Läkare om elöverkänslighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkare om elöverkänslighet"

Transkript

1 Läkare om elöverkänslighet 2009 Läkare vid ARTAC (Förbundet för förebyggande cancerforskning) i Frankrike beskriver elöverkänslighetssyndromet: Man kan urskilja två faser: till att börja med cellulär stress som ger huvudvärk och neurologiska besvär med bl.a. koncentrationssvårigheter och senare problem med centrala nervsystemet som yttrar sig i tre typiska symtom: sömnproblem, trötthet och depression. Dessa symtom kan följas av beteenderubbningar, irritabilitet, aggressivitet och t.o.m. självmordstendenser. När det gäller att ställa diagnos finns flera kriterier: frånvaron av en annan sjukdom som skulle kunna förklara symptomen, kraftigt minskad vitalitet i flera delar av hjärnan och en ökning av flera stressproteiner i blodet, bl.a. HSP27. För övrigt har man hos hälften av de sjuka kunnat se en sänkning av melatoninhalten i urinen. Detta dygnsrytmhormon styr vår inre klocka som får oss att leva i harmoni med växlingen dag-natt I Holland publicerar 50 läkare en vädjan till nederländska politiker och statliga hälsomyndigheter i Haag. På grundval av sina erfarenheter och iakttagelser, uppmanar de till åtgärder för att minimera exponeringen för artificiella elektromagnetiska fält och strålning. Undertecknarna är alla läkare, allmänpraktiserande läkare, medicinska forskare och specialister, som har noterat en generell ökning av allvarliga medicinska tillstånd av okänt ursprung. Denna ökning av hälsoproblem och sjukdomar är parallell till den explosiva ökningen som skett av exponering för elektromagnetisk strålning i miljön. Uppropet innebär krav på att minska exponeringen för dessa konstgjorda fält och en grund för en mer försiktig användning av elektronik och trådlös teknik. Dessutom efterlyses en politik som bygger på oberoende forskning och expertutlåtanden publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter. De symtom som patienter och forskare tillskriver låg- och högfrekventa elektromagnetiska fält inkluderar hjärtklappning, problem med koncentration och minne, huvudvärk, trötthet, stress, sömnstörningar och så vidare. Dessa minskas ibland med enkla åtgärder som att byta ut en trådlös Dect-telefon mot en med kabelanslutning. Vissa forskare länkar elektromagnetisk exponering till risk för Alzheimers sjukdom och cancer. De vanligaste källorna till elektromagnetiska fält är mobilbasstationer, trådlösa nätverk (Wlan/Wi-Fi), trådlösa telefoner, el-ledningar etc. Läkarna konstaterar att det fortfarande inte finns tillräcklig information om hälsoriskerna från elektromagnetiska fält tillgängliga för allmänheten, trots den växande ansamlingen av vetenskapliga bevis Dr Thomas Rau, medicinsk chef för den berömda Paracelsus Clinic i Schweiz, varnar för faran med elektromagnetiska fält (EMF) och elöverkänslighet (EHS). Han säger sig vara övertygad om att elektromagnetisk belastning leder till cancer, koncentrationsproblem, ADD, tinnitus, migrän, sömnlöshet, hjärtarytmi, Parkinsons sjukdom och även ryggsmärtor. Kopplingen mellan EMF och cancer är så stark att cancerpatienter hos Paracelsus nu rutinmässigt utbildas i strategier för att minimera EMF i miljön, och inspektörer från Geopatologiska Institutet i Schweiz skickas till patientens hem för att analysera EMF-exponeringen. Han menar också att nyttiga bakterier växer långsammare när de exponeras för elektromagnetiska fält, varför Balanspunkten 8 jan 2010

