Astrid Borg och Anders Borgman i snöväder i Nyfors, Älvsbyn. Astrid och Anders och hunden Kim vid Kolergården, Koler, Piteå kommun.

Transkript

1 Detta dokument samlar tidskriften Parkinson-Informatören utgiven av Svenska Parkinsonstiftelsen under perioden med Anders Borgman som ansvarig utgivare. Astrid Borg och Anders Borgman i snöväder i Nyfors, Älvsbyn. Foto: Olle Rehnström Astrid och Anders och hunden Kim vid Kolergården, Koler, Piteå kommun. Foto: Olle Rehnström

2 P-Info Ny medicin mot depression Nu finns en ny sorts medicin mot depressioner. Läkemedelsverket har godkänt Endronax. Den är den första godkända medicinen av en typ som höjer halten av noradrenalin i hjärnan. Brist på noradrenalin leder till håglöshet, dålig koncentrationsförmåga och svårigheter att känna välbehag. Källa: Medikament Signalsubstansen noradrenalin, släkting till dopamin, har en stor betydelse för parkinsonsjuka. Bl a kopplas den försämrade gångförmågan ihop med denna signalsubstans. I teorin skulle denna typ av antidepressiv medicin kunna ha en dubbelt positiv effekt vid insättande mot depression vid Parkin-sons sjukdom. Det skall bli intressant att följa upp den noggrannare framöver../. Red Gener orsak till mardrömmar Drömmer du ofta mardrömmar är det sannolikt en egenskap du har ärft. Det visar en finsk undersökning av enäggstvillingar. Forskarna upptäckte också ett samband mellan mardrömmar och psykiska sjukdomar. Källa I FORM 15/1998 Tips mot förkylning Förkylning är en infektion som är svår att vaccineras mot. Och de flesta blir inte heller vaccinerade mot influensa. Men du behöver för den skull inte ligga alldeles utslagen p g a sjukdom. Du kan göra en hel del för att hålla snuvan på avstånd. Undvik kyla och drag - om din temperatur sänks med bara ett par grader förbättras betingelserna väsentligt för förkylningsvirus. Stressa inte och håll immunförsvaret i topp. Fyra råd mot vintersnuvan Tvätta händerna ofta. Då får du bort förkylningsvirus som du fått genom att t ex röra vid dörrhandtag. Sov mycket. Det stärker immunförsvaret. Ha det inte för varmt - torr luft irriterar näsans slemhinnor så att det är fritt fram för bakterier. Ät vitlök - det stärker immunförsvaret. Källa: I FORM 13/1998

3 Influensa sätter ned krafterna. Maginfluensa har, dessutom, en för parkinsonsjuka och andra medicinberoende sjuka otrevlig bieffekt - man får problem med att tillgodogöra sig sitt medicinintag. Maginfluensa - vilka alternativ till medicineringssätt finns? Undertecknad som drabbades av en kraftig maginfluensa strax före jul fick anledning att fundera över detta spörsmål. En morgon vid första medicinintaget, omedelbart efter uppstigning, hände följande: Lika fort som medicinen kom ner till magen, lika fort kom den tillbaka samma väg tillsammans med övrigt maginnehåll. Varje försök att med eller utan vatten ta medicinen misslyckades kapitalt. För säkerhets skull såg kroppen till att tömma tarmarna på sitt innehåll lika effektiv. Kraftigt försämrade parkinson-symptom Fram emot kl 10.00, ca fyra timmar efter uppstigandet, började en för mig känd parkinsonpro-blematik göra sig påmind - muskelvärk. En allmän kraftlöshet inträffade av sådan dignitet att något som helst alternativ till sängliggande ej förelåg. Varje försök att ta medicin var lönlöst. Enbart vatten var lika fruktlöst. Hjärnkapaciteten försämras när man inte får sin medicin. Det blir en kamp bara att försöka tänka. I takt med att muskelvärken öka-de sjönk man in i ett drömliknan-de tillstånd där jag fokuserade på två saker; utan vätska orkar man inget - utan Pravidel kommer muskelvärken att öka ytterligare med muskelkramper i sin förlängning (det parkinsonsymptom jag tycker mest illa om). Bristen på Madopark orsakade en stelhet i kroppen - vilket sannolikt bidrog till den ökade muskelvärken. Märkligt nog ökade inte mina skakningar. Vätska är viktigt Vid maginfluensa sitter det i min hjärna en regel som säger att man måste ta in vätska - annars torkar man ut. Vad att göra, när varje försök till intag av vatten effektivt slogs tillbaka? Vid lunchtid gick min hustru ut och köpte två stycken 1,5-liters Coca-Cola flaskor. Vid hemkomst fylldes ett glas upp för att stå och låta kolsyran minska. Första försöket med en munfull avslagen Coca-Cola orsakade ett kraftigt illamående, men stannade kvar. Kraftlösheten var enorm. Det var med yttersta svårighet jag orkade resa mig upp på ena armen, hålla runt glaset och ta en munfull av den avslagna drycken. Ansträngningen orsakade formliga svettattacker; på bröstet, på ryggen, i armhålorna och i ansiktet med dito hörande skakningar i höger arm och ben. Dess emellan kom frysattacker. Fram emot fyra på eftermiddagen var ca en liter Coca-Cola inmun-digad och ett nytt fruktlöst försök medmedicin gjordes. Man fick en känsla av att magen bara hade väntat på att få demonstrera sin suveränitet. Ett nytt försök med en halv Madopark Quick mite upplöst i Coca-Cola gjordes en timma senare.

