Utryckningsstatistik Upprättad:

Transkript

1 Utryckningsstatistik Upprättad:

2 Antagen av direktionen: 215-XX-XX Dokumentet återfinns: Brandposten Handläggare: Ae UTRYCKNINGSSTATISTIK Innehåll Inledning Samtliga händelser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatiska brandlarm ej brand Trafikolyckor Övrig räddning Övrigt Örebro Kumla Hallsberg Askersund Lekeberg Laxå Nora Lindesberg Räddningsinsatser i andra kommuner

3 Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes tom För samtliga tabeller gäller följande: *Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren eller det totala antalet åren

4 1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 2885 gånger till inträffade händelser sedan 25. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år Antal händelser Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm Figur 1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 2354 insatser. Vid 478 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Utryckningar inom eget släckområde per station och år Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid Fjugesta Askersund Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn

5 Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 2. Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde Under året har Byrsta deltid varit engagerade vid 21 räddningsinsatser. Vid 34 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrstastationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund av liknande storlek Figur 3. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare, vilket avspeglar sig i statistiken. Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland,17,15,2,3,22,24 Nerike Attunda Östra Götaland Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Figur 4. Antalet insatser per 1 invånare 214. Händelser per typ och år Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Figur 5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. 5

6 Antalet räddningsinsatser per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Antalet händelser 214 per månad. Flest insatser görs under semestermånaderna. Antalet räddningsinsatser per veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Figur 7. Alla händelser 214 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet Figur 8. Antalet insatser 214 fördelade över dygnet. Händelstyp fördelat över dygnet Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Figur 9. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakade av matlagning. 6

7 Räddningsinsatser per kommun Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Figur 1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 214. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Omhändertagna för akuta skador Stabilt sidoläge Psykiskt stöd Annan Hjärt-lungräddning Defibrillering Fri luftväg Stoppa blödning Förebygga skadechock Fixering arm/benskada Fixering nacke/rygg Kylning brännskada Syrgasbehandling Personsanering Figur 11. Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 367 bränder i byggnader inträffat sedan Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren Figur 12. Bränder i bostäder ökar medan bränder i andra byggnadstyper minskar. et är 357 bränder per år. 7

8 Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid* Deltid Fjugesta Askersund Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 13. Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14. Antalet brand i byggnad per månad

9 Brand i byggnad fördelat över dygnet Figur 15. Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt 214 5% 28% 12% 55% Bostad Allmän byggnad Industri Annan byggnad Figur 16. Drygt hälften av bränderna drabbar bostäder. Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 214 Totalt Startutrymme 214 Totalt Startutrymme 214 Totalt Kök Korridor Okänd 4 66 Skorsten Källare, ej boyta Förråd/klädkammare 4 42 Produktionslokal Verkstad 9 5 Inbyggt garage 4 36 Utanför byggnaden Samlingslokal 8 68 Radgarage 4 23 Fristående förråd/uthus Badrum/toalett 7 7 Datacentral 4 7 Vardagsrum Fristående garage 7 63 Höupplag/loge/lada 2 37 Pannrum Annat 7 55 Kontor 2 2 Sovrum/sovsal Eldriftrum 6 95 Upplag 1 8 Tvättstuga 9 74 Trapphus 5 6 Personalutrymme 19 Balkong/Altan 7 99 Vind 4 38 Djurstall 12 Soprum/sopnedkast 7 92 Lager 3 36 Silo 12 Hall 4 46 Fläkt/Luftbehandlingsrum 2 48 Lastbrygga 3 Försäljningslokal 3 58 Bastu 1 24 Cistern 1 Figur 17. Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 214 Totalt Startföremål 214 Totalt Startföremål 214 Totalt Spis Explosivt-/sprängämne 9 17 Diskmaskin 2 26 Annat Uppvärmningsanordning Dator 2 5 Papper/kartong Säng 8 38 Brandfarlig gas 2 8 Rökkanal Personbil 8 44 Transformator 1 16 Annan lös inredning Brandfarlig vätska 8 61 Glödlampa 1 3 Andra elinstallationer Lysrörsarmatur 7 75 Gardiner 1 19 Okänt Övriga vägfordon 5 29 TV 21 Byggnadens utsida Tvättmaskin 4 33 Torkskåp 9 Maskin Soffa/fåtölj 4 25 Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning Torktumlare 3 29 Stereo/video/DVD 5 Elcentral 1 75 Kläder 2 29 Spårfordon 1 Eldstad Bastuaggregat 2 13 Kaffebryggare 14 Skräp i container 9 18 Kyl/frys 1 36 Figur 18. Aktuella startföremål vid bränderna. 9

10 Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis Okänt Fyrverkerier 5 13 Tekniskt fel 7 63 Gnistor Återantändning 3 78 Anlagd med uppsåt Friktion 9 12 Explosion 2 15 Värmeöverföring Levande ljus Blixtnedslag 1 51 Soteld Självantändning 7 9 Barns lek med eld 1 39 Rökning Heta arbeten 6 71 Annan Figur 19. Orsaken till byggnadsbränderna. Var tredje brand i byggnad orsakas av en glömd spis. Omfattning vid framkomst 214 Var släcktes branden % 1% 11% 3% 17% 35% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 4% 15% 1% 1% 7% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Släckt/slocknad Flera byggnader Figur 2. Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen. 85 % stannar i startföremålet. Figur 21. Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes. Omkomna och skadade Figur 22. Under 214 omkom en person vid brand i sin bostad och endast en person skadades svårt Allmän byggnad Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 975 bränder inträffat i allmänna byggnader under varav 18 under 214. Typ av objekt Vårdanläggning 41 Övrig allmän byggnad Figur 23. Antalet bränder fördelat per objekttyp 214 ställt mot genomsnittet Skola Kontor Hotell

11 Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 214 Totalt Snitt Objektstyp 214 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad Hotell/pensionat Skola Förskola Handel Teater/biograf/muséum Restaurang/danslokal Sjukhus Övrigt i allmän byggnad Elevhem/Flyktingförläggning Kontor Fritidsgård 1 2 Idrottsanläggning Kommunikationsbyggnad 3 Kriminalvård Försvarsbyggnad 1 Kyrka/församlingshem Figur 24. Antalet bränder per objektsgrupp. Antalet bränder i vårdanläggningar fortsätter minska. Skillnaden kan till viss del förklaras av att flera boenden som tidigare klassats som vårdanläggningar numera betraktas som eget boende. Omfattning vid framkomst 39% % % 4% 16% 41% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 25. Vid 96 % av alla larm till allmänna byggnader 214 stannade branden i startföremålet. Många byggnader inom kategorin allmän byggnad är försedda med automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm till platsen. Många byggnader har dessutom personal på plats stora delar av dygnet vilket ofta medför att släckinsats påbörjats av personal innan brandkåren kommit till platsen. Brandorsak Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Anlagd med uppsåt Gnistor 3 2 Blixtnedslag 1 5 Glömd spis 3 39 Återantändning 2 12 Okänt 3 Tekniskt fel Heta arbeten 2 9 Barns lek med eld 1 Värmeöverföring 8 95 Friktion 2 25 Annan 6 Rökning 4 53 Levande ljus 1 32 Explosion 6 Fyrverkeri 4 5 Självantändning 1 8 Soteld 3 Figur 26. Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 55 % av glömda spisar. 67 % av skolbränderna var anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 214 skadades 4 personer lindrigt vid bränder i allmänna byggnader. 11

12 2.3. Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 2447 bränder inträffat i bostäder under de senaste tretton åren vilket ger ett genomsnitt på 188 bostadsbränder per år. Antal bostadsbränder Figur 27. Antalet bostadsbränder har legat konstant de senaste tre åren. 214 Andel brand i byggnad per objektstyp 214 1% 4% 34% 61% Flerbostadshus Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus Figur 28. Betydligt fler bränder uppstår i flerbostadshus. Brand per objektstyp Flerbostadshus Enbostadshus Figur 29. Antalet bränder i flerbostadshus har nästan fördubblats sedan 24 medan villabränder fortsätter minska. Omfattning vid framkomst 214 Endast rökutveckling 3% 32% Brand i startföremålet Brand i ett rum 2% 5% 14% 17% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Figur 3. Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kom till platsen vid bränder i samtliga bostadstyper. 12

