Utryckningsstatistik Upprättad: Antagen av direktionen: Diarienummer: NN Handläggare: Ae

Transkript

1 Utryckningsstatistik Upprättad: Antagen av direktionen: Diarienummer: NN Handläggare: Ae

2 1. Samtliga händelser Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatiska brandlarm ej brand Trafikolyckor Övrig räddning Övrigt Örebro Kumla Hallsberg Askersund Lekeberg Laxå Nora Lindesberg Räddningsinsatser i andra kommuner Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som har utförts tom Under 215 ligger antalet insatser närmare 2 över genomsnittet. Den största ökningen av antalet händelser har skett inom kategorin trafikolyckor där 511 olyckor skett under året jämfört med genomsnittet under tio-årsperioden som ligger på 371 olyckor. På fem av vägarna inom Nerikes Brandkårs område sker hälften av alla trafikolyckor. Riksväg 5 svarar enskilt för nästan 2% av alla trafikolyckorna. Även bland kategorin övrigt märks en stor ökning av antalet insatser, där utryckningar till förmodade händelser står för merparten av antalet insatser. Antalet bränder har glädjande nog minskat under året och störst minskning har skett inom bostadsbränderna. Fortfarande är glömda spisar ett stort problem. Hälften av alla lägenhetsbränder orsakas av glömda spisar eller är matlagningsrelaterade i någon form. Under året har ingen person omkommit i bränder. 2

3 1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut gånger till inträffade händelser sedan 26. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år Antal händelser 15 Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm Diagram 1: Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet insatser. Vid 484 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund av liknande storlek Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland Diagram 2: Diagrammet visar antalet räddningsinsatser per år. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare, vilket avspeglar sig i statistiken. Siffrorna är hämtade från MSB:s statistikdatabas och omfattar ännu inte 215 års händelser. 3

4 Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund,3,22 Nerike Attunda,2,17,15,24 Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland Diagram 3: Antalet insatser per 1 invånare. Utryckningar inom eget släckområde per station och år Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 1: Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde Ramsberg mer än dubblerat antalet insatser mot genomnsittet under tioårsperioden. Deltidsstyrkan i Byrsta har sedan 25 inget eget stationsområde, men har under året varit engagerade vid 15 räddningsinsatser. Vid ytterligare 38 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrstastationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. 4

5 Händelser per typ och år Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Diagram 4: Fördelningen mellan olika händelsetyper. Onödiga automatlarm står för den största andelen. Antalet räddningsinsatser per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 5: Antalet händelser per månad. Flest insatser görs under semestermånaderna. Antalet räddningsinsatser per veckodag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Diagram 6: Alla händelser 215 fördelade per veckodag. 5

6 Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet Diagram 7: Dygnsvariationen visar att den övervägande delen av insatserna sker från lunch till klockan 18. Händelstyp fördelat över dygnet Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Diagram 8: Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakade av matlagning. Räddningsinsatser per kommun Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Diagram 9: Örebro kommun har ökat antalet insatser mest under året. Övriga kommuner följer genomsnittet. 6

7 Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Omhändertagna för akuta skador Stabilt sidoläge Psykiskt stöd Annan Hjärt-lungräddning Defibrillering Fri luftväg Stoppa blödning Förebygga skadechock Fixering arm/benskada Fixering nacke/rygg Kylning brännskada Syrgasbehandling Personsanering Tabell 2: Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 3572 bränder i byggnader inträffat sedan 26. Vid 37 % av alla bränder i byggnader har branden upptäckts av ett automatiskt brandlarm. 2.1 Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren Diagram 1: Betydligt färre bränder i byggnader har inräffat under året. et är 358 bränder per år och årets siffra är den lägsta under tioårsperioden. 7

8 Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 3: Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Lindesberg har drabbats av haft betydligt färre bränder än tidigare. 8

9 Brand i byggnad per månad Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 11: Antalet brand i byggnad var generellt sett lägre under våren och sommaren än tidigare år. November däremot drabbades av betuydligt fler bränder än normalt. Brand i byggnad fördelat över dygnet Diagram 12: Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt 7% 16% 27% 5% Bostad Allmän byggnad Industri Annan byggnad Diagram 13: Hälften av bränderna 215 drabbade bostäder. 9

10 Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 215 Totalt Startutrymme 215 Totalt Startutrymme 215 Totalt Kök Korridor 6 58 Inbyggt garage 3 39 Produktionslokal Badrum/toalett 4 74 Förråd/klädkammare 2 44 Skorsten Okänd 4 7 Lager 2 38 Utanför byggnaden Fristående garage 4 67 Radgarage 2 25 Fristående förråd/uthus Trapphus 4 64 Kontor 2 22 Sovrum/sovsal Verkstad 4 54 Cistern 2 3 Vardagsrum 9 17 Fläkt/Luftbehandlingsrum 4 52 Höupplag/loge/lada 1 38 Pannrum Hall 4 5 Bastu 1 25 Källare, ej boyta 7 9 Personalutrymme 4 23 Upplag 1 9 Samlingslokal 7 75 Eldriftrum 3 98 Djurstall 12 Balkong/Altan 6 15 Försäljningslokal 3 61 Silo 12 Soprum/sopnedkast 6 98 Annat 3 58 Datacentral 7 Tvättstuga 6 8 Vind 3 41 Lastbrygga 3 Tabell 4: Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 215 Totalt Startföremål 215 Totalt Startföremål 215 Totalt Spis Elcentral 7 82 Kläder 1 3 Annat Brandfarlig vätska 7 68 Gardiner 1 2 Papper/kartong Personbil 6 5 Kaffebryggare 1 15 Byggnadens utsida Soffa/fåtölj 5 3 Brandfarlig gas 1 9 Maskin Lysrörsarmatur 4 79 Diskmaskin 26 Okänt Kyl/frys 3 39 TV 21 Rökkanal Övriga vägfordon 3 32 Transformator 16 Andra elinstallationer Säng 2 4 Bastuaggregat 13 Annan lös inredning Glödlampa 2 32 Torkskåp 9 Eldstad Torktumlare 2 31 Stereo/video/DVD 5 Uppvärmningsanordning Explosivt-/sprängämne 2 19 Spårfordon 1 Skräp i container Dator 2 7 Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning Tvättmaskin 1 34 Tabell 5: Aktuella startföremål vid bränderna. Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis Rökning Återantändning 2 8 Anlagd med uppsåt Friktion Fyrverkerier 2 15 Tekniskt fel Gnistor Barns lek med eld 1 4 Värmeöverföring Levande ljus Explosion 1 16 Soteld Heta arbeten 7 78 Blixtnedslag 51 Okänt Självantändning 5 95 Annan Tabell 6: Orsaker till byggnadsbränderna. Var tredje brand i byggnad orsakas av en glömd spis. 1

11 Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 3% 1% 25% 13% 15% 43% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 5% 14% 8% 1% 72% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Släckt/slocknad Flera byggnader Diagram 15: Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen % atannar i startföremålet Diagram 14: Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes 215. Omkomna och skadade Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Diagram 16: Under 215 omkom ingen person vid bränder i byggnader. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 964 bränder inträffat i allmänna byggnader under varav 82 under 215. Typ av objekt Vårdanläggning Övrig allmän byggnad 3 4 Skola Kontor Hotell Flyktingförläggning 2 Diagram 17: Antalet bränder fördelat per objekttyp 215 ställt mot genomsnittet. Störst minskning ses inom vården. 11

12 Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 215 Totalt Objektstyp 215 Totalt Övrig vårdbyggnad Kriminalvård 2 23 Skola Förskola 2 17 Handel 9 17 Elevhem/Flyktingförläggning 2 9 Övrigt i allmän byggnad 4 46 Kyrka/församlingshem 1 17 Sjukhus 4 28 Teater/biograf/muséum 1 1 Restaurang/danslokal 3 51 Fritidsgård 2 Kontor 3 33 Försvarsbyggnad 1 Idrottsanläggning 3 28 Kommunikationsbyggnad 1 Hotell/pensionat 4 28 Tabell 7: Antalet bränder i vårdanläggningar fortsätter minska. Skillnaden kan till viss del förklaras av att flera boenden som tidigare klassats som vårdanläggningar numera betraktas som eget boende. Omfattning vid framkomst 28% Rökutveckling Startföremålet % 1% 5% 11% 55% Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Diagram 18: Vid 94 % av alla larm till allmänna byggnader 215 stannade branden i startföremålet. Automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm till platsen är vanligt förekommande inom kategorin allmänna byggnader. Många anläggningar har dessutom personal på plats stora delar av dygnet vilket ofta medför att släckinsats ofta påbörjats av personal innan brandkåren kommit till platsen. Brandorsak Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis Okänt 1 31 Återantändning 12 Anlagd med uppsåt Friktion 1 26 Barns lek med eld 1 Tekniskt fel Självantändning 1 9 Heta arbeten 9 Värmeöverföring 6 1 Explosion 1 7 Annan 6 Fyrverkeri 2 7 Soteld 1 4 Blixtnedslag 5 Rökning 1 54 Levande ljus 32 Gnistor 2 Tabell 8: Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 6 % av glömda spisar. 71 % av skolbränderna var anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 214 skadades tre personer lindrigt och en svårt vid bränder i allmänna byggnader. 12

