill säga i lokalavdelningar där folk verkligen har möjlighet att läsa sin mejl ofta. I en liten lokalgrupp är också telefonen ett utmärkt redskap för att kalla till möte via samtal eller sms. Kallelser brukar annars skickas ut också via vanlig post. Detta gäller framför

9 allt i mer formella sammanhang som till exempel årsmöten, då man måste vara säker på att kallelsen når medlemmarna och där flera dokument måste sändas tillsammans med kallelsen. Då ska kallelsen skickas ut tillsammans med en dagordning och annat förberedande material. Kallelser ska alltid skickas i god tid. Inför en kongress betyder god tid minst tre månader, inför årsmöten i lokalavdelningarna minst en månad och inför ett vanligt möte i en större lokalavdelning minst en vecka i förväg. För grupper som har möten varje eller varannan vecka har kallelsen inte samma betydelse. Men tänk på att meddela alla om mötet av någon anledning ställs in eller flyttats till ett nytt datum. Om ni inte bestämt tid för när nästa möte ska hållas, kalla via mejl, sms eller telefon. I en kallelse som skickas inför ett större möte skriver man alltid: 1 Vilken typ av möte det rör sig om, samt datum, tid och plats. Den person eller grupp som skickat kallelsen undertecknar och lämnar gärna också ett telefonnummer för frågor. 2 Förslag till dagordning bifogas. Där skriver man upp vilka punkter som föreslås tas upp på mötet. Ibland skriver man också vem som ska inleda en punkt. 3 Till större möten skickar man ibland ut inledningarna skriftligt, om det är någon särskild politisk linje som ska diskuteras och där det finns olika åsikter. Då kan folk förbereda sig på diskussionen. (Inför kongresser brukar partiet ge ut hela diskussionstidningar med motioner, förslag från olika medlemmar.) Dagordningar Dagordningar har en viktig funktion för att mötet ska kunna flyta snabbt. Om man har möten ofta behöver dagordningen inte vara någon speciellt formell historia man kan snegla på förra mötets protokoll och lägga till de punkter man vill ha med under själva mötet. Det vara bra att maila ut ett förslag på dagordning innan mötet, så att folk hinner fundera över vad de vill ta upp. Då har medlemmarna chans att förbereda sig och lägga till punkter redan innan mötet. Här har vi ett exempel på hur en dagordning kan se ut när en lokalavdelningska ha möte: 1. Mötesformalia 2. Rapporter från olika medlemmars politiska agerande 3. Antirasistisk koalition vem går på mötet? 4. Affischering på stan 5. Övriga punkter 6. Mötets avslutande Under punkten mötesformalia ingår egentligen tre saker: Val av mötesordförande, sekreterare och justerare. Närvaro Det kan vara intressant för den som ska läsa protokollet i framtiden att veta vilka som var med och fattade beslut. Därför skriver de närvarande upp sina namn på en lapp som sammankallande lägger fram. Närvaron skrivs sedan in i protokollet. Val av ordförande Efter att den som sammankallat mötet hälsat alla välkomna föreslår han eller hon mötet att välja en ordförande. Om inga förslag kommer spontant får den sammankallande hjälpa till genom att föreslå någon av mötesdeltagarna. Mötet röstar om förslaget. Val av sekreterare Mötesordföranden tar över och frågar om mötet har några förslag på sekreterare. Mötet röstar också om denna person, som alltså får i uppdrag att föra protokoll över de beslut som fattas. Punkterna efter mötesformalia Vi följer den dagordning som skickades ut i förra kapitlet. Nu är det sex punkter kvar att gå igenom: 2. Rapporter från olika medlemmars politiska agerande 3. Antirasistisk koalition 4. Affischering på stan 5. Övriga punkter 6. Mötets avslutande Innan man börjar med detta är det bra om mötesordföranden frågar om någon har frågor att tillägga innan mötet börjar. I vårt fall föreslår en av mötesdeltagarna, Maria, att ytterligare en punkt skrivs in i dagordningen. Innan punkten om den antirasistiska koalitionen vill hon att mötet tar upp frågan om den utvisningshotade familjen A, som kommer att hungerstrejka på torget den närmaste veckan. Maria vill lägga in en punkt om familjen mellan punkt 2 och 3, eftersom hon

10 tror att det kan vara något att ta upp också i den antirasistiska koalitionen. Mötesordföranden frågar mötet om Marias förlag kan godkännas. De som tycker så svarar ja. Mötesordföranden frågar om någon motsätter sig förslaget, vilket ingen gör i det här fallet. Efter detta beslut skriver alla till den nya punkten i dagordningen, som nu ser ut såhär: 2. Rapporter från olika medlemmars politiska agerande 2,5.Familjen A 3. Antirasistisk koalition 4. Affischering på stan 5. Övriga punkter 6. Mötets avslutande Hålla inledning Mötet börjar nu följa dagordningen. Den eller de som satt upp en punkt på dagordningen berättar vad han eller hon tänkt och lägger sedan ett förslag på vad man borde göra eller tycka. Det kan kräva lite planering om inte grundförslaget är bra finns viss risk att det färdiga beslutet inte heller blir det. Kom ihåg att om du lagt till en punkt på dagordningen, så är det oftast du själv som vet mest om ämnet. Tänk dig att de som sitter på mötet kanske inte alls är insatta i frågan. Då är det viktigt att du själv berättar en del om bakgrunden och motiverar varför du tycker att gruppen ska göra just det som du föreslår. Mötesordförandens roll Efter inledningen släpps diskussionen fri. Mötesordförandens roll är att se till att så många åsikter som möjligt kommer fram och att alla vågar tala. Mötesordföranden ska också uppmuntra mötesdeltagarna att formulera sina synpunkter i förslag som man sedan kan rösta om, kolla att förslagen är tydligt utformade och föreslå jämkning när två förslag är lika varandra. Om många vill prata för mötesordföranden en talarlista där de som vill säga något skrivs upp allt eftersom de anmäler sig. Om man är fler än fyra-fem personer kan det vara bra att använda sig av rundor för att alla åsikter ska bli representerade och är man ännu fler kan det vara läge att dela upp mötet i smågrupper på tre-fyra personer. Något om arbetsfördelning När man har möten är det lätt att ryckas med av diskussionerna och alla bra förslag som kommer upp. Något som är viktigt att komma ihåg är att en grupp på fem personer inte kan göra tio personers jobb. Ni måste fatta beslut som ni har möjlighet att följa, med tanke på hur mycket fritid ni har att lägga ner på politiska aktioner. Ta alltså inte på er fler uppgifter än ni vet med er att ni kan genomföra och fatta aldrig beslut utan att ge någon eller några personer ansvaret att genomföra besluten. Dessutom är det viktigt att inte allt jobb hamnar på den person som är mest drivande. Alla kan göra någonting, men ingen kan göra allting. Ordförandens instrument Ordförandens uppgift är att se till att var och en får säga sitt utan att bli avbruten, att även de som inte är vana talare vågar prata och att diskussionen leder fram till konkreta beslut. Till sin hjälp har ordföranden följande verktyg: Ibland brukar man tillämpa omvänd talarordning. Det innebär att de som inte talat tidigare på en viss punkt får gå före i talarordningen. Detta brukar man göra under intensiva diskussioner med många talare, för att aktivera så många som möjligt i debatten. Talarlistan När en diskussion blir ivrig och många vill komma till tals samtidigt krävs att var och en väntar på sin tur. Då bör ordföranden öppna en talarlista. Den som vill tala räcker upp handen och ordföranden skriver upp talaren på listan. Det gäller alltså att ha ögonen öppna för den som räcker upp handen. Talaren får prata utan att bli avbruten när det är hans eller hennes tur. Är man många måste talaren kanske anteckna det han eller hon tänkt säga, annars är det lätt att glömma bort det medan de andra pratar. På det viset kan man lättare formulera invändningar och kritik. Om det är viktiga punkter och lite tid att behandla dem, så kan mötet besluta om talartidsbegränsning. Varje talare får då ett visst antal minuter på sig att säga vad han eller hon tycker. Ibland brukar man tillämpa omvänd talarordning. Det innebär att de som inte talat tidigare på en viss punkt får gå före i talarordningen. Detta brukar man göra under intensiva diskussioner med många talare, för att aktivera så många som möjligt i debatten. Rundor När ordföranden eller någon annan i gruppen märker att diskussionen koncentreras till några få personer och resten sitter tysta kan det vara bra att göra en runda för att alla ska få säga sitt. En runda innebär att alla på mötet i tur och ordning får säga vad man tycker i en fråga. Det är extra viktigt att inte avbryta talaren under en runda. Man får inte heller sätta upp sig på talarlistan, eft-