2 Läkare om elöverkänslighet 2 (6) probiotika kan hjälpa de utsatta. Dr Rau anser att elöverkänslighet skapas av de störande effekterna av elektromagnetiska fält och utgör ett allvarligt växande folkhälsoproblem. Han konstaterar att 3-8% av befolkningen i de utvecklade länderna beräknas ha allvarliga symtom på EHS, medan 35% utvecklat lindriga symtom. Att gå in på ett kafé som är utrustat med trådlöst nätverk (Wlan/WiFi) kan försvaga personer som drabbats av EHS, och utlöser ett brett spektrum av symtom såsom huvudvärk, trötthet, illamående, sveda, klåda, och muskelvärk. Att symtomen är subjektiva och varierar mellan individer, gör det svårt att studera tillståndet, men acceptansen av EHS som ett verkligt problem ökar sakta Ulrica Åberg, leg läkare i Skövde, har sedan 1991 träffat över 800 elöverkänsliga patienter, och ägnat många timmar åt att samtala med dem. Så här skriver hon i insändaren Ingen av oss går säker: De elöverkänsligas situation har blivit svårare sedan början av 1990-talet i och med den ökande strålningen i samhället från framför allt mobiltelefoner, mobiltelefonsändare och Dect-telefoner, d.v.s. trådlösa digitala telefoner. Allt fler av mina patienter har under de senaste åren fått det allt svårare att finna en fristad där de kan bo utan att må alltför dåligt. Ett skrämmande faktum är att ingen av oss går säker! - Om du t.ex. brukar använda mobiltelefon kan den sammanlagda strålningsbelastningen plötsligt en dag bli för stor. En av mina patienter blev uttalat elöverkänslig i samband med ett mobiltelefonsamtal på ett X 2000-tåg. En annan som brukat använda mobiltelefon mycket blev uttalat elöverkänslig efter ett längre mobiltelefonsamtal på landet. För andra, nu uttalat elöverkänsliga, har det börjat med att de märkt att de fått besvär när de passerat 3G-mobiltelefonsändare utmed vägarna. Och får du upp en 3G-sändare i närheten av din bostad kanske det blir den utlösande orsaken. De flesta av oss som bott i Sverige sedan vi var barn räknar inte med att vi ska behöva bli flyktingar i vårt eget land, men så kan det alltså bli. Med de erfarenheter jag har är jag dels mycket bekymrad över de elöverkänsligas situation i Sverige, de som redan är elöverkänsliga och de som kommer att bli det. Men jag är också allvarligt bekymrad över vad den ökande strålningen i samhället innebär för människor i allmänhet. Hur påverkas vårt fysiska och psykiska välbefinnande av strålningen utan att vi anar det? Det kan vara mycket svårt att veta i de enskilda fallen om varken man själv eller eventuell läkare tänker i de banorna. Hela världen ska mobiltelefoniseras och elektronikindustrin glädjer sig över allt fler användningsområden för digital teknik t.ex. Och penningens makt är stor - här kommer vi människor som biologiska varelser i kläm. Utvecklingen är ohållbar enligt min bedömning och den behöver bromsas. En förutsättning för det är att människor i allmänhet blir mera medvetna om situationen. Därför skriver jag denna insändare Dr Gerd Oberfeld, ansvarig vid Salzburg Health Dept, skriver i dokumentationen till en kurs inom miljömedicin för österrikiska läkare: "Även om exponeringen från själva mobiltelefonen är betydligt starkare, är det från mobilbasstationerna som de allvarligare hälsoeffekterna observeras för närvarande. Den främsta orsaken till detta är den längre exponeringstiden och att organismen inte får möjlighet till reparation." pdf sid 29