13 Omfattning vid framkomst per objektstyp 214 Flerbostadshus Enbostadshus Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 31. Diagrammet visar skillnaden i hur det ser ut på platsen då brandkåren anländer vid bränder i flerrespektive enbostadshus. Brandorsak vid bostadsbränder alla kategorier Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis Okänd 1 16 Friktion 1 1 Tekniskt fel Levande ljus 6 84 Blixtnedslag 32 Värmeöverföring Gnistor 2 61 Återantändning 12 Anlagd med uppsåt Heta arbeten 1 12 Fyrverkerier 9 Soteld Barns lek med eld 1 12 Självantändning 7 Rökning Explosion 1 4 Annan Figur 32. Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Brandorsak vid bränder i enbostadshus Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Soteld Gnistor 2 74 Heta arbeten 18 Värmeöverföring Rökning 2 14 Barns lek med eld 11 Tekniskt fel Levande ljus 1 28 Självantändning 4 Okänd Explosion 1 2 Fyrverkerier 3 Anlagd med uppsåt 6 68 Återantändning 19 Annan Glömd spis 3 69 Blixtnedslag 28 Figur 33. Till skillnad från vid bränder i flerbostadshus hör det till ovanligheterna att man glömmer spisen. Brandorsak i flerbostadshus Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis Okänd 1 79 Återantändning 7 Anlagd med uppsåt Barns lek med eld 1 9 Explosion 2 Tekniskt fel Soteld 1 9 Fyrverkerier 1 Värmeöverföring Heta arbeten 1 4 Självantändning 1 Rökning 9 65 Friktion 1 1 Blixtnedslag Levande ljus 5 56 Gnistor 9 Figur 34. Glömd spis orsakar nästan hälften av alla bränder i flerbostadshus. Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit

14 Enbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Figur 35. Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Figur 36. Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 67 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 44 under 214. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 214 Totalt Snitt Typ av industri 214 Totalt Snitt Metall/maskinindustri Industrihotell Annan tillverknings industri Trävaruindustri Lager Reparationsverkstad Kemisk industri Textil/beklädnadsindustri Livsmedelsindustri Annan industri Figur 37. Antalet bränder inom trävaruindustrin och den kemiska industrin minskar. Omfattning vid framkomst 214 Rökutveckling 36% 38% Startföremålet Ett rum Flera rum 4% 2% 7% 13% Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 38. Omfattning då brandkåren kom till platsen. 14

15 Brandorsak vid industribränder Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Tekniskt fel Okänd 1 27 Soteld 2 Värmeöverföring Anlagd med uppsåt 1 1 Barns lek med eld 1 Självantändning 6 57 Glömd spis 1 8 Blixtnedslag 1 Friktion 4 78 Explosion 1 1 Annan Gnistor 3 33 Återantändning 1 Rökning Heta arbeten 3 25 Figur 39. Tekniska fel var den vanligaste brandorsaken 214. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 214 har två personer skadats vid bränder inom industrin Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 181 bränder inträffat inom kategorin under de senaste tio åren, varav 17 under 214. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 214 Totalt Snitt Typ av byggnad 214 Totalt Snitt Lantbruk, ej bostad Rivningshus 6 1 Kraft-/värmeverk Avfall/avlopp/rening 4 Annan Parkeringshus/garage 2 Bensinstation Bergrum Byggnadsplats 1 1 Figur 4. Tabellen visar hur antalet bränder fördelar sig inom kategorin annan byggnad. Omfattning vid ankomst 214 % 12% 12% Rökutveckling 12% 23% Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 41% Släckt/slocknad Figur 41. Vid nästan hälften av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan förklara varför bränderna är mer omfattande då brandkåren anländer än t.ex. vid brand i allmänna byggnader. Brandorsak vid brand i kategorin andra byggnader Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Tekniskt fel 5 32 Återantändning 1 3 Barns lek med eld 4 Okänd 3 17 Fyrverkerier 1 1 Självantändning 2 Anlagd med uppsåt 3 13 Blixtnedslag 1 Explosion 1 Friktion 2 4 Heta arbeten 5 Glömd spis 1 Värmeöverföring 1 3 Soteld 3 Rökning 1 Gnistor 1 22 Figur 42. Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid brand inom kategorin annan byggnad. 15

16 2.6. Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Ingen åtgärd Släckning från marken Skydd av närliggande objekt Användande av värmekamera/ir teknik Lodning av rökkanal Annan 5 23 Invändig släckning Avstängning av gas/el Inträngning från höjdfordon 2 5 Dörrforcering Släckning från höjdfordon Skjutning/punktering av gasflaskor 1 7 Figur 43. Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt Räddningstjänstens fläktar Håltagning Figur 44. Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 214 Totalt Rökdykning livräddning 1 63 Rökdykning egendomsskydd Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 18 % 17 % Rökdykning med värmekamera Figur 45. Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning. Livräddning 214 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning Höjdfordon Figur 46. Tabellen visar hur många gånger människor tagits ut av brandpersonal vid brand i byggnad 214. Släckmedel Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare Skum 9 44 Branddamm 2 15 Lämpning Öppet vattendrag 8 81 Annat släckmedel 1 8 Tankbil Dimspik 7 45 Mellanskum 19 Brandpost Handbrandsläckare CO Tungskum 7 Skärsläckare 11 1 Handbrandsläckare Vatten 2 22 Lättskum 3 Handbrandsläckare Pulver 9 19 Kvävning 2 15 Figur 47. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. 16

17 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 398 brand ej i byggnad inträffat under perioden Brand ej i byggnad genom åren Figur 48. Antalet brand ej i byggnad minskade något under året. et under perioden är 31 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid* Deltid Fjugesta Askersund Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 1 Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 49. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. 17

18 Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 214 Totalt Brand ej i byggnad per månad Figur 5. Något fler gräsbränder kan ses i mars månad jämfört med genomsnittet. Brand i fordon Figur 51. Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 25. Betydligt färre personbilar och lastbilar drabbades under 214 jämfört med året innan. Brandorsak per typ av objekt Fordon Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Personbil Lastbil Buss Övriga fordon Objekt Personbil Övrigt vägfordon* Tåg Fartyg/båt 15 Flygplan Skogsmaskin Jordbruksmaskin Annan arbetsmaskin Buss Lastbil Husvagn/husbil Antal Figur 52. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av anlagd brand eller tekniskt fel. 18

19 Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 214 Totalt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 214 Totalt Skog- och mark Objekt Gräs/mark ej trädbevuxen Annan trädbevuxen mark Produktiv skogsmark Totalt Figur 53. Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Övrigt Objekt Annat Container Soptunna Papperskorg Soptipp Tält Totalt Figur 54. Tabellen redovisar övriga brandobjekt med tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Vatten från släckbil Annat släckmedel 5 51 Handbrandsläckare Vatten 1 Tankbil Handbrandsläckare CO Tungskum 8 Handbrandsläckare Pulver Branddamm 2 7 Mellanskum 5 Öppet vattendrag Brandpost 1 17 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 4 55 Helikopter/flygplan 1 5 Figur 55. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 19

20 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 858 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren , varav 822 under 214. Vid 13 % av alla automatiska brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6 %. Onödiga larm 13% Onödiga larm Brand 87% Figur 56. Fördelningen av skarpa respektive onödiga larm till anläggningar med automatiskt brandlarm 214. Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar Antal onödiga larm Antal anläggningar Figur 57. Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Andelen felaktiga larm ställt mot antalet inkopplade anläggningar fortsätter minska. Flest onödiga automatlarm 214 Objekt Antal larm Objekt Antal larm Korsnäs, Frövi 23 Meritor, Lindesberg 15 Hemgården, Laxå 22 Atria Supply, Sköllersta 13 Brolyckan, Örebro 19 Focushuset, Örebro 12 Skäpplandsgården 17 Södergaraget, Örebro 1 Mellringestaden, Örebro 16 Wadköping, Örebro 1 Vivallaskolan, Örebro 16 Figur 58. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat tio eller fler onödiga automatiska brandlarm under året. Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid* Deltid Fjugesta Askersund* Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro

21 Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg Figur 59. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 214 Snitt Typ av objekt 214 Snitt Typ av objekt 214 Snitt Övrig vårdbyggnad Lager Industrihotell 7 5 Skola Idrottsanläggning Avfall/avlopp/rening 5 3 Bostad Kemisk industri Förskola 4 4 Annan allmän byggnad 51 3 Kyrka/motsv Reparationsverkstad 3 2 Metall-/maskinindustri Teater/biograf/museum Textil/beklädnadsindustri 3 1 Handel Restaurang/danslokal 9 9 Trävaruindustri 2 11 Hotell Annan byggnad 9 3 Kommunikationsbyggnad 2 2 Livsmedelsindustri Kriminalvård 8 12 Försvarsbyggnad 1 1 Kontor Sjukhus 7 18 Annan Industri 2 Elevhem/flyktingförläggning 3 5 Kraft-/värmeverk 7 1 Bensinstation Annan tillverknings industri Figur 6. Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm och orsakas till mer än hälften av matlagning. Antalet onödiga automatlarm i asylboenden har ökat betydligt under året, då allt fler sådana boenden öppnats i flera av kommunerna. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Okänd orsak Damm/smuts Överföringsfel 6 15 Rök från matlagning Rök från fordon 11 6 Annan värmepåverkan 6 6 Rök från arbetsprocess Sprinkler -tryckförändring 11 6 Rök från rökmaskin 2 9 Ånga 6 57 Fel i strömförsörjning 9 8 Felhant. av larmmottagare 2 4 Uppsåtligt falsklarm Levande ljus/tomtebloss 8 11 Rök från panna/eldstad 2 3 Felhant. av servicepers Blixtnedslag 8 7 Gnagare/fågel/insekt 1 1 Kondens/fukt/vatten Annan orsak 7 3 Sprinkler - frysning 2 Rök från rökning Heta arbeten 6 37 Förmodad brand Oavsiktlig åverkan 14 2 Figur 61. Nästan 25 % av alla larm har tyvärr okänd orsak och ytterligare 25 % orsakas av rök från matlagning. 21

22 5. Trafikolyckor 5.1. Samtliga händelser Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 3512 trafikolyckor de senaste tio åren. Under 214 har totalt 837 personer varit inblandade i 397 trafikolyckor, den högsta siffran på tretton år. Trafikolyckor genom åren Figur 62. et under perioden är 338 insatser per år. Trafikolyckor per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 63. Under januari månad inträffade betydligt fler trafikolyckor jämfört med tidigare år. 214 Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid* Deltid Fjugesta Askersund Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn

23 Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 64. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 214 Antal olyckor Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt E E18-E E Figur 65. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Större ökningar av antalet olyckor har markerats med rött. Utöver tabellen har ytterligare 61 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 12 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 41 olyckor per år (totalt 537 under perioden ) och 7 olyckor (av 89 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. 23

24 Totalt 66 olyckor på järnväg har inträffat under sedan 21 varav 4 under båtolyckor har inträffat under 214. Totalt 45 båtolyckor sedan insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21. Ingen sådan olycka har skett under Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren Flest människor skadas på vägar där det råder hastighetsbegränsning på 5- respektive 7 km/h. Många vägar med högre fart har försetts med mitträcken, varvid konsekvenserna av inträffade olyckor har minskat betydligt. Antalet omkomna i trafikolyckor ligger på samma nivå som de tre senaste åren. 25 % av de som omkommer i trafiken blir påkörda av tåg. Omkomna Antal omkomna Figur personer omkom i trafikolyckor på vägen och 2 personer omkom efter kollision med tåg. Svårt skadade Antal svårt skadade Figur 67. Antalet svårt skadade människor har minskat något. Lindrigt skadade Antal lindrigt skadade Figur 68. Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. 24

25 Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda Hastighets- Lindrigt Svårt Omkom begränsning 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Figur 69. Flest olyckor sker på 5- och 7-vägar. På 7-vägarna har dessutom flest människor skadats och omkommit under året. Ingen person omkom på 9- eller 11-väg Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 214 Tot 214 Tot Väg 214 Tot 214 Tot Väg 214 Tot 214 Tot Båt Järnväg E Annan E18-E E Tätort E Figur 7. Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Personbil-singel Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Båt Personbil-djur 2 2 Gående-tåg Buss 1 9 Personbil-lastbil Cykel singel 1 1 Personbil-personbil Motorcykel-buss 1 1 Motorcykel-singel Motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil < Personbil-buss 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-cykel 1 1 Personbil-motorcykel 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Lastbil-cykel 3 3 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Gående-lastbil 1 1 Arbetsmaskin/långsamtg. fordon 2 2 Moped-singel 1 1 Personbil-personbil-lastbil 2 2 Moped-buss 1 1 Figur 71. Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid dödsolyckorna. 25

26 5.4. Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 213 Totalt Inblandade 214 Totalt Inblandade 214 Totalt Personbil-singel Lastbil-buss 1 4 Moped-motorcykel 2 Personbil-personbil Cykel-personbil-lastbil 1 2 Motorcykel-långsg. fordon 2 Lastbil singel Flygplan/helikopter 22 Motorcykel-tankbil 2 Personbil < Cykel singel 13 Cykel-spårfordon 1 Djur-personbil 19 2 Långsamtg. fordon-lastbil 13 Djur-buss 1 Personbil-lastbil Tankbil farligt gods-singel 11 Djur-buss-lastbil 1 Fartyg/båt 6 32 Personbil-annat 1 Djur-personbil-lastbil 1 Motorcykel-personbil 5 88 Djur-motorcykel 9 Gående-buss-personbil 1 Långsamtg. fordon- singel 5 25 Lastbil-annat 5 Gående-moped 1 Motorcykel singel 4 89 Lastbil-lastbil 5 Gående-personbil-lastbil 1 Moped-personbil 4 58 Lastbil < 3 4 Gående-tankbil 1 Cykel-personbil 4 56 Motorcykel-buss 4 Lastbil - tankbil farligt gods 1 Moped singel 3 25 Motorcykel-motorcykel 4 Lastbil farligt gods-buss 1 Personbil < 2-lastbil 3 13 Personbil-spårfordon 4 Lastbil-spårfordon 1 Personbil-buss 2 56 Cykel-moped 3 Långsamtg. fordon-annat 1 Gående-spårfordon 2 53 Djur-lastbil 3 Långsamtg. fordon-långsg. f 1 Buss-singel 2 39 Fartyg/båt-fartyg/båt 3 Moped-djur 1 Långsamtg. fordon-personbil 2 31 Gående-motorcykel 3 Moped-lastbil 1 Annat-singel 2 14 Moped-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Motorcykel-lastbil 2 6 Moped-moped 3 Moped-tåg 1 Personbil-lastbil farligt gods 2 5 Personbil < 2-buss 3 Motorcykel 2-personbil 1 Gående-buss 2 4 Personbil-personbil-djur 3 Personbil < 2 lastbil < 2 1 Gående-personbil 1 25 Buss-buss 2 Personbil < 2 -gående 1 Spårfordon ett eller fler 1 12 Djur-spårfordon 2 Personbil < 2-mc 1 Lastbil farligt gods singel 1 1 Gående-lastbil 2 Personbil-djur-annat 1 Personbil-lastbil < Långsamtg. fordon-lastbilpersonbil 2 Personbil-djur-gående 1 Cykel-buss 1 5 Moped-långsamtg. fordon 2 Personbil-lastbil-buss 1 Cykel-lastbil 1 4 Gående-långsg. fordon 1 Personbil-lastbil-djur 1 Cykel-motorcykel 1 4 Lastbil - buss < 2 1 Snöskoter 1 Figur 72. Singelolyckor med personbilar är den i särklass vanligaste olyckstypen. Olyckor med personbilar Figur 73. Diagrammet visar antalet olyckor med personbilar sedan

27 Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 214 Snitt Totalt Inblandade 214 Snitt Totalt Personbil Fartyg/båt Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt Gående Djur Annat Motorcykel Spårfordon Buss Annan lastbil, farligt godsskylt Cykel Flygplan/helikopter 2 2 Moped Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 1 9 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon Snöskoter 1 Figur 74. Antalet lastbilsolyckor har ökat markant de senaste åren. Olyckor med lastbilar Figur 75. Diagrammet visar antalet olyckor med lastbilar per år sedan Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 214 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg Enkla verktyg, muskelkraft Lyftkuddar 4 Annan metod Figur 76. Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Vid 43 trafikolyckor har 49 personer suttit fast och behövt tas loss av brandkåren. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 214 Totalt Snitt Batterifrånkoppling Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare Stabilisering av olycksobjektet Tågstopp Säkring mot brand genom skumutläggning Räddningsfrånkoppling Skyddsjordning 2 1 Annat Figur 77. Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 214 Totalt Snitt Åtgärd 214 Totalt Snitt Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) Endast friläggning av vägbana Inga åtgärder Annat Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) Rekvirering av extern bärgare 92 8 Sanering av drivmedel/olja Figur 78. Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 27

28 6. Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 1351 räddningsinsatser gjorts under perioden Övriga räddningsinsatser genom åren Antal insatser Figur 79. Diagrammet visar antalet händelser av typen övrig räddning som inträffat per år. et under perioden är 13 insatser. Orsaker till övrig räddning Utsläpp Nödställd person 4 Drunkning Djurräddning Vattenskada Storm Annan rä-tj Ras Figur 8. Diagrammet visar de olika insatserna vid typen övrig räddning 214. Antalet utsläpp av farliga ämnen ligger över genomsnittet. Vid elva tillfällen har trafikolyckor med lastbilar orsakat utsläppet Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 17drunkningsolyckor inträffat under perioden Under 214 har 16 drunkningstillbud inträffat. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Figur 81. Under 214 omkom sex personer vid drunkningsolyckor och fem personer skadades svårt. Drunkningslarm per station Heltidsstation Örebro Byrsta heltid 1 1 Deltid Fjugesta Askersund Laxå 1 1 Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan 2 Frövi 1 Fellingsbro 28

29 Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda 1 Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn 1 Räddningsvärn Glanshammar 1 1 Vinön Hammar 1 Olshammar 1 1 Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 82. Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Figur 83. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. När på året inträffar drunkningstillbuden Totalt Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 84. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren Flest olyckor sker sommartid. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 214 Totalt Olycksplats 214 Totalt Å/älv 9 67 Hamnområde 2 4 Sjö/damm 8 54 Simbassäng 1 1 Kanal 3 Figur 85. Tabellen visar i vilken sorts vatten olyckorna inträffat. 29

30 Plats och vattenförhållande Fyndplats 214 Totalt Vatten/is 214 Totalt Vattentemp 214 Totalt När hittades personerna 214 Totalt På is/båt/land 9 15 Öppet vatten Under 1 grader 7 53 Omedelbart I vattenytan/ytläge 9 64 Tunn, ej bärande is grader 3 41 Mindre än 1 min 15 Under vattenytan, ej fast i hinder 9 Bärande is grader min 11 Fast i hinder under vattenytan 2 Över 2 grader 3 12 Mer än 2 min 2 Ej funna 7 Figur 86. Diagrammet visar under vilka förhållanden personerna påträffades. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats Totalt Svartån, Örebro Vättern, Askersund Hjälmaren, Örebro Alnängsbadet, Örebro Kumlasjön, Kumla 1 1 Sannabadet, Fjugesta 1 1 Toften, Laxå 1 1 Lillån, Örebro Bottenån, Lindesberg Sottern, Kilsmo Annat vattendrag 1 1 Bornsälven, Nora 1 1 Grecken, Nora 1 1 Grönbosjön, Lindesberg 1 1 Kalkbrottet, Kvinnersta 1 1 Lilla Lindesjön, Lindesberg 1 1 Norasjön, Nora 1 1 Norrsjön, Löa 1 1 Norsviken, Lindesberg 1 Rågrecken, Nora 1 1 Råsvalen, Guldsmedshyttan 1 1 Stora Lindesjön, Lindesberg 1 1 Säbylundssjön, Kumla 1 1 Söderhavet, Kumla 1 1 Sörämten, Fjugesta 1 1 Väringen, Frövi 1 1 Ö:a Laxsjön, Askersund 1 1 Figur 87. Diagrammet visar i var drunkningstillbudet inträffat. I Svartån sker flest olyckor. Räddningstjänstens åtgärder vid drunkningsolyckor Åtgärd 214 Totalt Åtgärd 214 Totalt Åtgärd 214 Totalt Ingen åtgärd Dykning 2 Räddningsbräda 2 16 Överlevnadsdräkt 6 35 Annan åtgärd 2 Helikopter 1 3 Båt 5 3 Fridykning 1 4 Figur 88. Tabellen redogör för de åtgärder brandkåren vidtagit vid larm om drunkning. 3

31 6.2. Utsläpp av farligt ämne Utsläpp av farligt ämne innebär räddningstjänst om mer än 5 liter av ett ämne klassat som farligt gods har läckt ut eller riskerar att läcka ut. Totalt har 37 utsläpp av farliga ämnen skett under , varav 6 under Figur 89. Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per år. Skadade och omkomna vid olyckor med farliga ämnen Ingen person har omkommit eller skadats svårt på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste tio åren. Utsläpp av farligt ämne per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid* Deltid Fjugesta Askersund Laxå Byrsta deltid* Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda 1 1 Deltid Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar 1 2 Mariedamm 1 Hasselfors Ramsberg Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg 1 1 Figur 9. Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per stationsområde

32 Mest förekommande ämne Ämne 214 Totalt Ämne 214 Totalt Ämne 214 Totalt Diesel/lätt eldningsolja Gasol 14 Aceton 1 Hydraulolja Argon 8 Acetylen 1 Annat 6 41 Saltsyra 8 Ammoniumnitrat 1 Bensin 3 37 Salpetersyra 6 Butylakrylat 1 Koldioxid 3 1 Natriumhydroxid 5 Flygbränsle 1 Ammoniak 2 24 Naturgas/Metan 5 Fosforsyra 1 Motorolja 1 11 Svavelsyra 5 Freon 1 Biogas 1 3 Polyaluminiumklorid 3 Glykol 1 Klor 1 2 Fotogen 2 Järnklorid 1 Acetaldehyd 1 1 Kreosot 2 Natriumklorat 1 Etylmerkaptan 1 1 Kväve 2 Terpentin 1 Hartslösning 1 1 Natriumhypokloritlösning 2 Ättiksyra 1 Polyaluminiumhydroxiklorid 1 1 Oxygen 2 Svaveldioxid 1 1 Vätgas 2 Figur 91. Tabellen visar vid hur många tillfällen respektive ämne varit föremål för utsläpp. Emballage samt läckageställe Emballage 214 Totalt Läckageställe 214 Totalt Tank/cistern Ytterhölje Annat 6 61 Slang Fat 2 14 Lock/manlucka 9 62 Dunk 1 13 Kran/ventil 7 13 IBC/småbulkbehållare 1 8 Annat 5 54 Tankcontainer 12 Endast överhängande fara för läckage 4 11 Låda 4 Rör 3 44 Bulk, fast oförpackat ämne 2 Skarv/fläns 3 37 Säck 2 Svetsfog 1 15 Figur 92. Tabellen visar hur det farliga godset var emballerat samt vart läckagestället varit. Åtgärder vid utsläpp av farligt ämne Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Sorption Uppsamling i behållare 5 47 Neutralisation 1 1 Överpumpning 9 51 Indikering 4 2 Utspädning 7 Tätning av läckage 7 28 Uppgrävning av förorenad mark 3 16 Sanering av vägbana 2 Invallning 6 39 Ventilering 1 2 Skumutläggning 2 Utläggning av länsa 6 29 Tätning av brunn 1 18 Åtgärder mot statisk elektricitet 1 Annan åtgärd 6 23 Länspumpning 1 8 Återkondensering Figur 93. Tabellen visar de åtgärder som brandkåren utfört vid utsläpp av farligt ämne. Skyddsnivå i kemmiljö Skyddsnivå i kemmiljö, antal tillfällen Larmställ och andningsapparat Kemdykare med köld-/stänkskydd Kemdykare utan köld-/stänkskydd Larmställ, andningsapparat och stänkskydd Annan Livräddande åtgärder utfördes i lägre skyddsnivå än resterande arbete 1 Figur 94. Diagrammet visar vilken skyddsnivå som använts vid utsläpp av farligt ämne. 32