Lukas. psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige Vår 2012

Transkript

1 Solskenet fastnade på alla pälsmössor som Lukas psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige Vår 2012 Sankt frömjöl på humlorna Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna och solskenet fastnade på namnet V I N T E R och satt kvar där tills vintern var över och solskenet fastnade på namnet V I N T E R och satt kvar där tills vintern var över Tomas Tranströmers dikter får snön att smälta (sid 3) Owe Wikströms boktips Hvad i alverden er meningen (sid 23) Äldres psykiska hälsa en tickande bomb (sid 5) Ylva Eggehorn fascineras av kärleksbrev (sid 14) S:t Lukas nya ekonom har stenkoll på ekonomin (sid 22) Björn Elwin undersöker ny korttidsterapi (sid 20) Susanna Wahlberg lämnar över ett värdigt liv inom äldreomsorgen Effektstyrka bra mått på psykoterapi (sid 8) Magnus Myrberg 1 studerar S:t Lukas historia (sid 16) Idéburna företag bäst på vård, enligt Famna (sid 10).

2 Direktorn har ordet S:t Lukas viktigaste år någonsin S:t Lukas bildades 1939 för att fylla ett behov i samhället. Frågan är lika aktuell idag: Finns det någon som har behov av att S:t Lukas finns? Ja, det finns många som har behov av att få samtal när livet krisar. Det kan vara ungdomar (se tidigare nummer av tidningen) som vill få hjälp i sitt vuxenblivande eller äldre som har behov av att få lägga sitt livspussel färdigt. S:t Lukas, med rötterna i en psykodynamisk människosyn, behövs som ett alternativ till det ekonomiska perspektiv på människors psykiska hälsa som finns inom vården idag. Vi bär med oss goda erfarenheter från decennier av psykoterapeutiskt arbete och välkomnar samtidigt en ny intressant psykodynamisk korttidsterapi på S:t Lukas Utbildningsinstitut. Vi är också, som ideell organisation, ett viktigt alternativ till landsting, kommun och vinstdrivande företag. I det nyhetsflöde som vi möter idag, främst om de äldres situation, görs det tyvärr ingen skillnad mellan privata riskkapitalbolag och ideella vårdgivare med en värdegrund som vägleder arbetet. Vår utmaning blir att tydliggöra vår idé och se till att värna om de grupper av människor som behöver vårt stöd i olika livssituationer. Ibland behöver vi höja rösten och protestera när vi möter felaktigheter i det offentligas hanterande av vård, det har man gjort i Västerås! Det finns en framtid för den idéburna vården och där behöver S:t Lukas och andra aktörer bli mer synliga så att vi uppfattas som ett rejält och fullvärdigt alternativ. Vår medlemstidning Sankt Lukas är ett sätt att synas Redaktören har ordet Fyra nummer istället för två Ibland hör jag människor säga att folk läser inte tidningar längre, de är inte intresserade av omvärlden. Glädjande nog stämmer inte det! En ny undersökning från Orvesto Konsument visar att tidningsläsandet ökar, cirka 93 procent av alla svenskar läser tidskrifter kontinuerligt. Papperstidningarna finns med på resor, konkurrerar med kaffekoppen på frukostbordet och följer med i sängen på kvällen. Nättidningar läser vi ofta på mobilen och på jobbdatorn. De riktigt unga, som är i 20-årsåldern, läser gratistidningar på nätet. Ett exempel på en sådan gratistidning är Metro som ökar mest av alla tidningar, den läses av cirka en miljon personer varje dag om man räknar ihop pappers- och nättidningen. Smalare vetenskapstidningar och specialtidningar ökar också, visar Orvestos undersökning. De här siffrorna säger en hel del om våra vanor och att vi är intresserade av omvärlden, vilket i sig är positivt! Medlemstidningen Sankt Lukas upplaga följer antalet medlemmar och anställda på våra psykoterapeutiska mottagningar. Det här vårnumret trycks i en upplaga på ex, men antalet tidningar kommer att fördubblas i år. Vi går från att vara en halvårstidning till en kvartalstidskrift. För att kunna ge ut fyra tidningar istället för två, som har varit ett önskemål från våra medlemmar, har vi bytt format och minskat antalet sidor per nummer. Hoppas att du som läsare ändå tycker att det är ett lyft, att få fyra nummer istället för två - sammantaget blir det faktiskt fler sidor än tidigare! Du som vill kan läsa vår medlemstidning på hemsidan där finner du också de tidigare numren av Sankt Lukas. Direktor Anders Persson Hör gärna av dig med tips på artiklar eller intervjuer som du skulle vilja läsa! Nästa nummer av Sankt Lukas utkommer i början av maj! God läsning Lena Bergquist, redaktör för Sankt Lukas Medlemstidning för förbundet S:t Lukas ISSN Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor, e-post: anders.persson@sanktlukas.se Redaktör & skribent: Lena Bergquist, kommunikatör S:t Lukas, e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist Montage förstasidan: Lena Bergquist, Åke Paulsson Tryck: åtta45 Papper: Multi Offset Distribution: Posten som Posttidning B Upplaga: 5500ex Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, Stockholm. Tel , Fax , e-post: info@sanktlukas.se, 2

3 Solskenet fastnade på namnet VINTER och satt kvar där tills vintern var över Motiveringen till psykologen och poeten Tomas Tranströmers nobelpris i litteratur är en önskedröm för varje människa som vill förmedla eller tydliggöra tankar, upplevelser och känslor. I motiveringen nämner Svenska Akademien att Tranströmer får priset för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga. Tomas Tranströmer förvaltar en stor gåva, han upptäcker nya vinklar in mot verkligheten där ljuset når längre. Det ger oss, mer synsvaga, möjlighet att få del av det verkliga. Många som arbetar på och är medlemmar i S:t Lukas, vet att den upplevelsen kan förändra människors liv; den avtäcker kärleken till tillvaron som den är. Med en hälsning från poeten och nobelpristagaren publicerar vi här nedan en hyllning till våren och livet, dikten Dagsmeja som skrevs 1962 när Tomas och hustrun Mariannes dotter Maja kom till världen. Maja Tranströmer sjöng förra året in en skiva där bland annat dikten Dagsmeja finns med, CD:n utkom i samband med Tomas Tranströmers 80-årsdag. Dikten finns också att läsa i boken Tomas Tranströmer Dikter och prosa , utgiven 2011 av Albert Bonniers Förlag Dagsmeja Tomas Tranströmer Morgonluften avlämnade sina brev med frimärken som glödde. Snön lyste och alla bördor lättade - ett kilo vägde 700 gram inte mer. Solen fanns högt över isen flygande på stället både varm och kall. Vinden gick fram sakta som om den sköt en barnvagn framför sig. Familjerna gick ut, de såg öppen himmel för första gången på länge. Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse. Poesi - även bra för små barns utveckling Vid Göteborgs universitet har man undersökt poesins möjlighet att underlätta barns språkinlärning. Forskningen har ingått i ett större projekt som studerat rörelse, musik och poesi i tidiga åldrar. Studierna genomfördes tillsammans med ett trettiotal lärare i nio barngrupper från två till nio år. Forskarna utgick ifrån att barn i alla tider har låtit, lekt med ljud, härmat och provat rytmer, det vill säga det som är grunden i poesi. Solskenet fastnade på alla pälsmössor som frömjöl på humlorna och solskenet fastnade på namnet V I N T E R och satt kvar där tills vintern var över. Ett stilleben av timmerstockar på snön gjorde mig tankfull. Jag frågade dem: Följer Ni med till min barndom? De svarade ja. Inne bland snåren hördes ett mummel av ord på ett nytt språk: vokalerna var blå himmel och konsonanterna var svarta kvistar och det talade så sakta över snön. Men reaplanet nigande i sitt dåns kjolar fick tystnaden på jorden att växa i styrka. Ur Den halvfärdiga himlen, 1962 Två pedagogikforskare tog fasta på detta och lät lärare arbeta systematiskt med poesi tillsammans med barn som inte kan läsa eller skriva. Forskarna konstaterade att poesi är en bra metod som på ett kreativt sätt stödjer barns språkinlärning. I boken Glittrig diamant dansar, Nordstedts, berättar forskarna Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Pramling hur man kan organisera språkinlärning med poesi ända ner i tvåårsåldern. Läs mer om forskning kring barn och poesi: 3