3 Läkare om elöverkänslighet 3 (6) 2007 Helge Löfberg, leg läkare och docent i sjukdomslära, svarar i Hemmets Journals hälsospalt på en fråga om elöverkänslighet: Du är inte ensam om dina besvär. Runt om i vårt land finns åtskilliga tusen människor som upplever neurologiska symtom när de utsätts för elektromagnetisk aktivitet i sin omgivning. Sjukdomsbilden varierar. Vanligt är nervstickningar, domning, värk, trötthet, koncentrationssvårigheter, yrsel och ljuskänslighet. Mest typiskt är att besvären starkt tilltar när man befinner sig nära en påslagen elektrisk apparat. Omvänt mår man bättre när man håller sig borta från det moderna livets eldrivna bekvämligheter. Forskarna har haft svårt att förstå och förklara vad som händer i kroppen hos dem som inte tål en elfylld miljö. Symtomen är svåra att mäta och människor reagerar på olika sätt. Därför har elöverkänslighet ännu inte riktigt accepterats inom skolmedicinen på de stora sjukhusen. Inte heller försäkringskassan godkänner alltid denna diagnos. Men ute på vårdcentralerna har det varit lättare att inse att patienterna och sjukdomen finns, även om åkomman ännu inte är helt vetenskapligt kartlagd. Mitt råd till dig är att du ska försöka finna en miljö som är så elfri som möjligt. Inte bara du själv utan också människor i din omgivning bör avstå från att använda mobil, dator, TV men också vanliga hushållsapparater när du är i närheten. En bil av äldre modell är att föredra eftersom den har mindre elektronik. Viktigt är att du mår bra om natten. Skruva gärna ur el-proppen till sovrummet, eller installera en nätfrånkopplare. Undvik elsladdar med ström nära sängen och använd inte elvärme. Glödlampor tolereras bättre än lysrör och lågenergilampor. Energivågor och elektromagnetiska fält av olika slag finns runt omkring oss och ökar hela tiden i vårt moderna samhälle. Det är en djungel av störningar i luften men också i metallföremål, rör och ledningar. Normalt har vårt nervsystem ett effektivt filter som skyddar oss och gör att vi inte uppfattar detta. Men om filtret i vår hjärna av någon orsak skadas börjar vi må dåligt och få obehagliga nervsymtom. Det kan vara i form av öronsus, plågsam retning i nerverna, trötthet eller ångest. Ungefär så tänker man sig sjukdomsmekanismen vid elöverkänslighet. Man kan jämföra med hur reumatiker och äldre personer ofta får värk timmarna innan ett lågtryck med oväder dyker upp. Att kroppens nervsystem kan påverkas även av vädret har man vetat i flera hundra år, men orsaken är fortfarande okänd. Vid riktigt svår elöverkänslighet bryts den sjuka människan ner både fysiskt och psykiskt och måste fly från sin moderna elektriska miljö. Men genom att i tid bli medveten om symtomen och uppsöka en mera elfri omgivning kan man i bästa fall hejda sin sjukdom. Ibland kan också vissa mediciner mot depression samt psykologisk terapi bidra till att dämpa nervbesvären. Det råd jag i första hand kan ge dig är att du försöker leva så elfritt som möjligt Dr Sarah Myhill, General Medical Council och privatpraktiserande läkare i Wales, uttalar sig i The Daily Mail: Det är ingen tvekan om att elöverkänslighet är ett verkligt fenomen jag har träffat alltför många människor som är påverkade av elektromagnetisk strålning för att kunna tro något annat.

4 Läkare om elöverkänslighet 4 (6) 2007 I ett brev till British Medical Journal den 17 juni 2007 skriver Dr George Carlo, grundare av Safe Wireless Initiative i USA och författare till boken Cell Phones Invisible Hazard of the Wireless Age, att han i USA byggt upp en världsunik databas som systematiskt kartlagt självupplevda symtom från tusentals människor som blir sjuka av elektromagnetiska fält. Samtidigt har Carlo byggt upp ett nätverk av läkare som behandlar patienter med dessa symtom: Vår databas pekar nu på ett ökande hälsoproblem av elektromagnetiska fält. Detta har ökat dramatiskt den senaste 24-måndersperioden. I majoriteten av fallen försvinner symtomen när strålningen tas bort från patientens omgivning. Detta är utan tvekan en viktig observation. Det innebär ett belägg för orsak och effekt. Det är också ett faktum att genom historien har varje allvarligt folkhälsoproblem först identifierats av läkare, skriver Carlo Studier gjorda av läkare i den tyska universitetsstaden Bamberg och deras brev till myndigheterna redovisas. Det man funnit är att de pulsade högfrekventa elektromagnetiska fälten (från basstationer, sladdlösa DECT-telefoner, trådlöst internet m.m.) leder till en ny, hittills obekant sjukdomsbild med karakteristiskt symptomkomplex. Statistik från en studie av 356 personer med olika grad av exponering: - Vid mindre än 10 mikrowatt per kvadratmeter i bostaden var 70 procent symtomfria. - Vid mer än 1000 mikrowatt per kvadratmeter var endast 2 procent symtomfria Genom specialistundersökningar har man objektivt kunnat fastställa hjärtrytmstörningar, extrema blodtryckssvängningar, EEG-förändringar, störningar i blodgenomströmning i hjärnan, hörselbortfall, synförlust, hormonstörningar, ändringar i koncentrationen av neurotransmittorer, koncentrationsförändringar i olika blodparametrar, kognitiva störningar mm. Samband med exponeringen i tid och rum rapporteras för en rad symtom: Sömnstörningar, trötthet, huvudvärk, oro, yrsel, retlighet, koncentrationsstörningar, glömska, svårigheter att finna ord, depressiv stämning, energibrist, ångest, panikattacker, (nattetid, på motorvägen, i tunnlar), inre brännkänsla, inre darrningar, öronsusningar, hörselnedsättning, plötslig hörselförlust, ljud i huvudet, svindel, näsblod, synstörningar, inflammerade ögon, svullna ögon, hudförändringar, (rodnad, pigmentering, ansiktsblåsor, ringar under ögonen), sveda eller myrkrypningar i huden, klåda, ofta återkommande infektioner, bihåleinflammationer, ledsmärtor, nervoch mjukdelssmärtor, domningskänslor, koordineringsstörningar, hjärtrytmstörningar, hjärtrusningar, blodtryckshöjning, (anfallsvis eller långvarig), sköldkörtelproblem, håravfall, hormonstörningar, aptitlöshet eller ständig hungerkänsla, illamående, viktökning eller avmagring, köldrysningar, nattlig svettning, täta urineringar nattetid, tandgnissling Den tyske läkaren Dr Wolf Bergmann skriver: Alla livsprocesser som styr och vidmakthåller livet hos plantor, djur och människor har samband med elektromagnetiska svängningar. Varje cell och varje organ är sändare och mottagare av elektromagnetiska svängningar och påverkas vid vissa bestämda frekvenser av naturliga elektromagnetiska fält, liksom även teknikens konstgjorda fält. Elöverkänslighet är den ofrivilliga förmågan att uppfatta den belastning på kroppen

5 Läkare om elöverkänslighet 5 (6) som elektromagnetiska fält ger genom kroppsliga och/eller själsliga subjektiva eller objektiva besvär. Liksom vid andra allergiska reaktioner handlar det om en överreaktion hos immunsystemet och adaptionen, orsakad av elektromagnetisk belastning. Det typiska med detta symptomkomplex är först och främst att besvären i tid och rum hänger samman med belastning från elektromagnetiska fält, och att de försvinner fullständigt när belastningen minskar. Lika typiskt är att patientens besvär är olika från fall till fall, beroende på individens konstitution, levnadsålder, belastningens varaktighet och intensitet, andra föreliggande sjukdomar, annan miljöbelastning och möjligheter till återhämtning och avlastning. Elöverkänslighet kännetecken och behandling Tyskt original publicerat i Wohnung + Gesundheit nr 120 (hösten 2006), ss Det Österrikiska Läkaresällskapet skriver: Epidemiologiska och experimentella undersökningar på människor, levande organismer och cellkulturer visar, att elektromagnetiska fält, som t.ex. uppträder vid användning av mobiltelefoner och i omgivningen av mobilbasstationer, kan ha verkningar av vilka några inkräktar på hälsan. Liknande verkningar kan man också vänta sig av trådlösa telefoner och trådlösa nätverk (Wlan/Wifi). Läkarna uppmanar till följande rekommendationer och åtgärder: - att vid elektromagnetiska sändare, t ex mobiltelefonnät, skall minimi- och försiktighetsprinciperna användas - att mobil- och trådlösa telefoner bara används för viktiga och brådskande samtal och då kortvarigt - att trådlösa telefoner ersätts av fasta telefonnät - att bredbandsanvändning sker via kabel och inte trådlöst - att barn under 16 år inte ska använda mobiltelefon alls En Schweizisk rapport visar att 71% av läkarna tror att EMF kan göra oss sjuka. Universitetet i Bern har på uppdrag av schweiziska miljömyndigheten BUWAL i en enkät frågat 500 läkare med komplementärmedicinsk inriktning om deras inställning till elöverkänslighet (5% av Schweizarna uppger att de reagerar på EMF, enligt en tidigare rapport från BUWAL). Syftet med undersökningen var att kartlägga läkarnas uppfattning om elöverkänslighet samt att utröna vilka komplementärmedicinska diagnostik- och terapimetoder som används för behandling av elöverkänsliga. Hela 71% av läkarna uppgav att de tror att exponering för icke-joniserande strålning i låga doser kan vara en möjlig orsak till ohälsa. Enkäten visade också att den vanligaste terapimetoden för elöverkänsliga är så kallad exponeringsprofylax, dvs att minska exponeringen för elektromagnetisk strålning för att lindra symptomen. Sammanfattning av rapporten på tyska: Läkargruppen The Irish Doctors Environmental Association (IDEA), presenterar en rapport där man undersökt och laboratorietestat 16 personer känsliga för elektromagnetiska fält (EMF) och strålning. Läkarna konstaterar att deltagarnas symtom i hög grad framstod som relaterade till exponering för EMF och strålning. Man beräknar också att var tjugonde engelsman redan är skadad av mobilen och de symtom som uppträder är: Illamående, huvudvärk, yrsel, utmattning, förvirring, humörsvängningar, klumpighet,