11 ersom inget ska störa den som talar för tillfället. När det blir din tur under en runda har du också möjlighet att låta bli att tala. Smågruppsdiskussioner I grupper på omkring tio personer eller mer, kan det vara bra att dela upp sig i mindre grupper när en diskussion fastnar mellan några få talare, eller när man helt enkelt vill ha ett så väl genomarbetat förslag som möjligt. Innan man delar upp sig är det bra om smågrupperna vet vad de ska diskutera. Gärna ska diskussionerna leda fram till konkreta förslag, men då måste också frågorna ställas konkret. När den större gruppen återsamlas redovisar de små grupperna sin diskussion och eventuella förslag. Man kan också avbryta en diskussion för att alla skall kunna prata med dem som sitter närmast för en kort stund. Streck i debatten När det är dags att gå till beslut föreslår ordföranden eller någon annan mötesdeltagare streck i debatten, vilket är en ordningsfråga som får bryta av talarordningen. Alla förslag skall summeras innan man sätter streck, så att alla är fullt överens om vad man talar om. Därefter ska gruppen få möjlighet att sätta upp sig på talarlistan en sista gång innan det är dags att rösta i en fråga. Gå till beslut När alla talat färdigt efter att streck är satt i debatten, är det dags att rösta om de förslag som kommit in. Det är viktigt att ordföranden försöker se till att alla på mötet har förstått vad man röstar om och vilka olika förslag det finns att ta ställning till. För protokollets skull kan det dessutom vara bra att skriva ned mer komplicerade förslag skriftligt, så att ordföranden kan läsa upp dem för mötet innan det är dags att rösta. Skriftliga förslag är också till stor hjälp för sekreteraren. KASSÖRENS UPPGIFTER Kassörens upgifter är att sköta föreningens ekonomi. Kassör väljs antingen direkt på avdelningens eller lokalgruppens årsmöte eller så utses hon eller han internt i en eventuell avdelningsstyrelse vid ett konstituerande möte. Kassörsuppdraget I korthet kan man säga att kassörens uppgift är att se till att avdelningens eller gruppens ekonomi är i balans, det vill säga inte har utgifter som överstiger inkomsterna och se till att avdelningens eller gruppens pengar används på bästa möjliga sätt. För att förenkla detta arbete krävs en del hjälpmedel. Det första av dessa är ett konto att ha pengarna på. (Att ha pengarna i enbart kontanter är ingen bra idé.) Andra hjälpmedel är en dator och ett bokföringsprogram. Med dessa tre är kassörsjobbet ganska enkelt. Det konto som en förening har bästa nyttan av brukar vara ett postgirokonto (numera även kallat plusgirokonto). Postgirokonto För att skaffa ett postgirokonto krävs att man skaffar nödvändiga blanketter från Postgirot (Plusgirot). Flera blanketter behövs. Dels en blankett för att ansöka om konto, dels en blankett för att anmäla firmatecknare. Blanketterna hämtas enklast på Postgirots hemsida (www.postgirot.se eller Dessutom behövs ett protokoll eller protokollsutdrag som talar om vem eller vilka som är firmatecknare. För att sköta ett postgirokonto på ett effektivt och billigt sätt är tillgång till internet en nödvändighet idag. Inkomster En förenings inkomster brukar i första hand vara medlemsavgifter, men även stödinsamlingar är vanliga. Insamlade pengar kan komma från fester man ordnat eller från insamlingsbössor. För att underlätta inbetalning av medlemsavgifter är det bra om föreningen har postgiro (se ovan). Inom SP samordnas ofta inbetalningarna centralt. Medlemmarna betalar in till sin avdelning och därefter ska en del av medlemsavgiften överföras till partiet centralt, medan resten tillfaller avdelningens kassa. Insamlingar Det finns två typer av insamlingar en förening kan bedriva. Den första typen är insamling direkt till föreningens verksamhet, det andra är insamling av pengar till speciella projekt. (exempelvis insamling till hjälpverksamhet eller politisk verksamhet i andra länder). I det senare fallet är det viktigt att redovisa insamlingsresultat till de personer som skänkt pengar. Insamling till själva

12 föreningen redovisas som all annan intern ekonomi på föreningens möten av olika typ. Detta sker minst en gång om året, det vill säga på årsmötet då man presenterar föreningens ekonomiska resultat under det föregående året. Tömning av insamlingsbössor bör göras med minst två personer närvarande. Detta för att ha en bra kontroll på hur mycket pengar som samlas in. Pengarna bör omedelbart sättas in på något av föreningens konton. Insättningskvittona ska sparas och användas i bokföringen och de utgör också ett bevis på att personen som tömt bössor eller på annat sätt tagit emot kontanta pengar för avdelningen eller gruppen fullföljt sitt uppdrag. SOCIALISTISKA PARTIET SÅ FUNKAR VI För att bli medlem i Socialistiska Partiet måste du betala medlemsavgift dit. Partimedlem blir du genom inval i någon av SP:s lokalavdelningar eller partistyrelsen. (Mer om inval kan du se i stycket Medlemmar och medlemsavgifter på sida 4). Lokalgrupp och lokalavdelning Socialistiska Partiet har ett skiftande antal lokalavdelningar i landet. Man kan bilda en lokalavdelning när man är minst tre partimedlemmar som är sugna på att få igång politisk verksamhet på sin ort. När man ska starta en lokalavdelning bör man ha ett konstituerande årsmöte. På detta bestämmer man formellt att bilda partiet på orten, utser kassör och eventuellt också en styrelse, om man är så många att det behövs. Sedan tar man kontakt med partistyrelsen eller och berättar den glada nyheten också för dem (om de inte redan fått reda på att bildandet av en lokalavdelning är på gång). Årsmöte i lokala avdelningar Det är inte säkert att din lokalavdelning eller lokalgrupp måste ha rullande årsmöten. Det beror på hur stor avdelningen eller gruppen är, och om ni tänker välja en styrelse eller inte. Årsmöten är lokalavdelningens högsta beslutande organ. Man har dem för att summera upp det man gjort under det gångna året och bestämma vad man ska göra under perioden som kommer. För att se till att något blir gjort väljer man en (ny) styrelse, som har i uppgift att ta hand om det löpande arbetet mellan avdelningsmötena, det vill säga om avdelningen är så stor att det behövs. Styrelsen bör innehålla en kontaktperson och en kassör, eventuellt också en presstalesman/kvinna. Kallelsen till ett årsmöte skickas en månad i förväg och ska innehålla en dagordning och skriftliga förslag - så kallade motioner - på vad som ska göras, där man också väl motiverar varför det ska göras. Du kan läsa mer om att skriva motioner senare i det här kapitlet. Lokala styrelser Om lokalavdelningens medlemmar är fler än femton kan det vara dags att välja en styrelse för att ge det praktiska arbetet i lokalavdelningen eller lokalgruppen kontinuitet. En styrelse är ansvarig inför det årsmöte som valt den och ska genomföra det som står i verksamhetsplanen, samtidigt som den har koll på vad som händer i politiken lokalt. På avdelningsmötena ska styrelsen redovisa vad den gjort sedan förra mötet och berätta vad som är på gång. Det är rimligt att avdelningsmötena får fatta beslut om vem som ska representera avdelningen i koalitioner med andra organisationer eller om man ska genomföra de aktiviteter som styrelsen eventuellt föreslår. Alla styrelser i SP kan avsättas om en majoritet av medlemmarna vill det. Man måste då kalla till ett extra årsmöte. För att bli medlem i Socialistiska Partiet måste du betala medlemsavgift dit. Partimedlem blir du genom inval i någon av SP:s lokalavdelningar eller partistyrelsen. Partiets kongress Kongressen är partiets högsta beslutande organ. Lokalavdelningar väljer ut och skickar representanter som får rösta, men samtliga medlemmar har närvarorätt, och - om kongressen så beslutar yttranderätt. Det är där partiet bestämmer sin politiska linje, det vill säga vad vi tycker, och vad partiet nationellt ska göra. Man väljer partistyrelse, valberedning och kontrollkommission för partiet. Dessa väljs ofta för en period på två år, eftersom det är jobbigt att ordna kongresser. Kongressen är medlemmarnas möjlighet att gripa in i för partiet avgörande frågor, samtidigt som de ges möjlighet att bedöma och granska den avgående partistyrelsens arbete. Till kongressen ska den avgående styrelsen skriva en verksamhetsberättelse, där man går igenom hur man arbetat under den senaste perioden. Dessutom ska partistyrelsen presentera förslag på verksamhetsplan för kommande år. Om styrelsen har förslag på nya skrivelser i partiprogrammen eller stadgarna ska även dessa presenteras inför kongressen. Alla dessa handlingar ska finnas med i kallelsen, tre månader innan kongressen går av stapeln. Kassören ska göra ett bokslut där han eller hon presenterar intäkter och utgifter under den gångna perioden och ställer en prognos om den framtida ekonomin. Den kan skickas ut något senare än de andra handlingarna. Inför kongressen får alla medlemmar i partiet skicka motioner, förslag på vad man ska tycka och göra. Dessa kan antingen

13 vara tillägg eller ändringsförslag till PS handlingar, eller helt egna förslag. Kongressen måste behandla alla medlemmarnas motioner. Partistyrelsen Partistyrelsens uppgift är att agera ledning för partiet mellan kongresserna. Partilinjen det vi tycker fastställs på kongresserna, medan den praktiska politiken, våra nationella utspel i olika frågor, ligger på partistyrelsens ansvar. När kongressen väljer partistyrelse överlämnar den det yttersta ansvaret för den politik vi presenterar utåt, till de personer som sitter där. Men PS ska inte bara tycka, de ska göra också. I valtider är det partistyrelsens uppgift att se till att valsedlarna blir sammanställda och upptryckta, att det finns affischer, broschyrer och flygblad, samt en budget som håller. Det gäller även i andra tilldragelser där partiet ingriper nationellt, till exempel i kampanjer. Det är också PS uppgift att se till att en intern debattidning publiceras, att utskick och kallelser kommer ut ordentligt och i tid inför möten, och att det finns material för skolning, bokbord, flygbladsutdelningar och affischeringar. För att kunna sköta dessa löpande uppgifter på ett bra sätt utser PS inom sig ett verkställande utskott (läs mer om det senare i kapitlet). Men styrelsen ska också ha koll på vad som händer i den internationella och nationella politiken, och ta initiativ till att dra samman nationella kampanjer eller demonstrationer i frågor som kongressen inte kunnat förutse. Detta ska om möjligt genomföras efter en demokratisk diskussion i partiet. Det är också PS uppgift att se till att representanter skickas på internationella möten. Det här ansvaret kan förstås vila ganska tungt på styrelsens axlar, och därför har de delat upp sig i olika utskott, där även partimedlemmar utanför PS involveras i verksamheten. På så sätt ökar deltagandet i partiets verksamhet (och förhoppningsvis demokratin), samtidigt som styrelsen kan delegera uppgifter. Verkställande utskottet (VU) Eftersom PS består av representanter från lokalavdelningar i olika delar av landet, kan de inte träffas ofta, utan kommunicerar via nätet eller telefon mellan mötena. Verkställande utskottet, VU, ska däremot kunna träffas så ofta som varje vecka. De har i uppgift att kolla vilken post partiet fått, om det kommit intresseanmälningar eller om någon lokalavdelning behöver hjälp. De ska ha koll på när det är dags att skicka ut kallelser till partiråd eller kongresser. De ska skicka ut information när det är dags för internationella möten som världskongresser, sociala forum eller liknande. Dessutom brukar det falla på VU: s lott att trycka upp och skicka ut flygblad, affischer, pamfletter och broschyrer. Det är också deras uppgift att redigera de inlägg som kommer till den interna debattidningen, trycka upp dem och skicka ut dem. Inför PS-mötena ska VU skicka ut kallelse, dagordning och eventuella motioner innan mötet, vilket kräver viss planering. Tillfälliga utskott En partistyrelse har helt olika prioriteringar, beroende på hur stort partiet är för tillfället, vilka frågor som är aktuella just när styrelsen verkar och vilket uppdrag den fått av kongressen. En sak är säker partistyrelsen kommer aldrig att ha för lite att göra. När en styrelse blivit vald brukar den först ha ett möte för att ställa bestämma hur den ska jobba. Därefter delar man in sig i grupper som tilldelas olika uppgifter beroende på vilka av prioriteringarna man är mest intresserad av och ibland även beroende på vart man bor. (En grupp som geografiskt befinner sig nära varandra kan träffas oftare, vilket gör samarbetet mer effektivt.) I en partistyrelse finns alltså förutom VU också en rad utskott som inte är fastslagna från början. Några exempel på utskott i en partistyrelse är feministiskt utskott, internationellt utskott, valutskott, kongressutskott och fackligt utskott. Flera av PS ledamöter kan vara med i flera utskott, men det gäller också att dra in andra partimedlemmar i utskottsverksamheten. På så vis blir fler involverade i vad som händer nationellt i partiet. Valberedningar En valberedning väljer man på ett årsmöte eller en kongress. Valberedningen har ansvaret att lägga fram ett förslag på vilka medlemmar som ska sitta med i PS eller den lokala avdelningsstyrelsen.. Man behöver en valberedning för att det är svårt att samfällt välja en styrelse utan att känna alla man röstar på. En valberedning kan dessutom se till att styrelsen blir representativ på olika sätt. Det kan innebära att man försöker få med folk från olika delar av landet, med olika sysselsättningar, intresseområden, etnicitet, ålder och kön, osv. Valberedningen ska också fundera på hur stor styrelsen ska vara för att arbeta effektivt och hur villiga ledamöterna är att jobba nationellt. När man jobbar i valberedningen är det bra att kolla hur många i den avgående styrelsen som kan tänka sig att sitta kvar. Sedan skickar man förutsättningslöst ut en förfrågan om vilka som kan tänka sig att sitta i en ny styrelse, och uppmanar alla partimedlemmar att nominera

14 Under många år klarade vi oss utan internet, vilket är svårt att föreställa sig idag. Nu har Internationalen, SP och tidskriften Röda rummet egna hemsidor, med information, kontaktlänkar, och liknande. En del lokalföreningar och lokalgrupper har också egna hemsidor, medan vissa medlemmar bloggar. folk till en ny styrelse. Det innebär att de föreslår en person (som de gärna själva ska ha tillfrågat först) till valberedningen. Det är helt OK att nominera sig själv. Därefter är det dags att börja klura själv utifrån de kriterier man tror är viktigast. Alla som finns på valberedningens förslag ska vara tillfrågade innan förslaget presenteras, eftersom en styrelse med avhoppade ledamöter aldrig jobbar bättre. När det är dags för årsmöte eller kongress brukar valberedningen presentera förslag på en ny styrelse i sin helhet. De nominerade som inte finns med i valberedningens grundförslag brukar skrivas till på en separat lista, så att man vid omröstningen kan stryka och skriva in sina egna förslag. Det är inte tillåtet att lägga till någon som inte nominerats. Kontrollkommissionen För att organisationen ska fungera som det är tänkt behöver vi vara överens om ett gemensamt sätt att arbeta. Därför har vi alla varit med och diskuterat fram stadgar, spelregler som förklarar hur vi ska agera för att organiserandet ska vara så rättvist som möjligt. Stadgarna fungerar som en minsta gemensamma nämnare i det praktiska arbetet. Där står till exempel att en medlem måste sympatisera med våra grundläggande idéer, att kongressernas beslut är de riktlinjer som partistyrelsen måste jobba efter, och hur många medlemmar man måste vara för att en ort ska räknas som en lokalavdelning. Förutom stadgarna finns också informella regelverk för hur saker ska gå till, liknande dem som beskrivs i den här organisationshandboken. Ibland har vi konflikter inom partiet. Det kan vara mellan partistyrelsen och avdelningarna, eller helt enkelt mellan två medlemmar. Det är ofta i sådana konflikter som stadgarna sätts på prov. Hur mycket får en medlem avvika från partilinjen innan hans eller hennes medlemskap ska ogiltigförklaras? Är det att hindra en annan medlem att uttrycka sig, om man medvetet ser till att hans eller hennes inlägg till interntidningen blir försenat? Och hur stor frihet har partistyrelsen att använda partikassan till sådant som inte bestämts på kongressen? För att utreda den här sortens frågor om de är allvarliga - har vi kontrollkommissionen. De ska kunna granska partistyrelse, avdelningar och medlemmar utifrån stadgar och andra regler och bedöma om någon agerat fel utifrån de regler vi alla satt upp. Om kontrollkommissionen tycker att partiet ska vidta några åtgärder, så föreslår den det till partistyrelsen eller vilken instans det nu gäller. Men vanligast är att kommissionen helt enkelt bara talar om vad den kommit fram till. Anledningen till att det här ansvaret inte helt enkelt läggs på partistyrelsen, är att den ofta är part i målet, och en partistyrelse med oinskränkt makt är dåligt. Förvaltningsutskottet och anställda Om det verkställande utskottet finns till för att hålla partiet i rörelse, så skulle man kunna säga att förvaltningsutskottet finns för att hålla ihop partiet över huvud taget. Förvaltningsutskottet har hand om ekonomin vilket också innefattar löner till anställda för partiet och på Internationalen. Förvaltningsutskottet gör upp budgetar, presenterar ekonomiska redovisningar inför kongressen och sköter inbetalningar av SP:s medlemsavgifter i Fjärde Internationalen. Det är förvaltningsutskottets uppgift att hålla koll på partiets utgifter, och se till att partiet inte går i konkurs. Det är också förvaltningsutskottet som ser till att delar av de medlemsavgifter som betalas in till avdelningarna kommer in till centralkassan. Förvaltningsutskottet har tidvis också haft ett visst personalansvar och fått inta arbetsgivarens roll när anställda på Internationalen ska löneförhandla eller diskutera sina arbetsvillkor, men det sköts i skrivande stund av en särskild arbetsgivargrupp. Förvaltningsutskottet har också hand om både SP:s medlemsregister. Därför ska alla avdelningar rapportera in sina medlemmar till förvaltningsutskottet både de som tillkommer och de som slutar. Anledningen är att fel personer annars kan få SP:s partiinformation, medan nya medlemmar inte får den alls. Ibland skickar förvaltningsutskottet ut utdrag ur medlemsregistret till avdelningar för att kolla att uppgifterna stämmer. Vid sådana tillfällen bör SP:s lokala kontaktpersoner, samt den lokala kassören, gå igenom listan tillsammans för att se om den stämmer överens med verkligheten. I de fall man är osäker på vilka som vill vara med får man helt enkelt ringa upp och kolla av. Sedan bör avdelningen rapportera tillbaka till förvaltningsutskottet, så att medlemsregistret kan rättas till. Hemsidor och e-postlistor Under många år klarade vi oss utan internet, vilket är svårt att föreställa sig idag. Nu har Internationalen, SP och tidskriften Röda rummet egna hemsidor, med information, kontaktlänkar, och liknande. En del lokalföreningar och lokalgrupper har också egna hemsidor, medan vissa medlemmar bloggar. Lokalavdelningar bör skaffa sig en officiell e-postadress med adressen som tillhandahålls av partiets internetansvarige. Dessutom använder vi oss av flera olika epostlistor för olika instanser. Listorna sköts av olika moderatorer i organisationen, och debatten sköter sig ganska mycket av sig själv, utan allt besvär med tryckning och distribution via snigelposten. Det finns ännu inga regler i stadgarna vad gäller internet. Det man generellt kan säga, är att den som ska sköta en hemsida eller e-postlista på något vis bör

