Statistiksammanställning av räddningsuppdrag 2013

Transkript

1 Statistiksammanställning av räddningsuppdrag 2013 Dnr: A0032/ v1.2 Per Jarring, UVA Tove Nyth, UVA

2 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Bakgrund och syfte Metod och material Avgränsningar Resumé Statistikanalys Räddningsuppdrag Bränder Bränder i och omkring utbildningslokaler Bränder i och omkring bostäder Bränder i och omkring vårdanläggningar Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier Trafikolyckor Automatlarm I väntan på ambulans (IVPA) Genomförda utredningar och annat arbete inom processen Olycksutredningar Sakkunnigutlåtanden Utlämnande av insatsrapporter Utvärderingsfliken i insatsrapporten

3 Förkortningar LSO MSB RSG Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänsten Storgöteborg Definition av vissa händelsetyper Brand i byggnad Avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnadskonstruktion och/eller inne i en byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Brand, ej i byggnad/ Övriga bränder Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- och skogsbränder, bränder i fordon (bil, buss, tåg, fartyg, m.fl.) och container- och soptunne-bränder hör till de vanligare händelserna i denna kategori. Avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg sjöfart, m.m.). Avser alla typer av farliga utsläpp; från små bensinspill på marken till omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumprodukter. Förmodad händelse/falsklarm/ Vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en Automatlarm, ej brand olycka trots att det inkommit ett larm skiljer man i rapporteringen på huruvida det är ett automatiskt brandlarm eller en fysisk person som har larmat. Dessutom försöker man även fastställa om den person som larmade räddningstjänsten gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara eller om det rörde sig om ett avsiktligt falsklarm. Annat uppdrag Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddningstjänsten med stöd av lagstiftningen (LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat uppdrag med tillhörande underkategorier. I väntan på ambulans (IVPA)/ Ambulanssjukvården har slutit avtal med räddningstjänst- Hjälp till ambulans förbundet om att en kommunal räddningsstyrka vid behov kan åka till en hjälpbehövande patient och påbörja livsuppehållande behandling eller vidta andra nödvändiga sjukvårdsåtgärder till dess att en ambulans kommer till platsen. Detta kallas IVPA. Om en ambulans däremot behöver teknisk hjälp i samband med en sjukvårdsinsats (hjälp med att bära eller transportera patienter o. dyl) så kategoriseras detta som hjälp till ambulans. 3

4 Definition av verksamhetskategorier Flerbostadshus Avser objektstyperna flerbostadshus, elevhem Småhus Utbildningslokaler Vård Avser objektstyperna villa, radhus, parhus, kedjehus, fritidshus Avser objektstyperna skola, förskola och fritidsgård Avser objektstyperna kriminalvård, psykiatrisk vård, sjukhus, äldreboende och övrig vårdbyggnad. 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Inom Räddningstjänsten Storgöteborg genomförs varje år ett stort antal räddningsuppdrag. Varje uppdrag dokumenteras i en insatsrapport som sedan utgör grunden för det uppföljningsarbete som bedrivs inom Olycksutredning&Analys. Dessa rapporter skickas också till MSB för nationell sammanställning. På detta sätt skapas underlag till en nationell databas med statistikuppgifter från alla kommuner och räddningstjänster i Sverige (IDA, Syftet med denna rapport är att sammanställa uppgifter om förbundets utryckande verksamhet med hjälp av dokumentation från genomförda räddningsuppdrag, värdera och analysera statistikunderlaget för att kunna ge en bild av olycksrisker inom förbundet, samt visa på trender och tendenser 1.2 Metod och material Databasen med insatsrapporter utgör grunden för denna analys och tidsperioden för datainsamling är 1 januari december Bearbetningen av materialet från rapportdatabasen har gjorts i Excel och resultatet presenteras i rapporten i form av tabeller och diagram. 1.3 Avgränsningar Eftersom uppgifter hämtats från räddningstjänstens eget system omfattas endast de händelser som kommit till räddningstjänstens kännedom och som har bedömts kräva någon form av åtgärd eller beslut inom ramen för räddningstjänstens uppdrag. Därför finns det ett mörkertal vad gäller de flesta typer av händelser i detta material då långt ifrån alla händelser inom respektive kategori blir anmälda eller kräver en räddningsinsats. Analysen av trender och tendenser avseende olyckor har gjorts utifrån det underlag som utgörs av räddningstjänstens insatser, enligt ovan. 4

5 2 Resumé 2013 Under året genomfördes totalt räddningsuppdrag av RSG. Detta är en ökning jämfört med 2012 men ändå inom det intervall som vi kan se när vi tittar några år bakåt i tiden. Som vanligt är det framför allt väderrelaterade händelser (t ex stormskada, översvämning eller brand i terräng) som påverkar antalet räddningsuppdrag som genomförts under året. Bränder och tillbud i och omkring utbildningslokaler har under 2013 minskat i jämförelse med Dessutom finns en mycket positiv trend på längre basis, vilket gör att vi kan konstatera en gynnsam effekt av det förebyggande arbete som görs av oss inom RSG ihop med skolpersonal, kommun, polis och andra aktörer i samhället (se kapitel 3.2.1). Samma positiva utveckling går inte att se när det gäller bostadsbränder, som är ett prioriterat område enligt RSGs handlingsprogram. Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant (se kapitel 3.2.2). I år har åtta människor omkommit i bränder, varav sju stycken i sin bostad. För att kunna få till en förändring behöver förbundet ytterligare utveckla sitt förebyggande arbete inom området bostadsbränder. Frågan är även aktuell på nationell nivå där MSB har initierat ett omfattande forskningsarbete avseende bränder i bostäder. Antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor är relativt konstant jämfört med de senaste fyra åren. Trängselskattens införande under 2013 har inte märkbart påverkat antalet trafikolyckor på årsbasis, varken i de centrala delarna av Göteborg eller i förbundet i stort (se kapitel 3.3). Några exempel på omfattande händelser under 2013 är radhusbranden i Partille (se olycksutredning Hålegårdsvägen) och branden i Volvo Pentas lokaler på Hisingen, strax innan jul. I augusti inträffade två större händelser parallellt i tid, dels en brand på Keplers gata med omfattande utrymning av boende, dels en brand i Kungsbacka trästad. Dessutom har extrema vädersituationer, vid ett par tillfällen, genererat ett mycket stort antal räddningsuppdrag att hantera inom en begränsad tidsperiod. Sammanställningen av 2013 års statistik visar i övrigt inte på några större avvikelser jämfört med de senaste åren. Löpande analysarbete ihop med berörda funktioner och processägare inom RSG ska genomföras under 2014, för att ytterligare utveckla vår verksamhet. 5

6 3 Statistikanalys 3.1 Räddningsuppdrag År 2013 genomförde RSG totalt räddningsuppdrag. Motsvarande siffra för 2012 var stycken. Ökningen av antalet räddningsuppdrag är huvudsakligen kopplat till olika vädersituationer under året. En torr vår orsakade ett stort antal gräsbränder, sommaren innehöll ett antal skyfall som orsakade översvämningar och på senhösten drabbades förbundet av mycket kraftiga vindar som orsakade stormskador. Det lägre antalet uppdrag i februari går ej att härleda till någon specifik händelsetyp. Fördelningen av räddningsuppdrag över årets månader visas nedan (Diagram 3.1) januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Diagram 3.1. Totalt antal räddningsuppdrag 2012 och 2013, RSG De olika räddningsuppdragen kan delas in i tre kategorier; Olycka/tillbud, Larm utan tillbud och Annat uppdrag. För en detaljerad översikt av antal räddningsuppdrag fördelat på händelsetyp, se Tabell 3.1. Kategorin Olycka/tillbud innebär de tillfällen då räddningsstyrkan har larmats ut till, och i de flesta fall hanterat konsekvenserna av, händelser orsakade av exempelvis bränder, trafikolyckor och utsläpp av farligt ämne. Denna kategori stod i år för 51 % av uppdragen. Diagram 3.2 visar fördelningen av de vanligaste händelsetyperna inom kategorin Olycka/tillbud. Kategorin Larm utan tillbud, 39 % av uppdragen, innefattar exempelvis obefogade automatlarm, falsklarm, samt larm där styrkan har återkallats före ankomst till skadeplats. Ungefär 10 % av uppdragen kategoriseras som Annat uppdrag, vilket innebär uppdrag som inte räknas som räddningstjänst, till exempel i väntan på ambulans, sanering av vägbana och hjälp till ambulans. 6

7 Tabell 3.1. Räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp , RSG Händelse Olycka/tillbud Brand, ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Annan olycka/tillbud Annan vattenskada Utsläpp av farligt ämne Stormskada Nödställd person Nödställt djur Drunkning/tillbud Översvämning vattendrag Annat ras Bergras/jordskred Larm utan tillbud Automatlarm, ej brand Förmodad brand Förmodad räddning Falsklarm brand Falsklarm räddning Avbrutet larm/okänd Annat uppdrag I väntan på ambulans Hjälp till ambulans Hiss, ej nödläge Hjälp till polis Undersökning, ex röklukt Sanering vägbana/annan mark Teknisk service Dykuppdrag Trygghetslarm Inbrottslarm Hjälp till hemtjänsten Felindikering automatlarm Annat Totalt Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag

8 Brand, ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Annan olycka/tillbud Annan vattenskada Utsläpp av farligt ämne Stormskada Nödställd person Övriga Olycka/tillbud Diagram 3.2. Räddningsuppdrag inom kategorin Olyckor/tillbud, per händelsetyp, , RSG De flesta räddningsuppdragen sker under dag- och kvällstid, mellan klockan 08:00-22:00, vilket även överensstämmer med tidigare år. (Diagram 3.3) Diagram 3.3. Räddningsuppdrag fördelade över dygnet [starttid] RSG (Varje skalstreck motsvarar 50 insatser)

9 Olika vädersituationers påverkan på antalet räddningsuppdrag syns även vid en kommunvis uppdelning, enligt tabell 3.2. Till exempel kan ökningen i Kungsbacka kommun och stadsdelen Angered härledas till ett stort antal bränder i terräng under våren. Även ökningen av antalet räddningsuppdrag utanför förbundet är huvudsakligen kopplad till vårens terrängbränder. Tabell 3.2. Räddningsuppdrag fördelade per kommun och stadsdel, , RSG Kommun/Stadsdel Göteborg Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Okänd Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Annan kommun Totalt Bränder 2013 genomförde RSG räddningsinsatser vid bränder, vilket innebär mer än 50 % av alla olyckor/tillbud (26 % av alla räddningsuppdrag). Detta är en ökning av det totala antalet bränder jämfört med 2012 (2 072 bränder), men antalet bränder i byggnad har minskat från 709 till 680. (Tabell 3.3) Tabell 3.3. Samtliga bränder, , RSG Bränder Brand i byggnad Övriga bränder Totalt

10 Bränder i byggnad var förhållandevis jämnt fördelade över årets månader (något högre i januari och december), medan det inträffade fler övriga bränder i mars och april. (Diagram 3.4) Brand i byggnad Övriga bränder januari februari mars april maj juni juli augusti Diagram 3.4. Bränder fördelade per månad, 2013, RSG september oktober november december Under året har åtta personer omkommit vid åtta olika bränder inom förbundets område. Sju av dessa personer omkom i samband med brand i sin bostad (varav en person boende i en servicelägenhet). En person omkom till följd av brand i kläder på allmän plats. Till denna händelse larmades inte räddningstjänsten och således genomfördes inget räddningsuppdrag. Under året har dessutom nio personer skadats allvarligt i bränder (enligt räddningstjänstens insatsrapporter). (Tabell 3.4) På nationell nivå visar preliminära siffror att 104 personer har dött i 94 bränder under Antalet ligger på samma nivå som de senaste tre åren, vilket är en något lägre nivå än tidigare. Av de undersökningar som är klara för 2013 dominerar rökning som brandorsak. ( Tabell 3.4. Omkomna och svårt skadade personer i bränder, RSG Skadeutfall Omkomna Svårt skadade Totalt

11 3.2.1 Bränder i och omkring utbildningslokaler År 2013 konstateras återigen en minskning av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler. De senaste sju åren har antalet bränder minskat med cirka 50 %. Minskningen beror bland annat på kontinuerligt förebyggande arbete från olika samhällsaktörer. (Diagram 3.5) Antal Diagram 3.5. Bränder i och omkring utbildningslokaler, , RSG Den månadsvisa fördelningen av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler (fyraårsperiod) visar på en stor variation (Diagram 3.6). Drygt hälften av bränderna i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar är enligt insatsrapporterna anlagda Genomsnitt (4 år) januari februari mars april maj juni juli Diagram 3.6. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per månad, 2013 jämfört med ett genomsnitt av de senaste fyra åren, RSG augusti september oktober november december 11

12 Bränder i och omkring utbildningslokaler inträffar oftast kring lunch och på kvällen ( ). I år syns dock ingen lika tydlig topp vid lunchtid, utan händelserna är spridda över dagen. (Diagram 3.7) Genomsnitt (4år) Diagram 3.7. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade över dygnet [starttid], 2013 jämfört med genomsnitt av de senaste 4 åren (Varje skalstreck motsvarar två insatser), RSG Tabell 3.5 visar utvecklingen fördelat per kommun och stadsdel. Noterbart är att både Kungsbacka och Mölndal har en ökning av antalet bränder över fyraårsperioden. Tabell 3.5. Bränder i och omkring utbildningslokaler, fördelade per kommun och stadsdel, , RSG Kommun/Stadsdel Göteborg Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Okänd Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Totalt

13 3.2.2 Bränder i och omkring bostäder 2013 inträffade 428 bränder i bostäder, vilket innebär drygt 60 % av alla bränder i byggnad. Antalet bostadsbränder över en fyraårsperiod är förhållandevis konstant. Majoriteten av bostadsbränderna (cirka 70 %) sker i flerbostadshus. (Diagram 3.8) Småhus Flerbostadshus Diagram 3.8. Bränder i och omkring bostäder , RSG Bränder i och omkring bostäder inträffar oftast under eftermiddagen och kvällen. Årets fördelning ser ut på liknande sätt som genomsnittet de senaste fyra åren. (Diagram 3.9) Genomsnitt (4år) Diagram 3.9. Bränder i och omkring bostäder, fördelade över dygnet [starttid] 2013, jämfört med ett genomsnitt av de senaste fyra åren (Varje skalstreck motsvarar fem insatser), RSG 13

14 Drygt 20 % av bränderna i flerbostadshus skedde i gemensamhetsutrymmen (ej bostadsyta) exempelvis soprum, trapphus och tvättstuga där andelen anlagda bränder är hög. Den vanligaste kända brandorsaken i bostadsmiljö (i flerbostadshus) är köksspisar som lämnas påslagna utan tillsyn, vilken i år utgjorde drygt 50 %. De vanligaste kända brandorsakerna i småhus var tekniska fel (elektrisk utrustning) och eldstadsrelaterade bränder (soteld, gnistor, värmeöverföring). Tabell 3.6 visar utvecklingen av antalet bränder i bostäder fördelat per kommun och stadsdel. Tabell 3.6. Bränder i och omkring bostäder, fördelade per kommun och stadsdel, , RSG Kommun/Stadsdel Göteborg Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Okänd Härryda Kungsbacka Lerum Mölndal Partille Annan kommun Totalt

15 För finns angivet antalet bostadsbränder per invånare (Tabell 3.7) för en jämförelse mellan olika kommuner och stadsdelar. I tabellen finns även ett genomsnittsvärde för hela landet för 2011 och Vid en jämförelse av siffrorna i tabellen 2013, kan vi konstatera att det inträffar en brand i eller omkring bostäder tre gånger så ofta i Angered som i till exempel Mölndal eller Partille. Tabell 3.7. Bränder i och omkring bostäder per 1000 invånare, fördelade per kommun och stadsdel, , RSG Kommun/Stadsdel Göteborg 0,61 0,61 0,59 Angered 1,18 1,02 0,96 Askim-Frölunda-Högsbo 0,62 0,54 0,71 Centrum 0,34 0,56 0,41 Lundby 0,73 0,71 0,82 Majorna-Linné 0,54 0,61 0,57 Norra Hisingen 0,37 0,48 0,32 Västra Göteborg 0,33 0,60 0,52 Västra Hisingen 0,57 0,50 0,59 Örgryte-Härlanda 0,38 0,35 0,32 Östra Göteborg 1,19 0,68 0,82 Härryda 0,39 0,23 0,26 Kungsbacka 0,39 0,29 0,38 Lerum 0,59 0,31 0,39 Mölndal 0,36 0,42 0,38 Partille 0,33 0,42 0,28 Totalt (Storgöteborg) 0,54 0,52 0,51 Sverige (genomsnitt) - 0,67 0,65 Källa: SCB ( Göteborgs stad ( samt MSB (ida.msb.se). 15