6 Läkare om elöverkänslighet 6 (6) ett ringande ljud i öronen och stickningar i huvudet. Vi jobbar för att få pengar till ytterligare forskning, men vi anser att redan de här bevisen är överväldigande, säger IDEA s ordf. Philip Michael Vi från Baubiologi Maes, och de läkare med vilka vi samarbetar, har under senare år i ökande omfattning upplevt att människor reagerar på den pulsade strålningen från dessa sändare [för mobiltelefoni] Det klagas allt högljuddare över kroppsliga och själsliga symtom som migrän, yrsel, trötthet, öronsusningar, nervproblem, koncentrationssvårigheter, försämrat minne, retlighet. Ångest eller hjärtproblem uppträder efter att sändare installerats i närheten. Förbättrad hälsa efter avskärmning av rum utsatt för strålning, flyttning av sovplatsen till ett mindre belastat område eller avlägsnande av orsaken blir allt tydligare. För alla oss byggnadsbiologer och läkare kvarstår därför inte längre några tvivel om att denna elektrosmog kan utgöra en fara för hälsan Wohnung und Gesundheits vårnummer Freiburg-uppropet, ett upprop från ursprungligen 60 tyska läkare (i dagsläget totalt underskrifter varav 3000 läkare) publiceras, efter att man observerat tydliga samband mellan införandet av trådlös kommunikation och en dramatisk ökning av en rad olika hälsoproblem. Läkarna skriver: Vi har under de senaste åren observerat en dramatisk ökning av svåra och kroniska sjukdomar hos våra patienter, i synnerhet; Inlärnings-, koncentrations- och beteendestörningar hos barn, t.ex. hyperaktivitet Blodtrycksförändringar som blivit allt svårare att behandla med medicin Hjärtrytmstörningar Hjärtinfarkt och stroke hos allt yngre människor Hjärndegenerativa sjukdomar t.ex. Alzheimer och epilepsi Cancersjukdomar som leukemi och hjärntumörer Vi iakttar dessutom allt oftare olika störningar som felaktigt uppfattas som psykosomatiska, t.ex.; Huvudvärk och migrän Kronisk utmattning Inre oro Sömnlöshet och trötthet under dagen Öronsus/tinnitus Infektionsbenägenhet Nerv- och mjukdelssmärtor med svårtolkade orsaker för att bara nämna de mest påfallande symtomen.

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

En vädjan från läkargruppen i Bamberg, till Bayerns miljöminister.

En vädjan från läkargruppen i Bamberg, till Bayerns miljöminister. Sidan 1 (6) En vädjan från läkargruppen i Bamberg, till Bayerns miljöminister. Svensk översättning: Henrik Stephensson-Möller och Ragnar Forshufvud. Det tyska originalet finns på två internetadresser:

Läs mer

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor

Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor Elektromagnetiska fält (kapitel 10) Maria Feychting Professor 2017-05-29 Maria Feychting 1 Det elektromagnetiska spektrumet Källa: Jimmy Estenberg, SSM Kraftfrekventa elektromagnetiska fält Genereras i

Läs mer

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest!

Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Kalle Hellberg, Medborgarförslag 2016 Bilaga 1 (5 sid.) Trådlös teknik skadar alla, men barnen mest! Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner

Läs mer

SIFOs Telefonbuss 2010

SIFOs Telefonbuss 2010 Sid 1 65- Fråga 1 Vilken beskrivning passar bäst in på hur mycket du pratar i mobiltelefon. Är det... Fler än 10 samtal dag --------- 14 20+ 7-7 25+ 17 1-18 13 14 23+ 12-11 2-10 samtal per dag -----------

Läs mer

DET KAN INTE VARA SANT!

DET KAN INTE VARA SANT! DET KAN INTE VARA SANT! Läkare chockade av hälsoproblem omkring mobilmaster I ett brev till ministern för miljö-, hälso- och konsumentskydd i delstaten Bayern i Tyskland, beskriver läkarna i Bamberg sina

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

"Den skadliga verkan på hälsan drabbar oss alla"

Den skadliga verkan på hälsan drabbar oss alla Från Vågbrytarens hemsida, www.vagbrytaren.org "Den skadliga verkan på hälsan drabbar oss alla" En grupp läkare i Tyskland har undersökt och storligen förskräckts och varnat för de följder av mikrovågsstrålning

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Martin Tondel. föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen.

Martin Tondel. föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen. Martin Tondel föredragande läkare Enheten för hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Martin.Tondel@socialstyrelsen.se Ansvar inom hälsoskyddsområdet Expertmyndighet för frågor som rör miljö och hälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk?

Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? Kan de orsakas av strålning från mobiler och trådlösa nätverk? 13-årig flicka Har dyslexi Söker för problem att klara de fyra räknesätten. Är mycket lättstörd, har mycket dålig koncentrationsförmåga, klarar

Läs mer

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi

Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Riktlinjer för arbetsplatsförändringar vid fibromyalgi Hjälpmedel för att underlätta återgång till arbetslivet för personer som har blivit diagnostiserade med fibromyalgi. Framtagna av Sveriges Fibromyalgiförbund

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Information om förvärvad hjärnskada

Information om förvärvad hjärnskada Information om förvärvad hjärnskada Hjärnskadeteamet i Västervik Den här broschyren vänder sig till dig som drabbats av en förvärvad hjärnskada och till dina närstående. Här beskrivs olika svårigheter

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.

Insulinkänningar och rädsla. Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8. Therese Anderbro. leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med. Insulinkänningar och rädsla Vad är det och vad kan du göra åt det? 1.8 Therese Anderbro leg.psykolog, leg. Psykoterapeut, med.dr Insulinkänningar och rädsla för känningar utgör de största hindren för god

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression Har du PMS eller? Vad är PMS? PMS påverkar både humöret och kroppen. PMS, eller premenstruellt syndrom, kallas de symptom som många tjejer och kvinnor har före och ibland under sin menstruation. Symptomen

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling

Medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-05 Handläggare Annika Pfannenstill Utredningssekreterare annika.pfannenstill@malmo.se Tjänsteskrivelse Medborgarförslag om införande

Läs mer

Behandlingsguide Information till patienten

Behandlingsguide Information till patienten Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1]

Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] Vilka av alternativen nedan passar in på Dina besvär? [1] A: Ange med tydligt kryss om Du HAR BESVÄR numera av resp. symtom (NEJ eller JA), t. ex. : : : Efter saneringen (alt. om Du inte har sanerat: numera)

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

AMGEVITA (adalimumab)

AMGEVITA (adalimumab) AMGEVITA (adalimumab) Patientkort Detta kort innehåller viktig säkerhetsinformation om AMGEVITA. Du ska: Visa kortet för läkare eller övrig hälso- och sjukvårdspersonal du träffar, för att de ska få veta

Läs mer

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner

31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner 31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Fysioterapeut/sjukgymnast

Fysioterapeut/sjukgymnast Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin

Doftkänslighet. -medicinska aspekter. Lena Hillert. Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin Doftkänslighet -medicinska aspekter Lena Hillert Institutionen för miljömedicin/ Centrum för arbets- och miljömedicin -triggar känslor, minnen Dofter G -kan ge positiva upplevelser i f -kan ge negativa

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

P A T I E N T D A G B O K M P N

P A T I E N T D A G B O K M P N PATIENTDAGBOK MPN KÄNN IGEN DINA SYMTOM MPN-dagboken har tagits fram av Novartis i samarbete med Blodcancerförbundet. Syftet med dagboken är att visa vikten av att beskriva sina symtom tydligt och därigenom

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Är Bioptron-metoden samma som laserbehandling? Nej, det är inte samma som laserbehandling. Biopron sänder ut ljus med en mycket bred våglängd. Bioptron genererar ett lågenergiljus, vilket gör att man får

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Din vägledning för. Information till patienter

Din vägledning för. Information till patienter Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010

Enkätundersökning om mobilstrålning. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 2010 Enkätundersökning om mobilstrålning Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 13-16 december 010 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen ta reda på allmänhetens

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

AMGEVITA (adalimumab)

AMGEVITA (adalimumab) AMGEVITA (adalimumab) Patientkort Detta kort innehåller viktig säkerhetsinformation om AMGEVITA. Du ska: Visa kortet för läkare eller övrig hälso- och sjukvårdspersonal du träffar, för att de ska få veta

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Att (in)se innan det går för långt

Att (in)se innan det går för långt Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är

Läs mer

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del.

Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Läker tiden alla sår? Vi ger dig verktygen vid sorg, kris och förändringsprocesser för att möta och hjälpa andra eller för din egen del. Möter du i ditt arbete eller privatliv människor i sorg, kris eller

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer