Riskstudie Vad är utmaningen? RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄST

Transkript

1 Riskstudie 215 Vad är utmaningen? RÄDDNINGSTJÄNSTEN VÄST

2 2 Riskstudie 215 Kontaktperson/Handläggare: Arbetsgrupp: Anders Mared JC, MN, AM Internt nr: (riktlinje) 38-2 Giltigt t.o.m Beslutad av direktionen: Version: 1.

3 3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Syfte Övergripande riskbild Statistik Räddningsuppdrag Insatser per händelsetyp Insatser per stationsområde Skadade vid olyckor Prioriterade insatser Trender Tidsfördelning av insatser Tid och antal fordonsresurser per insats Prioriterade insatser per stationsområde Orsaker till bränder och drabbade byggnadstyper Var och varför brinner det? GIS-analyser Körtidsanalys basförmåga Körtidsanalys inledande insatsförmåga Körtidsanalys steglivräddning 11 meter Körtidsanalys steglivräddning 23 meter Jämförelser Responstider Insatser per 1 invånare Räddningspersonal Diskussion Automatlarm, ej brand Livräddande rökdykning vid brand i bostad Statistisk analys Insatser vid drunkning/tillbud Kritisk responstid i förhållande till samtliga oönskade händelser... 42

4 4 1. Introduktion I denna riskstudie redovisas och diskuteras statistik över Räddningstjänsten Västs operativa insatser. Statistiken hämtas dels från räddningstjänstens egen databas som utgörs av insatsrapporter och dels från den nationella databasen för räddningstjänst, IDA ( Statistiken från IDA har främst använts för att göra nationella jämförelser. 1.1 Syfte Syftet med riskstudien är att få en bra övergripande bild av de problemområden som finns inom förbundets yta. Denna studie kan användas för att planera framtida verksamhetsutveckling och kan ligga till grund för förbundets arbete med måluppfyllnad. 1.2 Övergripande riskbild I förbundets medlemskommuner bor det personer varav bor i Varbergs kommun och bor i Falkenbergs kommun. Våra medlemskommuner, Varberg och Falkenberg, har bland annat identifierat fallolyckor, bränder, trafikolyckor, våld, hot om våld, miljöolyckor och vattenskador som risker i respektive kommuns risk och sårbarhetsanalyser. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är fallolyckor den olyckstyp som orsakar flest dödsfall i Sverige. Det är också den olyckstyp som kostar samhället mest då till exempel en höftfraktur orsakad av en fallolycka leder till många vårddygn och dessutom en lång rehabilitering. Antalet självmord och självmordsförsök blir färre och färre i Sverige men olyckstypen kvarstår ändå som en av de främsta orsakerna till att människor omkommer. Trots att Halland ligger under rikets snitt, både i fullbordade självmord och självmordsförsök, kan man inte bortse från att det behövs förebyggande åtgärder. Inom förbundet finns det nio verksamheter som klassas som farliga verksamheter enligt lagen och skydd mot olyckor, LSO, 2 kap. 4. En av dessa verksamheter är kärnkraftsanläggningen Ringhals. Sveriges största turistmål, Gekås, finns också inom förbundsgränserna. Varuhuset rymmer 7 kunder samtidigt och besöks i snitt av 11

5 5 besökare om dagen. Det finns även ett sjukhus inom förbundets gränser där det under en dag vistas många människor. Genom förbundets verksamhetsområde går motorvägen E6, länsvägarna 15, 153 och 154 och riksväg 41. Dessa vägar är utsedda av Trafikverket till rekommenderade vägar för transport av farligt gods. Farligt godstransporter går även via järnväg, längs Västkustbanan och Viskadalsbanan, samt med fartyg via T-rutten inom vårt verksamhetsområde. I medlemskommunerna finns det, enligt Statistiska centralbyrån 213, stycken flerbostadshus. En av riskerna med flerbostadshus är att det finns fler människor på mindre yta än andra bostadshus och därmed kan konsekvenserna bli allvarliga vid exempelvis en brand.

6 6 2. Statistik 2.1 Räddningsuppdrag Under åren 21 till och med 214 genomförde Räddningstjänsten Väst räddningsuppdrag varav inom förbundets gränser. Detta ger ett snitt på ungefär uppdrag per år. Diagrammet nedan visar antalet genomförda räddningsuppdrag åren uppdelade på uppdragstyp Genomförda räddningsuppdrag Olycka/Tillbud Larm utan tillbud Annat Uppdrag Ungefär 65 insatser om året är händelser som föranletts av en olycka eller ett tillbud. Larmen utan tillbud består till största delen av automatlarm, ej brand och förmodad brand. Annat uppdrag är uppdrag som inte räknas som räddningstjänst, dessa insatser består främst av sjukvårdsinsatser. Det totala antalet räddningsuppdrag har de senaste fem åren varit relativt konstant.

7 7 2.2 Insatser per händelsetyp Följande stapeldiagram visar antalet insatser åren uppdelat på händelsetyp. 25 Insatser per händelsetyp Nästan 3 % av alla larm som inkommer till Räddningstjänsten Väst är av typen automatlarm, ej brand. Orsaken bakom flertalet av dessa larm är rök från arbetsprocesser eller från matlagning. Av de insatser som föranleddes av olycka eller tillbud var den största delen av typen trafikolycka och stod för lite mer än 17 % av det totala antalet insatser under perioden 21 till 214.

8 8 2.3 Insatser per stationsområde Stapeldiagrammet nedan visar samtliga insatser fördelat på stationsområde. 25 Insatser per stationsområde Falkenberg har något fler insatser än Varberg och de båda stationerna tillsammans har över 64 % av de totala insatserna. Flest insatser bland beredskapsavdelningarna har Väröbacka. 2.4 Skadade vid olyckor Tabellen nedan visar antalet skadade eller omkomna vid samtliga insatser åren Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Totalt I följande fyra stapeldiagram visas antalet skadade och omkomna vid de insatskategorier där flest blev skadade eller omkom åren

9 9 Skadade vid drunkning/tillbud 3,5 3 2,5 2 1,5 1, Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna I 11,6 % av händelserna i insatskategorin drunkning/tillbud har någon skadats lindrigt. I 4,6 % av händelserna har någon skadats svårt och i 18,6 % av händelserna har någon omkommit. I sammanlagt 32,5 % av händelserna har någon skadats eller omkommit. Skadade vid brand i byggnad Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna I 7,9 % av händelserna i insatskategorin brand i byggnad har någon skadats lindrigt. I,6 % av händelserna har någon skadats svårt och i,6 % av händelserna har någon omkommit. I sammanlagt 9 % av händelserna har någon skadats eller omkommit. I de insatser där det förekommit svårt skadade har de skadade varit ute ur byggnaden vid räddningstjänstens ankomst i tre fall av fyra.

10 1 Skadade vid trafikolycka Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna I 56 % av händelserna i insatskategorin trafikolycka har någon skadats lindrigt. I 1 % av händelserna har någon skadats svårt och i 1,7 % av händelserna har någon omkommit. I sammanlagt 64,8 % av händelserna har någon skadats eller omkommit Skadade vid sjukvårdsinsatser Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna I 41,3 % av händelserna i insatskategorin sjukvårdsinsatser har någon skadats lindrigt. I 22,6 % av händelserna har någon skadats svårt och i 11,7 % av händelserna har någon omkommit. I sammanlagt 75,3 % av händelserna har någon skadats eller omkommit.

11 11 Den insatskategori som stod för flest antal skadade de senaste fem åren är trafikolycka. Samma insatskategori stod också för nästan hälften av alla svårt skadade. Sjukvårdsinsatser stod för flest antal svårt skadade samt flest antal omkomna.

12 12 3. Prioriterade insatser Prioriterade insatser är benämningen på insatser där risken för fara för hälsa, liv, miljö och stora egendomsvärden är störst. Insatskategorierna trafikolycka, sjukvårdsinsatser (klassas ej som räddningstjänst), brand ej i byggnad, brand i byggnad (i stapeldiagrammet nedan är bostadsbränder utlyfta som en separat insatstyp) och drunkning/tillbud räknas som prioriterade insatser. Valet av insatskategorier är baserat på frekvensen och konsekvenserna av händelserna. De prioriterade insatserna utgör 96 % av händelser med skadade eller omkomna åren Följande stapeldiagram visar antalet prioriterade insatser åren Prioriterade insatser

13 13 Cirkeldiagrammet nedan visar hur stor andel av samtliga insatser som utgörs av prioriterade insatser. Andelen prioriterade insatser 47,41% 52,59% Antal prioriterade larm (%) Antal övriga larm (%) 3.1 Trender Nedan följer sju linjediagram som visar trenden avseende antal insatser. Prioriterade insatser totalt Trenden är att det totala antalet prioriterade insatser sjunker något under de senaste fem åren. Skälet till den dramatiska minskningen det sista året kan förklaras med att två av de insatskategorier som utgör en stor del av de prioriterade insatserna, brand ej i byggnad och sjukvårdsinsatser, båda minskade i frekvens avseende antal. Att antalet sjukvårdsinsatser minskade beror på förändringar i avtalet med Region Halland.

14 14 Drunkning/tillbud Trenden för antalet drunkning/tillbud stiger något. Ökningen beror främst på det stora antalet insatser under Trafikolycka Trenden för trafikolycka stiger stadigt de senaste fem åren. Antalet insatser har ökat med i snitt 13,5 insatser per år sedan 21. Den största ökningen skedde mellan åren 211 och 212 då skillnaden var 3 insatser.

15 15 Sjukvårdslarm Antalet sjukvårdsinsatser har minskat mellan åren 21 och 214. Endast under ett av åren, 211, var det en ökning och därefter har antalet insatser minskat varje år fram till 214. Brand, ej i byggnad Trenden för Brand, ej i byggnad är i stort sett oförändrad under åren Ett år, 213, skiljer sig från de övriga med 218 insatser jämfört med 212 års 143 insatser. Ökningen skedde främst under månaderna mars, april och maj och berodde främst på att det var ovanligt varmt under perioden.

16 16 Brand i bostad Brand i byggnad, ej bostad Brand i bostad och Brand i byggnad, ej bostad uppvisar båda en något sjunkande trend. Antalet brand i byggnad har totalt minskat med 3 insatser de senaste fem åren.

17 Tidsfördelning av insatser Diagrammet nedan visar när på dygnet insatserna sker. Samtliga insatser Mellan klockan 1. och klockan 18. görs de flesta insatserna. Störst antal insatser utförs mellan klockan 16. och 17. och minst antal insatser utförs mellan klockan 4. och 5.. Diagrammet nedan visar antalet insatser per månad. Februari är årets lugnaste månad. Att februari ligger lägre än januari beror troligen främst på att månaden har färre dagar. De månader som har flest antal insatser är december(621 stycken) och juli(62 stycken).

18 18 Insatser per månad I diagrammet nedan visas insatsernas spridning över veckodagarna. Den veckodag med flest antal insatser är måndag och veckodagen med minst antal är torsdag. Insatser per veckodag Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Det är en relativt jämn spridning på insatskategorin brand i byggnad under dygnet men med en liten topp mellan klockan 17. och 18.. Brand i byggnad Brand ej i byggnad visar upp en varierad spridning över tidpunkten för insatserna. Flest insatser sker från eftermiddag till sen kväll och en märkbar minskning inträffar mellan klockan 1. och 1..

19 19 Brand ej i byggnad Trafikolyckorna sker i regel under eftermiddagen, speciellt mellan klockan 16. och 17.. Det sker även en ökning mellan klockan 7. och 8. på morgonen. Detta kan bero på ökad trafik till och från arbetet under dessa tider Trafikolycka

20 2 3.3 Tid och antal fordonsresurser per insats Stapeldiagrammet nedan visar den genomsnittliga tid som spenderats under de prioriterade insatskategorierna. Timma 2,5 2, 1,5 1,,5 Genomsnitt tid per prioriterade insatser, Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Sjukvårdslarm Mest tid spenderas på brand i byggnad och minst tid på sjukvårdsinsatser. Att mer tid spenderas på brand i byggnad kan förklaras av att händelseförloppet är svårare att begränsa och att efterarbetet är mer tidskrävande. Stapeldiagrammet nedan visar det antal fordonsresurser som i genomsnitt varit delaktiga i varje insatskategori.

21 21 Fordonsresurser per insats 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Flest fordonsresurser används på insatskategorin brand i byggnad. Detta beror troligen på att fler resurser larmas vid en större brand och att antalet resurser per insats överlag stiger.

22 Prioriterade insatser per stationsområde I diagrammet nedan visas antalet prioriterade insatser i varje stationsområde mellan 21 och Totalt prioriterade insatser Nedan följer stapeldiagram över de prioriterade insatserna fördelat på stationsområde Brand i byggnad per stationsområde Brand i byggnad sker främst i centralorterna i kommunerna. Av beredskapsavdelningarna är det Väröbacka som har haft flest antal brand i byggnad de senaste fem åren och Kungsäter har minst antal.

23 23 Brand ej i byggnad per stationsområde Brand, ej i byggnad ser snarlik ut i jämförelse med föregående bild men skillnaden i antal är något större mellan Falkenberg och Varberg inom denna insatskategori Trafikolycka Det har skett nästan 1 fler insatser i kategorin trafikolycka i Falkenberg än Varberg. Detta kan bero på de tungt trafikerade vägarna som går i och omkring Falkenberg.

24 24 Sjukvårdsinsats per stationsområde Inom insatskategorin sjukvårdsinsatser ser det jämnare ut. Kungsäter går från att normalt ha minst antal insatser till att ha det fjärde högsta antalet Drunkning/tillbud per stationsområde Drunkning/tillbud inträffar främst i Varberg följt av Falkenberg. Varken i Kungsäter, Skällinge eller Ullared har det inträffat någon händelse i denna insatskategori. Diagrammen för antalet brand i byggnad och brand, ej i byggnad är väldigt lika med Falkenberg och Varberg i toppen följt av Väröbacka. Antalet sjukvårdsinsatser är mer jämt fördelade mellan samtliga stationer. Att många av beredskapsavdelningarna åker på nästan lika många sjukvårdsinsatser som Varberg och Falkenberg kan bero på att man på beredskapsavdelningarna har en bättre möjlighet att vara på olycksplatsen före ambulansen då den ofta har längre att färdas till dessa områden. Varberg har flest drunkning/tillbud följt av Falkenberg med ungefär hälften så många. Flera beredskapsavdelningar har en eller inga insatser av typen drunkning/tillbud.

25 Orsaker till bränder och drabbade byggnadstyper Var och varför brinner det? Diagrammet nedan visar brandorsaker vid brand i och omkring bostäder. 7 Brandorsaker i och omkring bostäder Den mest frekventa orsaken till brand i och omkring bostäder är glömd spis som inrapporterats som orsak 67 gånger de senaste fem åren. Eldstäder och andra eldningsandordningar orsakar också en stor del av bränderna i våra bostäder.

26 26 Diagrammet nedan visar de vanligaste förekommande startföremålen vid brand i och omkring bostäder. De vanligaste startföremålen Spisar samt eldstäder, rökkanaler samt andra uppvärmningsanordningar är de vanligaste startföremålen i våra bostadsbränder. Glömda spisar är ett allt större problem när det kommer till brand i bostad i Sverige. Antalet bränder där en glömd spis har inrapporterats som brandorsak har ökat under hela 2-talet, både i Sverige och inom förbundets gränser.

27 27 Följande diagram visar i vilken typ av byggnad det har brunnit. Brand i byggnad 35,% 3,% 29,3% 25,% 2,% 15,% 1,% 15,97% 19,19% 5,% 4,84% 3,87% 3,55% 3,39% 3,39% 3,23% 2,58% 2,58% 2,1% 2,1% 2,1% 2,1%,% De flesta brand i byggnad har inträffat i villor och i flerbostadshus. Här inträffade 45 % av alla brand i byggnad under de senaste fem åren. Antalet i de övriga byggnadstyperna är jämt fördelade. Att det brinner mer i villor än i flerbostadshus beror troligen på att det finns fler villor än flerbostadshus i Varbergs och Falkenbergs kommun. 1 5 Skolbränder Många räddningstjänster har problem med skolbränder men inom Räddningstjänsten Västs geografiska yta minskar skolbränderna de senaste fem åren. Snittet ligger en bit under rikets snitt för samma tidsperiod. De ekonomiska konsekvenserna av en skolbrand blir dock ofta stora. Dessutom får en skolbrand ofta en stor samhällspåverkan då undervisningen och annan verksamhet kan tvingas förflyttas till andra, sämre lämpade, lokaler.

28 28 4. GIS-analyser 4.1 Körtidsanalys basförmåga

29 Körtidsanalys inledande insatsförmåga

30 3 4.3 Körtidsanalys steglivräddning 11 meter

31 Körtidsanalys steglivräddning 23 meter

32 32 5. Jämförelser I detta kapitel jämförs Räddningstjänsten Väst med andra, liknande förbund. De andra förbunden är utvalda med hänsyn till att dess yta och antal invånare i förbundens medlemskommuner är så lika Räddningstjänsten Väst som möjligt. Jämförelserna görs på responstider, på prioriterade insatser (inte på sjukvårdslarm då räddningstjänsten inte är huvudman för den olyckskategorin och inte heller på drunkningslarm då det inte finns tillräckligt med statistik), och på räddningspersonal i tjänst per kvadratmil och räddningspersonal i tjänst per tusen invånare. Insatsstatistiken är hämtad från IDA och informationen om antalet räddningspersonal i tjänst är hämtad från förbundens handlingsprogram. 5.1 Responstider Responstid är den tid det tar från det att en larmcentral tar emot ett larm till det att räddningstjänsten är på plats. Uppgifterna är hämtade från IDA och är från 213 till och med 214 (det var inte möjligt att plocka ut responstiderna för samtliga förbund mellan 21 och 214 då flera av förbunden startade inom perioden). Statistiken gäller för samtliga olyckstyper. 14, 12, Andel räddningsinsatser(%) 1, 8, 6, 4, 2, RVäst NÄRF SÖRF Östra Blekinge, Responstid (Minuter)

33 Insatser per 1 invånare I diagrammet nedan visas antalet insatser per 1 invånare. 14 Antal insatser per 1 invånare Riket Räddningstjänsten Väst NÄRF SÖRF Östra blekinge Antalet insatser per 1 invånare i Sverige har minskat något de senaste fem åren. Inom Räddningstjänsten Västs gränser har antalet ökat med ungefär en insats per 1 invånare. RVäst har relativt med både jämförelseförbunden och riket totalt sett många insatser per 1 invånare. Det stora antalet trafikolyckor bidrar givetvis till detta men även inom de flesta andra övriga olyckstyper ligger förbundet högt.

34 34 Diagrammet nedan visar antal brand i byggnad per 1 invånare. 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 Antal brand i byggnad per 1 invånare Riket Räddningstjänsten Väst NÄRF SÖRF Östra Blekinge Antalet brand i byggnad per 1 invånare inom Räddningstjänsten Västs gränser är 1,1 vilket är på ungefär på samma nivå som alla de övriga jämförelseförbunden utom Östra Blekinges räddningstjänstförbund som ligger strax under 1,4.

35 35 I diagrammet nedan visas antal trafikolycka per 1 invånare. 3 Antal trafikolyckor per 1 invånare 2,5 2 1,5 1, Riket Räddningstjänsten Väst NÄRF SÖRF Östra Blekinge Inom Räddningstjänsten Västs gränser är antalet trafikolycka per 1 invånare 2,17 stycken år 214. Antalet har ökat med 2,5 stycken sedan 21 och ligger på ungefär samma nivå som SÖRF. I Sverige ligger antalet trafikolycka per 1 invånare på 1,67 och trenden ser stabil ut. Att Räddningstjänsten Västs har högre antal trafikolyckor per 1 invånare kan bero på att vägar med mycket trafik går genom kommunerna.

36 36 I diagrammet nedan visas antal brand, ej i byggnad per 1 invånare. 3 Antal brand ej i byggnad per 1 invånare 2,5 2 1,5 1, Riket Räddningstjänsten Väst NÄRF SÖRF Östra Blekinge Räddningstjänsten Västs antal brand, ej i byggnad per 1 invånare har följt Sveriges nivå under de senaste fem åren. 213 var det fler brand, ej i byggnad än väntat då det var mycket torrt på flera ställen i Sverige.

37 Räddningspersonal Diagrammet nedan visar antalet räddningstjänstpersonal i tjänst per kvadratmil. Räddningspersonal per 1km² RVäst Mälardalen Östra blekinge SÖRF Västra mälardalen NÄRF Värends Västra Sörmland,5,1,15,2,25,3 I diagrammet nedan visas antalet räddningstjänstpersonal i tjänst per 1 invånare. Räddningspersonal per 1 inv RVäst Västra mälardalen Västra Sörmland Östra blekinge Värends NÄRF SÖRF Mälardalen,1,2,3,4,5,6,7

38 38 6. Diskussion 6.1 Automatlarm, ej brand Nästan 3 % av alla händelser som larmas till Räddningstjänsten Väst är av typen automatlarm, ej brand. De flesta orsakas av rök från arbetsprocesser eller från matlagning. Automatlarm, ej brand Trenden för antalet automatlarm, ej brand ökar dessutom. Detta beror förmodligen på att fler anläggningar ansluts till Kommunsamordningscentralen, KSC. Det bör vidtas åtgärder för att minska antalet larm inom kategorin automatlarm, ej brand. 6.2 Livräddande rökdykning vid brand i bostad Responstider vid prioriterade insatser Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet tills dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Definitionen är vedertagen i Sveriges kommuner och landstings, SKL, Öppna jämförelser. Nedan visas ett linjediagram innehållande medianvärdet för framkomsttider vid prioriterade insatser inom förbundsgränserna. Uppenbara felaktiga tidrapporter är borttagna ur urvalet.

39 39 Responstider (median) Minuter Diagrammet visar att Räddningstjänsten Väst har en medianframkomsttid vid prioriterade insatser på tio minuter och åtta sekunder och att skillnaden mellan åren är marginell Kritisk responstid Med begreppet kritisk responstid menas tiden från att olyckan sker till att någon anländer till skadeplatsen och bryter skadeutbredningen. Omständigheter kring olyckan och kritisk responstid är avgörande för vilka konsekvenser en olycka eller brand genererar. Kritisk responstid Responstid minuter 5 minuter 1 minuter 15 minuter Olycka 112 Räddningstjänstens ankomst

40 4 Tiden det tar att bryta skadeförloppet är oerhört avgörande för konsekvenserna av en olycka. De senaste fem åren har Räddningstjänsten Väst en medianresponstid på runt tio minuter. Samma responstid har förmodligen erhållits längre bakåt i tiden men inrapporteringen av tiderna är osäkra. Tiden har troligen genom åren kunnat minskas något med förbättrade och effektivare larmbehandlingstid, till exempel så kallat förlarm. Åtgärderna är dock inte tillräckligt effektiva för att göra skillnad på dagens antal räddade liv eller räddad egendom. I dag är det omständigheterna kring händelsen som avgör utfallet snarare än att räddningstjänsten är på plats efter tolv, tio eller åtta minuter. Ska konsekvenserna av olycka eller brand markant förändras så krävs betydligt lägre responstider. Med responstider på runt tio minuter har en initialbrand vid brand i byggnad hunnit utveckla sig till en för människor direkt livsfarlig miljö att vistas i. Vid drunkning, hjärtstopp eller en ofri luftväg så har den drabbade troligen redan omkommit om personen inte fått hjälp från någon annan än räddningstjänsten. Den nationella statistiken visar att de flesta dödsbränder inträffar i våra bostäder och mest utsatta är äldre människor. Över hälften av de som omkommer i bostäder är över 6 år. De som dör är framförallt äldre i eget boende. Möjligheten att förebygga och upptäcka brand minskar med nedsatt rörelse- och reaktionsförmåga. Det blir också svårare att sätta sig i säkerhet. För personer som inte själva kan ta sig ut räcker det inte med brandvarnare. Vid brand i byggnad kan en liten initialbrand utveckla sig olika beroende på rummets storlek, tillgång till syre, tillgång till bränsle och var i rummet bränslet är placerat. I det tidiga brandförloppet i en normalt möblerad lägenhet kommer temperaturen att öka successivt om det finns fri tillgång till syre (öppet/trasigt fönster eller öppen dörr) i det rum där branden startade och den kan utvecklas till en övertändning. Ingen människa kan överleva en övertändning. Mer vanligt förekommande är normal syretillförsel till lägenhet genom ventilation och springor i fönster och dörrar. Denna syretillförsel är oftast inte tillräcklig för att brandförloppet ska generera en övertändning och det kommer sannolikt att självslockna på grund av syrebrist. Även detta scenario är direkt livsfarligt för människor att vistas i, dels på grund av syrebristen men också på grund av de giftiga oförbrända brandgaserna. Sannolikt överlever ingen människa denna miljö heller.

41 41 Med en responstid runt tio minuter för räddningstjänsten vid brand i bostad så har ovanstående scenarion redan hänt. Och branden har hunnit utveckla sig till, enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter för rök- och kemdykning till per definition rökdykning (nedan benämnt endast som rökdykning). Exempel klockan 22:55 inkommer samtal till 112 om brand i byggnad, villa i centrala Varberg. Räddningstjänsten får förlarm klockan 22:56 och det skarpa larmet till räddningstjänsten kommer in klockan 22:57. Första resursen var framme på adressen klockan 23:2. Räddningstjänsten påbörjar rökdykning klockan 23:4. Rökdykarna påträffar en människa omkommen i villan. Kedjan i utlarmning, från mottagit 112-samtal till att räddningstjänsten påbörjar rökdykning går knappast göra mycket snabbare. Responstiden är sju minuter. Och från det att samtalet till SOS kom in till påbörjad rökdykning går det cirka nio minuter. Konsekvensen av branden blev att en person omkom och en villa totalförstördes. Exempel klockan 6:46 kommer ett samtal in till 112 om brand i byggnad, lägenhet i centrala Falkenberg. Förlarm till räddningstjänsten inkommer klockan 6:47 och räddningstjänsten larmas ut klockan 6:47. Första resursen var framme på platsen klockan 6:54. Räddningstjänsten går in med rökdykare klockan 6:56. En människa påträffas omkommen. Denna händelse uppmärksammades av nattpatrullen (hemtjänst som utför tillsyn under nattetid). Nattpatrullen var där för tillsyn klockan : och 2:15. Då var allt i sin ordning. Vid sista tillsynen för natten klockan 6:4 hade det brunnit i lägenheten och branden hade självslocknat. Konsekvenser av branden blev att en person omkom och lägenheten blev brand- och rökskadad. 6.3 Statistisk analys Räddningstjänsten Väst har tagit fram statistik för de senaste tio åren som bland annat visar hur många larm vi åkt på, vilka typer av larm vi åkt på och var i förbundet olyckorna har inträffat. En lite mer detaljerad statistik har gjorts vid brand i byggnad som också visar vilka bränder som varit släckta respektive inte släckta vid framkomst

42 42 och vilken tid på dygnet bränderna har uppkommit. Statistiken visar även när man utfört rökdykning och i vilket syfte (livräddning eller egendomsräddning). En djupare analys har gjorts kring brand i byggnad, där livräddande rökdykning förekommit. Analysen visar samma resultat som ovan exempel; när vi rökdyker för att rädda liv så är vi för sent ute. Faktum är att inga människor överlever den miljön som skapats då ett brandförlopp utvecklas så långt att det krävs en rökdykningsinsats. 6.4 Insatser vid drunkning/tillbud Vid endast något av 43 larm om drunkning/tillbud var räddningstjänsten först på olycksplatsen. I de övriga fallen var det enskilda förmågor (privatpersoner) eller personal från ambulansen eller polisen som först påbörjat insatsen. På grund av att räddningstjänstens medianresponstid är relativt lång och att ett drunkningsförlopp går så fort behövs det, i de flesta fall, någon annan typ av resurs på plats som tidigt kan hjälpa de drabbade personerna. 6.5 Kritisk responstid i förhållande till samtliga oönskade händelser Diskussionerna ovan angående kritisk responstid i förhållande till rökdykning och drunkning/tillbud gäller även för fler typer av händelser. I varje händelseförlopp där det finns risk för fara för liv, hälsa, miljö eller stora egendomsvärden är en snabb skadebegränsande åtgärd av yttersta vikt och de flesta olyckstyper kan begränsas om en åtgärd sker kort efter att olyckan inträffade. I ett brandförlopp är det de allra första minuterna som är mest kritiska och det är under denna tid en åtgärd har störst chans att påverka konsekvenserna. Vid ett hjärtstopp minskar den drabbades chans att överleva med 1 % per minut som går utan att hjärt- och lungräddning eller defibrillering påbörjas. Räddningstjänsten kan i väldigt få fall ha en responstid på mindre än fem minuter vilket innebär att någon annan bör kunna stoppa eller begränsa olycksförloppet till dess att räddningstjänsten kommer fram. Detta kan innebära allt från en semiprofessionell person, till exempel en väktare med handbrandsläckare eller D-HLR utbildning, till en frivillig privatperson, som befinner sig i närheten av olyckan och blir larmad via exempelvis sms från SOS.

43 43 Kritisk responstid Responstid minuter 5 minuter 1 minuter 15 minuter Olycka 112 Räddningstjänstens ankomst