13 2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1927 bränder inträffat i bostäder under de senaste tio åren. Antal bostadsbränder Diagram 19: Antalet bostadsbränder visar den lägsta noteringen på tio år. Andel brand i byggnad per objektstyp 2% 4% 36% 58% Flerbostadshus Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus Diagram 2: Fler bränder uppstod i flerbostadshus än i enbostadshus under 215. Brand per objektstyp Flerbostadshus Enbostadshus Diagram 21: Antalet bränder i såväl fler- som enbostadshus har minskat betydligt under året. Omfattning vid framkomst 13

14 Endast rökutveckling % 4% 27% 13% 16% 4% Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Diagram 22: I 83 % av alla bostadsbränder är branden kvar i startföremålet då brandkåren anländer. Omfattning vid framkomst per objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader 1 Flerbostadshus Enbostadshus Diagram 23: Diagrammet visar skillnaden i hur det ser ut på platsen då brandkåren anlände vid bränder i fler- respektive enbostadshus 215. Ofta hör grannar i flerbostadshus brandvarnare och ringer brandkåren, som därvid kommer på plats i ett tidigare skede av branden än vid bränder i enbostadshus. Brandorsak vid bostadsbränder alla kategorier Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis Rökning 9 94 Heta arbeten 12 Tekniskt fel Levande ljus 8 92 Explosion 4 Anlagd med uppsåt Gnistor 4 65 Blixtnedslag 32 Soteld Barns lek med eld 1 13 Återantändning 12 Värmeöverföring Självantändning 1 8 Fyrverkerier 9 Okänd Friktion 1 2 Annan Tabell 9: Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Brandorsak vid bränder i enbostadshus Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Soteld 16 4 Anlagd med uppsåt 4 72 Rökning 14 Tekniskt fel Levande ljus 4 32 Barns lek med eld 11 Värmeöverföring Självantändning 1 5 Fyrverkerier 3 Glömd spis 7 76 Blixtnedslag 28 Explosion 2 Okänd Återantändning 19 Annan Gnistor 4 78 Heta arbeten 18 Tabell 1: Till skillnad från vid bränder i flerbostadshus hör det till ovanligheterna att man glömmer spisen. Brandorsak i flerbostadshus 14

15 Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Glömd spis Okänd 3 82 Återantändning 7 Anlagd med uppsåt Barns lek med eld 1 1 Explosion 2 Rökning 9 74 Friktion 1 2 Fyrverkerier 1 Tekniskt fel 6 11 Gnistor 9 Självantändning 1 Värmeöverföring 5 73 Soteld 9 Blixtnedslag Levande ljus 4 6 Heta arbeten 4 Annan Tabell 11: Glömd spis orsakar nästan hälften av alla bränder i flerbostadshus. Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. Enbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Diagram 24: Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Diagram 25: Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 513 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 5 under

16 Antalet industribränder Diagram 26: Diagrammet visar hur antalet bränder inom industrin fördelat sig genom åren. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 215 Totalt Typ av industri 215 Totalt Annan tillverknings industri Industrihotell 4 29 Livsmedelsindustri 1 4 Reparationsverkstad 3 21 Metall/maskinindustri Annan industri 3 8 Kemisk industri 6 14 Trävaruindustri 2 21 Lager 2 38 Textil/beklädnadsindustri 9 Tabell 12: Antalet bränder inom livsmedelsindustrin har ökat under året, medan övriga verksamhetskategorier har tenderat att minska något. Omfattning vid framkomst 2% 23% 42% Rökutveckling Startföremålet Ett rum 2% Flera rum 14% Flera brandceller Släckt/slocknad 17% Diagram 27: Omfattning då brandkåren kom till platsen 215. Brandorsak vid industribränder Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Tekniskt fel Gnistor 2 35 Explosion 1 16

17 Värmeöverföring Återantändning 1 11 Barns lek med eld 1 Friktion 8 86 Anlagd med uppsåt 1 Blixtnedslag 1 Heta arbeten 6 31 Glömd spis 8 Annan Självantändning 3 6 Soteld 2 Rökning Okänd 3 3 Tabell 13: Tekniska fel och värmeöverföring var de vanligaste brandorsakerna 215. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 215 har en person skadats svårt vid brand inom industrin. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 151 bränder inträffat inom kategorin under de senaste tio åren, varav 21 under 215. Bränder i andra byggnader Diagram 28: Diagrammet visar att antalet bränder i annan byggnad har mer än förbubblats sedan 26. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 215 Totalt Typ av byggnad 215 Totalt Annan Avfall/avlopp/rening 1 4 Lantbruk, ej bostad Parkeringshus/garage 1 2 Kraft-/värmeverk 21 Bensinstation 1 Rivningshus 6 Byggnadsplats 1 Bergrum Tabell 14: Tabellen visar hur antalet bränder fördelar sig inom kategorin annan byggnad. Omfattning vid ankomst 17

18 % 14% 5% 43% 14% 24% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Diagram 29: Vid nästan hälften av bränderna brann det i minst ett rum då brandkåren anlände 215. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan förklara varför bränderna är mer omfattande då brandkåren anländer än t.ex. vid brand i allmänna byggnader. Brandorsak vid brand i kategorin andra byggnader Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Brandorsak 215 Totalt Anlagd med uppsåt 1 23 Återantändning 1 4 Barns lek med eld 4 Gnistor 3 25 Glömd spis 1 2 Självantändning 2 Värmeöverföring 2 32 Blixtnedslag 1 Explosion 1 Okänd 2 19 Friktion 4 Fyrverkerier 1 Tekniskt fel 1 33 Soteld 3 Rökning 1 Heta arbeten 1 6 Tabell 15: Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Hälften av bränderna är anlagda. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid brand inom kategorin annan byggnad. 2.6 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 215 Totalt Åtgärder 215 Totalt Åtgärder 215 Totalt Ingen åtgärd Lodning av rökkanal Avstängning av gas/el Användande av värmekamera/ir teknik, ej rd Dörrforcering Annan 2 25 Släckning från marken Släckning från höjdfordon Skjutning/punktering av gasflaskor 2 9 Invändig släckning 56 1 Skydd av närliggande objekt Inträngning från höjdfordon 5 Tabell 16: Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Användande av IR-teknik blir allt vanligare. 18

19 Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt Räddningstjänstens fläktar Håltagning Tabell 17: Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid brand i byggnad, men inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 215 Totalt Livräddning Antal personer 215 Totalt Antal tillfällen Antal personer Rökdykning livräddning 1 73 Rökdykning Rökdykning egendomsskydd Höjdfordon 16 7 Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 14 % 17 % Rökdykning med värmekamera Antal tillfällen Tabell 18: Vid tio tillfällen under året har rökdykning skett i syfte att rädda liv, varvid fyra personer har hämtats ut ur den farliga miljön av rökdykare. Ingen livräddningsinsats har skett via höjdfordon under året. Släckmedel Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Vatten från släckbil Öppet vattendrag 6 87 Mellanskum 19 Lämpning Skärsläckare 6 7 Branddamm 15 Tankbil Dimspik 5 5 Kvävning 15 Handbrandsläckare CO Annat släckmedel 8 Tungskum 7 Handbrandsläckare Pulver Handbrandsläckare Skum 44 Lättskum 3 Brandpost Handbrandsläckare Vatten 22 Tabell 19: Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. Användandet av olika skumvätskor och deras miljöegenskaper är under utredning och därför används skum numera ytterst restriktivt vid räddningsinsatser. 3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 339 brand ej i byggnad inträffat under perioden

20 Brand ej i byggnad genom åren Diagram 3: Antalet brand ej i byggnad minskade något under året. et under perioden är 34 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön 1 1 Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 2: Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. Inom Örebros insatsområde har antalet brand ej i byggnad ökat något under året. Brand ej i byggnad per månad 2

21 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 31: Betydligt fler gräsbränder kan ses i april månad jämfört med genomsnittet. Brand i fordon Personbil Lastbil Buss Övriga fordon Diagram 32: Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 26. Något färre personbilar och lastbilar än genomsnittet drabbades av brand under 215. Brandorsak per typ av objekt Skog- och mark Objekt Brandorsak Gräs/mark ej trädbevuxen Annan trädbevuxen mark Produktiv skogsmark Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Totalt Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 215 Tabell 21: Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Fordon 21

22 Objekt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Personbil Övrigt vägfordon* Tekniskt fel Värmeöverföring Tåg Fartyg/båt 1 1 Flygplan 1 1 Skogsmaskin Jordbruksmaskin Buss Lastbil Antal Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 215 Tabell 22: Mest förekommande brandobjekt bland fordon är personbil som brinner på grund av anlagd brand. Övrigt Objekt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Annan arbetsmaskin Husvagn/husbil Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Annat Container Soptunna Papperskorg Soptipp Tält Totalt Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Totalt 215 Tabell 21: Tabellen redovisar övriga brandobjekt med tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Släckmedel 215 Totalt Vatten från släckbil Handbrandsläckare CO Handbrandsläckare Vatten 2 12 Tankbil Annat släckmedel 2 5 Mellanskum 2 7 Handbrandsläckare Pulver Brandpost 1 18 Tungskum 8 Öppet vattendrag Branddamm 7 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 8 63 Helikopter/flygplan 5 Tabell 22: Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 22

23 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 8695 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren , varav 935 under 215. Vid 11 % av alla automatiska brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6 %. Onödiga larm 11% Onödiga larm Brand 89% Diagram 33: Fördelningen av skarpa respektive onödiga larm till anläggningar med automatiskt brandlarm 215. Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar Antal onödiga larm Antal anläggningar Diagram 34: Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Flest onödiga automatlarm Objekt Antal larm Objekt Antal larm Asylboende Östanby, Lindesberg 26 Kriminalvårdsanstalten, Kumla 13 Brolyckan, Örebro 23 Vivallaskolan, Örebro 12 Korsnäs, Frövi 22 Lantmännen Unibake, Örebro 11 Atria Supply, Sköllersta 21 Kvarngården, Kumla 1 Asylboende Hemgården, Laxå 2 Gymnastikhallen Virginska skolan, Örebro 1 Universitetssjukhuset, Örebro 15 Bussdepån. Örebro 1 Tabell 23: Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat tio eller fler onödiga automatiska brandlarm under året. 23

24 Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg Tabell 24: Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Övrig vårdbyggnad Kontor Trävaruindustri 6 11 Skola Annan allmän byggnad 23 3 Avfall/avlopp/rening 5 3 Bostad Idrottsanläggning Fritidsgård 5 Elevhem/flyktingförläggning 55 5 Kyrka/motsv Kraft-/värmeverk 4 1 Handel Kriminalvård Annan Industri

25 Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Typ av objekt 215 Snitt Lager Sjukhus Reparationsverkstad 2 2 Hotell Restaurang/danslokal Livsmedelsindustri Annan byggnad 13 3 Försvarsbyggnad 1 1 Metall-/maskinindustri Teater/biograf/museum Kommunikationsbyggnad Textil/beklädnadsindustri 1 1 Annan tillverknings industri Förskola 12 4 Bensinstation 1 Kemisk industri 3 44 Industrihotell 7 5 Parkeringshus 1 Tabell 25: Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm och orsakas till mer än hälften av matlagning. I skolorna orsakas alltför många larm av rena falsklarm. Antalet onödiga automatlarm i asylboenden har ökat betydligt under året. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Orsaker till onödiga larm 215 Snitt Rök från matlagning Damm/smuts Överföringsfel 8 15 Okänd orsak Annan orsak 7 3 Annan värmepåverkan 8 6 Rök från arbetsprocess Heta arbeten 6 37 Felhant. av larmmottagare 2 4 Ånga Rök från fordon 6 6 Gnagare/fågel/insekt 1 1 Felhant. av servicepers Fel i strömförsörjning 3 8 Rök från rökmaskin 9 Rök från rökning Sprinkler -tryckförändring 3 6 Rök från panna/eldstad 3 Uppsåtligt falsklarm Blixtnedslag 2 7 Sprinkler - frysning 2 Oavsiktlig åverkan 9 2 Levande ljus/tomtebloss 1 11 Förmodad brand Kondens/fukt/vatten 8 21 Tabell 26: De flesta onödiga automatiska brandlarm orsakas av matlagning och sker oftast runt lunchtid. 5. Trafikolyckor 5.1 Samtliga händelser Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 3717 trafikolyckor de senaste tio åren, en klar ökning jämfört mot tidigare år. Under 215 har totalt 837 personer varit inblandade i 511 trafikolyckor, den högsta siffran på fjorton år. Trafikolyckor genom åren Diagram 35: Under året har antalet trafikolyckor ökat markant. et under perioden är 371 insatser per år. Trafikolyckor per månad 25

26 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 215 Diagram 36: Ökningen av antalet olyckor kan ses över hela året, men mest i januari och under sommarmånaderna. Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid 1+2 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 27: Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 26

27 Antal olyckor Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt Väg 215 Snitt Totalt E E E18-E Tabell 28: Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat sedan 21. Nästan hälften av olyckorna sker på samma fem vägar. Utöver tabellen ovan har ytterligare 99 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 12 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 42 olyckor per år (totalt 636 under perioden ) och 7 olyckor (av 11 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. Totalt 73 olyckor på järnväg har inträffat under sedan 21 varav 7 under båtolyckor har inträffat sedan 21 varav 8 under året som gått. 23 insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21 varav 2 insatser under

28 5.2 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren Flest människor skadas på vägar där det råder hastighetsbegränsning på 5- respektive 7 km/h. Många vägar med högre fart har försetts med mitträcken, varvid konsekvenserna av inträffade olyckor har minskat betydligt. Antalet omkomna i trafikolyckor ligger på samma nivå som de tre senaste åren. 25 % av de som omkommer i trafiken blir påkörda av tåg. Omkomna Antal omkomna Diagram 37: 7 personer omkom i trafikolyckor på vägen och 7 personer omkom efter kollision med tåg. Svårt skadade Antal svårt skadade Diagram 38: Antalet svårt skadade människor har återigen ökat något. Lindrigt skadade Antal lindrigt skadade Diagram 39: Diagrammet visar antalet lindrigt skadade vid trafikolyckor genom åren. 28

29 Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Lindrigt Svårt Omkom 215 Totalt 215 Totalt 215 Totalt Tabell 29: Flest olyckor och flest personer skadas på 5- och 7-vägar. 5.3 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 215 Tot 215 Tot Väg 215 Tot 215 Tot Väg 215 Tot 215 Tot Järnväg Tätort E E18-E E Båt 5 3 Annan E Tabell 3: Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckor Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Gående-tåg Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Personbil-singel Personbil-djur 2 2 Personbil-lastbil Buss 1 9 Personbil-personbil Cykel singel 1 1 Motorcykel-singel Motorcykel-buss 1 1 Personbil-motorcykel Motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil-lastbil < Personbil-buss

30 Båt 4 5 Personbil-cykel 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Lastbil-cykel 3 3 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Gående-lastbil 1 1 Arbetsmask./långsamtg. fordon 2 2 Moped-singel 1 1 Personbil-personbil-lastbil 2 2 Moped-buss 1 1 Personbil < Tabell 31: Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid dödsolyckor. 5.4 Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 214 Totalt Inblandade Totalt Inblandade 215 Totalt Personbil-singel Personbil-lastbil < Moped-motorcykel 2 Personbil-personbil Motorcykel-lastbil 1 7 Motorcykel-tankbil 2 Lastbil singel Lastbil-annat 1 6 Cykel-spårfordon 1 Personbil-lastbil Personbil-lastbil farligt gods 1 6 Djur-buss 1 Djur-personbil Lastbil-buss 1 5 Djur-buss-lastbil 1 Personbil < Djur-motorcykel-personbil 1 1 Djur-personbil-lastbil 1 Motorcykel singel Långsamtg. fordon-buss 1 1 Gående-buss-personbil 1 Cykel-personbil Personbil-tankbil farligt gods 1 1 Gående-långsg. fordon 1 Motorcykel-personbil Långsamtg. fordon-lastbil 13 Gående-moped 1 Gående-personbil 9 34 Djur-motorcykel 9 Gående-personbil-lastbil 1 Personbil-buss 8 64 Cykel-buss 5 Gående-tankbil 1 Fartyg/båt 8 4 Cykel-motorcykel 4 Lastbil - buss < 2 1 Moped-personbil 7 65 Gående-buss 4 Lastbil - tankbil farligt gods 1 Gående-spårfordon 6 59 Lastbil < 3 4 Lastbil farligt gods-buss 1 Moped singel 6 31 Motorcykel-buss 4 Lastbil-spårfordon 1 Långsamtg. fordon-personbil 4 35 Motorcykel-motorcykel 4 Långsamtg. fordon-annat 1 Långsamtg. fordon- singel 3 28 Personbil-spårfordon 4 Långsamtg. fordon-långsg. f 1 Cykel singel 3 16 Fartyg/båt-fartyg/båt 3 Moped-djur 1 Flygplan/helikopter 2 24 Gående-motorcykel 3 Moped-lastbil 1 Annat-singel 2 16 Moped-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Tankbil farligt gods-singel 2 13 Moped-moped 3 Moped-tåg 1 Lastbil-lastbil 2 7 Personbil < 2-buss 3 Motorcykel 2-personbil 1 Cykel-lastbil 2 6 Personbil<2-djur 3 Personbil < 2 lastbil < 2 1 Cykel-moped 2 5 Buss-buss 2 Personbil < 2 -gående 1 Djur-lastbil 2 5 Cykel-personbil-lastbil 2 Personbil < 2-mc 1 Buss-singel 1 4 Djur-spårfordon 2 Personbil-djur-annat 1 Personbil < 2-lastbil 1 14 Gående-lastbil 2 Personbil-djur-gående 1 Spårfordon ett eller fler 1 13 Långsamtg. fordon-lastbilpersonbil 2 Personbil-lastbil-buss 1 Lastbil farligt gods singel 1 11 Moped-långsamtg. fordon 2 Personbil-lastbil-djur 1 Personbil-annat 1 11 Motorcykel-långsg. fordon 2 Snöskoter 1 Tabell 32: Singelolyckor med personbilar är den i särklass vanligaste olyckstypen. 3

31 Olyckor med personbilar Olyckor Diagram 4: Diagrammet visar antalet olyckor med personbilar inblandade. Olyckor med lastbilar Olyckor Diagram 41: Diagrammet visar antalet olyckor med lastbilar per år. Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 215 Totalt Inblandade 215 Totalt Personbil Gående Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt Fartyg/båt 1 54 Motorcykel Annat 8 38 Djur Spårfordon 7 68 Cykel Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 4 13 Moped Flygplan/helikopter 2 22 Buss Annan lastbil, farligt godsskylt 2 13 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 7 62 Snöskoter 1 Tabell 33: Diagrammet visar hur många av de olika trafikelementen som är inblandade i olyckor per år. 5.5 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 215 Totalt El/hydraul/motordrivna verktyg Enkla verktyg, muskelkraft Lyftkuddar 1 4 Annan metod Tabell 34: Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Vid 46 trafikolyckor har 72 personer suttit fast och behövt tas loss av brandkåren. Säkring av skadeplatsen 31

32 Åtgärd 215 Totalt Batterifrånkoppling Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare Stabilisering av olycksobjektet 8 13 Tågstopp 5 31 Säkring mot brand genom skumutläggning 2 81 Räddningsfrånkoppling 1 11 Annat 1 7 Skyddsjordning 1 Tabell 35: Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) Endast friläggning av vägbana Inga åtgärder Annat 6 94 Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) Rekvirering av extern bärgare 2 94 Sanering av drivmedel/olja Tabell 36: Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 6.Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 1366 räddningsinsatser gjorts under perioden Övriga räddningsinsatser genom åren Antal insatser Diagram 42: Antalet övriga räddningsinsatser som inträffat per år. et under perioden är 13 insatser. 32

33 Orsaker till övrig räddning Utsläpp Nödställd person Drunkning Djurräddning Vattenskada Storm Annan rä-tj Ras Diagram 43: Antalet utsläpp av farliga ämnen ligger klart över genomsnittet. 6.1 Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 115 drunkningsolyckor inträffat under perioden Under 215 har sammanlagt 18 drunkningstillbud inträffat. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Tabell 37: Under 215 omkom sju personer vid drunkningsolyckor. Plats och vattenförhållande Fyndplats 215 Totalt Vatten/is 215 Totalt Vattentemp 215 Totalt När hittades personerna 215 Totalt På is/båt/land Öppet vatten Under 1 grader 1 63 Omedelbart I vattenytan/ytläge 7 71 Tunn, ej bärande is grader 4 45 Under vattenytan, ej fast i hinder Fast i hinder under vattenytan Mindre än 1 min Bärande is grader min 11 2 Över 2 grader 12 Mer än 2 min 3 23 Tabell 38: Diagrammet visar under vilka förhållanden personerna påträffades. Ej funna 3 3 Drunkningslarm per station Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora

34 Guldsmedshyttan 2 Frövi 1 Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda 1 Deltid 1+2 Finnerödja 1 Vretstorp Hjortkvarn 1 Räddningsvärn Glanshammar 1 1 Vinön Hammar 1 Olshammar 1 1 Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Tabell 39: Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 215 Totalt Olycksplats 215 Totalt Å/älv 6 67 Hamnområde 4 Sjö/damm Simbassäng 1 Kanal 3 Annat 1 Tabell 4: Tabellen visar i vilken sorts vatten olyckorna inträffat. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Tabell 41: Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. När på året inträffar drunkningstillbuden 34

35 Totalt 215 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagram 44: Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren Flest olyckor sker sommartid. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats Totalt Svartån, Örebro Stora Lindesjön, Lindesberg Hjälmaren, Örebro Nordsjön, Kumla 2 2 Vättern, Askersund Annat vattendrag Råsvalen, Guldsmedshyttan Ö:a Laxsjön, Askersund Unden, Laxå 1 1 Lillån, Örebro Bottenån, Lindesberg Sottern, Kilsmo Alnängsbadet, Örebro 1 1 Bornsälven, Nora 1 1 Grecken, Nora 1 1 Kalkbrottet, Kvinnersta 1 1 Kumlasjön, Kumla 1 1 Lilla Lindesjön, Lindesberg 1 1 Norasjön, Nora 1 1 Norrsjön, Löa 1 1 Norsviken, Lindesberg 1 Sannabadet, Fjugesta 1 1 Söderhavet, Kumla 1 1 Sörämten, Fjugesta 1 1 Toften, Laxå 1 1 Väringen, Frövi 1 1 Tabell 42: Diagrammet visar i var drunkningstillbudet inträffat. I Svartån sker flest olyckor. 35

36 Räddningstjänstens åtgärder vid drunkningsolyckor Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Åtgärd 215 Totalt Ingen åtgärd 7 72 Räddningsbräda 2 18 Helikopter 3 Båt 6 36 Annan åtgärd 1 3 Dykning 2 Överlevnadsdräkt 5 4 Fridykning 4 Tabell 43: Tabellen redogör för de åtgärder brandkåren vidtagit vid larm om drunkning. 6.2 Utsläpp av farligt ämne Utsläpp av farligt ämne innebär räddningstjänst om mer än 5 liter av ett ämne klassat som farligt gods har läckt ut eller riskerar att läcka ut. Totalt har 419 utsläpp av farliga ämnen skett under , varav 52 under Diagram 45: Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per år. Vid elva tillfällen har trafikolyckor med lastbilar orsakat utsläpp. Skadade och omkomna vid olyckor med farliga ämnen Ingen har omkommit eller skadats svårt på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste tio åren. Utsläpp av farligt ämne per stationsområde Heltidsstation Örebro Byrsta heltid Deltid 1+4 Fjugesta Askersund Laxå Lindesberg Nora Guldsmedshyttan Frövi Fellingsbro Deltid 1+3 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda Deltid

37 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn Räddningsvärn Glanshammar Vinön Hammar Olshammar Mariedamm 1 Hasselfors Ramsberg Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg Tabell 44: Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per stationsområde. Mest förekommande ämne Ämne 215 Totalt Ämne 215 Totalt Ämne 215 Totalt Diesel/lätt eldningsolja Saltsyra 8 Ammoniumnitrat 1 Hydraulolja Salpetersyra 6 Butylakrylat 1 Annat 9 5 Natriumhydroxid 5 Etylmerkaptan 1 Bensin 4 41 Naturgas/Metan 5 Flygbränsle 1 Motorolja 3 14 Svavelsyra 5 Fosforsyra 1 Argon 3 11 Polyaluminiumklorid 3 Freon 1 Ammoniak 2 26 Fotogen 2 Glykol 1 Gasol 2 16 Klor 2 Hartslösning 1 Koldioxid 2 12 Kreosot 2 Järnklorid 1 Biogas 1 4 Kväve 2 Natriumklorat 1 Natriumhypokloritlösning 1 3 Oxygen 2 Polyaluminiumhydroxiklorid 1 Formaldehyd 1 1 Vätgas 2 Svaveldioxid 1 Kaliumhydroxid 1 1 Acetaldehyd 1 Terpentin 1 Radioaktivt ämne 1 1 Aceton 1 Ättiksyra 1 Tallolja 1 1 Acetylen 1 Tabell 45: Tabellen visar vid hur många tillfällen respektive ämne varit föremål för utsläpp. Emballage samt läckageställe Emballage 215 Totalt Läckageställe 215 Totalt Tank/cistern Ytterhölje Annat Slang Låda 3 7 Lock/manlucka Dunk 1 14 Kran/ventil Tankcontainer 1 13 Annat 9 54 IBC/småbulkbehållare 1 9 Skarv/fläns 4 37 Fat 14 Rör 2 44 Bulk, fast oförpackat ämne 2 Endast överhängande fara för läckage 1 11 Säck 2 Svetsfog 15 Tabell 46: Tabellen visar hur det farliga godset var emballerat samt vart läckagestället varit. Åtgärder vid utsläpp av farligt ämne 37