4 Foto: Photodisc Värdegrunden som ska förbättra äldres psykiska och fysiska hälsa och upprätta förtroendet för äldreomsorgen Text: Lena Bergquist Över en och en halv miljon medborgare i Sverige är 65 år eller äldre, av dem är cirka en tredjedel över 80 år. Kostnaderna för äldrevården stiger och kommer enligt beräkningar att fördubblas fram till 2040, samtidigt måste ett kraftfullt kvalitetsarbete genomföras så snabbt som möjligt. För vi är inte nöjda med äldreomsorgen och vården i Sverige! Ju sjukare våra äldre blir, desto mer missnöjda är de med vården, enligt Socialstyrelsens undersökningar. Den upplevelsen stämmer väl med verkligheten; vården räcker inte till för de mest svaga. Kunskapsbristen inom geriatrik på landets sjukhus verkar vara stor; hälften av alla gamla som söker akutvård och läggs in på sjukhus bedöms vara medicinförgiftade. Socialstyrelsen väljer därför att prioritera de svårt sjuka äldre under Förra året var förebyggande friskvård i fokus, också det ett eftersatt område som skulle må bra av fortsatt stöd, anser utredare Niklas Bjurström, Socialstyrelsen. Personalen inom äldrevården måste få större kunskap om äldres psykiska ohälsa och alla äldre borde erbjudas utbildning i friskvård och deltagande i samtalsgrupper, menar han. Lars Pettersson, generalsekreterare på Famna, hävdar att värdegrundsarbetet är bland det viktigaste kvalitetsarbete ett företag gör oavsett om det gäller Stiftelsen Josephinahemmet, S:t Lukas eller riskkapitalbolagägda Carema. Socialstyrelsens utredare Susanna Wahlberg är precis färdig med sitt informationspaket om den nationella värdegrunden för omsorg av äldre. Under våren startas flera utbildningar och information sänds ut till de äldre och deras anhöriga samt till dem som arbetar inom äldreomsorgen. Foldrarna och broschyrerna beskriver den nationella värdegrunden för vård och omsorg av äldre: Att äldre som har äldreomsorg ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, de ska också få göra egna val när det gäller omvårdnaden 4

5 De äldres psykiska ohälsa en tickande bomb Text: Lena Bergquist Niklas Bjurström arbetar som utredare på Socialstyrelsens enhet för äldre, i hans uppdrag ingår att bearbeta ett växande problem de äldres psykiska ohälsa. Sedan årsskiftet arbetar han på en ny enhet som ska verka för ökad forskning och därmed fler evidensbaserade metoder inom till exempel äldreomsorgen. Fick han önska så skulle alla som arbetar inom äldreomsorgen redan i dag ha större kunskap om äldres psykiska ohälsa, ett område som är eftersatt inom äldreomsorgen. Det finns flera stora problem inom äldreomsorgen, bland annat är det svårt att rekrytera utbildad personal. Skolinspektionens tillsynsrapport visar att vårdelevernas syn på äldre vårdtagare är mer negativ efter än före praktiken. En orsak kan vara brister i handledning och stöd under praktiken. Undersökningar visar också att få studenter inom vårdyrken vill arbeta med äldre, det gäller även studenter på psykologutbildningarna, säger Niklas Bjurström. Dessa resultat går naturligtvis inte ihop med att antalet äldre ökar och att vi behöver höja kvalitén inom äldrevården. Lösningen på denna haltande ekvation, enligt Bjurström, är att arbetsgivarna tar hand om nyrekryterad personal på ett bättre sätt. De måste få en professionell introduktion när de börjar sitt arbete och arbetsgivarna borde också vara generösare när det gäller vidareutbildningar som ger kompetenshöjning. Undersökningar visar att det finns en stor brist i personalens kunskaper om psykisk ohälsa hos äldre. Niklas Bjurström vet vad han talar om, han har arbetat som enhetschef och avdelningschef i nästan tjugo år inom äldreomsorgen innan han började på Socialstyrelsen år Bristen på förebyggande hälsovård, främst när det gäller äldres psykiska ohälsa, är en tickande bomb. Upplevelsen av ensamhet bland de riktigt gamla är stor. Män över 65 år är överrepresenterade i självmordsstatistiken och Foto: Photodisc 5

6 Bjurström tror att siffrorna kan vara högre, många av männen har inte varit i kontakt med vården innan de bestämmer sig för att ta sina liv. Möjligheten att samtala med andra äldre i samtalsgrupper eller självhjälpsgrupper kan vara en lösning på ensamhetsproblematiken. Samtalsgrupper kan också lösa ett annat problem - att god vård ibland är en klassfråga. En studie visar att medelklasskvinnor som uttrycker sig väl samt ger förslag på vårdåtgärder, får bättre stöd än de som inte är vana att uttrycka sig och som inte vet vad de kan få för hjälp. I samtalsgrupper skulle även de som har svårare att uttrycka sig få möjlighet att göra sin röst hörd och få del av andras sätt att lösa problem. Niklas Bjurström känner igen problematiken. Han minns en bekant som absolut inte ville acceptera eller prata om sina prostataproblem, men när alla i jaktlaget började berätta sina historier öppnade han sig och fick möjlighet att samtala om sin oro. Niklas Bjurström har samma goda erfarenhet av gruppens och det goda samtalets betydelse; han har själv deltagit i en samtalsgrupp för personer som fått tinnitus. Gruppen leddes av psykologiforskare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och metoden som användes var Kognitiv beteendeterapi. Det blev ett oerhört lyft för mig när jag fick träffa andra som också har tinnitus. De berättade hur de gjorde för att hantera situationen, flera av Niklas Bjurström, utredare på Socialstyrelsen, rekommenderar boken Omtankar - Praktisk kunskap i äldreomsorg, som används vid utbildningarna på Södertörns högskola. personerna i gruppen visade sig kunna leva med ännu värre tinnitus än vad jag hade. Deras berättelser hjälpte mig mycket, berättar Niklas Bjurström. Han tycker det är olyckligt att regeringens stimulanspaket för att utveckla äldreomsorgens innehåll, till exempel förebyggande hembesök och det sociala innehållet i omsorgen, avslutades Han ser gärna att regeringen fortsätter sin satsning på förebyggande arbete inom socialtjänst och hälsovård samt prioriterar arbetet med att minska ensamheten hos äldre. Problemet, menar Bjurström, är att förebyggande arbete inte betalar sig förrän om flera år och många av de lösningar vi ser i dag är kortsiktiga. Fick han önska så skulle fler anställas inom äldreomsorgen och personalen skulle vara bättre rustade för sitt arbete, framför allt borde kunskapen om äldres psykiska ohälsa bli bättre. Han skulle även satsa på fler samtals- och självhjälpsgrupper för att minska ensamheten. Niklas Bjurström tror också att utbildningar för äldre kan ge bättre hälsa. Foto: privat arkiv I en studie jämförde man tre grupper: en grupp fick inga besök alls, den andra gruppen fick hembesök, den tredje fick en utbildning i att klara sig själv hemma. I kursen ingick föredrag, praktiska övningar och samtal. Det visade sig, när man undersökte hur deltagarna mådde efteråt, att de äldre som fick gå utbildningen mådde bäst. De som fick hembesök mådde nästan lika bra och de som inte fick besök alls mådde sämst. En sådan utbildning i friskvård borde alla äldre bjudas in till. På lång sikt skulle det kunna leda till friskare äldre och därmed bli en ren vinst för kommunerna, avslutar Niklas Bjurström Kunskap på webben För dig som är intresserad av att läsa mer om äldre och psykisk ohälsa finns det en webbaserad kunskapsportal som Socialstyrelsen skapat. Läs mer på: Samtal för äldre Samtalsgrupper för äldre finns bland annat på mottagningarna S:t Lukas i Stockholm och i Uppsala. För den som är intresserad av att delta i en samtalsgrupp för äldre finns möjlighet att kontakta den lokala S:t Lukas mottagningen. Enskilda samtal för äldre erbjuds på alla S:t Lukas mottagningar i Sverige 6

7 S:t Lukas utbildningsinstitut undersöker relationen mellan Ensamhet och psykiskt lidande bland äldre Text: Lena Bergquist S:t Lukas utbildningsinstitut kommer att söka externa forskningsanslag för att forska kring äldre och ensamhet i utsatta grupper. Antalet äldre ökar och många uttrycker att de inte mår bra psykiskt. Vi vet att ensamhet hos vissa äldre skapar psykiskt lidande. Prefekt Björn Elwin, på S:t Lukas utbildningsinstitut, menar att man har forskat väldigt lite i Sverige kring äldre och ensamhet, det enda man egentligen vet i dag är att det finns två typer av ensamhet: självvald eller icke självvald. Björn Elwin och forskarna i vårdvetenskap Astrid Norberg och Ingegerd Fagerberg på Ersta Sköndal högskola är övertygade om att det finns fler aspekter att ta hänsyn till för att förstå ensamhetens nyanser och genom dessa nya kunskaper kunna minimera psykiskt lidande för äldre som känner sig ensamma. Forskningen kommer att delas upp i två projekt, det ena är en mer generell forskning som fokuserar på äldre och ensamhet. Det andra projektet fokuserar på redan utsatta grupper: invandare och homosexuella. Valet av grupper har utgått ifrån att de redan innan de blev äldre och pensionärer, upplevde ett utanförskap Läs mer om äldre och psykisk ohälsa: Mellan äldreomsorg och psykiatri - om vård och bemötande av äldre med psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto. 100 miljoner till KBT-forskning Det finns för lite systematisk forskning på evidensen vad gäller Kognitiv beteendeterapi och långtidssjukskrivna patienter, menar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Utvärderingar visar att KBT-behandling inte har någon betydelse för om långtidssjukskrivna personer kommer tillbaka till arbete eller inte. Regeringen satsar därför 60 miljoner kronor på forskning för att ta reda på om KBTbehandling resulterar i att långtidssjukskrivna personer kan gå tillbaka till arbete. Man kommer dock att fortsätta erbjuda KBT-behandling under forskningens gång. Tidigare har regeringen satsat 40 miljoner kronor på liknande forskning. Läs mer på regeringens egen hemsida se/sb/d/1595 Inflammation i kroppen påverkar psyket Man har länge sett en koppling mellan depression och immunsystemets status vid forskning på djur. Flera rapporter världen över visar nu samma resultat för människor. En forskargrupp vid Lunds universitet provar i en studie att ge inflammationshämmande medel i kombination med antidepressiv medicin, för att undersöka om behandlingsresultatet blir bättre än med enbart serotoninbaserade läkemedel. Docent Lena Brundins forskargrupp i Lund menar att inflammation i hjärnan kan vara en del av orsaken till depression. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har forskaren Petra Suchankova Karlsson kommit fram till att genetisk sårbarhet för psykisk sjukdom kopplad till inflammation kan vara en utlösande faktor vid insjuknande. Forskare Maria Holtze, Karolinska institutet, har sett ett liknande samband: patienter med schizofreni har höga halter av det inflammatoriska ämnet kynurensyra i blodet. Läs mer: Cytokiner berättar hur du mår Känner du dig krasslig? Det kan vara cytokiner, ett protein, som ger signaler till hjärnan om att du har en låggradig inflammation i kroppen. När immunförsvaret drar igång blir du trött meningen är att du ska vila så att kroppen kan använda all kraft till att läka ut inflammationen. Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, visar i sin avhandling att självskattad ohälsa hänger ihop med förhöjda värden av inflammatoriska cytokiner. I studien deltog 800 deltagare, tjugo procent av dessa uppfattade sin hälsa som dålig, de hade förhöjda halter av cytokiner i blodet. Läs mer: jsp?d=40663&l=sv 7

8 Susanna Wahlberg arbetar som projektledare på Socialstyrelsen. Socialstyrelsen lämnar över Ett värdigt liv i äldreomsorgen till kommunerna Men det är fortfarande frivilligt att erbjuda äldreomsorg som vårdtagarna är nöjda med. Text: Lena Bergquist Foto: Synnöve Ljunggren Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag arbetat fram nya ledarskaps- och värdegrundsutbildningar, studiecirklar och informationsbroschyrer. De har skapat goda förutsättningar för att personal inom äldreomsorgen ska kunna följa de nya bestämmelserna inom Socialtjänstlagen som säger att äldre har rätt till ett värdigt liv. Frågan är vad informationsinsatserna kommer att leda till när de lämnar skrivbordet och ska prövas i verkligheten hos Ingrid, Gunborg, Karl och Gustaf. Än så länge har omsorgsbrister aldrig prövats mot de nya bestämmelserna i Socialtjänstlagen. Det finns möjlighet för äldre att få kompensation, men det beslutet grundar sig på ett frivilligt åtagande från kommunens sida. 8