15 väljas i en demokratisk process. Det är förstås önskvärt att alla medlemmar i SP ibland besöker hemsidorna, eller är med på e-postlistorna, men det är inget organisationen kan kräva. Därför behöver vi fortfarande de interntidningar som skickas ut via post inte minst för de partikamrater som inte har tillgång till internet hemma eller på jobbet eller helt enkelt föredrar att läsa den på papper. Det är bra att använda e-postlistor till att sprida snabb information och för att försöka koordinera praktiskt arbete. E-postlistor är också ett forum för politisk debatt. Problemet med att debattera politik på nätet är att diskussionen lätt blir irriterad på grund av missförstånd och slarviga formuleringar. Ett sätt att försöka göra e-postlistorna mer lättillgängliga för alla, är att hålla sina inlägg hyfsat korta och sakliga, och att givetvis inte komma med personangrepp. Kom också ihåg att många inte har tid att läsa sina inlägg. Därför är det viktigt att markera om informationen är speciellt akut eller viktig, om de mindre internetanvändande medlemmarna inte bara ska slänga den. FJÄRDE INTERNATIONALEN SÅ FUNKAR DEN Även om Socialistiska Partiet är ett litet parti, så är vi en del av något mycket större. I Fjärde Internationalen - FI - samlas organisationer från hela världen, och vi har alla liknande idéer om hur man bekämpar kapitalism, rasism och sexism. Även organisationsformerna liknar varandra när det gäller synen på interndemokrati och fraktionsfrihet. FI finns för att samordna dessa rörelser, skapa mötesplatser för dem och genom diskussion komma fram till en gemensam minimilinje i politik och strategi. Som ung medlem kommer man ofta i kontakt med FI för första gången genom det internationella sommarlägret som ordnas för ungdomar varje år på olika platser i Europa. Samtidigt som det ofta är en enorm kick att träffa likasinnade från hela världen, så känns FI lätt abstrakt och långt borta. För att kunna påverka internationalen maximalt måste man dessutom också förstå hur den fungerar, sätta sig in i vilken status olika möten, beslut och utsagor har. Sektioner Fjärde Internationalen består av partier, grupper och strömningar över hela världen. Dessa beståndsdelar kallas för sektioner. Socialistiska Partiet utgör den svenska sektionen i FI. Men det är inte så enkelt att FI består av en sektion per land. I vissa länder finns två sektioner, i andra länder ingen. Alla sektioner arbetar inte heller som traditionella partier. Någon grupp arbetar som tendens inom ett annat, större parti. Andra sektioner är mer oberoende grupper. Världskongressen Fjärde Internationalens Världskongress (World Congress) kan jämföras med hur SP:s egen kongress fungerar. Världskongressen är FI:s högsta beslutande organ, vilket innebär att ingen av FI:s kommittéer eller anställda får agera på ett sätt som går emot vad Världskongressen beslutat. Sektionerna får inte heller gå emot Världskongressens grundläggande ställningstaganden, men har stor frihet att utforma sin egen politiska strategi. På Världskongressen innehar FI:s sektioner ett visst antal röster, som står i proportion till hur många medlemmar de har. Världskongressen bestämmer vilken politisk linje FI ska driva och vilken strategi som ska gälla för de olika länderna. Ofta är dessa principer generellt formulerade för att sektionerna ska få stort handlingsutrymme. Världskongressen väljer också en Internationell Kommitté IK, för att ta hand om arbetet mellan världskongresserna. Internationella Kommittén Internationella Kommittén (International Committee) fungerar för FI på ungefär samma sätt som partistyrelsen fungerar för Socialistiska Partiet. IK finns till för att genomföra de gemensamma projekt som Världskongressen beslutat om, och har skyldighet att arrangera nästa världskongress. IK träffas ett par gånger om året för att diskutera det politiska världsläget och hur de olika sektionerna arbetar. IK kan fatta politiska beslut och anta politiska texter som berör mer dagsaktuella frågor, men bara så länge texterna inte går emot Världskongressens resolutioner. De har hand om FI:s internbulletin och ekonomi. Internationella Kommittén väljer dessutom en exekutiv byrå och andra utskott med speciella arbetsuppgifter. Exekutiva Byrån Den Exekutiva Byrån (Executive Bureau) utses av IK. En Internationell Kommitté som bara träffas ett par gånger om året hinner förvisso prata och besluta om en hel del. Men IK hinner inte genomföra så många av de fattade besluten. Därför finns exekutiva byrån, en grupp anställda eller särskilt intresserade, som genomför det IK beslutat om att göra. EB har ingen beslutanderätt men kan, efter att ha diskuterat en mer akut fråga med ett stort antal viktiga sektioner, ändå få genomföra uppgifter som IK-mötet inte beslutat om. De har en skyldighet att tillgodose sektion-

16 ernas behov av information och att samordna deras arbete efter förmåga. Besvärskommittén På Världskongressen väljs, förutom Internationella Kommittén, en så kallad besvärskommitté (Appeals Commission), med ungefär samma funktioner som vår egen kontrollkommission. Besvärskommitténs uppgift är att bedöma om sektionerna i FI följer stadgarna. Vem som helst i en sektion ska kunna rapportera brott mot de egna stadgarna eller FI:s grundprinciper. Det är då besvärskommitténs uppgift att föreslå åtgärder till IK, som sedan kan fatta beslut. De som sitter i kommittén får inte sitta i några andra styrande internationella organ.) Sektionernas arbete i FI Som sektion i FI får man information från ett flertal andra länder om den politiska situationen. Den kommer då från vårt perspektiv på politik och politisk taktik, vilket är skillnaden från exempelvis informationen vi får via medier eller andra vänstergrupper. Sektionens ungdomsmedlemmar erbjuds plats på FI:s sommarläger och dess ungdomsskola. De fackföreningsaktiva och kvinnoaktivister får möjlighet att upprätta nätverk över världen. Samtidigt har sektionerna vissa skyldigheter gentemot FI. Alla medlemmar, och även utomstående ska ha möjlighet att ta del av de olika dokument som utarbetas inför Världskongressen. Eftersom vissa sektioner arbetar som strömningar inom större partier, finns det också regler för dem som väljs till ledande poster i styrande partier. De måste hålla kontakt med resten av medlemmarna i sin sektion. FI:s sektioner måste därtill arbeta demokratiskt och är skyldiga att tillhandahålla fraktionsfrihet för sina medlemmar. Amsterdamskolan I Amsterdam finns ett marxistiskt utbildningsinstitut, som har flera länkar till Fjärde Internationalen, men som inte lyder direkt under FI. Detta institut innehåller flerbäddsrum, bibliotek och matsal. Där brukar FI under tre veckor omkring november-december, hålla internationella skolor. De som åker förutsätts ha grundläggande kunskaper om FI:s ideologi och strategi. Kommer man från Sverige förväntas man dessutom ha hyfsade engelskkunskaper. Amsterdamskolan brukar inte ha någon gräns för hur många som får åka ned (det skulle i så fall vara ett begränsat antal sängar), men SP brukar inte betala resa och uppehälle på skolan för mer än ett mycket begränsat antal personer. Vem eller vilka det blir är upp till partistyrelsen att bestämma, men för att alla som vill ska ha möjlighet att åka, är det rimligt att SP:s styrelser upplyser samtliga medlemmar när Amsterdamskolans kurser börjar närma sig, och att det finns någon att anmäla sitt intresse till om man vill åka. Internationella sommarlägret Även i samband med internationella sommarlägret finns det anledning att välja en eller ett par ansvariga som får åka iväg för att, tillsammans med andra ungdomar, planera lägret under några dagar. Planeringen brukar hållas på skolan i Amsterdam och under dessa dagar brukar det också bli föreläsningar och diskussioner kring det tema som är planerat för lägret. Samtidigt presenteras och planeras lägret och dess schema i detalj. Även när man väljer en grupp som ska vara ansvariga för att planera internationella sommarlägret ska man se till att några i gruppen har möjlighet att åka ner. Som sektion i FI får man information från ett flertal andra länder om den politiska situationen. Den kommer då från vårt perspektiv på politik och politisk taktik, vilket är skillnaden från exempelvis informationen vi får via medier eller andra vänstergrupper. Kampen mot ett kapitalistiskt system kan se ut på många olika sätt. Som marxister brukar vi betona att den fackliga kampen på arbetsplatserna är den kamp som har potential att nå stora massor och så småningom att faktiskt utmana kapitalismen på allvar. Men i dagsläget innebär det inte att vi alla primärt måste satsa på att jobba fackligt. För att skapa ett revolutionärt klimat behövs kamp och motstånd på alla livets områden. Antikapitalistisk kamp kan vara att kalla till demonstrationer och aktioner och att på andra sätt uppmana människor att tänka kritiskt. Det kan vara att granska och kritisera alla politiska aktörer i det kapitalistiska systemet: globalt verkande företag, inkonsekventa och fega regeringar och lokalpolitiker, lagar, reklam eller media. Det kan man i sin tur göra på en lång rad olika sätt, och vi kommer bara hinna med de vanligaste här. Vad du och dina kamrater i lokalavdelningen gör kommer att bero på hur gamla ni är, om ni jobbar, pluggar eller är arbetslösa, och vad ni brinner för.

17 AKTIONER Demonstrationer, aktioner och manifestationer är ett etablerat sätt att arbeta på inom hela vänstern. Fördelen är att man syns och kan få ut sina budskap och krav till förbipasserande människor och i media. Särskilt lyckat brukar det bli om demonstrationerna/aktionerna griper in i en fråga som är medialt aktuell och som många i samhället diskuterar just vid tidpunkten. Delar man flygblad i samband med en lyckad aktion kan det i längden leda till nya medlemmar. Tänk igenom syftet Traditionellt har SP försökt vända sig till de personer vi helst av allt vill aktivera arbetarklassen i vid bemärkelse alltså arbetande/arbetslösa människor utan makt. Även om vi förstås vill nå, samarbeta med och påverka andra vänstergrupper, så är våra ambitioner alltså att påverka den breda basen i samhället för att sätta den i rörelse. Samtidigt äger många viktiga frågor inte potential att påverka den stora delen av arbetarklassen här och nu. Det kan handla om sådant som protesten mot snedvridna kvinnoideal eller avskrivningen av tredje världens. Det innebär inte att vi ska avstå från att engagera oss i rörelser som kämpar i dessa frågor. Däremot bör vi fundera igenom vilka metoder vi använder, och huruvida våra aktioner vänder sig till en bredare allmänhet eller en snävare vänster. Ofta gäller det att hitta antikapitalistiska krav som griper in i folks vardag. SP brukar försöka att hitta sätt att nå breda grupper helt enkelt för att det är mer meningsfullt än att söka bekräftelse hos redan frälsta. Det betyder inte att vi har någon policy som säger att våld alltid är fel, eller att vissa typer av aktioner är meningslösa. I stället måste man bedöma och prioritera vad som är mest meningsfullt från situation till situation. När ni ska demonstrera var noga med syftet, och var noga med vilka ni adresserar. Demonstrationsansvariga När man ska genomföra en demonstration, är det bra att utse några som har ansvar för att få det praktiska att fungera. Det gäller både SP självt organiserar demonstrationen eller om man jobbar inom en koalition. I det sista fallet är det bra om demonstrationsansvaret fördelas jämnt mellan de organisationer som finns inom den aktuella koalitionen/nätverket. De demonstrationsansvariga ska förutom att förbereda det praktiska också fundera över säkerhetsaspekten. Polistillstånd eller inte Demonstrationer och manifestationer kan genomföras med eller utan polisens tillstånd. Ska man genomföra en vanlig demonstration samling, avmarsch och återsamling så är det bästa att ha polistillstånd. Det skaffar man kort och gott genom att ringa polisens växel (står i telefonkatalogen), där de brukar kunna hjälpa en att få tag på rätt enhet. Tänk på att det kan ta mer än en vecka att få polistillstånd, så var helst ute i god tid. Samtidigt finns det förstås tillfällen då man gör bäst i att inte varsko polisen, till exempel när man ska genomföra en olaglig aktion. I SP har vi traditionellt inte sett det som något egenvärde att konfrontera polisen. Samtidigt har vi inte några principiella åsikter om att man absolut måste skaffa polistillstånd, eller att man alltid måste följa lagen när man protesterar. Vi tror att man måste prioritera olika i olika situationer, och därmed också i olika aktioner. I vissa fall kan civil olydnad vara en framkomlig väg för kamp. Samla deltagare Se till att folk sluter upp på demonstrationen! Använd alla nätverk som kan vara användbara, e- postlistor, eventuella nätverk, elevrådet på skolan, fackklubben på ditt arbete, eller vad det nu kan vara. Lägg ut datum, plats och tid på hemsidan, affischera och dela eventuellt ut flygblad. Affischer är ett sätt att få ut folk på gatorna, men det är olika effektivt. Sätter man upp affischer på skolan eller arbetsplatsen ger det ofta mer än när de sitter på ett anonymt elskåp. Flygblad kan du dela inför demonstrationen, för att locka folk, men framför allt brukar man dela under samlingen. Flygbladet ska gärna vara kort och koncist sammanfattat och förklara varför man demonstrerar, vilka eventuella krav man ställer och vad man uppmanar flygbladets mottagare att göra. Glöm inte att skriva hur personen som får flygbladet ska kunna komma i kontakt med oss eller det nätverk ni samarbetar i. Scen De flesta demonstrationer brukar innefatta några tal när man marscherat färdigt och återsamlas på slutet. Ibland bjuder man också på underhållning i form av musik eller teater. Är demonstrationen stor är det bra att ha någon typ av scen, så att talaren/musikern syns. Ibland duger det utmärkt att använda naturliga upphöjningar i staden, som trappor eller statysocklar. Ett par lastpallar eller en vanlig uppochnedvänd låda fungerar givetvis också. Vill man slå på stort ordnar man en chaufför och kör ett släp till platsen. Släpet kan sedan användas både som scen och för att frakta dit en

18 Traditionellt har SP försökt vända sig till de personer vi helst av allt vill aktivera arbetarklassen i vid bemärkelse alltså arbetande/arbetslösa människor utan makt. Även om vi förstås vill nå, samarbeta med och påverka andra vänstergrupper, så är våra ambitioner alltså att påverka den breda basen i samhället för att sätta den i rörelse. eventuell ljudanläggning, banderoller plakat och liknande. Att hyra ett släp kostar dock några hundra, och det får du i så fall ta med i beräkningarna. Högtalaranläggning Den som ska tala på en större demonstration kommer att behöva en ljudanläggning. Förvisso går det att använda megafon, men ljudkvaliteten blir sämre. Det bästa och billigaste sättet att få tag på en högtalaranläggning är att ordna demonstrationen tillsammans med en annan organisation som äger en, eller som har råd att hyra en. Ibland finns det också möjlighet att få låna högtalaranläggning inom kommunens ramar, men också det kan kosta pengar. Om det inte finns möjlighet att få tag på högtalaranläggning på något annat sätt, får man försöka hyra en själv. Lär dig hur anläggningen fungerar innan demonstrationen och testa den. Ljudbil En häftig sak att använda är en ljudbil. För den som hyrt ett släp och ordnat högtalaranläggning är det inte svårare än att låta bilen (och flaket) åka med i demonstrationståget och spela peppande låtar. Ett dansande tåg är ett roligare tåg. Tänk på att inte bara spela musik, utan även ge möjligheter till tal och slagord. Megafoner och talkörer I ett demonstrationståg brukar folk ofta skrika slagord tillsammans, de använder sig av så kallade talkörer. Talkörerna kan vara såväl spontana som förberedda. Att förbereda talkörer är inte svårt. Med någon halvtimmes diktarkonst brukar man kunna få ihop ganska roliga slagord. Den ambitiöse demonstrationsansvariga ser dessutom till att fixa ett gäng talkörsledare innan demonstrationer. Deras roll är att gå omkring med megafoner och skrika ut slagorden för att få igång tåget. En del talkörsansvariga delar också ut lappar till demonstranterna, så att de kan läsa slagorden om de andra i tåget skriker otydligt. Megafonerna kan också vara bra att ha för att hålla disciplin i tåget. Megafoner brukar finnas hos partier som vänsterpartiet och socialdemokraterna. Samarbetar man inte med dem får man skrika utan megafon, eller så kan man ha tur och hitta en i sin SP-avdelningen. En helt ny megafon kostar omkring 500 kronor. Demonstrationsvakter Demonstrationsvakter går bredvid tåget för att se till att de regler demonstrationsledningen har satt upp blir följda. Inom SP följer vi alltid överenskommelser som har gjorts med andra förbund i nätverk och koalitioner. Det innebär att de demonstranter som inte följer demonstrationsledningens krav kan avvisas från tåget av demonstrationsvakterna. Dessa ska också skydda tåget från angrepp från till exempel polis och våldsamma meningsmotståndare, som rasister. Polisen Polisen kan ibland vara ett hinder och dessutom ett hot mot dem som utnyttjar sin demonstrationsrätt. Men vid lagliga demonstrationer med omaskerade och obeväpnade demonstranter, blir polisen oftast inte annat än ett störande bihang. Polisen är inte vår huvudfiende, vår huvudfiende är det kapitalistiska system som de skyddar. Å andra sidan är vi inte heller automatiskt lojala med polisen. Från situation till situation väljer vi vilka metoder vi ska använda för att på bästa sätt radikalisera den vitt definierade arbetarklassen. Men vid varje demonstrationstillfälle måste vi räkna med polisen som aktör. Förenklat kan man säga att våra strategiska möjligheter är samexistens, konfrontation eller offerstrategi. Det vill säga, vi kan spela efter de regler polisen sätter upp, bryta mot reglerna och försvara oss, eller bryta mot reglerna och göra ett passivt motstånd där vi framstår som offren och poliserna som brutala. Vilken strategi vi väljer beror framför allt på hur radikaliserat samhället i stort är och på den aktuella situationen. Mänskliga kedjor Om demonstrationen blir angripen av polisen kan man försvara den genom att deltagarna sätter sig ner och hakar fast i varandra så hårt som möjligt. Det blir då svårare för polisen att gripa eller skingra människohopen. Det är viktigt att släppa personer som ber om det. Mänskliga kedjor blir oftast mer aktuella i sittblockader eller stillastående manifestationer, än i regelrätta demonstrationståg. Media Demonstrationer, manifestationer och aktioner av olika slag behöver nå ut i media, lokalt och gärna nationellt. Skriv pressmeddelanden, ge intervjuer och om journalisterna inte söker upp er sök upp dem. Mer om mediastrategier står det i kapitel 9 och 10.

19 Blockader Blockader är ett effektivt sätt att fredligt hindra allt från nazistiska demonstrationer till husrivningar. Det går ut på att en (stor eller liten) grupp med sina kroppar (eller fordon) blockerar vägen för någon eller något. Genom att blockera ingången till en affär kan man avhålla människor från att köpa en produkt, samtidigt som man medvetandegör de förbipasserande genom att dela ut flygblad om syftet med blockaden. Genom att blockera vägen hindrar man trafiken i innerstaden och därmed ges möjlighet att belysa klimatförändringarna. Genom att blockera ingången till arbetsplatsen hindrar man strejkbrytare från att ta sig dit. Genom att sätta sig framför ett hus som ska rivas kan man rädda byggnaden. Genom att blockera vägen för politiker på väg till stadskansliet så kan man manifestera sitt missnöje och tillfälligt skjuta fram beslut. Blockaden är ett verktyg som kan användas vid många situationer. Det finns bra och mindre bra tillfällen att blockera. Använd omdömet från situation till situation. Gatuteater Ett sätt att manifestera sina åsikter är att spela gatuteater. Oftast iscensätter man då det missförhållande som man vill protestera mot. Handlar det om ockupationen i Palestina sätter man kanske upp vägspärrar med taggtråd medan några klär ut sig till soldater och palestinier. Handlar det om abortfrågan klär någon kanske ut sig till gravid kvinna och en annan till abortmotståndare. Är det klassklyftor man protesterar mot kan man klä ut sig till fattig och rik. Bara fantasin sätter gränserna. Några saker man måste tänka på är att gatuteater ska vara tydlig. En förbipasserandes intresse ska kunna väckas och nyfikenheten stillas på snabbt och lätt. Symbolik, stora gester och höga ljud är mer effektivt än mängder av repliker. Symboliska aktioner Det finns många sätt att åskådliggöra orättvisor i samhället genom olika typer av symboliska aktioner. Ofta innebär den typen av tillvägagångssätt ett mått av civil olydnad. Man sätter käppar i hjulen, samtidigt som man åskådliggör sin poäng. När homosexuella på sjuttiotalet blev trötta på att deras kärlek kallades för en sjukdom, gjorde de en symbolisk aktion när de kollektivt ringde till försäkringskassan och sjukanmälde sig för homosexualitet. På samma sätt gjordes en symbolisk aktion när socialister under nittiotalet krävde ut sin del av det bankstöd som betalades av skattepengar, och International Solidarity Movement gjorde det när de hällde blodliknande färg över israeliska varor i matvaruaffärerna. Symboliska aktioner kräver fantasi, men de är tacksamma att genomföra. Ockupera Ockupationer blev ett vanligt sätt att kräva rätten till byggnader och offentliga rum under sjuttiooch åttiotalen. Ofta är det utförsäljning av offentliga byggnader och utrymmen eller en felaktig omplanering av staden som gör ockupationer nödvändiga. Att ockupera byggnader och offentliga utrymmen är förbjudet, men kan ändå, om det görs på rätt sätt, få allmänhetens stöd. Vill ni ockupera ett hus och förutsättningarna är goda, är det ofta en bra idé att ta kontakt med andra vänstergrupper för att få stöd och folk. Räkna med att ni kommer behöva förhandla om vilka strategier ni ska använda er av. Detta gäller även andra typer av demonstrationer och aktioner. Syftet Ofta kan ockupationen sägas ha två syften att ta byggnaden/utrymmet tillbaka och att väcka andra människors stöd och kampvilja. Dessa två intressen hamnar sannolikt i konflikt med varandra i det ögonblick man måste börja fundera på hur polisens garanterade attack mot ockupationen ska stävjas. Därför är det viktigt att fundera över hur den allmänna situationen och opinionen ser ut innan man ockuperar, och vilket syfte som ska sättas först. Finns det en levande debatt i de lokala medierna om det utrymme ni vill ockupera? Hur ser den ut? Hur uttalar sig politiker/ företagare om byggnaden/området? Vad är deras planer? Vad tycks vara allmänhetens syn på hur platsen ska användas? Sammanfaller den med er egen syn? Utifrån sådana frågor kan man skapa en helhetsbild som man sedan tar hänsyn till när man agerar. Opinionsbildning Det är bra att på olika sätt uppmärksamma frågan innan man ockuperar, till exempel genom insändare, demonstrationer, manifestationer och mediakontakter i samband med detta. Dela ut flygblad! Sätt upp banderoller och skyltar. Att dra uppmärksamheten till frågan på ett sätt som vinner sympati är viktigt för hur ockupationen sedan tas emot. Även när ni börjat ockupera är det viktigt att ha människor på utsidan som fortsätter att bilda opinion och manifestera stöd med ockupationen.

20 Ett stort folkligt uppbåd på utsidan påverkar hur polisen går tillväga när de ingriper, och hur lång tid de dröjer. På samma sätt betyder det folkliga stödet mycket för hur politiker förhåller sig till en ockupation, vilket i sin tur också påverkar polisens sätt att jobba. Barrikader Att ockupera hus eller byggnader är olagligt och den som ockuperar en byggnad i dagsläget kommer att stöta på ett hårdare motstånd från polisen än vad sjuttio- och åttiotalets ockupanter gjorde. Det viktigaste skydd en ockupation kan få är det stöd man har utanför byggnaden. Ockuperar man är det därför noga med att bygga upp ett förtroende bland de som bor eller vistas i området. Uppföra dig seriöst och vänligt och förklara varför man valt att ockupera. Det kan vara en god idé att försöka ordna någon typ av allmän verksamhet i resten av byggnaden, som café/barkvällar, spelningar och en verkstad för att förbereda aktioner utanför byggnaden. Ibland kan man bli tvungen att barrikadera sig för att hindra att polisen tar sig in. Oftast sker attacker från polisen på natten eller tidig morgon för att de utan större protester ska kunna avhysa er. Hur man spärrar av rummen beror på hur byggnaden ser ut. En idé är att barrikadera en viss del av byggnaden, där möjligheten att ta sig in och ut är begränsad och där det dessutom är möjligt att hindra polisen men inte ockupanterna att komma in. Det är mycket svårt att stoppa polisen från att ta en byggnad i det långa loppet, men genom att fördröja dem kan man se till att de inte gör detta utan att sympatisörer utanför protesterar och på annat sätt skapar opinion för er sak. Lyckas ni bygga en tillräckligt stark social- och politisk kraft kan ni tvinga politiker och polis att låta er ockupation fortsätta. Stormöten Aktioner som ockupationer kan till viss del planeras i förväg, genom att man sätter upp en plattform och en viljeriktning som alla kan tänka sig att följa. Men för de personer som finns i det ockuperade huset och som varje stund måste kunna förhålla sig till polis och media, måste det gå att fatta beslut snabbt och utan mandat från någon. Då passar stormöte för de för tillfället närvarande bäst. Det innebär att alla ockupanter samlas minst en gång om dagen plus varje gång något viktigt händer utanför. På stormötet fattar man beslut, utvärderar tidigare beslut och diskuterar och utvärderar de rapporter man får utifrån. Alla viktiga beslut rörande polis och media får tas på dessa stormöten, men de får inte överträda den eventuellt överenskomna plattformen. Utsidan Vänner på utsidan är viktiga. Förutom att de kan samla in namn, dela flygblad eller bilda opinion på annat sätt, kan de också transportera mat, barrikadvirke och andra förnödenheter och hålla koll på och delvis hindra polisen utanför huset. De har också bättre möjligheter att koordinera andra politiska och mediala kontakter. Se till att alltid ha kontakter på utsidan innan ni ockuperar! Polisen Polisen agerar under politiskt inflytande, även om lagen skall vara lika för alla. Ett stort folkligt uppbåd på utsidan påverkar hur polisen går tillväga när de ingriper, och hur lång tid de dröjer. På samma sätt betyder det folkliga stödet mycket för hur politiker förhåller sig till en ockupation, vilket i sin tur också påverkar polisens sätt att jobba. Det är i princip omöjligt att vinna över polisen utan att vinna folkligt och därmed också så småningom politiskt stöd. Det finns två sätt att förhålla sig till polisen vid en ockupation. Man kan göra mer eller mindre väpnat motstånd genom att handgripligen slåss med dem, eller hålla sig kvar i byggnaden så länge man kan utan att använda våld för att sedan göra passivt motstånd om/när man släpas ut. I dagsläget är det det andra alternativet som brukar väcka sympati hos allmänheten, men inget säger att det alltid kommer att vara så. Vi måste även här ta ställning från situation till situation. Media Det är bra om ni har tillgång till Internetuppkoppling och dator inne i byggnaden, eftersom det ger er möjlighet att skicka ut pressmeddelanden och kalla till presskonferenser snabbt. Men med en kompis på utsidan räcker det att ha en mobiltelefon och rapportera till denna vad som händer, så att det senare kan rapporteras vidare. Tänk på att olika journalister rapporterar på olika sätt. Räkna inte med odelad sympati från media. Det är dumt att lämna alltför uppenbara blottor åt fientligt inställda skribenter genom att använda krigsmetaforer eller ett överdrivet politiserat språk. Mer om media kan du läsa i kapitel 9 och 10. Samarbeta med andra organisationer De senaste åren har en mängd politiska nätverksinitiativ växt fram. Nätverk där delar av vänstern och även i övrigt oorganiserade människor samlats runt plattformar för att driva någon viss typ av krav. Det är förvisso inget nytt i arbetarrörelsens historia. Detta är det hittills effektivaste sättet vi idag använder oss av för att bygga broar mellan olika vänstergrupper, öka antalet aktivister och dessutom få något gjort. Nätverken är av två typer nätverk kring vissa frågor under ett specifikt organisationsnamn, som är öppna för alla intresserade och som driver ett ganska begränsat

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Välkommen till Socialistiska Partiet

Välkommen till Socialistiska Partiet Välkommen till Socialistiska Partiet Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om Socialistiska Partiet. Vi hoppas att den ger en grundläggande beskrivning av Socialistiska Partiets mål

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård.

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. STADGAR FÖR FÖRENINGEN SPRÅKRÅDGIVNING OCH TEXTVÅRD 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Språkrådgivning och textvård. ÄNDAMÅL 2 Föreningens ändamål Föreningen ska fungera som nätverk för

Läs mer

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på

Att bilda förening. En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på Att bilda förening En broschyr för dej som är nyfiken på hur det går till och vad man bör tänka på I den här broschyren får du veta hur det går till att starta en förening och vad man bör känna till och

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Att bilda förening 2 (7)

Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening

Läs mer

Stadgar för Fältbiologerna

Stadgar för Fältbiologerna Stadgar för Fältbiologerna Organisationsnummer 802004-2738 Senast reviderade 1. Syfte mom. 1 Fältbiologernas syfte är att: - samla natur- och miljöintresserade barn och ungdomar. - sprida kunskap om och

Läs mer

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor

Den här. Vi hoppas att. Har du frågor väl kom men Som medlem i Socialistiska Partiet är du en del av den socialistiska världsrörelsen Fjärde Internationalen och en viktig tillgång i kampen för en socialistisk framtid! Den här broschyren vänder

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996

Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Stadgar för Fritidsföreningen NBN Antagna på årsmöte den 24 mars 1996 1 Ändamål Fritidsföreningen Nobba Brass & Nubbe (NBN) har till ändamål att stödja och främja missbrukares behov av aktiv och meningsfull

Läs mer

Stockholms Spiritualistiska Förening

Stockholms Spiritualistiska Förening 1 Stockholms Spiritualistiska Förening STADGAR Slutligen fastställda på årsmötet den 28 april 1998. (Justerade enligt beslut på årsmötet den 20 april 2009.) (Justerade enligt beslut på årsmötet den 22

Läs mer

Hur man bildar en förening

Hur man bildar en förening Handläggare Datum Lars Louthander 2011-01-03 Hur man bildar en förening Varför skall vi gå samman i en förening? Genom att bilda föreningar har människor skapat en fastare gemenskap kring sina intressen.

Läs mer

Stadgar för Mälarscouterna

Stadgar för Mälarscouterna Stadgar för Mälarscouterna 1 Allmänt Scoutkåren Mälarscouterna är en partipolitisk och religiöst obunden sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Mälarscouterna

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1

STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 STADGA KALMAR ESS Antagen av årsmötet den 11 januari 2011 samt av extra föreningsstämman den 10 februari 2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1. ALLMÄNT... 4 1.1 Namn... 4 1.2 Ändamål och syfte... 4 KAPITEL

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN

STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN STADGAR FÖR VÄSTBERGATRÄFFEN Reviderade och antagna av årsmötet i mars 2013 Föreningens namn är Västbergaträffen med organisationsnummer 802004-6937. Västbergaträffens hemvist är Stockholm. Västbergaträffen

Läs mer

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål

KARLEKONS STADGAR. Kapitel 1. Sammansättning och ändamål KARLEKONS STADGAR Kapitel 1 Sammansättning och ändamål 1.1 Sammansättning Karlstads ekonomistuderandes förening (KarlEkon), är en självständig ideell förening vid Karlstads universitet. KarlEkon är fackligt

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Nya stadgar 2011-01-01

Nya stadgar 2011-01-01 Kvinnocirkeln Sverige, KCS Fastställd extra årsmöte 2010-10-23 Nya stadgar 2011-01-01 1. NAMN Föreningens namn är KCS, Kvinnocirkeln Sverige. 2. UPPTAGNINGSOMRÅDE Föreningens upptagningsområde är i hela

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH)

Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Stadgar för SULF-föreningen vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) Förslag till stadgar antogs av SULF/KTH:s årsmöte 2013-11-05 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse XXXX-XX-XX. Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008)

Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) Stadgar för Utrikespolitiska Föreningen Stockholm (Förslag antaget av Utrikespolitiska Föreningens medlemsmöte 7 oktober 2008) 1 Föreningen Firma, Säte och Firmateckning - Föreningens firma är Utrikespolitiska

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

5 Föreningen ska bedriva påverkansarbete, informationsverksamhet och social verksamhet för HBTQpersoner med utgångspunkten att alla är välkomna.

5 Föreningen ska bedriva påverkansarbete, informationsverksamhet och social verksamhet för HBTQpersoner med utgångspunkten att alla är välkomna. Stadgar HBTQ-föreningen Stolt i Lund Bildad den 2/11 2014. Organisationsnummer: 802491-9782 I. Allmänt Föreningen 1 Föreningens namn är Stolt i Lund. 2 Föreningen är ideell och partipolitiskt obunden.

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening

VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening STOCKHOLMS IDROTTSFÖRVALTNING STABEN FÖR IDROTT OCH FOLKHÄLSA VI BILDAR EN FÖRENING VI BILDAR EN FÖRENING En information om hur det går till att bilda en förening Varför ska vi gå samman i en förening?

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12

Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker. Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 ! Stadgar för Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker Senast reviderade 2015-05-05 2014-05-13 2013-11-12 Stadgar 2 (6) Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala

Läs mer

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg

Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg Stadgar för Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg 1 Föreningens namn och säte Föreningens namn är Föräldraföreningen vid Rudolf Steinerskolan i Göteborg. Föreningen har sitt säte i Göteborg.

Läs mer

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422

S T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422 S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter

STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter STADGAR FÖR IDEELLA FÖRENINGEN Vi Konsumenter Fastställda av årsmötet 21 april 2015 1. Namn 2. Ändamål 3. Uppgift 4. Säte Föreningens namn är Vi Konsumenter Föreningen är en fristående, partipolitiskt

Läs mer

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad

1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad LÄSK STADGAR 2014 1 Föreningens namn Föreningens namn är LÄSK. LÄSK är en förkortning för Lärarstuderande I Karlstad 2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i Karlstad kommun 3 Föreningsform Föreningen

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige

Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige Bilaga 4: Stadgar Psykologstudent Sverige 1. Föreningens namn och organisationsnummer Föreningens namn är Psykologstudent Sverige, med förkortningen PS. Föreningens organisationsnummer är 80244157688.

Läs mer

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt REGLER FÖR Antagna på årsmöte 2013-02-03 Kapitel 1 - Allmänt 1 Definition PUSH Sverige - Plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske

Stadgar för Malmö Dövas Förening Svenske Dessa stadgar är antagna den 26 mars 2011 efter att ha behandlats vid föreningsmöte den 16 oktober 2010 och vid föreningens årsmöte den 26 mars 2011. Malmö Dövas Förening Svenske är ansluten till Sveriges

Läs mer

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige

Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige Stadgar för Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling (SESADU) i Sverige 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Svensk-Eritreansk Samarbets Organisation för Demokrati Utveckling

Läs mer

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås

Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Stadgar för S:t Örjans Scoutkår, Borås Örjanshus 12-09-24 1 Allmänt S:t Örjans Scoutkår är en sammanslutning av enskilda personer och har till uppgift att i bedriva scoutverksamhet. Scoutverksamheten bedrivs

Läs mer

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar

GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 Stadgar GDK-sektionen 1 (10) 2013-05-29 för Grafisk design och kommunikations sektion Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Senast uppdaterade 2013-05-29 GDK-sektionen 2 (10) 2011-05-03 Innehållsförteckning

Läs mer

Stadgar för Leader Kustbygd

Stadgar för Leader Kustbygd Stadgar för Leader Kustbygd 1 Föreningens namn Leader Kustbygd ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Hyltebruk i Hylte kommun. 3 Verksamhetsområde Föreningens geografiska verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar

Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Stadgar för Föreningen Hem för Finländska Åldringar Behandlade för första gången vid mötet 20.11.2009 och antagna vid årsmötet 24.4.2010. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen Hem för Finländska

Läs mer

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet

Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Stadgar för SULF-föreningen vid Linköpings universitet Förslag till stadgar antogs av SULF/LiU vid årsmöte 2014-01-14 och fastställdes av SULF:s förbundsstyrelse 2014-02-07. Innehåll Allmänna bestämmelser

Läs mer

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet

Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 (6) Stadgar för regioner inom Kulturens Bildningsverksamhet 1 Namn Föreningens namn är Region Väst inom Kulturens Bildningsverksamhet, nedan kallat Regionen. (organisationsnummer 802456-6369) Regionen

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå

Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS).

FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). 1(6) FÖRSLAG TILL REVIDERADE STADGAR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS). INTRESSEFÖRENINGENS NAMN OCH SÄTE 1. Den ideella intresseföreningens namn är KOLLEKTIVTRAFIKANT STOCKHOLM (KTS) och har sitt

Läs mer

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN

FÖRSLAG STADGAR MESKALIN FÖRSLAG STADGAR MESKALIN 1 NAMN Föreningens namn är Meskalin, och har sitt säte i Kalmar. Meskalin är en religiöst och partipolitiskt obunden förening. 2 SYFTE Meskalin ska representera och arbeta för

Läs mer

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma.

B E G Ä R A N A V O R D E T Begäran av ordet sker via handuppräckning och ordföranden för talarlista och fördelar ordet enligt den samma. Sektionsmötes ABC. Ett höst- vinter- eller vårmöte på I-sektionen är ungefär som en cirkus. Det finns en cirkusdirektör som dirigerar och det finns några artister som syns oftare än andra i manegens mitt.

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen.

Styrelse 5 Föreningens angelägenheter handhas av styrelsen. Den ska verka för föreningens framåtskridande samt tillvarata medlemmarnas intressen. Stadgar för Gransjöbodarnas snöskoterklubb Ändamål 1 Klubben är en ideell förening, vars uppgift skall vara att tillvarata medlemmarnas intressen i snöskoterfrågor, verka för en sund utveckling av snöskotertrafiken

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM

Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 1(5) Stadgar/vedtekter för samverkansorganisationen FINNSAM 2015-05-31 2(5) 1 Organisationens namn Organisationens namn är FINNSAM - Finnbygder i samverkan. FINNSAM har sitt säte i den kommun

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer

Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG

INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG INBJUDAN TILL ALLA FÖRENINGAR I NORDANSTIG Din förening inbjuds för att diskutera ett bildande av en samlingsförening för Nordanstigs föreningar. Därigenom kan vi tillsammans söka medel hos Länsstyrelsen

Läs mer

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift.

Medlemmar är de som är valda till styrelsen. Föreningen har ingen medlemsavgift. Kapitel I: Allmänna stadgan Föreningens syfte är att främja studiemiljön och det sociala livet för studenter antagna till programmet teknisk fysik vid Uppsala universitet (hädanefter F student). Medlemmar

Läs mer

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening

Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar för Herbert Felixinstitutet Ideell förening Stadgar Vid en konstituerande stämma i Eslöv fredagen den i november 2007 har följande stadgar antagits: 1. Ändamål. 1.1 Föreningen skall verka för att

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN

VETA FÖR ATT ARRANGERA EN ALLT DU BEHÖVER! VETA FÖR ATT ARRANGERA EN? DISTRIKTSSTÄMMA! Några viktiga datum! 30 april sista datum att medlemsrapportera via registret. 30 april sista dag enligt stadgarna att ha distriktets stämma.

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF

Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Svensk Förening för Matematikdidaktisk Forskning, SMDF Protokoll från konstituerande möte den 22 januari 1999 i Stockholm. 1 Mötet förklarades öppnat av Christer Bergsten. 2 Till mötesordförande valdes

Läs mer

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden.

Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden. STADGAR för CISV Umeå 1 Ändamål CISV-Umeå är en ideell fredsförening med uppgift att: a) Utbilda unga människor för fred oberoende av ras, religion eller politisk uppfattning b) utveckla unga människors

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer