STATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror

Transkript

1 STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2008

2 MSB:s kontaktpersoner: Marie Lundqvist, Colin McIntyre, Ulrika Hedman, Publikationsnummer MSB ISBN

3

4 Förord Den 1 januari 2009 bildades Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Den nya myndigheten har tagit över verksamhet som tidigare bedrivits av Räddnings verket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar, vilka samtliga upphörde den 31 december Ett av myndighetens huvudsakliga ansvarsområden är skydd mot olyckor, där lärande av olyckor och kriser utgör en viktig del i myndighetens olycksförebyggande arbete. Räddningstjänst i siffror är en årsrapport med beskrivande statistik om den svenska räddningstjänstens utformning och insatser. Statistiken som numera förvaltas av MSB har samlats in sedan 1996, och bygger i huvudsak på uppgifter från de kommunala och statliga räddningstjänsterna. Statistiska sammanställningar på riksnivå i denna rapport ger tillsammans med statistik på kommunal nivå en grund för målstyrning utifrån intentionerna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Det är viktigt att poängtera att en helhetsbild över problemområdet inte kan fås om det endast betraktas ur ett räddningstjänstperspektiv. Andra kompletterande källor kan exempelvis vara sjukvårdens skaderegistrering och försäkringsbranschens skadestatistik. MSB tillhandahåller utöver denna rapport ett antal statistiska produkter, som återfinns på Ett tack riktas till de myndigheter och organisationer som bidragit med underlag till rapporten. Karlstad, oktober

5 4

6 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 7 Summary 9 Inledning 11 Fakta om räddningstjänstens insatsstatistik 11 Insatsrapporten 11 Statistikproduktion 11 Vad fångar insatsstatistiken? 12 Lagen om skydd mot olyckor i kommunen 13 Kommunernas förebyggande verksamhet 13 Tillsyn av brandskyddet 13 Brandskyddskontroll 14 Samverkan 14 Kommunernas räddningstjänstverksamhet 14 Förmåga att genomföra räddningsinsatser 14 Personal 14 Olycksundersökningar 14 Kostnaden för den kommunala räddningstjänsten 15 Ersättning för kommunala räddningstjänstkostnader 15 Den kommunala räddningstjänstens insatser 17 Vilka olyckor inträffar? 18 När inträffar olyckor? 19 Skadeomfattning 20 Antal dödsfall 20 Första hjälpen av räddningstjänsten 21 Resursåtgång 21 Brand i byggnad 23 Var uppstår bränder? 24 Brand i bostad 24 Varför brinner bostäder? 26 Brand i allmän byggnad 27 Varför brinner allmänna byggnader? 28 Brand i industrier 30 Varför brinner industrier? 31 5

7 Räddningstjänstens åtgärder vid byggnadsbränder 31 Automatiska brandlarm 31 Brand ej i byggnad 35 Varför uppstår bränder? 35 Mer om bränder i skog och mark 36 Skador till följd av bränder 37 Personskador 37 Dödsbränder 37 Egendomsskador 39 Trafikolyckor 41 Vilka olyckor inträffar? 41 Skadeomfattning 42 Räddningstjänstens åtgärder 42 Drunkning och drunkningstillbud 43 Var inträffar olyckorna? 44 När inträffar olyckorna? 44 Räddningstjänstens åtgärder 44 Utsläpp av farligt ämne 45 Var inträffar utsläppen? 45 Farligt gods 47 Räddningstjänstens åtgärder 47 Uppdrag utöver räddningstjänst 49 Vad ingår i annat uppdrag? 49 Uppdrag under Statlig räddningstjänst 51 Flygräddning 51 Fjällräddning 53 Sjöräddning 54 Efterforskning av personer i andra fall 57 Miljöräddning till sjöss 57 Kostnader för räddningstjänst och sanering vid oljeutsläpp 58 Tabellbilaga 59 6

8 Sammanfattning 2008 års utgåva av Räddningstjänst i siffror är den 13:e årsrapporten med beskrivande statistik om den svenska räddningstjänstens utformning och insatser. Materialet i rapporten bygger i huvudsak på uppgifter från de kommunala och statliga räddningstjänsterna och sträcker sig från 1996 och framåt. Inom vissa olycksområden har andra myndigheter och organisationer bidragit med kompletterande uppgifter. Räddningstjänsten är vanligtvis en kommunal angelägenhet, men inom vissa områden har även staten ett ansvar. Statlig räddningstjänst omfattar fjäll-, flyg- och sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i vissa fall, miljöräddningstjänst till sjöss och räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnenergianläggning. Den kommunala räddningstjänsten lämnar uppgifter om sina insatser i en standardiserad insatsrapport. Den första gemensamma insatsrapporten introducerades 1996, och en reviderad version infördes 2005 anpassad efter bestämmelserna i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO. Förändringarna av insatsrapporten innebär att man bör vara försiktig av tolkningen av vissa förändringar i insatsstatistiken för 2005 och senare, i jämförelse med tidigare år. Under 2008 gjorde den kommunala räddningstjänsten nästan insatser totalt. Jämfört med 2007 innebar det en minskning av antalet insatser med en procent. Totalt sett var drygt fyra av tio insatser under 2008 onödiga såtillvida att det vid framkomst inte förelåg något insatsbehov. Av dessa onödiga utryckningar stod automatlarm, ej brand för 81 procent medan resterande utgjordes av larm i god tro eller uppsåtliga falsklarm. Antalet onödiga larm var i stort sett oförändrat jämfört med Antalet insatser till brand i byggnad uppgick till nära under 2008, vilket var en minskning med drygt två procent jämfört med året innan. Av samtliga insatser till brand i byggnad stod utryckningar till bostäder för 55 procent, till allmänna byggnader för 21 procent och till industri för elva procent. Den vanligaste kända orsaken vid byggnadsbränder var anlagd med uppsåt, vilket orsakade nära byggnadsbränder under Värst utsatt var skolbyggnader där 270 bränder var anlagda, vilket motsvarar över hälften av alla skolbränder. Trenden för anlagda skolbränder visar på en fortsatt ökning och i fjol uppmättes det högsta antalet sedan insatsrapporten introducerades Antalet insatser till andra bränder än byggnadsbränder ökade betydligt jämfört med föregående år och uppgick till drygt Ökningen omfattade drygt insatser eller nära elva procent. Av dessa bränder utgjorde insatser till skog och mark 30 procent, vilket dominerar denna kategori. Bränder i skog och mark är i hög utsträckning väderberoende och antalet bränder varierar därför kraftigt från år till år. Räddningstjänsten har en viktig roll när det gäller losstagning av fastklämda personer och säkring av skadeplatsen vid trafikolyckor, men även omhändertagande för akuta skador är vanligt förekommande. Antalet insatser till trafikolyckor uppgick till under Det kan jämföras med de drygt insatser som gjordes till trafik olyckor 1996, vilket visar på en ökning med över 90 procent på 13 år. Det beror i stor utsträckning på att det har blivit vanligare att räddningstjänsten larmas till trafik olyckor. Antalet insatser till trafikolyckor 2008 ökade med knappt 500 insatser jämfört med

9 Närmare utsläpp av farliga ämnen föranledde en insats av räddningstjänsten under Drygt fyra procent av dessa utsläpp berörde olyckor eller tillbud med farligt gods (farliga ämnen under transport) medan en stor del istället handlade om begränsade mängder drivmedel/smörjmedel/hydraulolja som läckt ut från fordon. Under året som gick kallades räddningstjänsten även till 369 drunkningar eller drunkningstillbud, vilket var en minskning med fyra procent jämfört med Samtidigt ökade antalet drunknade som rapporterades i samband med dessa insatser från 89 till 93 personer. 8

10 Summary This yearbook is a report with descriptive statistics on the organisation and emergency responses of the Swedish rescue services. The statistics are based on material that the Swedish Rescue Services Agency collated from 1996 to 2008 from the municipal fire (and rescue) brigades and national authorities. The production of rescue service statistics now takes place in the section for Lessons Learned at the Swedish Civil Contingencies Agency, MSB. For fires and most sorts of accidents it is the municipality that is responsible for the rescue service response. National authorities are responsible for mountain, air and sea search and rescue, searching for missing people, maritime environmental protection and emissions radioactive substances from a nuclear energy establishment. The municipal fire brigades record information about incidents in incident reports, a common format being agreed upon in The legal basis for the work of the fire and rescue services is found in the Civil Protection Act. This act was revised in 2004 and it therefore became necessary to revise some aspects of the incident report form. A new version of the incident report was introduced on 1st January Care should be taken when comparing data from before and after the revision since some differences could arise from the new contents and improved procedures for data collection in the fire brigades. In total the municipal fire brigades carried out approximately emergency responses in This was an increase of about four percent from More than four out of ten emergency responses proved to be unnecessary. False calls from automatic fire alarms stood for 80 percent of these unnecessary responses. Most of the remainder were false calls with good intent, less than two percent being judged as malicious false calls. The total number of unnecessary calls was about the same as in In 2008 fire brigades attended close to building fires. This is reduction of about two percent from Fires in homes accounted for 55 percent of all building fires, while 21 percent were in public buildings and eleven percent in industrial buildings. The most common cause of fires in public buildings was arson, which was the cause of nearly building fires in School buildings are especially targeted and last year arson was assessed to have caused 270 fires, which represents more then half of all fires in school buildings. The trend of fires in school buildings caused by arson is increasing, and last year s figure is the highest since the incident report system was introduced in There was a substantial increase in the number of emergency responses to non-building fires attended in 2008 when compared with In 2008 the fire brigades attended non-building fires, which is an increase of nearly eleven percent. Nearly one third of all non-building fires are either forest or grass fires, which are very dependent on weather conditions. The weather varies considerably from year to year, making it difficult to observe underlying changes in the fire risk over the years. At traffic accidents firefighters play an important role when freeing victims from the wreckage and making the scene of the accident safe. They often also provide first-aid. The number of traffic accidents attended has nearly doubled over 13 years, increasing from in 1996 to in A substantial part of this increase is due to changed 9

11 routines in the municipal fire brigades for responding to emergency calls from road accidents. In 2008 the number of emergency responses rose by less than four percent compared with the previous year. The fire brigades were called out to nearly incidents with dangerous substances in Only four percent of these incidents involve dangerous goods (dangerous substances being transported). The most common type of hazardous material incident is cleaning up after a limited quantity of petrol, diesel or motor oil has leaked from a vehicle. The fire brigades were called to 369 drowning incidents in This was a reduction of four percent when compared with However the number of fatalities in connection with these incidents increased from 89 to

12 Inledning Fakta om räddningstjänstens insatsstatistik Insatsrapporten En gemensam insatsrapport för alla räddningstjänster har varit i bruk sedan januari När Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, trädde i kraft 2004 tillkom bestämmelser som medförde ett behov av att revidera insatsrapporten. En reviderad insatsrapport infördes i kommunal räddningstjänst den 1 januari 2005 och liknar i stort den tidigare rapporten. De förändringar som genomfördes var delvis anpassningar till bestämmelser om dokumentation och olycksundersökning i enlighet med LSO, samt ett förtydligande kring räddningstjänstens ingripande. Därutöver har några små ändringar införts utifrån erfarenheterna från insatsrapport 96. Totalt omfattar rapporten tio sidor med en huvuddel på fyra sidor och tilläggsdelar som ska användas vid följande händelsetyper: automatlarm, ej brand/gasutsläpp brand i byggnad brand ej i byggnad trafikolycka drunkning/drunkningstillbud utsläpp av farligt ämne Huvuddelen skall alltid fyllas i. Där efterfrågas grundläggande uppgifter om händelsen, som till exempel skadeplats, tidpunkt, insatta styrkor, eventuella personskador och insatsbeskrivning i fritext. Tilläggsdelarna innefattar mer detaljerade uppgifter som är relevanta för respektive händelsetyp, till exempel vilka åtgärder som räddningstjänsten vidtagit. Förändringarna i insatsrapporten 2005 innebär en risk för så kallade tidsseriebrott i statistiken, det vill säga att förändringar i de resultat som presenteras kan ha orsakats av bytet av insatsrapport istället för av verkliga förändringar. Tolkningen av förändringar i insatsstatistiken för 2005 och senare, bör därför ske med försiktighet när dessa jämförs med tidigare år. Statistikproduktion Efter varje insats skriver räddningsledaren en insatsrapport i elektronisk form, via ett av de tre datorstöden för kommunal räddningstjänst. Därefter skickar räddningstjänstens statistiksamordnare underlaget till MSB för bearbetning. Det sker vanligtvis i början av varje månad. Inom varje led i statistikproduktionen sker en kvalitetssäkring av insatsdata. Det första sker i datorstöden. Dessa innehåller logiska kontroller som förhindrar de vanligaste felen redan när insatsrapporten skrivs. En andra kvalitetsgranskning sker när räddningstjänsten skickat underlaget till MSB. Om allvarliga brister upptäcks meddelas den berörda räddningstjänsten, som får möjlighet att korrigera felaktigheter i underlaget. 11

13 En slutlig kontroll av hela det föregående årets insatsdata genomförs under februari/ mars månad. Vid behov kontaktas berörda uppgiftslämnare. Därefter låses databasen för produktion av årets insatsstatistik. Statistiktabeller produceras på riks-, läns- och kommunnivå. De flesta tabeller redovisas på riksnivå i tabellbilagan till denna årsbok. Dessa, tillsammans med tabeller på mer detaljerade nivåer finns även tillgängliga i informationssystemet IDA, samt i MSB:s integrerade beslutsstöd för skydd mot olyckor, RIB. Vad fångar insatsstatistiken? Det är viktigt att tänka på att den statistik som presenteras i rapporten bygger på uppgifter från den kommunala räddningstjänstens insatsrapporter. En helhetsbild över ett problemområde kan inte fås om det endast betraktas ur ett räddningstjänstperspektiv. Ett exempel på detta är de bränder som inte ger upphov till en räddningsinsats och som därför inte fångas i en statistik baserad på räddningstjänstens insatsrapporter. Därför måste insatsstatistiken kompletteras med andra informationskällor, exempelvis enkätundersökningar och försäkringsbolagens skadestatistik, för att ge en mer heltäckande bild. Av resultaten från en enkätundersökning som Räddningsverket (numera MSB) låtit genomföra 1 framgår det att minst varannan bostadsbrand 2 inte leder till en insats från räddningstjänsten. Det förekommer också att den kommunala räddningstjänsten har olika riktlinjer för hur man ska agera vid en händelsetyp. Från och med 2003 är underlaget från landets kommuner inte helt komplett. En bidragande orsak till bortfallet är att myndigheten av kostnadsskäl inte längre tar emot insatsrapporter i pappersformat. Numera skickas insatsrapporten enbart elektroniskt, i form av datafiler. Detta bortfall är otillfredsställande, men motsvarar endast två promille av den totala mängden insatser och påverkar därför inte slutsatserna i denna rapport. I tabell 1 redovisas vilka kommuner som inte har lämnat in insatsrapporter respektive år. Tabell 1 Kommuner som inte lämnat in insatsrapporter till Räddningsverket, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Ekerö Ekerö Bjurholm Båstad Lycksele Lycksele Bjuv Lycksele Lycksele Malå Malå Lycksele Malå Malå Vansbro Ydre Malå Vännäs Vansbro Ydre Ydre Ydre Ydre 1 Under hösten och vintern 2005/2006 genomfördes en undersökning kallad Skydd i hemmet, vilket var en uppföljning av en tidigare enkätundersökning. Denna undersökning innehöll, utöver frågor om brand, också frågor rörande skydd mot el- och fallolyckor. Fullständiga resultat från denna undersökning finns i rapporten Skydd i hemmet (best nr I99-140/06). 2 Brand definierades i detta sammanhang som eld som man inte har kontroll över och som medför skada. 12

14 Lagen om skydd mot olyckor i kommunen I samverkan med länsstyrelserna genomförs en årlig sammanställning av vissa delar av kommunens räddningstjänstverksamhet, däribland en uppföljning av kommunens efterlevnad av Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och de föreskrifter som meddelats med stöd av LSO. Insamlingen av dessa uppgifter sker i ett webbaserat system och är utformat på liknande sätt som tidigare år för att uppgifterna ska vara jämförbara över tid. I sammanställningen ingår uppgifter från landets samtliga kommuner. Kommunernas förebyggande verksamhet Tillsyn av brandskyddet LSO reglerar inte i detalj kommunernas tillsynsverksamhet med avseende på brandskydd, utan kommunerna får inom vissa ramar själva utforma sin tillsynsverksamhet utifrån sina lokala förhållanden. Kommunernas tillsyn över brandskyddet hos den enskilde kan bland annat bestå av tillsynsbesök. Räddningstjänstlagen (1986:1102), som ersattes av LSO 1 januari 2004, var mer detaljreglerande och angav när och var kommunerna skulle göra tillsynsbesök hos den enskilde. Dessa tillsynsbesök gick då under benämningen brandsyn. Diagram 1 ger en bild av antalet tillsynsbesök hos enskilda i syfte att kontrollera brandskyddet som kommunerna genomfört under åren Diagrammet visar att antalet tillsynsbesök nästan har halverats jämfört med det antal tillsynsbesök som genomfördes innan LSO trädde i kraft. Antal besök Diagram 1 Antal besök för tillsyn över brandskyddet, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 13

15 Brandskyddskontroll Enligt LSO 3 kap 4 ska kommunerna ansvara för att fasta förbränningsanordningar samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras ur brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). I vilken omfattning kommunerna ska utföra kontrollen regleras i detalj genom dåvarande Räddningsverkets föreskrift, SRVFS 2005:9. I likhet med tidigare år har kommunerna haft svårigheter att genomföra brandskyddskontroller i tillräcklig omfattning under En av anledningarna har enligt kommunerna varit brist på behöriga brandskyddskontrollanter. Samverkan I Sverige finns 290 kommuner. Under verksamhetsåret 2008 samarbetade 127 av dessa i totalt 35 kommunalförbund inom räddningstjänstområdet. Varje kommunalförbund betraktas som en räddningstjänstkommun, vilket innebar att det fanns 198 räddningstjänstkommuner. Kommunernas räddningstjänstverksamhet Förmåga att genomföra räddningsinsatser I form av ett nationellt mål anges i LSO att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan genomföras på ett effektivt sätt och påbörjas inom godtagbar tid. Det är sedan upp till varje kommun att utforma sin organisation för räddningstjänst utifrån sina lokala förhållanden. Förmågan att genomföra räddningsinsatser ska anges i kommunens handlingsprogram. Även allmänheten ska informeras om den förmåga att genomföra räddningsinsatser som finns. Personal Bestämmelserna i LSO anger att den personal som ska genomföra räddningsinsatser genom utbildning och erfarenhet ska ha den kompetens som behövs. Vidare ska de som är räddningsledare uppfylla de behörighetskrav som anges. Enligt årsuppföljningen 2008 var cirka personer anställda på heltid i kommunerna för att tjänstgöra som befäl eller brandmän i utryckningstjänst. Av dessa var 75 kvinnor. Samtidigt var omkring personer, varav cirka 350 kvinnor, deltidsanställda (räddningstjänstpersonal i beredskap) inom kommunens organisation för räddningstjänst. Under 2008 genomförde dåvarande Räddningsverket en fördjupad kartläggning av kommunernas personella resurser för räddningstjänst som visade att antalet personer i beredskap minskat med cirka tio procent sedan år Olycksundersökningar Enligt LSO ska kommunerna efter avslutad räddningsinsats i skälig omfattning undersöka orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt den egna insatsens genomförande. Vid rapporteringen vid årsskiftet 2008/2009 uppgav 80 procent av kommunerna att de har rutiner för hur olycksundersökningarna ska genomföras, medan 20 procent av kommunerna uppgav att de inte har några sådana rutiner. Resultatet innebär en liten ökning av dem som har rutiner jämfört med tidigare år. Utöver de olycksundersökningar som redovisas direkt i insatsrapporten genomfördes cirka olycksundersökningar under verksamhetsåret

16 Kostnaden för den kommunala räddningstjänsten Nettokostnaden 3, det vill säga samtliga kostnader minus samtliga intäkter, för svensk räddningstjänsts verksamhet uppgick till miljoner kronor Detta var en ökning med sex procent jämfört med Bruttokostnaden för räddningstjänsten uppgick till miljoner kronor. Ersättning för kommunala räddningstjänstkostnader Kommunen har enligt LSO rätt till ersättning från staten om en räddningsinsats i kommunal räddningstjänst har medfört betydande kostnader. (Före 2004 fanns motsvarande bestämmelser om statlig ersättning i räddningstjänstlagen). Ersättning ges för den del av kostnaden som överstiger kommunens självrisk. Självrisken motsvarar 0,02 procent av det sammanlagda skatteunderlaget som står till kommunens förfogande under året före det år då kostnaderna uppkommit. I diagram 2 presenteras det totala beloppet (löpande priser) som betalats ut samt antalet ersättningar som beviljats årligen sedan Den höga nivån 2001 kan bland annat förklaras med att den hittills högsta enskilda ersättningen, drygt 23 miljoner kronor, avseende översvämningen i Arvika år 2000 betalades ut då. Miljoner kronor resp antal ärenden Utbetalda ersättningar Antal ärenden Diagram 2 Utbetalda ersättningar (miljoner kronor) respektive antal beviljade ärenden, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Under 2008 beslutade dåvarande Räddningsverket med stöd av LSO om ersättning på totalt 15,3 miljoner kronor. Totalt erhöll 19 kommuner ersättning under Tre av dessa avsåg delutbetalningar med anledning av att kommunen inkom med kompletterande ansökan och där huvuddelen av ersättningarna utbetalats redan under Mer ingående information om statlig ersättning för räddningstjänstkostnader finns att hämta på MSB:s hemsida, 3 Källa: Kommunernas hushållning med resurser 2008, SCB 15

17 16

18 Den kommunala räddningstjänstens insatser Med olyckor eller händelsetyper avses i denna publikation alla typer av händelser som föranlett en räddningsinsats. Det innefattar även avsiktliga händelser som exempelvis anlagda bränder eller suicidförsök. Med insatser eller utryckningar avses sådana insatser som uppfyllt kriterierna för räddningstjänst 4. De uppdrag som rapporterats in som annat uppdrag ingår inte i insatsstatistiken, och redovisas därför separat (se avsnittet Uppdrag utöver räddningstjänst). Kartan visar det totala antalet räddningsinsatser per invånare i landets kommuner under Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 4 Staten eller en kommun ska enligt LSO ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 17

19 Under 2008 genomfördes knappt räddningsinsatser av räddningstjänsten. Det innebär att antalet insatser de senaste två åren legat högre än genomsnittet, då det har genomförts i genomsnitt insatser årligen under de 13 år som insatsrapporten har använts. Jämfört med de omkring insatser som genomfördes 2007 var det en minskning med en procent. I diagram 3 visas det totala antalet räddningsinsatser per år under tidsperioden Antal insatser Diagram 3 Totalt antal räddningsinsatser, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Vilka olyckor inträffar? Diagram 4 visar fördelningen av insatser till olika händelsetyper under Drygt 34 procent av utryckningarna föranleddes av automatlarm som visade sig bero på annat än bränder. Den näst vanligaste händelsetypen under året var brand ej i byggnad som orsakade var femte utryckning. Trafikolyckor omfattade omkring 16 procent medan insatser till brand i byggnad stod för tolv procent. Insatser till larm om förmodad brand, det vill säga larm i god tro, stod tillsammans med falsklarm om brand för sju procent. Händelsetyp Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Trafikolycka Brand i byggnad Förmodad/falsklarm brand Utsläpp av farligt ämne Förmodad/falsklarm räddning Drunkning/-tillbud Övrig räddning 0% 10% 20% 30% 40% Diagram 4 Andel räddningsinsatser efter händelsetyp, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 18

20 När inträffar olyckor? Olyckor som föranleder en räddningsinsats inträffar med varierande frekvens beroende på årstid och tid på dygnet. Diagram 5 illustrerar hur de vanligaste händelsetyperna fördelade sig över årets månader för Det skedde en relativt kraftig ökning av brand ej i byggnad mellan april-juli, där flest insatser skedde i juni månad. Antalet insatser till brand i byggnad var som högst under vintermånaderna, vilket i stor utsträckning kan förklaras av att antalet soteldar ökar under de kalla månaderna. Antal insatser Automatlarm, ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 5 Diagram 5 Antal räddningsinsatser efter händelsetyp och månad, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Månad Antalet insatser varierade också beroende på tid på dygnet, vilket framgår av diagram 6. Lägst antal insatser gjordes under de tidiga morgontimmarna. Därefter steg antalet insatser timme för timme för att vara som högst mellan klockan 15 och 16, för att sedan åter minska. Antal insatser Diagram 6 Antal räddningsinsatser efter tid på dygnet, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Klockslag Bilden är inte lika entydig om man väljer att studera varje händelsetyp för sig. För de flesta händelsetyperna var dock antalet insatser som lägst någon gång under de tidiga morgontimmarna. Det gjordes flest insatser till automatlarm, ej brand under förmiddagen mellan klockan 10 och 11, medan trafikolyckorna föranledde flest in satser mellan klockan 16 och 17 på eftermiddagen. Antalet insatser till brand i byggnad var som lägst mellan klockan 4 och 5 på morgonen för att sedan öka fram till klockan 19, då antalet insatser kulminerade, för att sedan åter minska. 19

21 Antalet insatser under 2008 fördelade per timme, veckodag och månad för samtliga händelsetyper redovisas i tabellbilagan i tabellerna 1.03h-1.05h. Skadeomfattning Antalet insatser ger ingen information om hur allvarliga eller omfattande olyckorna är. En indikation på graden av allvarlighet är hur många personer som omkommit eller skadats, en annan är vilken resursåtgång räddningsinsatsen medfört. Antal dödsfall Statistiken över personskador grundar sig på räddningsledarens bedömning av de skador som inträffat i samband med händelser som föranlett en räddningsinsats. Ett dödsfall redovisas endast om räddningsledaren med säkerhet kunnat fastställa detta vid ifyllandet av insatsrapporten. Det är ofta svårt att fastställa i praktiken, vilket medför en underskattning av antalet döda och en överskattning av antalet svårt skadade. Även gränsdragningen mellan svårt och lindrigt skadade kan vara svår för räddningsledaren att göra. I diagram 7 redovisas antalet rapporterade dödsfall efter händelsetyp under perioden Under 2008 rapporterades 633 dödsfall i samband med räddningsinsatser, vilket var en minskning med drygt tio procent jämfört med 2007 då 707 dödsfall rapporterades. Den händelsetyp som krävde flest dödsfall 2008 var trafikolyckor som stod för drygt 45 procent av det totala antalet döda vid olyckor. Antalet döda till följd av trafikolyckor minskade med drygt 33 procent jämfört med 2007 då 429 dödsfall rapporterades. Under 2008 rapporterades totalt 287 dödsfall vid trafikolyckor (se avsnitt Vägtrafik olyckor). Antalet döda i bränder ökade med närmare 20 procent jämfört med 2007, från 83 till 99 personer. De senaste 13 åren har antalet dödsfall vid bränder, som rapporterats via insatsrapporten, legat på en stabil nivå med närmare 95 dödsfall 5 per år. Under 2008 låg dödssiffran för första gången sedan 2003 över det genomsnittliga antalet dödsfall i bränder för perioden (Se avsnitt Skador till följd av bränder). Antalet drunkningar ökade med drygt fyra procent, från 89 personer 2007 till 93 personer Antal döda Antal döda Totalt Trafikolycka Brand Drunkning Övriga olyckor Diagram 7 Antal döda efter händelsetyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 5 Undantaget den topp som orsakades av branden i Makedonska föreningens lokaler i Göteborg

22 Första hjälpen av räddningstjänsten Vid en del räddningsinsatser måste räddningstjänsten vidta första hjälpen-åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. Åtgärderna omfattar till exempel förebyggande av skadechock, hjärt- och lungräddning och fixering av nacke, rygg eller arm- och benskador. Vissa räddningstjänster har dessutom delegation från sjukvårdshuvudmännen att utföra syrgasbehandling eller defibrillering. I den tidigare insatsrapporten redovisade räddningstjänsterna omhändertagande av skadade efter akuta och ej akuta skador. I den reviderade insatsrapporten görs inte denna uppdelning. Under 2008 omhändertogs totalt personer för akuta skador av räddningstjänsten, vilket var en minskning med en procent jämfört med Den vanligaste åtgärden var fixering av nacke/rygg vilket utfördes på nära hälften av de omhändertagna personerna. De åtgärder som därutöver var vanligast var psykiskt stöd, förebyggande av skadechock samt syrgasbehandling. I tabell 1.09h i tabellbilagan finns en fullständig redovisning av vilka åtgärder räddningstjänsten vidtagit vid omhändertagande av skadade personer. Resursåtgång En indikator på resursåtgången vid räddningsinsatserna är antalet förbrukade mantimmar. I diagram 8 presenteras antalet mantimmar som förbrukats under räddningsinsatser för respektive år. Under 2008 uppgick antalet mantimmar vid insatser till drygt timmar, vilket var en ökning med 16 procent jämfört med Inkluderar man även beredskap, återställning och ledningsstöd vid dessa insatser uppgår det totala antalet förbrukade mantimmar under 2008 till närmare timmar. Antal mantimmar Diagram 8 Diagram 8 Antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 21

23 Diagram 9 visar fördelningen av antalet mantimmar mellan de vanligaste händelsetyperna under perioden Den händelsetyp som förbrukade det största antalet mantimmar var brand i byggnad. Antal mantimmar Antal mantimmar Automatlarm ej brand Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Diagram 9 Antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser efter händelsetyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År I diagram 10 presenteras det genomsnittliga antalet förbrukade mantimmar per insats fördelat på de vanligaste händelsetyperna. För samtliga händelsetyper gäller att det genomsnittliga antalet förbrukade mantimmar varit stabilt över tiden. Varje insats till brand i byggnad förbrukade i medeltal drygt 15 mantimmar under För brand ej i byggnad var genomsnittet nio mantimmar per insats, vilket var den högsta noteringen sedan Trafikolyckorna förbrukade i genomsnitt knappt åtta mantimmar per insats och automatlarm, ej brand närmare tre mantimmar per insats under Antal mantimmar Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad Trafikolycka Diagram 10 Diagram 10 Genomsnittligt antal mantimmar förbrukade under räddningsinsatser efter händelsetyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 22

24 Brand i byggnad Brand i byggnad innefattar såväl bostadsbränder som bränder i allmänna byggnader, industribyggnader och andra byggnader som till exempel parkeringshus, tunnlar och byggarbetsplatser. Det genomsnittliga antalet insatser till brand i byggnad för perioden uppgick till drygt bränder per år eller 30 bränder per dag. Under 2008 gjorde räddningstjänsten knappt insatser till brand i byggnad, vilket innebar en minskning med två procent jämfört med 2007, då antalet insatser uppgick till Kartan visar det totala antalet räddningsinsatser till brand i byggnad per invånare i landets kommuner under Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 23

25 Var uppstår bränder? I diagram 11 presenteras det totala antalet insatser till brand i byggnad samt hur många av dessa som avsåg bränder i bostäder, industrier respektive allmänna byggnader. Detta är de huvudsakliga brandobjekten för brand i byggnad. Bostäder innefattar villor, flerbostadshus, fritidshus samt par-, rad- och kedjehus. Som allmänna byggnader räknas exempelvis handel, vårdanläggningar, restauranger, hotell, skolor och idrottsanläggningar. Antal insatser Totalt Bostad Allmän byggnad Industri Diagram Diagram 11 Antal räddningsinsatser till brand i byggnad efter objektstyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Antalet bränder i allmänna byggnader visade på en liten ökning jämfört med I övrigt minskade antalet bränder för samtliga brandobjekt. Brand i bostad Räddningstjänsten gjorde drygt insatser till byggnadsbränder under perioden Mer än varannan gång en byggnad brann handlade det om ett bostadshus. Under 2008 gjordes insatser till brand i bostad, vilket var en minskning med knappt tre procent jämfört med Antalet insatser till bostadsbränder har legat på en relativt konstant nivå de senaste åren med omkring bränder per år. I diagram 12 presenteras antalet insatser till brand i bostad mellan 1996 och När insatsrapporten infördes 1996, var bränder i flerbostadshus vanligast förekommande för att 2001 passeras av villabränder. Villabränderna hade minskat stadigt fram till 2001 då en oväntad ökning ägde rum. Efter detta har antalet bränder för de båda bostadstyperna haft en liknande utveckling med omkring bränder per år. Under 2008 genomfördes drygt 160 fler insatser till flerbostadshus än villor. 24

26 Antal insatser Villa Flerbostadshus Fritidshus Rad-/par-/kedjehus Diagram 12 Antal räddningsinsatser till brand i byggnad efter objektstyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Antalet insatser till bränder i fritidshus och rad-, par- och kedjehus har legat på en ganska stabil nivå under hela tidsperioden Under 2008 minskade antalet bränder i fritidshus med 13 procent. Samtidigt ökade antalet bränder i rad-, par- och kedjehus med drygt elva procent. I diagram 13 visas antalet insatser till brand i bostad per lägenheter enligt SCB:s kalkylerade bostadsbestånd. I diagrammet tas sålunda hänsyn till antalet befintliga lägenheter i småhus 6 och flerbostadshus. Antal insatser/1 000 lägenheter 2,5 Småhus Flerbostadshus 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Diagram 13 Antal räddningsinsatser till brand i bostad per lägenheter, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap resp. SCB:s kalkylerade bostadsbestånd År 6 Som småhus räknas villor samt rad-, par- och kedjehus. 25

27 Varför brinner bostäder? Med brandorsak avses den handling eller den kemiska och fysiska process som gjorde att branden uppstod. Vid vissa bränder är det svårt för räddningsledaren att bedöma brandorsaken, varför omkring en femtedel av brandorsakerna varje år rapporteras vara okända. Diagram 14 visar andelen räddningsinsatser till bostadsbränder i flerbostadshus och villa efter brandorsak under Det relativa antalet bränder för varje brandorsak har visat sig vara ganska konstant över tiden och fördelningen för 2008 motsvarade i stort sett fördelningen för perioden som helhet. Nedanstående diagram ger enbart en översiktlig bild av orsaksfördelningen och det finns många möjligheter att göra fördjupade analyser. I tabellbilagans tabell 2.05 finns en sammanställning avseende brandorsaker för Brandorsak Soteld Glömd spis Tekniskt fel Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Rökning Levande ljus Gnistor Självantändning Barns lek med eld Fyrverkerier Annan Okänd Villa Flerbostadshus 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Diagram 14 Andelen bränder per brandorsak, villa respektive flerbostadshus, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Den vanligaste brandorsaken vid bränder i flerbostadshus var glömd spis, som orsakade drygt 30 procent av bränderna. I villor var soteld den vanligaste brandorsaken och orsakade 37 procent av bränderna. Anlagda bränder var vanligare i flerbostadshus än i villor, där de stod för 14 respektive två procent. Brandorsaken tekniskt fel förekom vid elva procent av villabränderna och vid nära sju procent av bränderna i flerbostadshus. Vilken brandorsak som är vanligast förekommande skiljer sig i stor utsträckning mellan olika kommuner. I exempelvis glesbygds- och landsbygdskommuner dominerar soteld medan anlagda bränder är vanligare i storstäderna. Även om soteld är den vanligaste orsaken till bostadsbränder leder soteldar i de allra flesta fall inte till allvarligare bränder. Tre av fyra bränder som orsakades av soteld under 2008 kunde släckas i startföremålet. Diagram 15 visar andelen bostadsbränder efter brandorsak för de bränder som under 2008 släcktes utanför startföremålet. De vanligaste kända orsakerna till bränder som spridit sig utanför startföremålet var glömd spis, anlagd med uppsåt och tekniskt fel, men för nära en tredjedel av bränderna var brandorsaken okänd. 26

28 Brandorsak Glömd spis Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Värmeöverföring Soteld Rökning Levande ljus Gnistor Barns lek med eld Blixtnedslag Övriga orsaker Okänd/ej angiven 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Diagram 15 Andel räddningsinsatser till brand i bostad vid bränder släckta utanför startföremålet efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Brand i allmän byggnad Under 2008 uppgick antalet insatser till brand i allmän byggnad till nästan 2 300, vilket är mindre än en halv procents ökning jämfört med Antalet insatser till bränder i allmänna byggnader låg relativt konstant fram till och med 2004, och har sedan 2005 ökat. En bidragande orsak till ökningen är att bränder som tidigare redovisats under annan byggnad från och med 2005 redovisas inom respektive objektsgrupp, annan allmän byggnad, annan industri och annan övrig byggnad. Detta förklarar dock enbart en del av ökningen. Räddningstjänsten har i genomsnitt för perioden genomfört drygt insatser per år eller närmare sex bränder varje dag. I diagram 16 redovisas antalet insatser till brand i allmän byggnad sedan Antal insatser Diagram 16 Andelen räddningsinsatser till brand i allmän byggnad, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År 27

29 De mest drabbade objekten bland allmänna byggnader är skolor, åldringsvård och handel. I diagram 17 visas utvecklingen över tid för dessa tre objektstyper. Under 2008 var antalet insatser till objektstyperna åldringsvård och handel i stort sett oförändrade jämfört med Antalet insatser till bränder i skolor uppvisade en ökning med nära 17 procent från föregående år och uppmätte den högsta noteringen sedan rapportens införande Under 2008 genomfördes totalt 512 insatser till bränder i skolor. Antal insatser Skola Åldringsvård Handel gram 17 Diagram 17 År Antal räddningsinsatser till brand i allmän byggnad efter objektstyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Varför brinner allmänna byggnader? Orsakerna bakom bränder i allmänna byggnader skiljer sig i stor utsträckning från dem bakom bostadsbränder. Den vanligaste kända orsaken som rapporterades vid bränder i allmänna byggnader under perioden var anlagd med uppsåt, vilket motsvarade var fjärde brand. Under samma period rapporterades orsaken anlagd brand vid en av tolv bostadsbränder. Den vanligaste kända orsaken bakom bostadsbränder under perioden var soteld, följt av glömd spis. Under 2008 var den vanligaste kända brandorsaken för allmänna byggnader anlagd med uppsåt som orsakade 27 procent av det totala antalet bränder. Det var en ökning med en procent från genomsnittet under perioden då andelen anlagda bränder var 26 procent. Under 2008 ökade andelen bränder där brandorsaken var okänd från 14 till 15 procent, jämfört med Trots ökningen ligger fjolårets siffra lägre än genomsnittet på 19 procent för perioden I diagram 18 redovisas andelen räddningsinsatser efter brandorsak för

30 Nästan varannan brand i en skola var anlagd under Anlagda skolbränder ökade med drygt 36 procent jämfört med 2007, från 198 till 270 insatser. Antalet bränder i skolbyggnader ökade från 439 bränder 2007 till 512 bränder Denna ökning kan till stor del förklaras av det ökade antalet anlagda bränder. Andra brandorsaker visade på en knapp ökning jämfört med För åldringsvården var fyra procent av bränderna anlagda under 2008, en liten ökning från föregående år. Istället låg glömd spis bakom flertalet av bränderna, vilket också var fallet under Glömd spis omfattade omkring 35 procent av bränderna i åldringsvården under Andra förekommande brandorsaker var tekniskt fel och rökning som orsakade elva respektive tio procent av bränderna. Antalet insatser till bränder i handeln var i stort sett oförändrat i fjol jämfört med Av totalt 243 insatser 2008 var den vanligaste brandorsaken tekniskt fel, vilket ändå visade på en minskning, från 29 procent 2007 till 27 procent Omkring en femtedel av bränderna var anlagda under Brandorsak Brandorsak Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Glömd spis Värmeöverföring Rökning Levande ljus Barns lek med eld Självantändning Fyrverkerier Heta arbeten Annan Okänd 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Diagram 18 Andel räddningsinsatser till brand i allmän byggnad efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 29

31 Brand i industrier På 13 år har räddningstjänsten gjort knappt insatser till industribränder. Det motsvarar i genomsnitt insatser per år eller mellan tre och fyra insatser dagligen. Under 2008 uppgick antalet insatser till industribränder till drygt 1 200, vilket motsvarade en minskning med sju procent jämfört med Utvecklingen av antalet insatser till industribränder presenteras i diagram 19. Antal insatser Diagram 19 Antal räddningsinsatser till brand i industri, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap År Genom att relatera antalet bränder till antalet taxeringsenheter inom respektive industri kan man få en uppfattning om hur vanligt det är med bränder inom olika industrier. För normalfallet gäller att en taxeringsenhet består av en fastighet, men antalet fastigheter är inte detsamma som antalet byggnader och säger inte något om omfattningen på den verksamhet som bedrivs där. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet. Under 2008 var antalet bränder i industrier per taxeringsenheter totalt sett lägre än för För textil- och beklädnadsindustrin halverades antalet, medan antalet bränder i industrihotell ökade med drygt 20 procent. I tabell 2 presenteras antalet bränder per taxeringsenheter för samtliga industriobjektstyper. Tabell 2 Antal räddningsinsatser per fastigheter efter objektstyp, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap respektive Fastighetstaxeringsregistret, SCB Industriobjektstyp Antal taxeringsenheter Antal bränder/1 000 taxeringsenheter Industrihotell ,8 37,9 54,9 43,9 46,4 44,6 33,4 46,4 48,7 48,7 59,8 Kemisk industri ,8 172,3 171,3 169,3 140,0 135,8 116,1 115,0 142,6 163,8 170,3 Livsmedelsindustri ,6 50,4 65,2 62,3 54,2 46,1 55,4 54,8 52,7 54,5 62,7 Metall/maskin ,0 53,1 55,7 52,8 49,4 53,8 44,5 42,5 45,4 52,9 48,5 Textil/beklädnad ,6 36,9 22,2 24,0 15,9 19,3 11,5 9,9 26,7 23,0 9,0 Trävaruindustri ,5 73,5 63,0 63,8 69,0 62,7 58,5 60,3 58,0 65,6 48,0 Annan tillverkning ,4 28,0 31,5 30,8 30,8 29,0 22,4 21,9 21,2 24,4 25,8 Reparationsverkstad ,6 12,8 12,3 9,9 11,8 11,9 10,0 8,8 9,0 10,1 8,5 Lager ,7 7,4 9,7 6,9 6,8 8,2 6,7 6,7 7,7 7,9 6,7 #### #### 30

32 Varför brinner industrier? I diagram 20 redovisas brandorsaken till de industribränder som räddningstjänsten larm ades ut till under I mer än var femte industribrand var orsaken tekniskt fel medan värmeöverföring låg bakom 15 procent. För nära 17 procent av bränderna var brandorsaken okänd. Friktion, gnistor och övriga orsaker svarade vardera för omkring tio procent av bränderna i industrier under Andelen anlagda bränder i industrier var däremot låg, endast tre procent av bränderna kunde konstateras vara anlagda med uppsåt. Brandorsak Tekniskt fel Värmeöverföring Friktion Gnistor Heta arbeten Självantändning Anlagd med uppsåt Explosion Glömd spis Återantändning Övriga orsaker Okänd / ej angiven 0% 5% 10% 15% 20% 25% Diagram 20 Diagram 20 Andel räddningsinsatser till brand i industri efter brandorsak, 2008 Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Räddningstjänstens åtgärder vid byggnadsbränder De vanligaste åtgärderna vid byggnadsbränder är brandgasventilation, inspektion med värmekamera/ir-teknik och invändig släckning. Brandgasventilation genomfördes vid nästan varannan insats till brand i byggnad under 2008 medan inspektion med värmekamera/ir-teknik samt invändig släckning utfördes vid respektive en femtedel av insatserna. Rökdykning för egendomsskydd genomfördes vid 17 procent av insatserna. Vid en av fyra bränder i byggnader vidtog räddningstjänsten inte några åtgärder alls. I tabellbilagans tabell 2.10 redovisas vilka åtgärder räddningstjänsten vidtog vid byggnadsbränder under året. Automatiska brandlarm Under 2008 larmades räddningstjänsten ut till drygt automatlarm, ej brand. Det är något lägre än genomsnittet på insatser till automatlarm, ej brand som räddningstjänsten har larmats till årligen sedan insatsrapporten infördes Jämfört med 2007 motsvarade det en minskning med nästan 850 larm eller knappt tre procent. Samtidigt gjordes drygt utryckningar till följd av automatlarm där orsaken till larmet visade sig vara en brand. I relation till det totala antalet automatlarm under 2008 möttes räddningstjänsten av en brand vid drygt sex procent av automatlarmen. 31

33 I tabell 3 framgår hur automatlarmen fördelade sig på brand respektive ej brand under 2008, samt andelen brand under hela tidsperioden. Jämfört med den genomsnittliga andelen för hela perioden sedan 1996 ökade andelen automatlarm som föranleddes av bränder totalt sett under Högst andel automatlarm där det brann var inom psykiatrisk vård, tätt följt av metall- och maskinindustrin och annan tillverkningsindustri. Tabell 3 Insatser larmade av automatlarm, brand respektive ej brand, Källa: Insatsstatistiken, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Antal insatser Objektstyp Brand 2008 Ej brand 2008 Totalt 2008 Andel brand 2008 Andel brand Totalt alla byggnader ,3% 4,4% Totalt allmän byggnad ,6% 3,9% Handel ,8% 3,0% Sjukhus ,6% 4,2% Kriminalvård ,7% 8,4% Åldringsvård ,0% 4,6% Förskola ,9% 2,7% Psykiatrisk vård ,4% 9,0% Övrig vårdbyggnad ,2% 5,2% Teater/biograf/museum/bibliotek ,2% 2,0% Idrottsanläggning ,5% 2,9% Kyrka/motsvarande ,3% 1,8% Restaurang/danslokal ,6% 3,0% Hotell/pensionat ,4% 2,8% Elevhem/studenthem ,5% 3,5% Försvarsbyggnad ,1% 2,1% Skola ,8% 4,4% Fritidsgård ,6% 3,2% Förvaltningsbyggnad/kontor ,5% 2,3% Kommunikationsbyggnad ,2% 2,3% Annan allmän byggnad ,6% 5,3% Totalt industri ,1% 5,3% Metall-/maskinindustri ,1% 6,3% Kemisk industri ,5% 4,1% Livsmedelsindustri ,1% 3,3% Textil-/bekläd. industri ,1% 4,8% Lager ,9% 1,8% Trävaruindustri ,2% 7,2% Annan tillverkningsindustri ,6% 6,8% Reparationsverkstad ,8% 3,0% Annan industri ,7% 10,3% Industrihotell ,7% 2,8% Övriga byggnader ,5% 5,8% 32