Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand

Transkript

1 Rapport från Inkludera mera-konferens Härnösand Deltagande skolor: Härnösand, Färnebo, Vindeln, Sunderby Denna vecka möts alla skolor i Sverige i konferenser/möten för erfarenhetsbyte kring hur vi kan finna metoder för hur folkhögskolor kan jobba för ett samhälle fritt från rasism och främlingsfientlighet, ett inkluderande samhälle. Rapporten inleds med att beskriva innehållet under dagen och avslutas med reflektioner från mig, Klara och Emmy (deltagarna från Skriv som var med). 1 Goda exempel från skolorna - arbeta med livsberättelser - smf och etablering träffas - i smågrupp, samma grupp varje vecka. Seniorer och etablering träffas också. - vindeln fhsk i Umeå har anställt romer för städ. kolla med dom hur dom gjort? - knytkalaset, fikar tillsammans på torget - allmän kurs ordnade valstugor, översatte till somalier inför valet förra året. (färnebo) - allmän kurs i Färnebo ordnade ett refugee welcome event i stan. det hölls tal mm. - tillvalskurs: mänskliga rättigheter, dök upp som svar på projektet inkludera mera. - internationellt projekt med stöd från Olof Palmes center, - kursen riv alla murar på Färnebo. asylrätt, anti-rasism. Teori och praktik. - barn och vuxenperspektivet på hur det är att bo på ett asylboende - röda korsets spel på flykt, man får pröva på hur det är att vara flykting. 2. Anders från kommunens arbetslivsnämnd - dom köpte in en bok som bjöd in nämnden att se hur det skulle vara om dom blev flyktingar. - I dessa tider är det lättare att få förlåtelse än tillåtelse (en volontär på ett möte dom hade om flyktingmottagande). Tänkvärt citat. I dessa tider är det lättare att få förlåtelse än - stort engagemang lokalt i idrottsklubbar och andra föreningar kring mottagande. - i en by bodde 70 personer, nu kom 180 flyktingar. Utansjö, en gammal bruksort där bruket försvann för ca 20 år sedan. Det har funnits sverigedemokratiska krafter men dom har helt slukats upp av de positiva krafter som varit så starka. kyrka, föreningar. folkets hus var en princip död plats och den har blivit en enorm mötesplats. en social process som har påverkat byn starkt.

2 3. Fem i tolv - rörelsen i Härnösand - Anders berättar om sin väg in i engagemang. (det är ett fint perspektiv, något att göra på skolan? - Fokus aldrig att värva medlemmar. Istället att vara ett närverk med fokus på handling. Opinionbildning, påverkan. Från torget i Härnsösand till EUparlamentet i Bryssel. - skolinformation, seminarier, mötesplatser, kulturaktiviteter. 4. Folkhögskolan i samverkan med lokala aktörer - exempel från skolorna * Sunderby, - Unga örnar, LO, ABF (också deras huvudmännen) och stora delar av civila samhället i norrbotten. I allt dom gör finns mänskliga rättigheter alltid med som ett perspektiv. Det ska alltid vara ryggraden i projekten/eventen. - Allmän kurs ska ha internationell solidaritet som inriktning. - Jobbar med att nu få Inkludera Mera som en integrerad del av hela skolan så att inte projektet slutar när Inkludera Mera slutar. Dom upplever att Inkludera Mera har blivit 2.0 versionen när mänskliga rättigheter har tagit vid och när det skalas upp till att omfatta allt. * Färnebo - språkcafé i samarbete med svenska kyrkan - samarbete med asylboende lokalt

3 - österfärnebo: genomsyrar allt tom ledningen. ingen rektor, endast samordnare och deltagarstyrt. - citatvägg: en yta på en vägg där deltagarna kan skriva upp fina citat. - Fristad - anmäla sin skola till fristadsprojektet - FARR har material om hur man kan förhålla sig till såna flyktingar/deltagare. - asylkommittén i Gävle * Medelfors - ssu, unga örnar, ABF är partners, det är också huvudmannen (arbetarrörelseskola) - Genomfört LO:s utbildning alla kan göra något ute på skolan med alla. en utbildning om att ta diskussionen om främlingsfientlighet på arbetsplatsen. Den är 8 timmar och man kan sen jobba vidare med detta i studiecirkelform. - integrationsråd i kommunen där skolan fått en plats. * Härnösand - projekt som bygger på att alla möts i skolan. - Fem i tolv-föreningen är en viktig aktör för dom. - arbetar mycket för att skolan själv ska vara en tydlig aktör i lokalsamhället Metodhandboken Vad har vi lärt oss? - permamenta projektet på skolan. projektet har påverkat all verksamhet på skolan. - svårt att hitta bra samarbetspartners, dom har inte tid mer långsiktigt och strategiskt. För korta punktinsater går det bra. Bättre att utnyttja samarbetet för det då än att förvänta sig långsiktiga samarbeten. - svårt att deltagarna slutar på årsbasis när man drar igång projektet. men också en otrolig möjlighet och dynamik att det kommer nya hela tiden. vi behöver hitta projekt som tar tillvara den dynamiken istället för att känna oss punkterade när folk slutar och nya kommer. det behöver finnas två trådar varje år: tråden med personalens och skolans utveckling med att jobba med dom här frågorna och tråden med deltagarna som byts ut och ska få börja från början och följa en hel årscykel. - det är mest allmän kurs som har ett ordentligt arbete som genomsyras av detta. hur kan man få specialkurserna lika inblandade? - Mänskliga rättigheter har blivit viktigt på många skolor och har hjälpt till att stabilisera arbetet och gett det en god grund.

4 Reflektioner från resan Mikaela, lärare Utmaningen för oss och alla folkhögskolor i år är lyfta blicken från asyl till struktur, klara av att härbärgera båda perspektiven samtidigt. Vi reagerar spontant med öppna hjärtan och vill bidra till flyktingmottagandet och det ska uppmuntras och stöttas. Tillsammans på skolan/skolorna söker vi fördjupad förståelse kring den rådande situationen. Det som nu sker blir en möjlighet, en öppning till engagemang och en väg in viktiga mer långsiktiga frågor. Samtidigt får vi inte glömma projektets övergripande mål att ta fram metoder som motverkar rasism och det är ett långsiktigt arbete med djupgående konsekvenser för deltagare, skola och samhälle. Annars riskerar vi att vara tillbaka på ruta ett. Vi är hjälpare som räddar akut nöd för dom som är offer, som lider. Men att sedan vara beredda på att delta i vårt samhälle på lika villkor är något helt annat, det kräver ett normkritiskt arbete över tid. Föreläsaren som besökte oss i början av året från Uppsala universitet berättade om barn i 10-årsåldern som beskrev sina upplevelser av vad som är möjligt för dom (som barn med mörk hy) till skillnad från dom vita barnens möjligheter. Det är, som jag ser det, ett uttryck för en långtgående utveckling där strukturell diskriminering och rasism är djupt rotat i upplevelsen av att vara människa. Det är vår utmaning, det är vårt uppdrag, att inte ett enda barn i det här landet ska behöva växa upp med en djupt rotad föreställning av att stå utanför de flesta möjligheter att leva ett gott liv på samma villkor som resten av befolkningen. Det som blev tydligt idag är att Inkludera Mera har gett en skjuts till hela verksamheten på alla skolor. Det blev också tydligt att vi på Jakobsberg kan ta den här frågan mycket längre, vi kan lyfta den i alla kurser, ha kursöverskridande projekt och mycket annat. människor som gör saker tillsammans tenderar att glömma sina fördomar Emmy, deltagare på Skriv Det var inspirerande att få möta elever, lärare och samordnare från andra folkhögskolor som alla är engagerade i det antirasistiska arbetet, och det var energigivande att se hur många som faktiskt är engagerade och delar grundläggande värderingar. Som deltagare bollade vi både enkla konkreta tips att ta med sig och genomföra på den egna skolan, och erfarenheter av ett mer djuplodande arbete för att förändra normer och attityder. Det som främst slagit mig under dagen är vikten av att lyfta blicken från enstaka punktinsatser och hela tiden även ha ett helhetsperspektiv. Flera deltagare delade med sig av sina erfarenheter av att inkludera ett normkritiskt tänkande i all undervisning och att kontinuerligt diskutera integrationsfrågor och koppla dessa till skolarbetet. Det känns

5 spännande att ta med sig detta till Jakobsberg och fundera över hur detta kan implementeras i alla kurser, även specialkurserna. Vikten av långsiktigt arbete blir extra tydlig då de elever som engagerar sig i Inkludera Mera-projektet ofta lämnar skolan efter något enstaka år. Det känns därför viktigt att skolan i sig presenterar en tydlig värdegrund och är måna om att elever och personal på skolan gemensamt diskuterar och pratar om denna. Klara, deltagare på Skriv Det jag tar med mig från dagen är att jag tänker att det är viktigt att använda sig av två parallella spår i folkhögskolan när vi jobbar antirasistiskt. Dels att arbeta med personalutveckling, utbilda personal i frågan som senare kan ta mig sig kunskapen in i klassrummet och föra den vidare i undervisning. Jag anser att det måste finnas någon slags eftertanke och reflektion kring frågan i allt vi arbetar med i klassrummet. Såklart även utanför men där ligger ansvaret till större del på individen men självklart även på skolan. Det folkhögskolan även måste tänka på är att det kommer nya deltagare till skolan varje år. Det är därför viktigt att börja om från början varje läsår. Det är viktigt att ta hand om den nya dynamiken som uppstår. Jag tar även med mig att det är viktigt att väl informera om skolans värdegrund kring rasism, mist lika viktigt som att informera om skolans drog och alkohol policy. Jag anser också att det är viktigt att reflektera över hur vi som folkhögskola kan vara en resurs för andra aktörer i samhället, och hur vi kan samverka tillsammans på olika sätt. En annan sak som inte får glömmas bort är att vi lever i ett samhälle med strukturer, bland annat rasistiska. Vi måste se till oss själva, granska våra val och hur vi agerar. Rasism är inte alltid synligt. Skolan måste informera mer om maktperspektiv och hur en kan tänka kring det. Ta upp ämnen som tillexempel etnocentrism.