9 Susanna Wahlberg är projektledare på Socialstyrelsen och samordnar de uppdrag de fått från regeringen i och med propositionen Ett värdigt liv i äldreomsorgen. Propositionen har resulterat i att kommunerna nu arbetar med lokala värdighetsgarantier och en bestämmelse i socialtjänstlagen som säger att äldreomsorgen lokalt ska uppfylla den nationella värdegrunden. Det övergripande uppdraget för Susanna Wahlberg, och hennes kollegor på Socialstyrelsen, är att med olika medel stödja implementeringar av den nationella värdegrunden lokalt. Den nationella värdegrunden innebär att äldre som har äldreomsorg ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. De äldre ska också ha möjlighet att göra egna val när det gäller omvårdnaden. Vårt uppdrag är att se till att alla känner till lagen, förstår innebörden av den och att personalen inom äldreomsorgen får det stöd de behöver för att kunna arbeta efter den, berättar Susanna Wahlberg. Den nya värdegrundsutbildningen är en 7,5 p kurs för enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering och biståndshandläggare. Över personer har sökt kursen och den genomförs därför på flera lärosäten under våren Studiecirkelmaterialet, för personal inom äldreomsorgen, når landets äldreboenden och hemtjänstverksamheter under våren, det gör även informationsbroschyren för äldre och deras anhöriga. Inom det närmaste året är det meningen att alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha fått kunskap om den nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen. Frågan är vad som händer när tjänstemän på kommun och landsting samt vårdpersonal inte uppfyller bestämmelsen. Bristerna kan finnas på alla nivåer, allt från den vård som Landstinget erbjuder, till biståndshandläggaren på kommunen och personalen på det privata eller kommunala äldreboendet. Socialstyrelsen ska utföra tillsyn, men det är omöjligt för oss att besöka vårdenheter i Sverige. Kommunerna har uppföljningsansvar för upphandlingar och för den enskilda individen, vilket många kommuner sköter på ett bra sätt. Vi vet egentligen inte vad som händer med dem som inte lever upp till den nya bestämmelsen i socialtjänstlagen eftersom den är ny, menar Susanna Wahlberg. Än så länge finns inga prejudikat som visar vilka straff som kan utmätas när enhetschefen planerar in underbemanning i schemat, eller när de äldre får för lite eller undermålig mat. Det finns dock möjlighet att kompensera den äldre om utföraren inte uppfyller det som utlovats i den lokala värdighetsgarantin. Det finns en möjlighet att begära kompensation om utföraren av äldreomsorgen inte uppfyllt den lokala värdighetsgarantin. Det förutsätter dock att kommunen har infört både lokala värdighetsgarantier och beslutat att tillämpa möjligheten till kompensation, något som är ett frivilligt åtagande. Vad jag vet har det inte prövats någon gång, säger Susanna Wahlberg. Utbildningar om värdegrund och ledarskap pågår för fullt på våra 5 skäl till sjukskrivning - Psykiskt dåligt mående vanligast De fem vanligaste diagnoserna som ligger till grund för sjukskrivningar 2011 Akut stressreaktion Återkommande depression i olika grad Bipolär sjukdom Depressiv episod i olika grad Paniksyndrom och olika ångesttillstånd högskolor och informationen till äldre och anhöriga har redan landat i våra brevlådor. Nu väntar vi bara på det allra viktigaste: den konkreta förändringen till det bättre i omsorgen om Ingrid, Gunborg, Karl och Gustaf. Frågan är om frivillighet är den bästa och snabbaste vägen att gå för att få till stånd god omsorg Viktigt att ligga lågt på natten Forskning visar att det ofta är primaternas genetik som sätter stopp för utveckling, inte miljön. Men när det gäller en egenskap är man säker på att miljön har haft avgörande betydelse: Hur vi människor beter oss på natten. En studie vid evolutionsbiologiska institutionen i Oxford visar att det inte bara är trötthet som är orsaken till att vi lägger oss ner och är stilla på natten. För cirka 52 miljoner år sedan, när primaterna började få en mer komplex social gemenskap, lärde man sig att undvika upptäckt av nattens rovdjur genom att välja en så oåtkomlig plats att sova på som möjligt och ligga still tills det blev ljust. Så här i efterhand kan vi konstatera att primaterna, som har sämre mörkersyn än till exempel många kattdjur, valde helt rätt när de bestämde sig för att ligga lågt på natten. Läs mer om forskningen på staff/dr-susanne-shultz Foto: Photodisc 9

10 Någon form av etiska ställningstaganden och hederlighet borde man kunna begära av företag som arbetar med människor, säger Lars Pettersson bestämt. Idéburna företag med levande värdegrundsarbete Bäst på omvårdnad Text: Lena Bergquist Lars Pettersson konstaterar att privatiseringen av vårdsektorn inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till de kommersiella företagens huvudsakliga mål att gå med vinst. Riskkapitalbolagen har inte tagit det ansvar som man kan förvänta sig av den som bedriver offentligfinansierad vård och omsorg. Deras agerande har resulterat i att tryggheten i samhället har blivit sämre för de mest utsatta. Det är helt oacceptabelt att riskkapitalföretag inom vårdsektorn försöker ta ut så mycket vinst de kan ur sin verksamhet. Bara för att man hittar kryphål och kan öka vinsten, så betyder det inte att man måste göra det. Någon form av etiska ställningstaganden och hederlighet borde man kunna begära av företag som arbetar med människor, säger Lars Petterson bestämt. Lars Petterson är generalsekreterare på Famna intresseorganisation för ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och not-for-profit-bolag. Ansvariga politiker och vd:ar har obegripligt länge lyckats komma undan med allt för många pudlar och löften, utan att göra något konkret åt den misär som sjuka och gamla tvingats utstå. Nu diskuteras frågorna om vinstuttag och kvalitet i de politiska partierna och krav finns på ökad meddelarfrihet, översyn av skatteregler samt bättre upphandlingssystem inom kommun och landsting. Regeringens förslag, tillsammans med EU:s 2020-strategi för ökat socialt företagande, gör att det ser ljusare ut för de äldre än på mycket länge, menar Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna. 10 Foto: Mats Åsman Han tror fortfarande på den goda vården och har definitivt inte gett upp, det känns snarare som om han är på krigsstigen. Han är övertygad om att de idéburna företagen, med tydliga idéer om samhällsansvar, äntligen kommer att få det utrymme som de förtjänar. Vi som arbetar med idéburna organisationer och företag har under längre tid försökt nyansera debatten i medierna, där många journalister drar allt privat företagande inom vården över en kam. De tyder på okunskap om olika företagsformer inom vårdsektorn. Det är stor skillnad på riskkapitalföretaget Triton som äger vinstdrivande Carema och till exempel idéburna S:t Lukas, som är ett icke

