Räddningstjänst i siffror 1997
|
|
- Elias Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Räddningstjänst i siffror % 9% 36% 13% 13% 20% 1997 Kommunala räddningsinsatser Övrig räddning Trafikolycka Förmodad/falsklarm brand Automatlarm ej brand Brand ej i byggnad Brand i byggnad
2 Räddningstjänst i siffror 1998 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Risk- och miljöavdelningen, Räddningstjänstavdelningen Kontaktpersoner Colin McIntyre, riskenheten, Johan Munthe, riskenheten, Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB Utgivningsår 1998 års utgåva Beställningsnummer I99-064/98 ISBN
3 4
4 Innehållsförteckning Inledning... 7 Statistik inom räddningstjänstsektorn... 7 Kommunal räddningstjänst... 8 Program för statistikförsörjning... 8 Administrativ statistik... 8 Produktionssystem... 8 Räddningstjänstplanen... 9 Redovisning från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet... 9 Kvalitet... 9 Anläggningar enligt 43 RäL... 9 Övrig tillsyn Insatsstatistik Insatsrapport Statistikproduktion Statistiksekretess Kvaliteten på inrapporteringen Vad fångar insatsstatistiken? Problem med att avläsa trender Systematiska förändringar Slumpmässiga förändringar Förändringar beroende på mätfel Administrativa data om kommunal räddningstjänst Omfattning Samverkan Beredskap Brandstationer och räddningsstyrkor Räddningsstyrkor Insatstider Kompetens Kompetens för räddningschef Befälsberedskap Förebyggande insatser, brandsyn och övrig tillsyn Förebyggande arbete Brandsyn kontroll av brandskyddet Övrig tillsyn enligt 41 RäL Tillsyn av anläggningar som avses i 43 RäL Den kommunala räddningstjänstens insatser Inledning Skadeomfattning Första hjälpen Brand i byggnad Var och varför uppstår bränder? Brändernas omfattning Brand i bostad
5 Brand i allmän byggnad Brand i industri Skadeomfattning Personskador Egendomsskador Räddningstjänstens åtgärder Automatlarm Larm till räddningstjänsten Automatiskt brandlarm larmorsaker Projekt onödiga larm Brand ej i byggnad Var och varför uppstår bränder? Bränder i skog och mark Övriga bränder Räddningstjänstens åtgärder Trafikolyckor Var och när kallas räddningstjänsten? Skadeomfattning Räddningstjänstens åtgärder Drunkning Var inträffar olyckor? Skadeomfattning Räddningstjänstens åtgärder Utsläpp av farligt ämne Olika typer av utsläpp Räddningstjänstens åtgärder Statlig räddningstjänst Flygräddning Fjällräddning Sjöräddning Efterforskning av försvunna personer i andra fall Miljöräddning till sjöss Räddningstjänst respektive sanering i samband med oljeskydd Bilagor Tabellbilagan kommunal räddningstjänst
6 Inledning Statistik inom räddningstjänstsektorn Detta är den andra rapporten från Räddningsverkets statistikförsörjningsprogram för räddningstjänstsektorn. Programmet är fortfarande under uppbyggnad. Tack vare ett starkt frivilligt engagemang hos de medverkande kommunala räddningskårerna har insatsstatistikens kvalitet höjts avsevärt jämfört med Den statistik som redovisas i den här rapporten är beskrivande till sin karaktär. För att ge en bättre bakgrund och sätta in den den operativa verksamheten i ett sammanhang har insatsstatistiken kompletterats med administrativ statistik om den kommunala räddningstjänsten. För första gången kan vi nu presentera ett material med statistik om till exempel brandsyne- och tillsynsverksamheten. Uppgifterna har samlats in med hjälp av länsstyrelserna. Med ett tvåårigt material är möjligheterna att göra jämförande studier av olika kommuner och utvecklingen inom olika områden fortfarande starkt begränsade. Först när vi har ett mångårigt material finns möjligheter att skapa nyckeltal som medger statistiskt säkra jämförelser mellan till exempel kommuner. I begränsad omfattning presenterar vi även statistik från Försäkringsförbundet över skadebelopp och ekonomiska förluster i samband med bränder. En utbyggd sådan statistik är en förutsättning för att olika åtgärders kostnad och nytta ska kunna analyseras. Kostnads-nyttoanalyser används inom inom flera olika samhällssektorer, bland annat inom trafiksäkerhetsområdet, och måste på sikt också bli en del av räddningstjänstens vardag. Räddningsverkets arbete med förebyggande åtgärder mot brand har samlats i ett program med en nollvision för antalet skadade och omkomna i bränder. Programmet är flerårigt och innehåller såväl forsknings- och utvecklingsåtgärder som praktiska försök och projekt. Ett sådant är det så kallade FOTH-projektet (Från Ord Till Handling) där metoder prövas för att inifrån reformera de medverkande räddningskårernas inställning till förebyggande verksamhet. Statistik utgör här ett mycket viktigt underlag för att i dialog med politiker, fastighetsägare och andra berörda diskutera och utforma nya förhållningssätt till det förebyggande arbetet. Ett annat prioriterat område där statistik är av avgörande betydelse för utformningen av strategier och aktiviteter är den enskilda människans vardagssäkerhet. Även här har verket samlat sina åtgärder i ett handlingsprogram som de närmaste åren ska utvecklas i samarbete med den kommunala räddningstjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer. 7
7 Kommunal räddningstjänst Program för statistikförsörjning 1993 gav Räddningsverket Statistiska centralbyrån, SCB, i uppdrag att arbeta fram ett statistikförsörjningsprogram för räddningstjänsten. Arbetet leddes av en projektgrupp bestående av representanter för Svenska kommunförbundet, Svenska brandförsvarsföreningen, Svenska brandbefälets riksförbund, länsstyrelserna, Räddningsverket och SCB. I programmet, som presenterades i maj 1994, föreslogs uppbyggnad av ett produktionssystem som omfattade: - Insatsdata från den kommunala räddningstjänsten - Insatssammanställning från statlig räddningstjänst - Administrativa uppgifter om den kommunala räddningstjänsten - Skadebelopp från försäkringsbolagen - Statistik- och registeruppgifter från SCB - Statistik från andra myndigheter - Uppgifter från enkäter till allmänhet och företag Administrativ statistik Produktionssystem Alla kommuner är skyldiga att förse Räddningsverket med den för kommunen aktuella räddningstjänstplanen. Uppgifter från dessa planer lagras i en databas för räddningstjänstplaner - DART. Från och med 1996 sker en årlig uppföljning av kommunernas tillämpning av vissa bestämmelser i räddningstjänstlagstiftningen. Länsstyrelserna inhämtar aktuella uppgifter från kommunerna som en del av sin tillsynsverksamhet. Uppgiftsinhämtningen sker enligt ett för riket enhetligt rapporteringsformulär. Data från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet och de kommunala räddningstjänstplanerna sammanfattas i kapitlet Administrativa data om kommunal räddningstjänst. Mer detaljerade uppgifter redovisas i rapporten Kommunal räddningstjänst en lägesredovisning, , som är en årlig nationell sammanställning av den kommunala räddningstjänstens planering, organisation och verksamhet samt erfarenheter från den statliga tillsynen. 8
8 Räddningstjänstplanen Alla kommuner ska ha en räddningstjänstplan som är antagen av kommunfullmäktige. Planen innehåller uppgifter om räddningskårens organisation och beredskap liksom en rad fakta av teknisk karaktär. För mer detaljerad information om innehållet i räddningstjänstplaner hänvisas till 21 räddningstjänstlagen (1986:1102) (RäL). Redovisning från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet Redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet innehåller uppgifter om kommunernas verksamheter, inom följande områden: - Brandsyn - Sotning med tillhörande kontroll av brandskyddet - Övrig tillsyn enligt 54 RäL - Tillsyn av anläggningar enligt 43 RäL - Andra förebyggande insatser - Totalt arbete för brandsyn, övrig tillsyn, tillsyn av 43 anl. och andra förebyggande insatser - Kommunal riskanalys/-inventering - Målsättning - Planering - Insatstider - Information till kommuninvånarna enligt 22 RäL Kvalitet Länsstyrelsernas material omfattar samtliga 256 räddningstjänstkommuner. Anläggningar enligt 43 RäL Räddningstjänstlagens 43 föreskriver att vid en anläggning, där verksamheten innebär fara för att en olyckshändelse ska orsaka allvarliga skador på människor eller i miljön, är anläggningens ägare eller innehavare skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal eller egendom och i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Detsamma ska gälla för flygplatser som har godkänts enligt 6 kap. 9 första stycket luftfartslagen (1957:297). Ägaren eller innehavaren av anläggningen är utan särskilt beslut av en myndighet skyldig att i skälig omfattning hålla beredskap med personal och utrustning. Vid tillsyn kontrolleras att erforderliga skyddsåtgärder har vidtagits. Kommunens räddningstjänstplan ska innehålla uppgifter om anläggningar som avses i 43 RäL. 9
9 Övrig tillsyn Här behandlas tillsyn av tillämpningen av 41 i räddningstjänstlagen. Paragrafen ålägger ägare eller innehavare av byggnader och andra anläggningar att hålla utrustning för både brandsläckning och livräddning vid brand eller andra olyckshändelser i anläggningarna. Ägaren ska även på andra sätt förebygga brand och hindra eller begränsa skador till följd av brand. Huvuddelen av tillsynerna under denna rubrik har utförts på badplatser och andra fritidsanläggningar. Insatsstatistik Insatsrapport -96 I den grupp som drev arbetet med att ta fram ett statistikförsörjningsprogram framkom på ett tidigt stadium behovet av en ny insatsrapportblankett. Hösten 1994 påbörjades provdrift med en ny blankett. Provdriften pågick under hela 1995 och utmynnade i en ny insatsrapportblankett Insatsrapport -96. Efter en landsomfattande utbildning för större delen av landets brandbefäl började den nya blanketten att användas i januari Insatsrapport -96 innehåller nio sidor med en huvuddel på tre sidor och tilläggsdelar som ska användas vid följande olyckstyper: - Automatlarm, ej brand - Brand i byggnad - Brand ej i byggnad - Trafikolycka - Drunkning/drunkningstillbud - Utsläpp av farligt ämne Huvuddelen, som alltid ska fyllas i, efterfrågar grundläggande uppgifter om händelsen, som till exempel skadeplats, tidpunkt, insatta styrkor, eventuella personskador och insatsbeskrivning i ord. Tilläggsdelarna innefattar mer detaljerade uppgifter om vad som brunnit eller skadats samt om räddningstjänstens åtgärder. Statistikproduktion Direkt efter varje insats skriver räddningsledaren en insatsrapport. Alla landets kommunala räddningstjänster har under 1997 använt Insatsrapport -96 för registrering av sina insatser. Ett femtiotal räddningstjänster fyller i pappersblanketter, medan de övriga använder ett av de fem förekommande datorstöden för kommunal räddningstjänst. Datorstödens logiska kontroller vid inmatning av uppgifter är ett viktigt led i kvalitetssäkring av insatsdata. I början av varje månad skickar kårens statistiksamordnare underlaget från föregående månad till SCB för bearbetning. Det inskickade materialet utsätts för logiska kontroller hos SCB innan det läggs in i en databas. Dessutom genomför Räddningsverket en sakgranskning, bland annat med hjälp av 10
10 brandförmän i Örebro, för att kontrollera misstänkta felaktigheter och felplacerade textuppgifter. När allvarliga brister upptäcks vid SCBs eller Räddningsverkets granskning meddelas den berörda räddningstjänsten om detta i den månatliga återkopplingen avseende kvaliteten på de inlämnade insatsrapporterna. Kårens får då möjlighet att korrigera felaktigheter i underlaget. Information om vanliga fel som uppmärksammats samt kompletterande tips om hur kårerna kan och bör fylla i rapporten lämnas kvartalsvis i informationsbladet Aktuellt från Räddningsverket - Insatsstatistik. När räddningskårerna har fått möjlighet att korrigera och komplettera inlämnade uppgifter låses databasen för produktion av årets insatsstatistik. En mängd statistiktabeller produceras på riks-, läns-, kommun- och stationsnivå. De flesta tabeller redovisas på riksnivå i tabellbilagan till denna årsbok. Dessa, tillsammans med tabellerna på mer detaljerade nivåer förmedlas i CD- ROM-form genom Räddningsverkets informationsbank. Statistiksekretess Insatsrapporter är i regel allmänna handlingar hos den kommunala räddningstjänsten. När räddningstjänster lämnar in uppgifter ur sina insatsrapporter för den centrala bearbetningen omfattas dock materialet av den så kallade statistiksekretessen. Räddningsverket och SCB är skyldig att se till att enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden inte kan härledas ur de statistikuppgifter som publiceras. Räddningsverket lämnar därför inte ut uppgifter som kan knytas till enskilda personer eller företag. Kravet på skydd för den enskilde är oftast lätt att upprätthålla när det gäller publicering av statistiktabeller, till exempel de som redovisas i tabellbilagan. Verket får ofta förfrågningar angående statistik på en mycket detaljerad nivå. Vid sådana tillfällen gör SCB en sekretessprövning. Ofta är utlämnande omöjligt av hänsyn till den enskilde. Forskare behöver dock ofta uppgifter på individnivå och det går att göra undantag från statistiksekretess om forskningen är knuten till en akademisk institution. Efter sekretessprövningen och ett skriftligt övertagande av sekretessansvaret kan forskaren få tillgång till identifierbara uppgifter. Kvaliteten på inrapporteringen 1997 Kvaliteten på insatsstatistiken under 1997 har förbättrats väsentligt jämfört med Förbättringarna märks främst i följande avseenden: - Betydligt färre insatser faller nu under kategorin Ej angiven än tidigare och har istället placerats under sin riktiga kategori. - Fler insatser har placerats vid de kryssalternativ som finns tillgängliga i rapporten, istället för under alternativet Annat ange. - Färre insatsrapporter är behäftade med logiska felaktigheter, som till exempel att en Brand i byggnad haft objektstypen I det fria. 11
11 Dessa förbättringar har kommit till främst tack vare en bättre kunskap hos de kommunala räddningstjänsterna om hur insatsrapporten bör fyllas i vid olika händelser. Verket har kontinuerligt granskat de insatsrapporter som kommit in i databasen. De kvalitetsbrister som upptäckts har sedan förmedlats till de kommunala räddningstjänsterna, som därmed givits möjligheten att själva kontrollera och korrigera felaktigheterna. En direkt följd av att insatser i större utsträckning har kodats under sina riktiga kategorier är att antal insatser för dessa kategorier nästan uteslutande har ökat under 1997 (jämför gärna med avsnittet Problem med att avläsa trender). På grund av detta redovisas i denna rapport oftast inte jämförelser med uppgifter från 1996 i diagram och tabeller. I de tabeller och diagram där uppgifter från både 1996 och 1997 redovisas, har verket ansett att datakvaliteten var tillräckligt hög redan under Trots de kvalitetsförbättringar som skett under 1997 kvarstår vissa kvalitetsbrister i datamängden: - Tidsangivelser, ofta saknas en eller flera av de tidsangivelser, som behövs för beräkning av bland annat anspännings- och insatstider. - Detaljerade platsbeskrivningar och framförallt koordinater redovisas sällan, vilket medför att det är omöjligt att presentera geografisk information noggrannare än per kommun. Som en följd av ovanstående brister redovisas ingen statistik över räddningstjänstens anspänningstider och insatstider. Vad fångar insatsstatistiken? Det är viktigt att komma ihåg att den statistik som här presenteras bygger på uppgifter från räddningstjänstens insatsrapporter. Helhetsbild över ett olycksområde kan inte fås om det endast betraktas från ett räddningstjänstperspektiv. Som exempel kan nämnas de många bränder som inte ger upphov till en räddningsinsats och som inte fångas i en statistik, som baseras enbart på räddningstjänstens insatsrapporter. Därför måste insatsstatistiken kompletteras med andra informationskällor, framförallt enkätundersökningar och försäkringsbolagens skadestatistik. Räddningsverket har låtit genomföra en enkätundersökning för att få en uppfattning om hur stor andel av totala antalet brand i bostad som täcks av räddningstjänstens insatser. Av resultaten framgår att minst var fjärde bostadsbrand inte leder till en insats av räddningstjänsten. Brand definierades i undersökningen som eld som man inte har kontroll över och som medför skada. Hur stor andel av totala antalet olyckor som täcks av räddningstjänstens insatser varierar från olyckstyp till olyckstyp. Täckningen varierar dessutom över landet och olika kommuner har olika riktlinjer för utlarmning vid till exempel vägtrafikolyckor. 12
12 Problem med att avläsa trender När Räddningsverket nu presenterar statistik i denna rapport, baserad på uppgifter från 1996 och 1997, är det säkert frestande för läsaren att dra slutsatser av typen: - Totala antalet räddningsinsatser har ökat under 1997 jämfört med Antal bränder i byggnader har däremot minskat under 1997 jämfört med Bränderna i vår kommun har minskat kraftigt, medan de har ökat i grannkommunerna. Vad kan sådana här förändringar bero på? Antal räddningsinsatser vid bränder, trafikolyckor eller andra typer av olyckor, är sällan konstant över tiden. Det kan finnas flera tänkbara förklaringar till att antalet räddningsinsatser har förändrats: - systematiska förändringar - slumpmässiga förändringar - förändringar beroende på mätfel Systematiska förändringar Antal olyckor som inträffar inom en kommun, län eller i hela landet påverkas i regel av ett antal olika faktorer. Till exempel inträffar det i regel fler olyckor i en kommun med många invånare, men antalet kan naturligtvis också påverkas av hur tätbefolkad kommunen är, ålders- och inkomstfördelning, eventuell kriminalitet med mera. En förändring av antal olyckor kan därför i stor grad påverkas av att en eller flera av ovanstående faktorer har förändrats. Kommunen kan till exempel ha satsat på olycksförebyggande information till kommunens invånare. Slumpmässiga förändringar En förändring kan vara helt och hållet slumpmässig och inom ramen för naturlig variation. Antal bränder inom en kommun kan öka från 1000 till 1100 eller minska till 900, utan att några egentliga förändringar har skett av kommunens struktur. Med hjälp av simulering kan studeras hur antal olyckor kan variera i en kommun under en tioårsperiod. I detta fall har vi valt två exempel, dels en kommun (benämns kommun X) som normalt haft ungefär 100 bränder årligen (inträffar normalt i en svensk kommun med invånare) och dels hela riket avseende antal bränder i villor, som låg på ungefär under För båda exemplen används 1996 som startår och olycksförloppet är simulerat tio år framåt 1. Om strukturen förblir den samma i kommunen de kommande tio åren skulle utfallet av antal bränder kunna bli enligt nedan och fortfarande falla inom ramen för en naturlig variation. 1 Simuleringen är utförd i statistikprogrammet Statistica och bygger på att den årliga brandfrekvensen är i genomsnitt 100 respektive och kan anses Poissonfördelad. 13
13 Diagram 1 Simulerat antal bränder i kommun X, Antal bränder År Diagram 2 Simulerat antal bränder i villor, riket, Antal bränder Av diagrammen framgår att variationen mätt i antal händelser blir något högre för riket än för kommun X. Däremot är den procentuella variationen betydligt mindre för hela riket än för kommun X. År 14
14 Förändringar beroende på mätfel Med mätfel avses i detta fall någon felaktighet i kedjan från det att en räddningsledare fyller i en insatsrapport till det att en statistiktabell publiceras i denna årsrapport. Statistiken om räddningsinsatser bygger på uppgifter från cirka insatsrapporter årligen. Med så stora mängder kan naturligtvis fel inträffa i såväl inrapportering, överföring av data som sammanställningar. Räddningsverket har dock under 1997 kontrollerat och försökt korrigera de felaktigheter som upptäckts (se mera i avsnittet om Kvalitet på inrapportering). För dem som fattar beslut med anknytning till räddningstjänstsektorn är det viktigt att kunna särskilja olika typer av förändringar. Antal bränder kan ha ökat med tio procent helt och hållet på grund av slumpmässiga förändringar, men det kan också bero på till exempel att antalet anlagda bränder har ökat, antal bränder i vitvaror har ökat eller på något mätfel som dubbelregistrering av vissa rapporter. Hur ska beslutsfattaren veta vad förändringen egentligen beror på? Ett bra sätt att eliminera slumpmässiga förändringar är att studera så kallade trender, det vill säga antal olyckor under en följd av år, gärna minst fem. En förändring som är bestående år från år är knappast varken slumpmässig eller påverkad av felaktig rapportering. Då finns det i stället skäl att anta att någon systematisk förändring har skett. För att få ytterligare bekräftelse på detta kan olyckor detaljstuderas. I stället för att bara studera antal per olyckstyp går det att studera orsaker, objekt, omfattning av olyckan med mera. 15
15 Administrativa data om kommunal räddningstjänst Omfattning Vid årsskiftet 1997/98 ingick 45 av landets 288 kommuner i 13 olika kommunalförbund. Dessutom finns ett förbund, Attunda brandkår, organiserat för att tillhandahålla resurser för räddningstjänst till de fyra medlemskommunerna. Totalt finns 256 räddningstjänstkommuner. Varje räddningstjänstkommun omfattar alltså antingen en enskild kommun eller ett kommunalförbund. I tabellbilagans tabell 31a framgår vilka kommunalförbund som finns samt vilka kommuner som ingår. Förutom kommunalförbunden har ett antal kommuner slutit civilrättsliga avtal om samverkan i räddningstjänstfrågor. Ett flertal av dessa organisationer sköter också sin insatsrapportering gemensamt. Tabellbilagans tabell 31b innehåller information om dessa organisationer med ingående kommuner samt de förbund som har gemensam hantering av insatsrapporter. (Inom vissa förbund har kommunerna valt att sköta insatsrapportering på egen hand.) Detta medför att tabeller som redovisas på kommunnivå (tabell 27-30, 32-35) skiljer sig avseende de räddningstjänster, som redovisas i tabellen. Vilka räddningstjänster, som redovisas i respektive tabell, beror på om tabellerna bygger på insatsrapporten, räddningstjänstplanerna eller redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Samverkan Enligt räddningstjänstlagen ska kommunerna ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänsten och för den förebyggande verksamheten. Det grundläggande syftet med samverkan är att minska olikheter inom räddningstjänsten och att höja effektiviteten. Exempel på samverkan är de avtal om så kallad gränslös samverkan som finns upprättade. Med gränslös samverkan avses att insatsen utförs av den räddningsstyrka som snabbast kan nå den skadedrabbade oavsett kommungräns. Av rikets 256 räddningstjänstkommuner har 229 avtal om gränslös samverkan, varav 137 med samtliga grannkommuner. Av de 27 kommuner som helt saknar avtal om gränslös samverkan anger tio som skäl att det inte ger någon avgörande tidsvinst. 16
16 Beredskap Brandstationer och räddningsstyrkor Vid utgången av 1997 fanns det i Sverige 752 brandstationer. Räddningsstyrkor är de resurser som hela tiden har som sin primära uppgift att svara på larm. Alltså befäl och övrig personal, redovisade i räddningstjänstplanen, som ständigt ska finnas för första utryckning med en angiven anspänningstid. Följande tabell ger en bild av hur räddningskårerna är organiserade i Sverige. Tabell 1 Antal räddningsstyrkor, fördelat på anspänningstid och storlek, 1997 Antal man Anspänningstid i minuter i styrkan 1 1, Total Andel (%) Totalt Andel (%) Källa: DART respektive För att kunna sammanställa en tabell av detta slag har det varit nödvändigt att definiera vad en räddningsstyrka är. I denna tabell utgörs en räddningsstyrka av de personer, oavsett utbildningskategori, vilka tjänstgör på samma station och har samma anspänningstid. Detta innebär att den sammanhållande faktorn som avgör styrkans storlek är att alla som ingår i styrkan kan förväntas rycka ut samtidigt och från samma station. Av tabellbilagans tabell 32 framgår hur storleken på räddningsstykorna fördelar sig mellan de olika räddningstjänstkommunerna. 17
17 Räddningsvärn Som komplement till räddningsstyrkorna i kommunen kan räddningsvärn organiseras. Uttagning sker med tjänsteplikt enligt 44 räddningstjänstlagen. Personer ingående i räddningsvärn svarar på larm efter förmåga, det vill säga att de personer som är tillgängliga då larmet går svarar. Personer ingående i ett räddningsvärn har ingen beredskap och är därför inte medräknade i beredskapsstyrkan. Utifrån räddningstjänstplanerna fanns det i Sverige totalt 262 räddningsvärn, fördelade på 107 kommuner. Insatstider Räddningstjänstlagen anger att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunens riskbild och ambition för säkerhetsnivån utgör grund för hur räddningstjänsten utformas. Dimensioneringsregler eller absoluta mätmetoder för att beskriva kommunens beredskap saknas. Ett sätt att mäta servicegraden ur ett medborgarperspektiv är att ange hur stor del av befolkningen i bostadsbebyggelse som normalt nås av räddningsinsats inom viss tid. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet nås 76 procent av befolkningen med en första räddningsinsats inom tio minuter, 95 procent nås inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Motsvarande siffror för en rökdykarinsats är; 74 procent inom tio minuter, 93 procent inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Med rökdykarinsats avses en insats där en eller flera räddningsstyrkor tillsammans består av minst fem man tog Försvarets Forskningsanstalt fram rapporten Insatstider för livräddningsinsats vid brand i bostad 2. Rapporten bygger på simuleringar av de körtider, som respektive räddningstjänst borde ha till olika delar av kommunen. Enligt dessa simuleringar kunde 75 procent av befolkningen nås med en livräddningsinsats inom 10 minuter, 98 procent inom 20 minuter och 99 procent inom 30 minuter. Räddningsverket har inte utfört någon särskild kvalitetsgranskning av de insatstider som presenterats i redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Inte heller via insatsrapporteringen fås någon säker bild då över 50 procent av insatstiderna är felaktigt eller ej ifyllda. Kompetens Kompetens för räddningschef I räddningstjänstförordningen fastslås att räddningschefen i kommunen ska ha avlagt brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och genomgått Räddningsverkets påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. 2 Insatstider för livräddningsinsats vid brand i bostad, FOA Dick Sträng, P21-105/95. 18
18 I de fall förhållandena i kommunen tillåter det, är det tillräckligt att räddningschefen avlagt brandmästarexamen, och har genomgått Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. I kommunernas räddningstjänstplaner uppges i 122 kommuner att räddningschefen ska ha brandingenjörkompetens, och i 134 att räddningschefen ska ha lägst brandmästarkompetens. 30 av de 256 räddningstjänstkommunerna har avtalat med en annan kommun att dess räddningschef skall upprätthållaa tjänsten som räddningschef. Befälsberedskap I räddningstjänstplanerna uppger samtliga kommuner att de har någon form av högre befäl i beredskap. Denna typ av befälsberedskap upprätthålls ofta av räddningschefen och hans ställföreträdare tillsammans med andra brandbefäl inom organisationen i ett rullande schema. Det är också vanligt att flera kommuner går ihop och avtalar med varandra om en gemensam befälsberedskap. I de fall befälsberedskapen innehåller olika utbildningskompetenser registreras i DART den lägsta utbildningskompetensen som ingår, eftersom det är lägst den kompetensen kommunen alltid garanterat har tillgång till. Av räddningstjänstplanerna framgår att 92 kommuner har tillgång till brandingenjörskompetens, varav 33 via avtal. 189 kommuner har tillgång till brandmästarkompetens inom befälsberedskapen, varav 25 genom avtal. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet har 194 räddningstjänstkommuner vid behov tillgång till brandingenjör för den operativa verksamheten. 106 räddningstjänstkommuner erhåller denna kompetensen via avtal. Förebyggande insatser, brandsyn och övrig tillsyn Förebyggande arbete Varje kommun ska svara för att åtgärder vidtas inom kommunen så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet i kommunen. Enligt redovisningen från länsstyrelsernas tillsynsverksamhet uppskattas det totala arbetet för brandsyn, övrig tillsyn, tillsyn anläggningar enligt 43 RäL och andra förebyggande insatser uppgå till 510 manår, en ökning med 40 manår jämfört med Under andra förebyggande insatser ingår extern utbildning och information med 130 manår samt annat med 26 manår. I tabell 2 framgår hur det förebyggande arbetet fördelar sig mellan landets län och i tabellbilagans tabell 35, kan utläsas hur detta arbete fördelar sig mellan de olika räddningstjänstkommunerna. 19
19 Tabell 2 Förebyggande arbete i räddningstjänstens regi, per län, 1997 Län Förebyggande arbete, antal manår Extern utbildning Totalt och information Brandsyn Stockholms län 80, ,1 Uppsala län 17,4 3 10,1 Södermanlands län 18,5 5 7,6 Östergötlands län 29, ,6 Jönköpings län 36,8 6 26,5 Kronobergs län 10,3 3 6 Kalmar län 15,6 5 9,5 Gotlands län 3,0 0 2,5 Blekinge län 5,6 1 4,2 Skåne län 60, ,7 Hallands län 15,7 2 8 Göteborgs & Bohus län 38, Älvsborgs län 24,3 7 13,6 Skaraborgs län 18,7 4 12,1 Värmlands län 20,1 4 9,4 Örebro län 15,1 2 10,1 Västmanlands län 8,6 2 6 Dalarnas län 21, Gävleborgs län 14,9 2 8,7 Västernorrlands län 17,0 6 8,5 Jämtlands län 8,2 2 5,3 Västerbottens län 12,2 3 7,9 Norrbottens län 18,2 4 10,6 Totalt riket Källa: Årsredovisning -97, Länsstyrelserna och Räddningsverket Av 256 räddningstjänstkommuner uppger 196 att de har tillgång till brandingenjör för den förebyggande verksamheten, varav 115 har egen brandingenjör. Brandsyn kontroll av brandskyddet Den eller de nämnder inom kommunen som ska finnas för räddningstjänsten ska svara för att brandsyn och sotning utförs regelbundet. Brandsyn ska förrättas av särskilda brandsyneförrättare som utses av den kommunala nämnden, vanligen räddningsnämnden. Totala antalet utsedda brandsyneförrättare för hela landet är enligt redovisningen för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet Den som utses till brandsyneförrättare ska lägst ha avlagt brandförmansexamen heltid samt ha genomgått Räddningsverks utbildning av brandförmän i förebyggande åtgärder mot brand. Under 1997 hade 27 procent av landets brandsyneförrättare brandingenjörskompetens, 43 procent hade brandmästarkompetens och 19 procent var brandförmän. För resterande 11 procent tillämpas övergångsbestämmelserna enligt räddningstjänstförordningen. 20
20 Den kommunala nämnden ska föra förteckning över de byggnader och anläggningar i kommunen där brandsyn ska förrättas. För varje byggnad eller anläggning ska antecknas hur ofta brandsyn ska ske, genomförda brandsyner och de förelägganden eller förbud som har meddelats. I räddningstjänstförordningen (1986:1107) anges i vilka byggnader och anläggningar som regelbunden brandsyn ska förrättas. Vidare meddelar Räddningsverket föreskrifter, SRVFS 1993:1, om hur ofta brandsyn ska förrättas. Kommunen får meddela föreskrifter om kortare frister. Antalet brandsyneobjekt i riket är enligt redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet , färre än I diagram 3 kan utläsas hur dessa fördelar sig på olika frister. För objekt har kommunerna meddelat föreskrifter om kortare frister än de som anges i Räddningsverkets föreskrifter. Diagram 3 Antal brandsyneobjekt, med avseende på frister, riket, 1997 Antal brandsyneobjekt Frist 1 år Frist 2 år Frist 4 år Frist 6 år Frist Kortare frister än SRVFS 1993:1 Källa: Årsredovisning -97, Länsstyrelserna och Räddningsverket Det planerades att utföras brandsyner varav utfördes, vilket medför att 89 procent av de planerade brandsynerna utfördes, jämfört med 88 procent Hur denna fördelning ser ut för de olika räddningstjänstkommunerna framgår av tabellbilagans tabell 33. Tre och en halv brandsyner per 1000 invånare genomfördes under året. Antalet objekt för vilka beslut om förelägganden eller förbud gavs var 927 eller tre procent, vilket är betydligt färre än för 1996 då 2109 förelägganden eller förbud gavs. I tio fall har förelägganden förenats med vite. 21
21 Andelen givna förelägganden och förbud varierar stort mellan länen och inom länen. Vid jämförelse på kommunnivå (se tabellbilagans tabell 33) konstateras att fem procent av kommunerna svarar för 80 procent av totala antalet. Övrig tillsyn enligt 41 RäL Tillsyn av tillämpningen av 41 räddningstjänstlagen har genomförts vid tillfällen. I samband med denna tillsyn har 61 förelägganden givits. Huvuddelen av tillsynerna har utförts på badplatser och andra fritidsanläggningar. Antalet utförda tillsyner varierar stort mellan länen och inom länen. Vid jämförelse på kommunnivå konstateras att två procent av kommunerna svarar för 100 procent av totala antalet. Tillsyn av anläggningar som avses i 43 RäL Enligt redovisningen av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet bedöms 537 anläggningar i riket ha sådan verksamhet som avses i 43 räddningstjänstlagen. Totalt har 258 tillsyner genomförts vid dessa anläggningar, varvid 21 förelägganden givits. Fördelningen på antal anläggningar och tillsyner mellan olika räddningstjänstkommuner redovisas i tabellbilagans tabell
22 Den kommunala räddningstjänstens insatser Inledning För att beskriva räddningstjänstens operativa verksamhet är det intressant att använda andra storleksmått än, som tidigare, antalet larm. Med dagens statistiksystem får vi fram antalet olyckor räddningstjänsten kallas till eller antalet utryckningar som görs. Vid jämförelse mellan län eller kommuner kan information från insatsrapporteringen kompletteras med andra datakällor, exempelvis befolkningsstatistik från SCB. Jämförelser mellan kommuner kan göras med hänseende på till exempel invånarantal, antal lägenheter eller antal industrier. I denna rapport redovisa bland annat insatser per tusen invånare, se kartan på nästa sida. Kartan ger kommuner möjlighet att enkelt jämföra sig med grannkommunerna. Ofta kan det dock vara väl så intressant att göra sådana jämförelser med kommuner, som har liknande folkmängd. I tabell 3 redovisar vi hur fördelningen av räddningsinsatser per tusen invånare, skiljer sig åt mellan olika kommungrupper. Tabell 3 Antal räddningsinsatser per tusen invånare, och kommungrupp, Kommungrupp Totalt invånar- Antal räddningsantal 1997 insatser per tusen invånare och år > inv , inv , inv , inv , inv , inv , inv ,7 < inv ,7 Totalt riket ,1 Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket Antal invånare från SCB:s register över totalbefolkningen respektive Utifrån tabellen ser vi att det inte finns någon tydlig skillnad mellan de olika kommungrupperna avseende antal insatser per tusen invånare. Denna gruppering hjälper inte särskilt mycket när det gäller att förklara skillnader i räddningstjänstens operativa verksamhet då det finns betydligt större spridning mellan olika kommuner inom en och samma grupp än mellan de olika grupperna. Antal räddningsinsatser per tusen invånare redovisas för samtliga räddningstjänsterna i tabellbilagans tabell 27. De stora skillnaderna inom de olika grupperna väcker frågan Varför avviker en del kommuner så kraftigt från övriga jämförbara kommuner? 23
23 24 Insatser per tusen invånare är ett så kallat nyckeltal som kan användas för jämförelser mellan kommuner. Det är dock nödvändigt att betrakta fler faktorer än invånarantal för att få en mer komplett jämförelsebild, exempelvis industristruktur, vägar och samhällsstrukturen i övrigt.
24 Räddningsinsatser per tusen invånare, Kartan visar hur totala antalet räddningsinsatser per tusen invånare under 1996 och 1997 varierar över landets kommuner. Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket 25
25 Antalet räddningsinsatser visar hur många olyckor som kräver en insats av kommunal räddningstjänst. För olyckstyperna automatlarm, ej brand, förmodad/falsklarm brand och förmodad/falsklarm räddning har det i strikt bemärkelse inte skett någon egentlig räddningsinsats. Emellertid har i detta sammanhang räddningsinsats definierats så att den påbörjas om räddningsledaren beslutar att rycka ut och avslutas när det konstateras att insatsen är onödig. En räddningsinsats kan föranleda utryckningar från flera stationer inom samma räddningstjänst eller utryckningar från flera olika räddningstjänster. Under året utfördes räddningsinsatser och utryckningar. Diagram 4 och 5 visar hur dessa fördelar sig på olika olyckstyper. I begreppet övrig räddning ingår olyckstyperna vattenskada, stormskada, ras/skred, djurräddning, annan kommunal räddningstjänst samt statlig räddningstjänst som utförts av den kommunala räddningstjänsten. Diagram 4 Antal räddningsinsatser, riket, 1996 och 1997 Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning Olyckstyp saknas Totalt antal räddningsinsatser 1996 = , 1997 = Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket Antal insatser 26
26 Diagram 5 Antal utryckningar av räddningstjänsten, per olyckstyp, riket, 1997 Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning Olyckstyp saknas Antal utryckningar Totalt antal utryckningar av räddningstjänsten 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 27
27 Antal insatser och utryckningar säger dock ingenting om hur mycket resurser, tid och personer, som åtgår vid olyckan. En uppfattning om resursåtgången kan fås genom att studera antal mantimmar. Ur diagram 6 framgår att såväl brand i byggnad och brand ej i byggnad är mer resurskrävande, med avseende på tidsåtgång, än automatlarm, ej brand, trots att den senare olyckstypen innebär fler räddningsinsatser och utryckningar. Diagram 6 Antal mantimmar per olyckstyp, vid räddningsinsatser, 1997, riket Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad/ falsklarm brand Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Heltid Deltid Värn Förmodad/ falsklarm räddning Övrig räddning Antal mantimmar Totalt antal mantimmar av räddningstjänsten 1997, heltid = , deltid = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 28
28 Skadeomfattning Antal insatser och utryckningar säger ingenting om hur allvarliga olyckorna är. Detta kan studeras bland annat genom att se hur många som omkommer eller drabbas av någon form av skada, vid respektive olycka. Denna statistik redovisar endast de personskador som inträffat i samband med en räddningsinsats. En person redovisas i denna statistik som död, endast om räddningsledaren vet detta med säkerhet, vid ifyllande av rapporten. Sammantaget medför detta en underskattning av antal döda och skadade. I diagrammet nedan visas de tre olyckstyper som medfört flest dödsfall samt totala antalet dödsfall för övriga olyckstyper. I tabellbilagan finns en mer detaljerad tabell över hur många som omkommit i samband med andra kommunala räddningsinsatser. I avsnitten om brand i byggnad, trafikolycka och drunkning ges en mer noggrann presentation av var dödsfallen inträffat. Diagram 7 Antal döda per olyckstyp, olyckor som krävt räddningsinsatser, riket, 1996 och 1997 Antal döda Trafikolycka Brand Drunkning/ - tillbud Övriga olyckor Olyckstyp Totalt antal döda vid olyckor som krävt räddningsinsatser 1996 = 580, 1997 = 628 Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket I tabellen nedan ingår de människor som omkommit eller skadats i samband med de olyckor som föranleder räddningsinsatser. Tabell 4 Totalt antal döda och skadade per olyckstyp, olyckor som krävt räddningsinsatser, riket, 1997 Olyckstyp Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Trafikolycka Brand Drunkning/ - tillbud Övriga olyckor Totalt Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket 29
29 Första hjälpen Vid vissa räddningsinsatser måste brandmän vidta åtgärder för att förebygga eller begränsa personskador. I diagrammet nedan redovisas enbart de åtgärder som vidtas av räddningstjänstpersonal vid räddningsinsatser och således inte åtgärder vid akuta sjukvårdslarm. Räddningstjänstens insatser vid personskador får endast omfatta första hjälpen, det vill säga de åtgärder som vilken medmänniska som helst får vidta. Av de redovisade åtgärderna faller syrgasbehandling utanför denna kategori. Syrgasbehandling är en medicinsk åtgärd som kräver särskild utbildning och tillstånd från läkare. Det är därmed en åtgärd som idag inte alla räddningstjänster kan utföra. Diagram 8 Räddningstjänstens vanligaste första-hjälpen-åtgärder mot akuta personskador, riket, 1997 Åtgärd Fixering nacke/ rygg Förebyggande skadechock Förebyggande psykisk chock Syrgas-behandling Stoppa blödning Fri luftväg Antal behandlade personer Totalt antal personer behandlade för akuta skador 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 30
30 Brand i byggnad Antal räddningsinsatser vid brand i byggnad per tusen invånare, Kartan visar hur totala antalet räddningsinsatser, vid brand i byggnad, per tusen invånare, under 1996 och 1997 varierar över landets kommuner. Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket 31
31 Var och varför uppstår bränder? Räddningsverket har länge redovisat hur brand i byggnad fördelat sig på olika objektstyper. I kategorin allmän byggnad ingår objektstyper såsom handel, olika vårdanläggningar, restauranger, hotell, skolor, idrottsanläggningar samt förvaltningsbyggnader. Annan byggnad består av objektstyper som bensinstationer, lantbruksbyggnader, byggnadsplatser, rivningshus och tunnlar. Under 1997 kallades räddningstjänsten till byggnadsbränder av vilka var bostadsbränder. Detta innebär en minskning jämfört med 1996, då motsvarande siffror var respektive Antal insatser till allmänna byggnader och industrier har dock ökat, delvis beroende på att antalet insatser där objektstypen redovisats som Ej angivet minskat kraftigt till 1997 jämfört med Diagram 9 Antal räddningsinsatser, brand i byggnad, per objektstyp, riket, 1997 Antal insatser Allmän byggnad Bostad Industri Annan byggnad Annat Ej angivet/ I det fria Objektstyp Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket För att få veta varför en brand har uppstått krävs ofta ett omfattande utredningsarbete. Idag finns ingen skyldighet för räddningstjänsten att utreda brandorsaker. Kunskap om orsakerna till bränder bedöms som mycket viktiga för det förebyggande arbetet. Genom att sammanställa de preliminära bedömningar som räddningsledaren kan göra direkt efter brandtillfället erhålls en grov bild över brandorsaker. I insatsrapporten ska räddningsledaren bland annat bedöma brandens startföremål samt preliminärt brandorsaken. Både startföremål och brandorsak varierar mycket mellan olika objektstyper, vilket motiverar separata redovisningar för bostad, allmänna byggnader samt industrier. 32
32 Andel insatser 50% Räddningsverket bedriver i samarbete med 14 kommuner ett projekt om brandutredningar där brandorsaker och förlopp specialgranskas. Brändernas omfattning Diagram 10 visar hur stor omfattning byggnadsbranden haft när räddningstjänsten kommit till skadeplatsen. Omfattningen varierar mellan de olika objektstyperna, se tabellbilagans tabell 17. Noterbart är att drygt 75 procent av byggnadsbränderna inte hade spridit sig utanför startföremålet när räddningstjänsten kom på plats. Diagram 10 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst, riket, % 30% 20% 10% 0% Branden släckt/slocknad Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum Brand i flera brandceller Omfattning ej angiven Brandens omfattning Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 33
33 Ett annat, kanske mer rättvisande, sätt att redovisa omfattningen av en brand är att se på hur mycket branden spridit sig innan den släcktes. Diagram 11 Var släcktes branden? Räddningsinsatser, brand i byggnad, riket, 1997 Andel insatser 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% I startföremålet I startrummet I Branden spred startbyggnaden sig till andra byggnader Ej angiven Släckningsplats Totalt antal räddningsinsatser brand i byggnad, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket Värdena som redovisas i diagrammet stämmer väl överrens med de som redovisades för Den enda märkbara skillnaden är att kategorin Ej angivet minskat till Brand i bostad Bostadsbränder som föranleder räddningsinsatser inträffar ungefär lika ofta i flerbostadshus som småhus. I begreppet småhus ingår villor, fritidshus samt rad-/par-/kedjehus. Tabell 5 visar hur antalet insatser per tusen bostäder, vid brand varierar mellan flerbostadshus och småhus. Tabell 5 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, per tusen bostäder, Bostadstyp Antal räddningsinsatser per tusen bostäder Flerbostadshus 1,6 Småhus 2,0 Totalt 1,8 Källa: Insatsstatistik , Räddningsverket Antal bostäder från Folk- och Bostadsräkningen, SCB,
34 Diagram 12 visar de vanligaste startföremålen vid brand i bostad. Med startföremål avses i detta sammanhang det föremål som räddningsledaren bedömer ha spelat den avgörande rollen för brandens uppkomst. Det är ofta svårt för räddningsledaren att veta vilket startföremålet varit eller att välja kategori. Vid knappt 12 procent av bränderna blir startföremålet därför okänt eller ej angivet. En brand kan ha flera startföremål vilket gör att summan blir något större än totala antalet bränder. Diagram 12 Antal räddningsinsatser, brand i bostad per startföremål, riket, 1997 Startförem ål Rökkanal Spis Lös inredning Eldstad Vitvaror Byggnadens utsida Skräp i container Uppvärmningsanordning Övrigt Okänd/ ej angiven Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket Antal insatser 35
35 Diagram 13 visar de, enligt räddningsledarens bedömning, vanligaste brandorsakerna vid brand i bostad. Med brandorsak avses här den handling eller kemisk/fysiska process som gjorde att branden uppstod. Räddningsledarens preliminära bedömning av orsaken innehåller ofta stor osäkerhet vilket gör att knappt 30 procent av bränderna får brandorsaker som okänt eller ej angivet. Bland de orsaker som anges vid bostadsbrand är soteld den mest frekventa, vilket gällde även under Detta kan troligen till viss del förklaras av att soteld hör till de orsaker som är lättast för en räddningsledare att konstatera vid brandtillfället. Orsaken anlagd med uppsåt kräver ofta en fullständig polisutredning innan den kan konstateras. Diagram 13 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, per preliminär brandorsak, riket, 1997 Prelim inär brandorsak Soteld Glömd spis Tekniskt f el Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Levande ljus Rökning Gnistor Blixtnedslag Barns lek med eld Övriga orsaker Okänd/ ej angiven Antal insatser Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 36
36 Långt från alla bränder räddningstjänsten kallas till utvecklas till större bränder. Omfattningen skiljer sig också mellan olika brandorsaker. Vid till exempel soteld, som är den vanligaste brandorsaken vid brand i bostad, släcks branden innan den spridit sig från startföremålet i cirka 88 procent av fallen. Av de återstående fallen, så är det 2 procent där det inte angivits var branden släcktes. För de bränder som släcks utanför startföremålet är anlagd med uppsåt och värmeöverföring, de vanligaste brandorsakerna. Diagram 14 visar de vanligaste brandorsakerna då branden spridit sig utanför startföremålet. Diagram 14 Antal räddningsinsatser, brand i bostad, där branden släcktes utanför startföremålet, per brandorsak, riket, 1997 Prelim inär brandorsak Anlagd med uppsåt Värmeöverföring Tekniskt f el Soteld Glömd spis Levande ljus Gnistor Blixtnedslag Rökning Barns lek med eld Övriga orsaker Okänd/ ej angiven Antal insatser Totalt antal räddningsinsatser brand i bostad, som släcktes utanför startföremålet, 1997 = Källa: Insatsstatistik 1997, Räddningsverket 37
Räddningstjänst i siffror
Räddningstjänst i siffror Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommunal räddningstjänst... 4 Statistik om räddningstjänstens utformning... 4 Statistikproduktion... 4 Insatsstatistik... 5 Insatsrapporter
Läs merInnehållsförteckning. Inledning... 3
Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommunal räddningstjänst... 4 Program för statistikförsörjning... 4 Statisk om räddningstjänstens utformning... 4 Statistikproduktion... 4 Insatsstatistik... 5 Insatsrapport
Läs merRäddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen
Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen Nilsson, 054-13 51 09 Tryck Sjuhärads Tryckeri AB Utgivningsår
Läs merKommunal räddningstjänst 2002. En lägesredovisning
Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning 2003 Räddningsverket, Karlstad Tillsynsenheten ISBN 91-7253-202-5 Beställningsnummer I99-103/03 2003 års utgåva Kommunal räddningstjänst 2002 En lägesredovisning
Läs merKommunal räddningstjänst 2001
Kommunal räddningstjänst 2001 - en lägesredovisning Räddningsverkets kontaktperson: Jan-Erik Gustavsson, Tillsynsenheten, tel 054-13 52 18 2 Innehållsförteckning Inledning...5 Underlag för lägesredovisningen...6
Läs merKommunal räddningstjänst en lägesredovidning
Kommunal räddningstjänst 2000 en lägesredovidning 2001 Räddningsverket, Karlstad Tillsynsenheten ISBN 91-7253-119-3 Beställningsnummer I99-092/01 2001 års utgåva Kommunal räddningstjänst 2000 - en lägesredovisning
Läs merKommunal räddningstjänst 2003
Kommunal räddningstjänst 2003 En lägesredovisning Räddningsverkets kontaktperson: Jan-Erik Gustavsson, Tillsynsavdelningen, telefon 054-13 52 18 2 Innehållsförteckning Inledning...5 Räddningsverkets tillsynsområden...6
Läs merRäddningsinsatser 1996
Räddningsinsatser 1996 Totalt antal räddningsinsatser per 1000 invånare 10,7-11,2 10,0-10,6 9,5-9,9 8,1-9,4 1 2 Räddningsinsatser 1996 1997 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Risk- och miljöavdelningen,
Läs merÅrssammanställning över genomförda räddningsuppdrag
2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för december 2015 I skrivande stund finns det 12 insatser där rapporterna inte är kompletta för 2015. Därför redovisas
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för januari 216 Kylan kom till oss i januari och med den även soteldarna. Det har varit ett flertal av dem. I
Läs merBostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari
Bostadsbränder under vintermånaderna December - Februari Källor Statistiken som presenteras här baseras på insatsrapporter samt dödsbrandsutredningar som räddningstjänsten skickat in till MSB, perioden
Läs merTillsyn över resultat
Tillsyn över resultat Tillsyn över resultat Hur hitta likvärdiga kommuner Presentation för skydd och säkerhet för vissa utvalda mått Diskussion kring bedömningen Genomgång var uppgifterna finns i IDA Tillsyn
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för februari 216 Februari var en lugn månad med förhållandevis få larm. Inga allvarliga trafikolyckor eller bränder.
Läs merNCO 2005:4. Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser
NCO 2005:4 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2004 Räddningstjänst i siffror 2005 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Nationellt centrum för lärande från olyckor Kontaktpersoner
Läs merRäddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ
RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ Räddar räddningstjänsten v liv vid brand i byggnad? MARCUS RUNEFORS, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MSB BRANDFORSK RISE MALMÖ UNIVERSITET
Läs merANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merAntalet fritidsbåtsolyckor minskar. 97 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Antalet fritidsbåtsolyckor minskar 97 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 97 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det är 2 fler
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för mars 2016 I slutet av mars var det mycket oroligt i stadsdelarna Gottsunda och Valsätra. Det var många ungdomar
Läs merAntalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade
Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det
Läs merPreliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017
Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Räddningstjänsten den 28 december 2018 Skriven av: Pär Liljekvist Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Sammanfattning Räddningstjänstens
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merRäddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2005
NCO 2006:9 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2005 lärande från olyckor Räddningstjänst i siffror 2006 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Nationellt centrum för lärande
Läs mer137 människor drunknade 2014
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER MÅNGA BADOLYCKOR BLAND ÄLDRE 137 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 137 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merKommunens ansvar för olycksförloppsutredningar
Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den 040302 Kommunens ansvar för olycksförloppsutredningar Bakgrund Den 1/1 2004 ersatte lagen om skydde mot olyckor (LSO) den gamla räddningstjänstlagen.
Läs merPlan för tillsynsverksamhet
Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5
Läs merBränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder
Varje dag brinner tre bostäder i Stockholms län. Det kostar mycket pengar och skapar onödigt lidande. Vad kan vi tillsammans göra åt det? Bränder och brandskydd i flerfamiljsbostäder Stefan Wittberg 2
Läs merRäddningstjänst i siffror
Räddningstjänst i siffror 2007 NCO 2008:7 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2007 lärande från olyckor Räddningstjänst i siffror 2008 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad
Läs merAntalet drunkningsolyckor fortsätter att minska. 79 människor drunknade 2010 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor 2 Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska 9 människor drunknade 2 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 9 personer omkommit i drunkningsolyckor under
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
Handlingsprogram för skydd mot olyckor SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET, enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) Gäller för perioden 2014-01-01 2015-12-31 Detta program kommer under perioden att integreras
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merAnlagd brand i skolan
Anlagd brand i skolan 1996-2010 En statistiksammanställning av räddningstjänstens insatser till anlagda bränder i skolor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Källa Statistiken som presenteras här
Läs merBilaga Datum
Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga
Läs merUtvecklingen i riket och länen
Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller
Läs merRiktlinjer för räddningstjänstens tillsynsarbete
Sida 1 av 9 Antaget av Kommunstyrelsen 2018-12-04, 189 Gäller från: 2019-01-01 Ansvarig: Stf Räddningschef Revideras: Årligen Dokumentansvarig: Räddningstjänsten Riktlinjer för räddningstjänstens tillsynsarbete
Läs merDrunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor Från och med denna årsredovisning ingår utländska medborgare i sammanställningen över det totala antalet drunknade i Sverige. Där det historiskt inte varit möjligt att uppdatera underlaget
Läs merBehövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -
Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler
Läs merLägsta antalet drunknade i Sverige. 107 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Lägsta antalet drunknade i Sverige människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har personer omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är 1 färre än under då
Läs merPolismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Årsredovisning 2009 MSB:s kontaktperson: Helen Cerwall, 010-240 53 42 2 3 Innehållsförteckning
Läs merEtt antal bostadsbränder i kommunen är relaterade till eldstäder och rökkanaler.
Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte den tidigare Räddningstjänstlagen. Enligt lagen skall kommunen i brand- förebyggande syfte ansvara
Läs merDrunkningsolyckor. 126 människor omkom
Drunkningsolyckor 1 människor omkom Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 1 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är nio fler än under då 11 personer omkom. 3 Antal
Läs merPolismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
Polismyndigheternas tillståndsprövning och tillsynsverksamhet enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor Årsredovisning 2008 MSB:s kontaktperson: Helen Cerwall, 010-240 53 42 2 3 Innehållsförteckning
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merNyckeltal. Räddningstjänsten
Nyckeltal Räddningstjänsten Sammanfattning Räddningstjänst Kvalitet Resurser Slutsats Antal utvecklade bränder Antal personer utbildade i att förebygga/ hantera bränder eller andra olyckor Responstid från
Läs merRäddningstjänst i siffror
Räddningstjänst i siffror 2007 NCO 2008:7 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2007 lärande från olyckor Räddningstjänst i siffror 2008 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad
Läs merRäddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010
Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till
Läs merTillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor
Tillsynsplan 2013 för räddningstjänsten enligt Lag om skydd mot olyckor Lag om brandfarliga och explosiva varor 2 (7) Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Strategi för tillsynsverksamheten. 3. Uppföljning
Läs merÄnnu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -
Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler
Läs merSTATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror
STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2011 MSB:s kontaktpersoner: Marie Lundqvist, 010-240 5667 Mikael Malmqvist, 010-240 5682 Publikationsnummer MSB454 - november 2012 ISBN 978-91-7383-271-7
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2
Läs merHur används insatsstatistiken
Hur används insatsstatistiken? Till riskanalyser Till arbetsgivare Vid utbildningar vid andra förvaltningar inom kommunen Info till egna anställda Till förebyggande verksamhet Kommunikation med andra myndigheter
Läs merTillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (7) Antecknat av Charlotte Larsgården Magnus Nygren Närvarande Länsstyrelsen i Jönköpings län: Kurt Lindberg Börje Karlsson MSB: Magnus Nygren Charlotte
Läs merKvinnors och mäns företag i Sverige och i länen
Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter
Läs merSTATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror
STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2010 MSB:s kontaktpersoner: Marie Lundqvist, 010-240 5667 Mikael Malmqvist, 010-240 5682 Publikationsnummer MSB275 - juli 2011 ISBN 978-91-7383-143-7 Förord
Läs merRäddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser
NCO 2007:4 Räddningstjänst i siffror Fakta om räddningstjänstens insatser 1996 2006 lärande från olyckor Räddningstjänst i siffror 2007 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Nationellt centrum för lärande
Läs merRiktlinjer för räddningstjänstens tillsynsarbete Riktlinjer
Riktlinjer för räddningstjänstens tillsynsarbete Riktlinjer Beslutad av: Tillsyns- och tillståndsnämnden Beslutsdatum: 2018-03-15 Framtagen av: Oscar Karlsson, Brandingenjör Dokumentansvarig: Räddningstjänsten
Läs merHur används insatsstatistiken?
Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten
Läs merStyrdokument. Uppföljning av bostadsbränder. Uppföljning av bostadsbränder. Vision. Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand
Styrdokument Uppföljning av bostadsbränder Vision Ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Nationellt... 3 3. Regionalt- Skåne län... 4
Läs merLägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige
Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige Antal Byggnadsbränder i Sverige (1996-2008) Bränder som medfört räddningsinsats i
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012
2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari
Läs merAntal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016
Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merTertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017
Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPlan för tillsynsverksamhet
Plan för Räddningstjänstens Tillsynsverksamhet Emmaboda-Torsås 2015-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE...
Läs merSvar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten
Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.
Läs merKunskapsläge och utvecklingsbehov när det gäller att följa upp och lära av bostadsbränder
Att ha koll på läget.. Kunskapsläge och utvecklingsbehov när det gäller att följa upp och lära av bostadsbränder Thomas Gell Enheten för lärande av olyckor och kriser Hur klarar vi att mäta/följa upp/utvärdera?
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merVillainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merLag och förordning om skydd mot olyckor. En sammanfattning
Lag och förordning om skydd mot olyckor En sammanfattning Lag om skydd mot olyckor 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merBrandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Antaget av kommunfullmäktige
Brandsäkerhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2015-2018 Antaget av kommunfullmäktige 2016-02-25 38 Dokumentet Brandsäkerhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram
Läs merTillsynsplan Beslutad av förbundsdirektör: Datum Sidan av 7
Datum Sidan 2018-01-25 1 av 7 Tillsynsplan 2018 Beslutad av förbundsdirektör: 2018-01-25 2 av 7 Inledning Vår verksamhet ska leda till ett säkrare samhälle. Speciella målområden är offentliga miljöer,
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merSeptember Bostadsanpassningsbidragen 2002
Boverket Rapport September 2003 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Bostadsanpassningsbidragen 2002 Boverket september 2003 Titel: Bostadsanpassningsbidragen 2002 Utgivare: Boverket september 2003 Upplaga:
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merSTATISTIK OCH ANALYS. Räddningstjänst i siffror
STATISTIK OCH ANALYS Räddningstjänst i siffror 2012 MSB:s kontaktpersoner: Morgan Asp, 010-240 5389 Mikael Malmqvist, 010-240 5682 Publikationsnummer MSB560 - juni 2013 ISBN 978-91-7383-342-4 3 Förord
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merSBA Systematiskt BrandskyddsArbete
SBA Systematiskt BrandskyddsArbete Anders Lundberg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Mars/April 2015 Var kommer SBA ifrån? Ett brandskydd i skälig
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merNystartade företag efter kvartal 2010
Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade
Läs merVad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?
Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor; SFS 2008:1220 Utkom från trycket den 12 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Regeringen föreskriver
Läs merMäklarinsikt 2013:1 Uppsala län
Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.
Läs merSTYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka
STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018
Läs merÖvergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara
Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering
Läs merRÄDDNINGS VERKET 2001 : 2
MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i
Läs merFredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2
Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas
Läs merBrandsäkerhet Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet
Brandsäkerhet Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet 2015-2018 Antaget av kommunfullmäktige den 2016-02-23 10 1(9) Innehåll... 2 Allmänt... 2 Brandsäkerhet i kommunen uppnås genom... 3
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs mer