4 Det lyckades. Muskelkramperna uteblev I normala fall innebär ett c:a fyra timmars uteblivet intag av Pravidel ofelbart en smärtsam muskelkramp; först kommer höger vad sedan höger underarm. Bortsett från anmärkningsvärda muskelsmärtor, i hela kroppen, upptog rädslan för ovan nämnda kramper mycket av mina tankar. De uppstod aldrig! Har efteråt provat att hoppa över Pravidel, vilket inte går. Man kan fundera på innehållet i Coca-Cola och vad som händer med ett samtidigt intag av L-dopa. En halv upplöst Madopark Quick mite varannan timme följde sedan hela dagen och vid varje tillfälle som jag vaknade på natten. Magen protesterade mot kraftigare dos eller oftare intag. Andra dagen Fortfarande svag som en kattunge låg jag oförmögen att röra mig hela dag två. Intag varannan timme av Quick mite och nu även en halv Pravidel varannan timme hade inte någon som helst inverkan på allmäntillståndet. Hela dagen förflöt som i ett töcken - man fanns där men ändå inte på något sätt. Vid varje toalettbehov startade ett krig mellan protesterande stela muskler och sunda förnuftet som sade att vissa saker gör man bara inte i en soffa. Dag tre Muskelvärken var ett besvärligt kapitel. Jag hade noterat att den tillfälligtvis minskade när jag gick till toaletten. Satte som ett mål att gå runt 10 varv i lägenheten så många gånger som möjligt under dagen. Vid första försöket, under mycket stark hyper-ventilation (kraftiga in- och utandningar) för att komma över muskelvärken, passerades 10 varv och vid 17 var T-shirten genomsur av svett. Tvättlapp och på med en ny T- shirt. Två effekter kunde förmärkas - mindre smärta och mjukare muskler. Priset blev en timmes total kraftlöshet. Dagen fortsatte enligt det inslagna konceptet och en gradvis återhämtning kunde förmärkas. Det tog en vecka att bli något så när i form igen. Slutkommentar Det var för mig personligen en mycket nyttig erfarenhet som gav en påminnelse om hur det var innan vi fick våra moderna mediciner. Det gav också upphov till ett antal praktiska frågeställningar. 1. Hur skall vi säkerställa ett intag av L-dopamedicin och andra komplementmediciner under sådana här omständigheter? Frågeställningen bör tas

5 mycket seriöst. Är det realistiskt att tänka sig en sond via näsa eller mun som passerar genom magsäck- en ut i tolvfingertarmen? 2. Hur skall kunskapen om detta komma ut till våra läkare. Min bedömning är att inte alla förstår vilka konsekvenserna blir när L-dopatillförseln upphör. Generellt kan man säga att så fort magen tolererar någon form av födointag i samband med maginfluensa - börja alltid med blåbärssoppa. Har man inte Madopark Quick mite tillgängligt kan man krossa vanlig eller depot L-dopa alternativt tömma ur en depotkapsel i nägon dryck. Det viktiga är att få i sig L-dopamedicinen - inte hur man tar in den! Anhörig bäst vid dödsprocess Slutskedet. De anhöriga som haft god kontakt med vårdpersonal och varit väl insatta i den döendes behov av omsorg, klarar processen och sorgearbetet bättre än andra. Det framkom i Birgitta Anderheds doktorsavhandling om anhörigas delaktighet i vården av döende, som hon försvarade vid Uppsala universitet i oktober. Många sjuka vårdas i hemmet idag. En oinformerad anhörig som får hem en svårt sjuk kan hamna i en svår situation, med frågor om omsorgen av den sjuke, t ex smärtlindring och mathållning, men också frågor om hur man kan stödja den sjuke att leva som denne vill sista tiden i livet. Detsamma gäller om den döendes sjukdom får ett snabbt förlopp. En överraskning i undersökningen av patienter var att 33 av 67 patienter hade ett förlopp inom tre månader mellan cancerdiagnos och död. Avhandlingen ingår i ett större projekt Omsorg i livets slutskede som leds av doktor Britt-Marie Ternestedt. Ytterligare information fås från Högskolan i Örebro på telefon Källa: HÄLSA Nr 1 Jan/99 Artikeln är principiellt intressant så tillvida att många frågeställningar torde vara tillämpbara på vård av parkinsonsjuka i komp-likationsfaser i sjukdomens senare del. Området är känsligt men icke desto mindre en realitet för många vårdande anhöriga. Ett par samtal i veckan till Stiftelsens info-tel, 0200-

