Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Vem skapar hållbar produktion? - Exempel från deltagardriven forskning kring ekologisk tomatodling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Sjöstedt K. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare

2 Plenum 2. Strategier för hållbar produktion Karin Sjöstedt, Hornuddens trädgård, Strängnäs, tel: , e-post: Karin Eksvärd, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, tel: , e-post: Johanna Björklund, Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, tel: , e-post: slu.se Vem skapar hållbar produktion? Exempel från deltagardriven forskning kring ekologisk tomatodling En deltagardriven forskningsgrupp kring ekologisk tomatodling har genom sitt arbete med viktiga frågeställningar, utifrån den egna verkligheten tagit ett steg närmare en hållbar produktion. Arbetet i gruppen belyser vilka val som är möjliga och godtagbara för odlarna, och hur deras arbete och liv som tomatodlare påverkas av förändringar i omvärlden. Arbetet är gjort av Deltagardriven forskning: Ekologisk växthusodling av tomater som idag är en grupp bestående av odlare och rådgivare som arbetar med för dem viktiga frågeställningar inom tomatodling. Tidigare deltog även forskare och processledare. Den deltagardrivna forskningsgruppen för ekologisk tomatodling startade 1999, med att direkt arbeta med det som man då ansåg var det mest akuta problemet inom ekologisk tomatodling, nämligen låga skördar, som visade sig bero på en svampinfektion på rötterna (korkrot). Samtidigt arbetade man också med att skapa sig en bild av vad som påverkade deltagarnas tomatodling. Därifrån sattes en läroprocess igång. Med tiden blev det tydligt att odlarnas oljeförbrukning per kg tomat (då) skilde sig avsevärt åt, att gränsvärden som angavs för när tillskottsgödsling av vissa näringsämnen behövdes, inte passade för ekologiska system och att miljövinster med inköpt tillskottsgödsling ställdes mot miljövinster med hemmaproducerad grundgödsling. Gruppen fann det allt svårare att bara känna sig trygga med att så länge de följde KRAV-reglerna så bedrev de en odling de kunde känna att de stod för. Efter tre års arbete i gruppen ställde någon frågan; Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? och ett strukturerat arbete startade om vad gruppen anser att ekologiskt egentligen är. Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? utifrån gruppens verklighet Gruppen formulerade sitt syfte som Vi ställer frågan [vad är ekologiskt] för att kunna tydliggöra våra ställningstaganden, för att kunna göra val som stämmer med vår värdegrund och världsbild, för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt och veta att vi är inne på rätt spår, för att kunna möta satsningar som Sigillet och ha på fötterna samt för att göra det legitimt med tyckande och kännande, att använda både känsla och siffror. Dessa kunskaper behöver vi för: 1) Vår egen tillfredsställelse, 2) Att kunna möta omvärldens frågor, 3) Att kunna diskutera med KRAV och EU, 4) Att ha underlag till förändringar. 37

3 Verktyg och metoder för genomförande av arbetet var semistrukturerad intervju, faktainsamling, resursberäkningar med hjälp av ekologiska fotavtryck baserade på emergianalys samt gemensam analys och konklusion. Utifrån praktik, teori och omvärld drog gruppen gemensamma slutsatser från de olika delarna i arbetet. En viktig slutsats var att för att bli mer ekologiska måste avvägningar göras av varje enskild odlare i varje enskild odling. När man exempelvis väljer växtnäring måste man väga samman etiska aspekter, ekologiska fotavtryck, eventuell tillförsel av tungmetaller, omkringliggande ekosystems möjlighet att ta om hand eventuellt läckage samt möjligheter till att anpassa och styra näringstillförseln efter behovet. En annan viktig slutsats som drogs var att gå över till förnybara bränslen är avgörande för resursförbrukningen, men måste göras i den takt det är ekonomiskt och arbetstidsmässigt möjligt. Förändringar i samhället påverkar arbetssätt och odling I och med arbetet i gruppen blev det väldig tydligt att hållbar produktion är komplex och föränderlig och beroende både av individuellt lärande och val, men också förändringar i krav och värderingar i omvärlden. Odlarna upplever att förändringar i samhället har påverkat odlingen starkt och att det ofta lett till konflikt mellan vad man som odlare upplevt som hållbart. En av gårdarna, Hornudden utanför Strängnäs, beskriver dessa förändringar så här: För 15 år sedan Gödsel från egna djur Kort odlingssäsong Låg marknadsföringskostnad Låg energikostnad Lägre kunskapsnivå Tungjobbat Nu Inköpt gödning Förlängd odlingssäsong Hög marknadsföringskostnad Högre energikostnad Ständig kompetensutveckling Mer lättarbetat Odlarnas beskrivning av sin verksamhet tydliggör hur ohållbar människors situation kan bli när ekonomiska, sociala och ekologiska mål inte är samordnade. Som producenter upplever de att ekonomiska och ekologiska mål ofta är i konflikt, vilket leder till en social situation där de både mår dåligt över att inte producera på det sätt de anser mest ekologiskt och dessutom har svårt att hinna med något annat än arbete. Det finns exempel från gruppen på att dessa konflikter har blivit så allvarliga att odlare helt slutar med produktionen eller upplever att det är tråkigt att odla. Ett konkret exempel som diskuterats i gruppen är att hög avkastning kräver näringsmässigt väl balanserade gödselmedel och möjlighet till tillskottsgödsling vilket ofta kommer i konflikt med att använda lokala kretsloppsbaserade gödselmedel som i vissa avseenden kan ses som mer ekologiska. Det innebär också att den ekologiska målsättningen att integrera växt- och animalieproduktion försvåras, något som för vissa av odlarna upplevs som en grundförutsättning för att vara ekologisk odlare. Brist på arbetskraft och att det är olönsamt att återanvända material som t.ex. krokar och snören, i odlingen är ytterligare exempel. 38 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

4 Plenum 2. Strategier för hållbar produktion Krav på samordnad politik Arbetet har inneburit att hela gruppen lärt sig mer om den förbrukning av resurser som går åt vid ekologisk tomatodling och gruppen har en större kunskapsbank att referera till när beslut ska tas. Det är tydligt att det finns faktorer som ligger på politisk nivå, att en enskild odlare inte kan eller ska lägga hela konflikten mellan ekologi och ekonomi på sig själv. Långsiktigt kan vi aldrig förhandla om den ekologiska hållbarheten, men för att nå dit måste vi hantera den ekonomiska och sociala hållbarheten. I detta arbete är det tydligt hur viktig ekonomisk hållbarhet är för att den sociala hållbarheten skall fungera, som i sin tur behövs för att nå ekologisk hållbarhet. För att nå ekologisk och social hållbarhet krävs en samordnad politik där målen för jordbruket inte går emot utan möjliggör varandra och där jordbrukets produkter, tjänster och miljöarbete värdesätts. Faktarutor DDF Deltagardriven forskning bygger på deltagande för att åstadkomma lärande och förändring för hållbar utveckling. Deltagardriven forskning har används bland annat inom lantbrukssektorn. Arbetet utgår från lantbrukarnas egen verklighet och egna frågor. Detta innebär att frågeställningar hämtas, bearbetas och analyseras gemensamt i gruppen, med en helhetssyn på frågans sammanhang. I gruppen Deltagardriven forskning: Ekologisk växthusodling av tomater ingick, när det arbete som presenteras här gjordes, 14 odlare från 10 företag från Järvsö i norr till Södertälje i söder, samt två rådgivare, en forskare och en facilitator som underlättat gruppens arbete. En av de vetenskapliga analysredskap som användes i arbetet var ett emergibaserat ekologiskt fotavtryck Emergianalys är beräkning av resurser som krävts både i naturen och i vårt samhälle för att producera en vara eller en tjänst. Dessa resurser härleds tillbaks till mängd energi uttryckt i solenergi. Emergin i till exempel ett träd beräknas genom att summera den solenergi, som bildat det regn och den vind som når trädet, den solstrålning som träffar det samt den solenergi som krävs för att förse trädet med de näringsämnen som den behöver. Om det inte går att härleda den mängd solenergi som gått åt för att generera en resurs, beräknas energiåtgången med hjälp av direkt och indirekt energiåtgång för att generera en likvärdig. Ett ekologiskt fotavtryck är ett pedagogiskt redskap för att beskriva gränser för ekologisk hållbarhet. Det är den biologiskt produktiva landyta som en aktivitet direkt och indirekt gör anspråk på. Både den faktiska ytan för produktionen och yta för att producera insatsmedel till produktionen. Med hjälp av emergiberäkningen för varje odling och en beräkning av hur mycket förnybar emergi (emergi i sol, vind och regn), som flödar in per m 2 under svenska förhållanden, beräknades ett emergibaserat ekologiskt fotavtryck. Denna yta representerar den yta som teoretiskt sett skulle behövas om alla de resurser som används skulle genereras lokalt med förnybara resurser. 39

5 Mer att läsa om gruppens arbete Björklund, J., Eksvärd, K., Andersson, O., Berglund, K.-G., Engström, U., Eriksson, B., Homman, K., Johansson, D., Larsson, A. Y., Mizban, A., Nilsson, B.-I., Nilsson, H., Pellas, G., Sjöstedt, K., Sjöstedt, M., Wilhelmsson, L., Wilhelmsson, S.-E., Ögren, E. (I tryck) Vad kan egentligen kallas ekologiska tomater? Ett arbete från gruppen: Deltagardriven Forskning Ekologisk Växthusodling av tomater. CUL, SLU Uppsala. Eksvärd, K., Ögren, E., Homman, K., Andersson, O., Berglund, K.-G., Eriksson, B., Gäredal, L., Pellas, G., Sjöstedt, K., Sjöstedt, M., Wålstedt, T. Nilsson, H., Engström, U., Ahde, E. och Ahde, I Deltagande forskning Lärdomar, resultat och erfarenheter från Växthusgruppens arbete Ekologiskt lantbruk, 31. SLU, Uppsala. Ögren, E, Homman, K., Andersson, O., Adhe, E. & I. Berglund, K-G., Eksvärd K., Engström, U., Mizban, A., Eriksson, B., Gäredal, L., Johansson, A-M., Larsson, A.Y., Bartoft, L., Nilsson B-I., Johansson, D., Nilsson, H., Björklund, J., Pellas, G., Sjöstedt, K. & M., Wilhelmsson, L. & S-E., Wålstedt, T., Växtnäringsnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under 2002 i Dalarna Gästrikland Hälsingland, Uppland, Västmanland och Södermanland samt sammanfattning av projektperioden Om deltagardriven forskning Eksvärd, K Tillsammans kan vi lära och förändra deltagardriven forskning för svenskt lantbruk. CUL, SLU, Uppsala. Pretty, J. N. Guiljt, I.Thompson, J. Scoones, I Participatory learning and action. A trainers guide. The International Institute for Environment and Development, London. Om emergianalys och ekologiska fotavtryck Chambers, N., Simmons, C. and Wackernagel, M Sharing Nature s Interest. Ecological. Footprints as an Indicator of Sutainability. Earthscan Publ. Ltd. London. Johansson, S The Swedish foodprint. An agroecological study of food consumption. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2005:56. Doktorsavhandling. SLU, Uppsala. Odum, H.T Environmental Accounting: Emergy and Environmental Decision Making. John Wiley and Sons, Inc. New York 40 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005