11 vinstdrivande företag. Det viktigaste är dock inte företagsformen, utan företagets värdegrund, vilken påverkar drivkraften i företagandet och därmed även personalens förhållningssätt till vårdtagarna. Dålig vård kan alla företag åstadkomma, men de idéburna organisationerna har större möjlighet att ge riktigt bra vård utifrån kundens behov. Lars Pettersson menar att de flesta idéburna företag har en diger lista i sin värdegrundsbeskrivning över vad man vill åstadkomma, och den ligger till grund för verksamheten. För de anställda utgör värdegrunden en viktig drivkraft i arbetet. Vårdtagaren anger ofta dessa extra kvalitéer som viktiga för att uppleva god hälsa, samtidigt som de ges litet, eller obefintligt, utrymme vid upphandlingar. Det katolska äldreboendet Josephinahemmet, som är en av våra medlemmar, är ett bra exempel. Förutom professionell omvårdnad så beskriver de boende på Josephinahemmet att aktiviteterna i församlingen och alla möten med människor som kommer på besök, är den kvalité som betyder mest för dem. Om det hade värderats högre skulle Josephinahemmet och andra liknande vårdgivare ha det lättare vid upphandlingar, tror Lars Pettersson. Han uppmanar idéburna företag och organisationer att bättre redovisa sina utvärderingsformer för omsorgskvalitet för att därmed påverka kommunernas framtida upphandlingar, annars riskerar företag som Triton att fortsätta vinna upphandlingar där man i huvudsak tar hänsyn till den medicinska vården och inte värdesätter andra friskfaktorer. Konsumentens val av vårdgivare har väldigt stor betydelse för utvecklingen av den framtida vården. Kommuner och landsting bör också ta sig en funderare över om de kan upphandla på ett annat sätt som tar större hänsyn till vårdtagarens syn på vad som är god vård. Det skulle skapa en större trygghet för oss som är eller kommer att vara patienter i framtiden Vad är Famna? Famna består av ideella- och ekonomiska föreningar, stiftelser och not-for-profit-bolag. Famna producerade under 2011 vård och omsorg på uppdrag av staten, kommuner och landsting, för cirka 3.3 miljarder, med cirka anställda. Verksamheterna drivs som idéburet och socialt företagande och sätter den sociala nyttan före ekonomiska mål. De återinvesterar vinster och överskott och tillhandahåller vård och social omsorg varje dag, dygnet runt under hela året. De idéburna företagen inom Famna driver bland annat äldreboenden, vårdcentraler, psykoterapeutiska mottagningar, högspecialiserad hälso- och sjukvård, boende och stöd till utsatta grupper. S:t Lukas är medlem i Famna Ökad tillväxt inom idéburen verksamhet Famna presenterar för tredje året i rad sin tillväxtrapport, som visar att medlemsorganisationerna sakta men stadigt ökar sin omsättning och utökar sin verksamhet. Enligt rapporten är de främsta hindren för fortsatt utveckling av idéburen vård och social omsorg bankernas ovana vid sociala investeringar och kommunernas tillämpning av upphandlingslagarna. Samtidigt ökar kommunernas intresse för företag som sätter verksamheterna först och som återinvesterar sina överskott. Mot bakgrund av diskussionerna om äldreomsorgen i landet, visar den här rapporten ännu en gång att det är fullt möjligt att bedriva professionell vård och social omsorg där hela vinsten återinvesteras i verksamheten, säger Lars Pettersson, generalsekreterare i Famna Slumpmässig godhet gott nog Pay it forward-rörelsen har funnits länge, precis som Random act of kindness: två världsomspännande rörelser som stimulerar människor att göra goda gärningar, utan att begära något i gengäld (vilket är grunden för en god gärning). Svenska företaget Trendgruppens omvärldsanalytiker spådde att det under 2012 skulle bli trendigt att göra goda gärningar... och vips: Projektet Fredsuppdraget.se startade på nätet. På fredsuppdragsbloggen kommer nya uppmaningar varje dag som, om man utför dem, leder till positiv utveckling. Tanken är att människor som mår bra sällan gör onda gärningar mot andra. Läs om dagens uppdrag på fredsuppdraget.wordpress.com/ 20-pluskris kan leda till ångest I 25-års åldern upplever en del ungdomar en kvartalslivskris de känner sig missnöjda med sin situation och har en längtan bort, men vet inte till vad. Många som upplever 20 -pluskrisen har redan en bra utbildning, goda förmågor och därmed många valmöjligheter. Känslan handlar om obeslutsamhet och kan leda till oro och ångest över bortkastad tid. För högpresterande ungdomar, som vill välja rätt och göra karriär, kan krisen bli längre och värre. Med högt självförtroende och låg självkänsla är det lätt att ställa frågan: Vad är det för fel på mig som inte kan välja fort och rätt? 11

12 Landet Runt S:t Lukas 33 föreningar och 40 mottagningar erbjuder program med bland annat föredrag, biokvällar och samtal. Gå gärna in på vår hemsida och leta efter just din S:t Lukas mottagning och förening under menyn Välj din närmaste mottagning. Här nedan kan du se några exempel på vad som erbjuds landet runt. Kontakta gärna din lokala mottagning och förening, eller läs igenom det lokala programbladet, ändringar i programmet kan ske. S:t Lukas Mälaröarna-Västerort 8 mars Årsmöte, Föredrag Att sätta gränser ett villkor för växande Bengt Grandelius. Plats: S:t Lukas lokaler. Göteborg 22 mars kl En målning om välkomnandet av inspiration Konstnären, föreläsaren, författaren m.m. Klas Parknäs berättar om en målning med titeln Vi har minnet av ett minne och en väg tillbaka. Plats: Betlehemskyrkan, Vasagatan 28. Lund 11 april kl Väninnorna och jag Åsa Moberg, författare. Plats: Sensus, Studentgatan. Nordvästra Skåne 8 mars Årsmöte, Föredrag Från näringslivstopp till bönegård på Österlen. Katarina Byström, fil. dr 19 april kl Kärlek och stålull att växa upp med en utvecklingsstörd mamma. Lisbeth Pipping, författare, föreläsare och forskare Plats: Rebbelberga Församlingshem, Ängelholm. 12

13 Nätverksträff för själavårdare Umeå Erbjuder varje månad under våren filmvisning med efterföljande samtal. Mer information om dagar och tider finns på hemsidan. Du kan också kontakta S:t Lukas i Umeå genom att mejla till gunnel@mariehem.net. Plats: Maria kyrka. Västerås 10 maj kl Kriser och trauman hos barn Föredrag av Elisabeth Cleve Leg psykolog, leg psykoterapeut. Plats: Kyrkbacksgården Västerås. Kristianstad 28 mars kl Årsmöte och 30-årsjubileum med förtäring därefter Duo Visa, Marie och Lasse Berg sjunger och berättar över temat Kropp och själ. Plats: Östermalmskyrkan, Lasarettsboulevarden 6 Fri entré, icke medlemmar betalar 50:- för maten. S:t Lukas själavårdsinsitut inbjuder till årets nätverksträff för själavårdare den 18 april i Stockholm. Själavård och andlig vägledning - vad är skillnaden? En dag om andlig vägledning i ignatiansk anda med Eva Sjödén, präst i Härnösands stift. Medverkar gör också Cecilia Wadstein, Sara Jakobsson Grip - präster och själavårdslärare Pastoralinstitutet Uppsala och Michelle Mope Andersson, S:t Eugenia kyrka Stockholm. Anmälan: anne.magnusson@sanktlukas.se Sjuhärad 14 mars kl Förluster om livsomställning och olika slags sorger Barbro Lennéer-Axelson, leg. psykoterapeut och universitetslektor i psykologi, Göteborgs universitet. Plats: Borås, Blå Rummet, Sturegården, Sturegatan april kl Ack detta vemod njutning eller olust Rolf Nordblom, Leg. läkare, S:t Lukasterapeut och f.d. direktor Samariterhemmet i Uppsala. Kalmar 14 feb kl Lars Frick, fd kommunchef, svarar på frågor om livet, döden, arbetet, kärleken, musiken och poesin. Utfrågare Reiner Fölster, styrelseledamot och Lillemor Högerås, leg psykoterapeut, S:t Lukas i Kalmar län Plats: Folkets Hus i Borgholm. S:t Lukas själavårdsinstitut erbjuder Själavård till vardags - kurs över 4 helger med start i maj - för dig som är ideell eller anställd i samfund/kyrka och möter själavårdsbehov. Anmälan nu! Fortbildning i Enskild själavård - start ht Se www. sanktlukas.se/utbildning eller ring Kontakt: Anne Magnusson Verksamhetschef S:t Lukas mottagning i Järfälla

14 Dietrich och Maria De lyssnade efter livets grundmelodi i sina hjärtan Text: Lena Bergquist Ylva Eggehorn har länge varit intresserad av den tyska pastorn och befrielseteologen Dietrich Bonhoeffer. År 2004 skrev hon boken Att ta ansvar för Gud, som handlar om Dietrich Bonhoeffer och judinnan Etty Hillesums tankar om tro och liv i ett krigshärjat Europa. För ett par år sedan fick Ylva Eggehorn tag på en ny källa att ösa ur - en tysk dokumentation som innehöll brevväxlingen mellan teologen Dietrich Bonhoeffer och hans trolovade Maria von Wedemeyer. Breven offentliggjordes först år 1992, nästan femtio år efter det att brevväxlingen ägde rum, innan dess var det få som visste att de existerade. Maria von Wedemeyer dog 1977 och hade då gett sin syster möjlighet att publicera breven efter hennes död, berättar Ylva Eggehorn. Dokumentationen innehåller brevväxlingen mellan Dietrich Bonhoeffer, under tiden han sitter fängslad i Berlin, och hans stora kärlek, den unga Maria von Wedemeyer, som bodde hemma hos sina föräldrar i Pätzig på den pommerska landsbygden. Dietrich och Maria träffas några få gånger år under 1942 och 1943, innan Dietrich fängslas på grund av sitt motstånd mot Hitler. Maria besöker Dietrich i fängelset i Berlin, övrig kontakt sker genom de brev som de sänder till varandra ända fram till krigsslutet då Dietrich avrättas genom hängning i koncentrationslägret Flossenburg. Vad är det då i kärleksbreven som engagerar läsaren, trots att det gått nästan sjuttio år efter att de skrevs? Breven tar upp allmänna existentiella frågor och är samtidigt bundna till sin samtid, ett Europa i krig. Jag fascineras främst av deras tålamod och uthållighet samt den längtan och saknad som de lever med i flera år. Breven beskriver en förbehållslös kärlek och de uttrycker båda två en djup förvåning över att kärleken inte tar slut på grund av dessa hårda förhållanden. Tacksamheten över kärleken är inte svår att förstå, det mesta runt omkring dem andas krig, förstörelse, våld och svåra förluster. Ylva Eggehorn är övertygad om att de hämtar kraften ur sin tro, den förbehållslösa kärleken känner de igen. Som relief till deras sätt att förhålla sig till kärleken tar hon vår egen tidsanda som präglas av omedelbar behovstillfredsställelse, höga krav och en inte alltid lika förbehållslös kärlek som Dietrich och Maria gav varandra. Jag tror att många lever med en stor skam över att de inte kan leva upp till idealbilden av hur en människa ska vara och se ut. Det leder utan undantag till ett misslyckande och en känsla av skam. Man kan undra vart kroppen och det kroppsliga tog vägen i dagens samhälle, jag känner då inte igen min egen spegelbild i de bilder jag ser omkring mig. För att kunna identifiera sig med dessa ideal måste man vanställa sig med hjälp av operationer, säger Ylva Eggehorn. 14

15 Ylva Eggehorn har också skrivit Duvan och lejonet om 400-talsteologen Augustinus, samt Att ta ansvar för Gud Om hängivenhet som motstånd om judinnan Etty Hillesum och Dietrich Bonhoeffer. Hon har även översatt Efterföljelse om Dietrich Bonhoeffers liv Vinn en bok för vårläsning! Utlottning av tre böcker för värmande vårläsning Älskade Dietrich, käraste Maria. Skicka ett vykort till S:t Lukas, Box Stockholm. Tre vinnare dras den 3 april av direktor Anders Persson. Foto: Cordia Hon menar att vi, precis som Dietrich och Maria kände igen den villkorslösa kärleken genom sin tro, skulle kunna känna igen den villkorslösa acceptansen av våra kroppar genom den befrielseteologi som Bonhoeffer står för: det jordiska och det mänskliga förs samman med det gudomliga i det att Gud låter sig födas in i världen med hjälp av en vanlig kvinnas kropp. Bonhoeffers teologi integrerar himmel och jord och uttrycks i kärleken till Gud och kärleken till Maria. Jag är djupt fascinerad av Marias livsväg. Hon föddes på den pommerska landsbygden i mitten av 20-talet, det enda ämne hon riktigt brann för var matematik, något som familjen inte riktigt kunde förstå. Dietrich stöttade henne och ansåg att hon skulle följa sin längtan, vilket hon också gjorde efter krigsslutet. Maria flyttade till USA och studerade matematik. Hon blev med åren expert på mikroprogrammering och språkanalys. Hon är en av dem som har arbetat fram den kommunikationsteknik som vi har i dag. På ett sätt kan man säga att hon, precis som Dietrich, arbetade hela livet för att överbrygga klyftor mellan människor, berättar Ylva Eggehorn. Både Dietrich och Maria följde sin Cantus firmus de lyssnade efter livets grundmelodi i sina hjärtan. Dietrich Bonhoeffer utryckte sig så här: Detta kallar jag att leva här och nu, nämligen i fullheten av uppgifter, frågor, framgångar och motgångar, erfarenheter och rådvillhet. Då kastar man sig i famnen på Gud 15

16 Medlemmen Den tidiga S:t Lukasstiftelsen stiftelsen bytte namn 1940 präglades av Paulis idéer. Hon ivrade särskilt för att förverkliga en stilla, avskild plats där sjuka människor skulle ges möjlighet att återvinna kroppslig och själslig hälsa genom bönens och den inre förnyelsens kraft. Gästhemmet i Stenvillan vid Semesterhemmet Borgen, invid Edsviken i Danderyd, blev också stiftelsens avgjort viktigaste verksamhet under de första åren, även om driften måste avbrytas i början av år S:t Lukas historia berättar om framtiden Text: Magnus Myrberg, Filosofie kandidat och teologie studerande Sentensen Känn dig själv fanns att läsa på Apollons tempel i antikens Delfi. En klassisk livsvisdom som även är giltig inom kristen själavård och psykodynamisk terapi. Men att känna sig själv och sin historia är viktigt även för en organisation. Bilden av det som har varit, det som har fört oss till den punkt där vi är idag, är beroende av vilka frågor vi ställer till det förgångna. Minnet sviker lätt och spåren av det som passerat är vanligen fragmentariska. Och när vi blickar bakåt gör vi det med perspektiv från nutiden, inte med dåtidens ögon. Det förflutna är sällan vad det en gång var, något som både psykoterapisamtal och historisk forskning kan bidra till att avslöja. 16 S:t Lukasstiftelsens tidiga historia har ofta tecknats med metodistpastorn Göte Bergsten ( ) som nav. Men stiftelsens tillkomst var långtifrån en mans verk, något som har tydliggjorts genom ett par uppsatser undertecknad har författat. Central var också en krets kristna läkare, där bland andra den i Oxfordgrupprörelsen aktive kirurgiprofessorn Knut Harald Giertz ( ) ingick. Fast den mest pådrivande vid bildandet av Stiftelsen Stillhet och Kraft år 1939 var nog ändå författarinnan och socialarbetaren Ebba Pauli ( ). Foto: Privat Mer bestående blev Paulis initiativ till de förbönsgrupper kallade bärarlag efter berättelsen om hur fyra män bär en lam man till Jesus i Mark 2:1-12 som var embryot till stiftelsens lokala föreningar. Ett pionjärarbete som utgör en del av fundamentet till den riksomfattande organisation S:t Lukas är idag. En förbönens och den lilla bärande gemenskapens ihärdiga låga som kanske inte alltid fått och får den uppmärksamhet den förtjänar. Lägg till detta att Pauli, genom sitt författarskap och sin flitiga korrespondens med sjuka människor, var en driven kommunikatör för stiftelsens idéer och verksamhet. Att känna sig själv och sin historia, att vara självmedveten i ordets mest positiva bemärkelse, är viktigt både för en person och för en organisation. För även om varje förgånget nu i en mening är unikt och varken går att återskapa eller upprepa, så ger kunskaper om det förflutna tillgång till förnyade och fördjupade resurser i en föränderlig samtid och inför en okänd framtid. Genom att återvända till rötterna med nya och oväntade frågeställningar kan en persons eller organisations utvecklingsväg tydliggöras. Något som kan bidra till vitalitet och kallelsemedvetenhet. Eller som Ebba Pauli en aning uppfordrande uttryckt det: Stark ström går med egna vågor genom havet. Vi skola ha egna vågor.

17 Utevistelse i natur aktiverar kroppens lugn- och ro-system Svenska studier visar att utevistelse i natur aktiverar kroppens lugn- och ro-system, vilket sänker stresshormonnivåerna i kroppen. Återkommande naturvistelser aktiverar kroppens självläkande förmåga och minskar risken för både psykiskt och fysiskt dåligt mående. Den bästa effekten har en rik lövskog där vattnet porlar och fåglarna kvittrar, visar en stor svensk studie. Till och med bilder på en grönskande lövskog gör att vi mår bättre. Doktoranden och med. dr. Matilda Annerstedt, Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp har sammanställt forskning som pågått mellan 1999 och I studien deltog stressade människor som fick återhämta sig i virtuell skogsmiljö. De personer som visuellt upplevde lövskog och samtidigt lyssnade till porlande vatten och fågelkvitter, minskade risken att utveckla mental ohälsa. Samma samband hittades inte hos personer som vistades i barrskog. Annerstedts forskningsresultat kan förändra sättet att arbeta inom stadsplanering, medicinsk vård samt inom förebyggande hälsovård Bergslagsnaturen i Finnåker, mellan Kolsva och Lindesberg, erbjuder både lövskog, fåglar och porlande vatten. Det är med andra ord en läkande miljö, enligt forskaren Matilda Annerstedt, SLU. Bild från Finnåkers kursgård Foto: Orvar Homann Känsliga mobiler finns redan Forskare vid Madrids universitet arbetar med att integrera teknik i mobiltelefoner som känner av ägarens känslor utifrån röstläget. Annan känslostyrd mobilteknik finns redan, telefoner med sensorer som känner av om vi är stressade eller arga genom att avläsa pulsen och hur vi svettas. Mobilen signalerar till oss att allt inte står rätt till och kan visa oss våra värden. Mobilerna kan också uttrycka vårt tillstånd i sms som skickas. Stockholms universitet bedriver forskning kring känslostyrd mobilteknik inom forskningscentret Mobil life 17

18 Gunnar Bohman, lektor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet leg psykolog och leg psykoterapeut, deltog i sammanställningen av metastudierna kring den psykodynamiska terapins positiva effekter som sändes till Socialstyrelsen Effektstyrka - bättre mått på psykoterapeutisk metod Text: Lena Bergquist Foto: Orasis foto/må Elva svenska forskare inom psykologiområdet skickade 2009 ett omfattande remissvar till Socialstyrelsen. Innehållet i studien beskrev de senaste tio årens evidensbaserade forskning kring psykodynamisk terapi. Sammanställningen visade att både psykodynamisk terapi (PDT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) uppfyller kraven på evidensbaserad behandling när det gäller depression, ångest och personlighetsstörning. Tack vare forskarnas remissvar reviderade Socialstyrelsen sina gamla rekommendationer till landstingen, som tidigare bara stavades KBT. De landsting som i dag endast upphandlar KBT till sina patienter, går emot de nya riktlinjerna från Socialstyrelsen som sedan några år rekommenderar ett bredare utbud av evidensbaserade behandlingsmodeller, berättar Gunnar Bohman, lektor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och leg psykoterapeut. Anledningen till att forskarna bestämde sig för att sammanställa de senaste resultaten kring PDT, var att Socialstyrelsen i sina riktlinjer hänvisade till de fåtal studier om PDT:s effekter som gjordes på 90-talet. När vi insåg att Socialstyrelsen inte hade tagit del av den forskning som gjorts under 2000-talet, bestämde vi oss för att sammanställa den stora mängd studier, både experimentella och naturalistiska, som publicerats under de senaste åren. Vårt remissvar gav viss effekt. I de rekommendationer som Socialstyrelsen numera ger till landstingen har PDT getts en ökad prioritet vilket innebär att sjukvården bör erbjuda samtliga tre terapiformer, KBT, IPT, PDT vid diagnosen depression. Vi är dock inte riktigt nöjda med det resultatet. Forskningen visar istället att KBT och PDT, vid direkta jämförelser, har samma 18

19 effekt för en rad olika diagnoser, förutom vid depression, också vid ångest, vid personlighetsstörningar och vid olika former av samsjuklighet dem emellan. Det stora problemet, anser Gunnar Bohman, är att värderingsmetoden som ligger till grund för evidensstyrka är tagen direkt från läkemedelsstudier av till exempel psykofarmaka. Det innebär att man måste använda randomiserade studier med kontrollgrupp även när man forskar kring psykoterapeutiska behandlingars effekter, trots att metoden inte liknar tablettbehandling. Det är svårt att genomföra farmakologisk forskning på psykoterapi, speciellt när psykoterapi handlar om individanpassade behandlingar, i huvudsak riktade mot olika typer av komplex problematik. Vem vill vara i en kontrollgrupp som utsätts för en psykoterapeutisk placebobehandling i två år, frågar sig Gunnar Bohman. Han berättar vidare att en metod med hög evidensstyrka enbart säger att det finns många studier gjorda. Sådana metoder kan samtidigt ha relativt blygsamma och enbart kortsiktiga effekter. Dessutom kräver evidensstyrka att enbart studier som gjorts på rena diagnoser räknas, när de flesta patienter istället har flera diagnoser samtidigt och en komplex problematik. Han tar ett enkelt exempel på hur man kan komma fram till en metods evidensstyrka: Någon delar ut en rolig broschyr till en slumpvis utvald grupp patienter, samtidigt delas det ut ett tomt papper till en kontrollgrupp. Efter det mäter man hur positiva människorna i grupperna känner sig. De som fick den roliga broschyren kommer antagligen i högre grad att känna sig positiva än de som fick ett tomt papper. Gör man många studier av detta resultat så får metoden med den roliga broschyren en hög evidensstyrka. Att effekten sedan är övergående och saknar relevans märks inte. Det som Bohman är kritisk till är att man därmed blandar samman evidensstyrka och effektstyrka. Socialstyrelsen har under de senaste åren börjat acceptera mer av naturalistiska studier, vilket vi välkomnar. Det innebär att man också beaktar forskning som handlar om verkliga patienter och verkliga terapier samt resultat som följs upp över längre tid. Självfallet borde riktlinjer för psykoterapi vara baserade på all tillgänglig forskning. Så är det i många andra länder, som i Tyskland och i våra nordiska grannländer. Vårt mål med remissyttrandet 2009 var att Socialstyrelsen skulle ha korrekt underlag för sina riktlinjer som ligger till grund för landstingens upphandlingar. Vi ville också ge patienterna tillgång till en mångfald av psykoterapeutiska metoder, vilket vi glädjande nog verkar vara på väg mot nu i de flesta landsting PDT- Psykodynamisk psykoterapi KBT- Kognitiv beteendeterapi ITP- Intrapersonell psykoterapi Läs mer om psykodynamisk forskning på hemsidan S:t Lukas i Västerås överprövade Landstingets beslut patienter fick möjlighet att fortsätta sina behandlingar under våren Text: Lena Bergquist Astrid Rindbäck verksamhetschef S:t Lukas Västerås Västmanlands läns landstings upphandling för 2012 och 2013 vände sig enbart till de psykoterapeuter som har KBT-utbildning, även psykoterapeuter med psykodynamisk grundutbildning och påbyggnadsutbildning i KBT uteslöts ur upphandlingen. Upphandlingen innebar att ett flertal patienter inte fick möjlighet att slutföra sin psykoterapeutiska behandling som de påbörjat under S:t Lukas i Västerås sammankallade därför till ett protestmöte där flera berörda leg psykoterapeuter bestämde sig för att överpröva upphandlingen. Man ansåg inte att det var förenligt med hälsooch sjukvårdslagen att det under flera års tid endast skulle finnas en psykoterapeutisk behandlingsform inom Västmanlands läns landsting. Överprövningen resulterade i att landstingets beslut sköts upp i tre månader, vilket i sin tur har lett till att patienterna kan slutföra sina behandlingar hos S:t Lukas i Västerås under våren. För mer information, kontakta astrid.rindback@sanktlukas.se 19

20 ISTDP ISTDP - Ny kraftfull korttidsterapi under lupp Text: Lena Bergquist Björn Elwin är psykoanalytiker och prefekt för S:t Lukas utbildningsinstitut på Ersta Sköndals högskola. Han har under de senaste tre åren gått en vidareutbildning i en relativt ny form av psykodynamisk korttidsterapi som kallas för ISTDP - Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy. Under våren påbörjar två nya grupper sin utbildning i ISTDP på S:t Lukas utbildningsinstitut den här gången kommer forskarna att sätta både student och patient under lupp. Traditionell psykodynamisk psykoterapi är bra för människor som har behov av en lång terapi med frekventa möten, men det är få som har råd med en sådan behandling i dag. Jag sökte därför efter ett alternativ som skulle kunna ge samma goda resultat. Jag hittade ISTDP, en psykoanalytisk korttidsterapi som utvecklats i Canada. Den forskning som bedrivits i Canada av Allan Abass har visat på fantastiska resultat, säger Björn Elwin. Han lyckades 2008 få frontpersonen inom metoden, psykologen Patricia Coughlin, till Sverige. Hennes föredrag kring ISTDP resulterade i att flera psykoterapeuter önskade gå den treåriga vidareutbildningen i Sverige. S:t Lukas utbildningsinstitut fick möjlighet att starta en utbildning i ISTDP för elva studenter, varav jag var en av dem. Vi blev färdiga i december 2011 och är mycket nöjda med utbildningen, berättar Björn Elwin. Björn Elwin är psykoanalytiker och prefekt på S:t Lukas utbildningsinstitut. ISTDP har sin metodiska grund i psykoanalytisk och psykodynamisk teori och metod. Grundstenarna är det omedvetna, anknytningsteorier och Freuds sätt att se på ångest som ett resultat av bortträngda känslor. Metoden innebär täta interventioner tolkningar och utmanar patienten på ett intensivt sätt. Terapeuten fokuserar på hur patientens ångest tar sig uttryck kroppsligt, det är det som avgör hur psykoterapeuten går vidare med interventioner och behandling. Vi börjar alltid en terapi med ett tretimmarsmöte där man i princip startar en intrapsykisk kris som lyfter upp patientens affekter till ytan. Patienten får på det sättet direktkontakt med det omedvetna, sedan länge bortträngda, minnen. Metoden passar väldigt bra för patienter som stängt av kontakten med sina känslor av olika skäl. De kan till exempel uppleva att de har problem i nära relationer eller med sociala interaktioner på sin arbetsplats. För vissa patienter räcker faktiskt tre timmar för att de ska kunna gå vidare i livet, berättar Björn. Till våren startar två nya grupper sin utbildning i metoden och man kommer då att forska både kring hur utbildningen påverkar studenterna och hur metoden påverkar patienterna. Alla terapier spelas in på video, vilket underlättar för både handledare och forskare inom projektet. Vi är tre forskare inom det här projektet, det är jag själv, professor emeritus i psykologi Rolf Sandell, tidigare Lindköpings högskola, och docenten i psykologi på psykologiska institutionen, Stockholms Universitet, Marie-Louise Ögren. Vi räknar med att våra forskningsresultat ska vara klara 2015, då hoppas vi förstås att vi har resultat som visar på hög evidens. Björn Elwin är övertygad om att forskningen kommer att visa på mycket goda resultat. Jag har haft flera patienter och vet vilka dramatiska förändringar metoden kan bidra till. En av de patienter jag hade under utbildningstiden avslutade sin behandling med orden Tack för att jag har fått ett helt nytt liv! Foto: Arkivbild 20