6 , handlar om anhörigas problem med dåligt stöd, bristande information, egen utbrändhet etc. Svenska Parkinsonförbundet har inom sina led minst två, parkinsonsjuka, sjuksköterskor med särskild utbildning inom palliativ vård, d v s vård i livets slutskede. Ett projekt med särskild inriktning på ovan nämnda vore väl lämpligt att starta upp år 2000 med../. Red. Varför uppkommer Par-kinsons sjukdom? Kanadensaren André Barbeau presenterade vid det 8:e Internationella symposiet om Parkinsons sjukdom i New York 1985 sina studier rörande omgivningsfaktorer i miljön och och parkin-sonsjukas eventuellt ökade genetiska känslighet mot dessa faktorer. Han anses allmänt som pionjär inom denna del av parkinson-forskningen och har påvisat större inslag av Parkinsons sjukdom bland människor som varit verksamma inom bl a kemisk-, petrolium- och plastindustri. I ett stort antal studier, från hela världen, har man funnit ett större inslag av Parkinsons sjukdom inom jordbruksbefolkning på landsbygden. Från Israel redovisas i Can J. Neurol. Sci. 1998;25: en studie över ökat inslag av Parkinsons sjukdom hos äldre kibbutzmedlemmar som varit sysselsatta i jordbruket. 317 personer med en ålder över 40 år intervjuades och undersöktes. Av dem valde man ut 95 personer med motorikstörningar, vilka jämfördes med 95 andra personer fördelade på samma ålder, könsfördelning osv. Man fann därvid en stark koppling till motorikstörningar, vilka benämdes preparkinsonsymp-tom, och arbete ute på fältet; speciellt hos de som arbetat med bomull. Sammanfattningen blev att man misstänker ett samband mellan besprutningsgifter (pesticider) och exponeringen av dessa som kibbutzmedlemmarna har utsatts för. En annan studie på samma ämne kommer från Tyskland, närmare bestämt Ruhr-området och presenterades i Neurology 1998;50: Studien är gjord på nio arbetare inom postverket vilka, över en period på upp till 30 år, dagligen varit verksamma med att byta ut och rengöra blysulfatbatterier. De var alla sysselsatta på samma arbetsplats med bristfällig skyddsutrustning. Sju av de f d arbetarna uppvisade parkinsonliknande symptom. Slutsatsen som författarna redovisar är att man, i enlighet med Barbeau s hypotes, spekulerar i om en långvarig exponering för t ex svavelföreningar kan ge upphov till cellförstöring hos genetiskt disponerade individer (personer som av någon anledning har sämre motståndskraft mot en sådan påverkan).

7 Källa: Aktuellt om Parkinsons sjukdom oktober/1998 Utgivare: Roche AB Båda dessa artiklar bidrar, enligt min uppfattning, mycket starkt till att bekräfta vederhäftigheten i Barbeau s hypotes om att omgivningsfaktorer kan vara en bakomliggande faktor till Parkinsons sjukdom. En mycket aktuell fråga blir onekligen: Tar vi hänsyn till detta på våra arbetsplatser?./. Red.

8 P-Info 2/98 B-vitaminer har betydelse för äldres minne Ett svenskt-amerikansk forskarlag har studerat sambandet mellan B- vitaminer och minne hos en grupp friska 80-åringar boende i Stockholm. Det visade sig att de som hade en låg halt av B-vitaminerna B12 och folinsyra i blodet också hade svårare för att komma ihåg saker och ting. Resultaten tyder på att vederbörande i synnerhet hade svårt för att lägga nya saker på minnet. Källa: I FORM 2/1998 Dålig vård, tycker kvinnorna I en jämförelse mellan kvinnor och män med diabetes visade det sig att kvinnorna var mer missnöjda med vården än männen. Kvinnorna hade invändningar mot både bemötandet och det medicinska innehållet, meddelas i Socialdepartementets huvudbetänkande Jämställd vård - olika vård på lika villkor. Utredningen konstaterar att det skulle behövas mer ingående analyser av mötet mellan patient och vårdare. Källa: STING nr 1/98 Sinkat sexliv? För lite zink leder till testosteronbrist hos män, enligt studier i USA som publicerats i bland annat tidskriften Nutrition. Zinkbrist leder till trötthet, sämre immunförsvar och minskad sexlust. Brist på detta ämne kan även leda till sämre fertilitet hos mannen. Så det gäller att se till att han får i sig tillräckligt med spannmålsprodukter, kött, fågel, ost, mjölk och nötter som innehåller rikligt med zink. källa: Må Bra 2/1998 STOPP! Stop walking when talking! (sluta gå när du pratar) är ett engelskt uttryck som man tagit fasta på vid Umeå universitetssjukhus. En studie av hur balansen påverkas med åldern visar att risken att ramla och skada sig hos många är kopplad till förmågan att prata samtidigt som man går. Av 58 äldre som bodde på sjukhem klarade tolv inte av detta.av de tolv ramlade tio så fort de öppnade munnen för att säga något om de samtidigt gick omkring i rummet. Källa: Må Bra 2/1998 Det är ett inte helt ovanligt inslag för parkinsonsjuka med balansproblem. Ta för vana att stanna och stå still när någon ropar en hälsning åt er. Man ramlar lätt om man vrider sig samtidigt som man går. Vid bilkörning gäller regeln; pra-ta inte och kör samtidigt. Man tappar lätt koncentrationen och bilen börjar vandra på vägen från sida till sida../. Red

9 Kunskaperna om demens ökar Här följer ett sammandrag av en artikel av Tord Ajanki från ett föredrag av Arne Gustafson, professor i geriatrisk psykiatri i Lund, på Bättre Livmässan i Malmö i oktober Allt fler demenssjuka Man beräknar att det kommer att finnas omkring demenssjuka om tio år. Anledningen är att fler och fler i befolkningen blir äldre. Vårdkostnaderna för gruppen ligger på ungefär 30 miljarder per år. Olika typer av demens med olika symptom 42 % av de drabbade har Alzhei-mer, vilken är den vanligaste formen av demens. 26% har vaskulära demenser (orsakade av skador i blodkärlen), som beror på hjärninfarkt eller hjärnblödning. 9% har frontallobsdemens (främre delen av hjärnan). Resterande har olika bakgrund såsom tumörer, alkoholism eller Jakob Creutzfeldts sjukdom. Det är viktigt att ställa rätt diagnos eftersom skadan finns på olika ställen i hjärnan och ger upphov till olika symptom. Alzheimer är exempelvis nästan motsatsen till frontallobsdemens. Alzheimer Alzheimer drabbar främst förmågan att känna igen situationer, personer och platser. Det är viktigt att de anhöriga känner till att den sjuka inte känner igen dem, till och med inte känner igen sig själv. Såväl närminnet som fjärrminnet sviktar. Den praktiska förmågan slås ut efter hand, exempelvis konsten att knyta sina skor, att äta med bestick, att skilja på höger och vänster m m. Förmågan att tolka känslor och kroppsspråk fungerar bra hos alzheimersjuka och de har länge kvar sin inlevelseförmåga, sitt intresse för sociala kontakter och ett visst omdöme. Frontallobsdemens Personer med frontallobsdemens tappar snabbare sin inlevelseförmåga, sitt intresse för sociala kontakter och sitt omdöme. De blir exempelvis avvisande, ointresserade, kyliga, bryska och det sviktande omdömet påverkar dem så att de gör saker de aldrig skulle ha gjort tidigare, slåss, snattar och blir oförskämda. De blir ofta också ohämmade, de dricker och äter hejdlöst till exempel. Språket påverkas och i börja märks det genom att samma mening upprepas om och om igen. Till slut blir de helt stumma, men de förstår allt man säger och ser och hör som vanligt. Ofta har de ett oskadat närminne och de praktiska förmågorna kvar. Vaskulära demenser

10 De vaskulära demenserna utvecklas mer olika. Ofta skiftar tillståndet mellan dåliga och bättre perioder. Glömska, desorientering, depression och praktisk oförmåga hör ofta till bilden. I regel tillkommer neurologiska skador som försvårar livet för den drabbade. Utredning krävs för rätt diagnos Det är inte bara för de anhörigas skull det är viktigt att utreda vilken demenstyp patienten har. Det gäller också att kunna utesluta att det inte är någon annan sjukdom; exempelvis depression som ibland kan likna demens. En utredning kostar idag kronor. Väl använda pengar med tanke på att det motsvarar några få vårddagar. Många av de vanliga demenssymptomen kan också framgångsrikt behandlas. Dit hör ångest, misstänksamhet och hallucinationer. Men för att kunna behandla måste ju symptomen vara kända. Den förste som märker att något är på tok i början av en demensutveckling är alltid den sjuke själv. Reaktionerna blir inte oväntat förtvivlan, depression, oro, rastlöshet, irritation och förnekande. Nya mediciner på gång Flera nya läkemedel som bättre än idag inte bara dämpar utan verkligen bromsar demensutvecklingen vid Alzheimers sjukdom är på väg. Källa: Praktikan nr 10/97 En sådan medicin är exempelvis Aricept (donepezil). Det är en acetylkolinhämmare, d v s den förhindrar nedbrytningen av signalsubstansen acetylkolin. Det är en av flera signalsubstanser som personer med Alzheimer har för låga nivåer av. Acetylkolin har betydelse för inlärning, minne och annan intellektuell förmåga och förbättrar funktionen hos de celler som ännu ej förstörts av sjukdomen. Denna typ av läkemedel hjälper många alzheimersjuka, men inte alla. Källa: Forskning & Framsteg 8/97 Ät på rätt sätt 60-åringar som äter flera små måltider istället för tre rejäla mål om dagen kan bränna fett lika bra som en 20-åring visar en ny amerikansk studie. Källa: Må Bra 2/98 Blandade karameller Från Apotekets eget husorgan Ditt Apotek saxar jag följande: 1996 såldes det läkemedel för 20 miljarder kronor. Statens kostnader för läkemed-elsförmånen var 16 miljarder kronor.

11 Läkemedelspriset för läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet fastställs av Rksförsäk-ringsverket. I samband med ordinationerna på etiketterna till medicinerna kan små fel smyga sig in. Vad sägs om följande: För tandbehandling Munnen sköljes 2 gånger dagligen med 10 ml lösning under 1 minut. Tänderna spottas därefter ut. Ögondroppar 1 tablett 3 gånger dagligen för vänster stortå Åt häst För torr mygg, ingnides 1 gång dagligen. Ospecifierat 1 tablett till natten vid övernattning på andra tjänsteställen Ospecifierat 1-2 tabletter till natten, mot kramvärk.

12 P-Info 3/98 Parkinson på internet De som är spansktalande får här en internetadress som kan vara intressant: Fru Ana-Mari del Arco drabbades av Parkinson för sex år sedanoch startade för ett år sedan upp Forum på Internet. Den som önskar kontakta henne på E-post gör det på på spanska eller franska. Man arbetar mot FN, EU, WHO m fl för att förbättra stödet till forskning om PS. Därför anordnar man en konferens i Barcelona den mars med deltagare från USA, Latinamerika och Europa med medlemmar från Forum på Internet. Informationen kommer från Luis E. Campos i Kista; E-post monica.campos@swipnet.se. Det måste vara en anmärkningsvärd kvinna som bara på ett år lyckas skapa ekonomiska förutsättningar för en internationell konferens om PS för spansktalande. Hennes arbete gagnar oss alla och jag önskar henne lycka till i sina ambitioner att påverka myndigheter och organisationer till ökade satsningar på parkinsonforskning../. Red Prostataproblem kan hos vissa avhjälpas med naturmedel Ett manligt problem Hälften av alla män över femtio kommer någon gång under sitt liv att behöva behandling på grund av prostatan. Den här lilla körteln, belägen under urinblåsan, börjar åter växa i medelåldern och när man passerat de femtio kan den ha vuxit sig så stor att den börjar klämma åt urinröret. Besvär både på dagen och natten Har den vuxit sig stor kan det bli svårt att kissa och när man väl kommit igång kan det vara svårt att sluta. Det droppar oavbrutet och det känns obehagligt och ofräscht. Besvären gör det nödvändigt att gå på toaletten flera gånger per natt. Både en själv och ens partner påverkas av vad beträffar såväl nattsömn som sexliv. På dagtid ute i samhället riktas hela tiden ens uppmärksamhet mot närmaste toalett - om det skulle bli nödvändigt. Pumpafrön och dvärgpalm

13 Curbicin, av Läkemedelsverket klassat som naturläkemedel, består av extrakt från pumpa och dvärgpalm. En svensk studie från början av 90- talet tyder på att personer med godartad prostataförstoring kan få lindring med Curbicin, enligt chefsöverläkare Magnus Grabe på Universitetssjukhuset i Malmö. Källa: MåBra 3/98 Det här är ett bearbetat sammandrag från en artikel av Lotti Ragnvaldsson. Min egen erfarenhet är att detta är ett relativt vanligt problem. Hjälpmedelscen-tralen på lasarettet har flera alternativ mot urinläckage, exempelvis uridom med påse på benet m m män i Sverige har problem med inkontinens, så det är inget att skämmas över../. Red Alkohol och Parkinsons sjukdom Brevfrågor Det kommer då och då brev från läsare med speciella frågeställningar som de önskar belysta utifrån vår sjukdom. En läsare från Landskrona vill veta om alkohol inverkar negativt på Parkinsons sjukdom och jag har valt att göra en översiktlig, något fördjupad, artikel. Alkohol och impotens Redan utan alkohol finns inslag av impotens i Parkinsons sjukdom. För flera hundra år sedan kände man till att alkohol ökar lusten men minskar förmågan. Idag vet vi orsaken. Testiklarna som saknar skydd mot alkohol skadas och därmed sjunker produktionen av det manliga köns-hormonet testosteron, vilket behövs för att skapa sexuell lust. Kvinnoproblematik Kvinnor som dricker mycket alkohol riskerar att få störningar i menstruationscykeln, problem med oregelbundna regleringar m m. Det beror på en störning i samspelet mellan äggstockarnas östrogenproduktion och hjärnans reglering av menscykeln. Ett annat problem är att kvinnans mag-tarmslemhinna har en avsevärt bättre förmåga att suga upp alkohol i blodet samt att kvin-nokroppen innehåller mer fett och mindre vatten än mannens. Eftersom alkohol späds ut i vatten blir följden att kvinnan får högre koncentration av alkohol i kroppen; hon blir snabbare och kraftigare berusad. Hur stor mängd alkohol är oskadlig? Forskningen visar att både levern och testiklarna tar skada långt innan man av allmänheten bedöms som alkoholist. Man beräknar att det är oskadligt att konsumera 2 cl starksprit (7 gram) per dygn. Det motsvarar en (1) lättöl. Alla intag över detta riskerar att påverka leverfunktionen.

14 För en man på 70 kg tar det ca en timme att förbränna ovanstånde mängd. Vad händer med oss när vi dricker alkohol? Det första som sker när vi dricker alkohol är att hjärnbarken påverkas så att vi tappar omdömet och tidsmedvetandet, tar ökade risker samt förlorar förmågan att planera. Dricker vi lite till påverkas mel-lanhjärnan (basala ganglierna). Vårt dåliga samvete flyger all världens kos och vi tappar om-vårdnadsförmågan. Det sista stadiet vid kraftig alkol-konsumtion påverkar reptilhjär-nan - den mest primitiva delen i hjärnstammen. Vi är tillbaka på kräldjursstadiet där allt är svart eller vitt, vän eller fiende och det är här som vi kan begå grova våldsbrott. Vilka kopplingar finns mellan alkohol och Parkinsons sjukdom? Att enzymet MAO (Monoamin-oxidas) bryter ner signalsubstan-sen dopamin, känner många till, men att det också reglerar nivån av signalsubstansen serotonin är mindre känt. En låg MAO-nivå innebär en låg serotoninhalt. Hur hög eller låg MAO-halt vi föds med bestämms av våra arvsanlag. Serotonin i låga nivåer förknippar vi med oro, ångest och depression. Men det finns ytterligare en påverkansfaktor; låg serotonin-nivå innebär att man blir mer impulsstyrd och får svårare att kontrollera lustcentrum. Vid alkoholintaget frisätter vi större mängder av signalsubstan-serna dopamin, noradrenalin och adrenalin, vilka alla stimulerar olika lustcentra. Den aktiverande signalsubstansen glutamat hämmas; man blir trögare och den viktigaste hämmande signalsubstansen i vår hjärna; GABA, aktiveras av alkohol. Det är samma receptorer (mottagare) som påverkas av bensodia-zepiner; lugnande läkemedel som Valium, Sobril och Rohypnol. Att ta dessa läkemedel ihop med alkohol är utomordentligt olämpligt - det blir full gas utan broms. Ovan nämnda är viktiga signalsubstanser för parkinsonsjuka. Dopamin har vi dokumenterad brist på, noradrenalin påverkar exempelvis vår gångförmåga. Alkoholen stimulerar vårt lustcentrum med hjälp av bla dopamin, för övrigt samma signalsubstans som aktiveras när vi blir förälskade. Källa: Absolut Alkohol av Ingalill Mosander och Olof Ulwan Som framgår är det samma sig-nalsubstanser som engageras vid Parkinsons sjukdom som vid al-koholintag. Det kan förklara varför många parkinsonsjuka frivilligt väljer att minska sin konsumtion av alkohol - man mår inte bra av det längre och man uppnår inte samma nivå av stimulans längre. I stället för två glas vin till maten väljer man ett glas eller avstår helt.

15 Fysiologiskt innebär ett stort al-koholintag en ökad påfrestning på ett redan hårt ansträngt dopaminsystem. Marginalerna till vad man tål är mindre. Trots att jag själv valt att avstå från alkohol, vill jag inte uttryckligen förbjuda användandet. Om det för någon innebär höjden av livskvalitet att få ta ett glas vin till middagen på fredag kväll - gör det. Ni känner själv er kropp och är vuxna nog att ta ansvar för den../. Red Örtmedel mot Alzheimer Huddinge provar som första sjukhus i Europa ett örtmedel i behandlingen av Alzheimerpatien-ter. Den verksamma beståndsdelen kommer från örten podophylum emodi som växer i Himalaya. Örten ingår i en medicin som används i behandling av reumatiker. Eftersom studier visat att förekomsten av Alzheimers är mycket lägre hos reumatiker än befolkningen i övrigt är teorin att det kan bero på örtmedlet- Källa: MåBra 3/98 Melatonin - nattens hormon Vad är melatonin Melatonin, 5-metoxy-N-acetyltryptamin, tillverkas från signalsubstansen serotonin i hjärnans tallkottkörtel. Denna körtel, vilken tidigt förkalkas hos oss, är en viktig del i vårt hormonsystem eftersom melatoninet inte bara påverkar kroppens utveckling, tillväxt och ämnesomsättning utan även kroppens dygnsrytm och anpassning till årstider. Hur arbetar det? Melatonin ger alla organ och celler i kroppen information om tid på dygnet, tid på året och har eventuellt en påverkan på livslängden. När mörkret inträder påbörjas produktionen av hormo-net medan starkt ljus stoppar tillverkningen. Hur mycket som produceras varierar från individ till individ och är ärftligt betingat. Vi vet att melatonin kan ställa om våra sömntider och att sömnproblem kan avhjälpas när sömnrytmen är rubbad av för litet melatonin. Intresset för hormonet ökar därför i Sverige och därmed receptförskrivningen. Hur mycket skall man ta? Dosen skall anpassas efter individen, med hänsyn till den egna tallkottkörtelns produktion av hormonet. Osäkerheten hos läkarna är därför stor och de föreskrivna doserna varierar från 0,1 mg till 100 mg, d v s en skillnad på tusen gånger!! Vad kan påverka produktionen av melatonin?

16 Halterna av melatonin minskar med stigande ålder. En medelålders person tillverkar bara hälften så mycket melatonin som i barndomen. Även alkohol och blodtrycksmediciner innehållande betablockerare kan sänka melatonin-halterna. Kan man testa det utan risk? Lennart Wetterberg, professor i psykiatri vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, är en pionjär inom melatoninforskningen och han säger: - Många människor vill prova melatonin på egen risk. Men ingen skulle väl drömma om att testa insulin bara för att det är bra för diabetiker. Appropå melaninets skyddande effekt som antioxidant. - Visst kan melatonin ha skyddande effekter (det är en anti-oxidant). Men taget vid fel tidpunkt och i fel dos, kan det ha motsatt effekt. Melatonin är nämligen ett tidsberoende hormon som visat sig kunna både stimulera och hämma cancercellers växt beroende på tidpunkten i dygnscykeln då det ges. Det påstås ha en positiv inverkan på sexlivet med hänvisning till djurförsök och fåravel. - Innan någon rekommenderar att många människor ska använda melatonin, kan det vara klokt att tänka på vad som händer baggar-na efter behandlingen. Då minskade deras sexuella spänst, spermierna blev färre med fler defekter än hos baggar som inte fått extra melatonin, enligt Lennart Wetterberg. Åtskilliga frågetecken kvarstår att räta ut. Fortfarande har forskarna själva en rad frågor om hur melatoninet bäst skall användas. Lennart Wetterberg avråder från att köpa med sig en melatoninburk på utlandsresa, exempelvis från USA. Kvaliteten på preparaten är nämligen inte garanterad. - Melatonin är en billig kemisk biprodukt när man framställer koffeinfritt kaffe. Men oseriösa tillverkare blandar i andra preparat. Allt från potatismjöl till malda tallkottkörtlar från kalvar och kor som alltså kan innehålla smittämnet för galna ko-sjukan. På frågan om han själv äter melatonin blir svaret: Aldrig! Källa: Forskning & Framsteg 8/97 Ett sammandrag ur en belysande artikel, skriven av Monika Sta-rendal. Flera läsare har både brevledes och vid telefonsamtal tagit upp frågeställningar runt melatonin och dess påstådda egenskaper../. Red SBU-rapport: Medicinskt fakta runt antioxidanter

17 Det saknas vetenskapliga bevis för uppfattningen att tillägg av antioxidanter skulle förebygga sjukdom. Undantaget är stora dagliga doser av C-vitamin som lindrar, men dock inte förhindrar, förkylning. Det är budskapet i den rapport SBU lagt fram. Det saknas tillräckligt med forskningsresultat för att kunna bedöma om antioxidanter kan förebygga sjukdom, exempelvis Alz-heimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, diabetes m m. Rapporten berör inte, enligt min mening, den viktiga frågan: Har de någon betydelse när man fått sjukdomen? Jag tror uppriktigt på att antioxidanter har det../. Red

18 P-Info 4/98 Viktigt vara moraliskt lyhörd i mötet med patienten Ny forskning Kim Lützén, forskande sjuksköterska, docent i vårdetik och lektor vid Hälsöhögskolan, Karolinska Institutet, vill med sin forskning höja medvetenheten hos vårdpersonalen om vad som sker i mötet med patienten. Skillnader i ansvar Sjuksköterskan har ett stort omvårdnadsansvar gentemot patienten - till skillnad från läkaren som har behandlingsansvaret. Det gör att sjuksköterskan kommer närmare den enskilde patienten där begrepp som ömsesidighet, förtroende och tillit blir väldigt viktiga. Men medkänsla och allmän hygglighet räcker inte alltid. När patienten är oförmögen att uttrycka sina egna behov eller fatta egna beslut måste sjuksköterskan utveckla sin empatiska kapacitet (förmåga att sätta sig in i den andres situation) utifrån kunnande och trygghet. Påverkansfaktorer Dålig organisation, stress, köer, nedskärningar och allt färre som skall klara allt mer betyder att moralisk lyhördhet blir ännu viktigare. Tidsnöd och dåligt stöd från arbetsledningen kan bidra till att den moraliska lyhördheten inte kommer till uttryck i vårdperso-nalens alla beslut och handlingar. Risken är att man stänger av känslomässigt och inte orkar se de etiska frågeställningarna i vardagen. Det måste finnas utrymme för att genomföra goda handlingar också! Källa: Medicinsk Vetenskap 1/98 Detta korta artikelsammandrag belyser en del av den problematik som en sjuksköterska befinner sig i och klargör de skillnader i ansvar som föreligger inom vården. Det finns ett starkt engagemang inom denna yrkesgrupp och vi kan hjälpa till genom att ge dem information om vår situation och själva skaffa oss kunskap för att förbättra kommunikationen mellan oss../. Red Nya mediciner Pramipexol/ Mirapex/ Mira-pexin/ Sifrol Nya produkter har många namn och det kan vara ibland vara svårt att skilja dem åt. I massmedia har man den senaste tiden kunnat läsa att Mirapex, vars aktiva kemiska substans heter pramipexol, har blivit godkänt av EU. Ett

19 EU-godkännande innebär numera ett godkännande i alla medlemsländer; ett för fabrikanterna något förenklat och mer ekonomiskt förfarande, i stället för individuell prövning i varje land. Vem står bakom läkemedlet? Boehringer Ingelheim har tagit fram läkemedlet och i samarbete med Pharmacia & Upjohn lanserar man det över hela världen. I USA fick P & U sitt godkännande av läkemedlet den 2 juli 1997 och lanserade det under varumärket Mirapex. Man anger, i sin Information till aktieägare, nr 1 februari 1998, att man redan har 6% av USA-marknaden. Eftersom USA-marknaden för parkinsonmediciner, enligt artikel i Finans- Tidningen 24 juli 1997, uppskattas till ca 360 miljoner $, idag omkring tre miljarder kronor, så blir 6% aktningsvärda 180 miljoner kronor på åtta månader. Sifrol I Sverige kommer det nya läke-medlet att marknadsföras av Boehringer Ingelheim under namnet Sifrol. Ytterligare en aktör på marknaden att lära känna och ännu ett läkemedel för läkarna att beakta i den symptomprofilerade behandlingen av Par-kinsons sjukdom. Det blir således än viktigare att medicineras med hänsyn till den symptomprofil man uppvisar. Arbetet med särskilda parkinson-dispensärer får här ytterligare aktualitet och stärker Svenska Parkinsonförbundets argumentation. Vad vet vi om Sifrol? Vi vet att det är en dopaminhärmare (agonist) och hamnar därmed i samma grupp av läkemedel som Pravidel, Requip, Cabaser, Permax/ Celance m fl. Den påverkar de mottagare (receptorer) som hör till D 2 - familjen (D 2, D 3, D 4 ) och uppvisar särskild känslighet till D 3 -mottagaren. Man poängterar särskilt att det inte är en ergot-drog till skillnad mot exempelvis dopamin-härmarna Pravidel, Cabaser och Permax/ Celance som alla härstammar från mjöldrygesvampen. Den har m a o en kemisk renare molekyl än ovan nämnda. Upptrappningsmodell Vanligtvis har mediciner i parkin-sonbehandlingen, Tasmar undantaget, en långsam upptrappning för att kroppen succesivt skall vänja sig. Så är även fallet med Sifrol, även om tre veckor i detta sammanhang får anses som kort tid. Man rekommenderar att dygns-dosen fördelas på tre lika stora doser med dosökning var femte till sjunde dag. Exempel: Vecka 1 3 x *0,125 mg/ salt Vecka 2 3 x *0,25 mg/ salt

20 Vecka 3 3 x *0,5 mg/ salt Man anger att den individuella dosen bör vara mellan 0,375 mg/ salt och maximalt 4,5 mg/ salt. Dosen av L-dopa (Madopark och Sinemet) bör minskas vid behandling med Sifrol. Bästa resultat nås därvid när intaget passerar 1,5 mg/ salt per dygn. * I den medicinska litteraturen redovisar man intaget av Sifrol i mg salt (pramipexolsalt), därför har jag valt att konsekvent använda mig av detta. Man anger även styrkan i pramipexolbas och då blir siffrorna i ovan nämnda exempel: 0,125 mg/ salt = 0,088 mg/ bas 0,25 mg/ salt = 0,18 mg/ bas 0,5 mg/ salt = 0,36 mg/ bas Hur snabbt ger Sifrol verkan? Upptaget sker relativt snabbt och är praktiskt taget 100%. Tar man det tillsammans med mat påverkas hastigheten men inte nivån vilken når sin högsta nivå efter en till tre timmar. Halveringstiden anges till ca åtta timmar hos yngre personer och upp till 12 timmar hos äldre. 90% av upptaget utsöndras via urinen. Tre olika styrkor; 0,125-0,25-1,0 mg/ salt, kommer att finnas på marknaden. Alla i form av en vit tablett, rund eller oval i olika storlekar. Vilka biverkningar finns? Varken Eldepryl eller L-dopa påverkas av Sifrol. Man rekommenderar endast en minskning av L-dopadosen i samband med upptrappning av Sifrol. I likhet med andra dopaminhärmare rapporteras biverkningar i form av illamående, förstoppning, sömnighet (somnolens), hallucinationer och ofrivilliga rörelser (vanlig med L-dopa). Intressant är att man anger minskade biverkningar under den fortsatta behandlingen av förstoppning och illamående och att hallucinationer verkade försvinna helt. Inslaget av hallucinationer är markant större hos äldre än hos yngre parkinsonsjuka; 16,5% respektive 9,0%. Man anger även en påverkan på blodtrycket, framför allt hos parkinsjuka med lång sjukdomstid, och rekommenderar att en särskild uppmärksamhet riktas på denna biverkan i början. Alla parkinsonmediciner har en blodtryckssänkande effekt och Sifrol utgör alltså inget undantag. Skillnader i dosstyrka mellan man och kvinna! Redan i Parkinson-Informatören 10/97 påpekade jag ett intressant faktum om Sifrol; kvinnor uppvisar en 35-43% ökad doskoncentration än män. Det indikerar en försiktigare medicindos till kvinnor. Samma rekommendation gäller till äldre personer. En god hjälp vid ON-OFF