16 3.2.3 Bränder i och omkring vårdanläggningar Under 2013 konstateras en fortsatt minskning av antalet bränder inom kategorin vårdanläggningar. Nivån är dock fortfarande högre än åren (Diagram 3.10) Minskningen av antalet bränder är främst kopplad till olika former av behovsprövade boenden, dagcenter, etc. De vanligaste orsakerna till bränder i och omkring vårdanläggningar är relaterade till matlagning och rökning. 60 Äldreboende Annan vårdanläggning Diagram Bränder i och omkring Äldreboende och Annan vårdanläggning, , RSG Bränder orsakade av levande ljus och fyrverkerier I Storgöteborg inträffade tio bränder, mellan första adventshelgen och trettonhelgen (2013/2014), som alla på ett eller annat sätt orsakades av levande ljus. Året dessförinnan skedde tolv liknande händelser. Över en tioårsperiod är det en tydlig trend att ljusbränderna har minskat (cirka 30 bränder 2000). Tabell 3.8. Bränder orsakade av levande ljus , RSG Period 2013/ / / /2011 Bränder orsakade av levande ljus Av de tio ljusbränderna uppstod fyra i lägenheter, tre på äldreboende, två i villor och en mindre brand på en båt. Inga personer skadades allvarligt i samband med bränderna. Sju bränder orsakades av fyrverkerier, vilket är elva färre än förra året. Fem av dessa händelser var på skolor och fritidsgårdar, där rutor krossats och fyrverkerier skjutits in i lokalerna. En fyrverkeripjäs vållade brand på en balkong och branden spred sig in i lägenheten. 16

17 3.3 Trafikolyckor Antalet räddningsinsatser vid trafikolyckor ökade fram till Efter 2010 syns en stabilisering av antalet räddningsinsatser vid trafikolyckor på årsbasis (Diagram 3.11) Antal Diagram Räddningsinsatser vid trafikolyckor, , RSG Sedan trängselskatten infördes har räddningstjänstens utryckningar vid trafikolyckor minskat marginellt på årsbasis, jämfört med ett genomsnitt av de senaste fyra åren. Under 2013 var antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor 1070 stycken inom hela förbundet. Genomsnittet för perioden är 1081 insatser. En minskning med cirka 1 %. Motsvarande var antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor inom Gårda stationsområde (motsvarar ungefär området innanför betalstationerna) 218 stycken under Genomsnittet för perioden är 225 insatser. En minskning med 3 %. Under första halvåret 2013 noterades dock en tydligare minskning av antalet räddningsuppdrag vid trafikolyckor, jämfört med genomsnittet för samma period Framförallt inom Gårdas stationsområde, där trafikolyckorna minskade med 7 %. Inom hela förbundet var minskningen 4%. I rapporten Effekter av trängselskattens införande - Redovisning 20 november 2013 ( redovisas bland annat förändringar av biltrafikflöden under betalperioden 2013 jämfört med I januari var trafikminskningen över betalstationerna 20 % och i oktober var minskningen 11 % (under betalperioden 06:00 18:30). Trenden sedan flera år tillbaka är att flest räddningsuppdrag vid trafikolyckor sker under eftermiddagen med en topp vid rusningstrafiken runt 16-tiden. Under 2013 har denna topp dock förskjutits mot klockan

18 Enligt räddningstjänstens insatsrapporter har antalet omkomna och skadade i trafiken varit relativt konstant de senaste åren. Under 2013 omkom minst sex personer och omkring 70 skadades allvarligt vid trafikolyckor där RSG varit på räddningsuppdrag. Utifrån insatsrapporterna går det även att konstatera att antalet älgolyckor inom förbundet har ökat de senaste åren. Under 2013 var denna ökning särskilt tydlig på RV40. Dialog pågår med bland annat Trafikverket. 3.4 Automatlarm Under året har det inkommit totalt automatiska brand- och sprinklerlarm i förbundet. De obefogade utryckningarna till automatlarmsobjekt har ökat med ett fåtal larm (12 stycken) jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm har i år varit matlagning och hantverkare. Vidare orsakade stormen i början av december ett stort antal automatlarm (bland annat på grund av strömavbrott). Av det totala antalet larm har 257 stycken varit befogade (10 %), ungefär samma nivå som föregående år. (Diagram 3.12) Under året har antalet anläggningar ökat med 137 stycken och totalt i förbundet finns det nu närmre anslutna brand- och sprinklerlarm Obefogade Befogade Diagram Automatlarm fördelade på obefogade och befogade larm, , RSG 18

19 3.5 I väntan på ambulans (IVPA) Utvecklingen inom förbundet med avseende på antal IVPA-uppdrag har varit tydlig de senaste åren. Från 2009 och framåt har vi haft en ökning av antalet uppdrag varje år, så även 2013 (Diagram 3.13). Statistiken för 2013 visar, liksom föregående år, att nästan vartannat av förbundets IVPA-uppdrag genomfördes i Södra Skärgården (237 stycken). Jämfört med 2012 har stationerna Angered och Lindome haft en ökning med 15 respektive 14 IVPA-uppdrag Antal Diagram I väntan på ambulans (IVPA-uppdrag), RSG 4 Genomförda utredningar och annat arbete inom processen 4.1 Olycksutredningar 2013 Under 2013 har följande elva (11) olycksutredningar genomförts: Dödsbrand, Smyckegatan Brand i alternativboende, Storås, Angered Brand i parkeringsgarage, Galileis gata Dödsbrand, Dotegården Dödsbrand, Furubergsvägen, Kungsbacka Brand i radhus och garage, Hålegårdsvägen, Partille Dödsbrand, Lundbyvägen, Gråbo Dödsbrand, Kvilletorget Brand i byggnad, Fyradalersgatan Dödsbrand, Kyrkåsliden, Partille Dödsbrand, Galileis gata, Bergsjön 19

20 Utöver dessa så pågår fyra (4) utredningar från händelser som inträffade under 2013: Resursfördelning två händelser Dödsbrand, Kalendergatan, Bergsjön Brand i byggnad, Sandeslätt, Angered Dödsbrand, Samuel Bagges väg, Lerum Utredningarna har redovisats internt via bland annat mail och interna hemsidan, samt presenterats för berörda i olika mötesforum, till exempel på styrkeledarträffar och på Mötesplats Ledning. En del utredningar har även efterfrågats och lämnats ut till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. Under året har det även genomförts ett presentationsmöte på temat Brand i gasbuss. På mötet redovisade Helsingborgs brandförsvar erfarenheterna från en inträffad händelse under Dessutom deltog representanter från Göteborgs spårvägar och Trafikverket. Årets möte filmades och lades ut på interna hemsidan. På detta sätt görs informationen mer tillgänglig för all personal. 4.2 Sakkunnigutlåtanden Under 2013 har RSG upprättat och lämnat ut 42 stycken sakkunnigutlåtanden angående risk för spridning av brand och rök till polis och åklagare. Dessutom har personal från processen deltagit som sakkunnigt vittne vid fem rättegångar. 4.3 Utlämnande av insatsrapporter Under 2013 har 192 insatsrapporter efterfrågats och lämnats ut till andra myndigheter, företag, media och privatpersoner. 4.4 Utvärderingsfliken i insatsrapporten Under våren 2012 utvecklades en funktion i insatsrapporten som gjorde det möjligt för våra rapportskrivare att skapa en eller flera utvärderingsposter kopplat till varje räddningsuppdrag. Dessa utvärderingar används i förbundets interna utvecklingsarbete. Fram till årsskiftet 2012 registrerades 369 stycken utvärderingsposter och under 2013 (helår) registrerades ytterligare 566 stycken. Utvärderingsposterna från 2013 är fördelade mellan de fyra huvudkategorierna enligt följande: Automatlarm (31 %), Förebyggande insatser (15 %), Räddningsinsatser (31 %) och Fordon/Utrustning (23 %). Synpunkter och förslag i utvärderingsposterna förmedlas regelbundet till ansvariga funktioner/personer inom förbundet. Förutom återkoppling till rapportören via mail redovisas utvalda svar på interna hemsidan under processen Olycksutredning&Analys. 20