Handledning till EU-turken

Transkript

1 Handledning till EU-turken Eu-turken innehåller sammanlagt en timmes material som synar demokratin i Europa. Materialet finns uppdelat som antingen två halvtimmesprogram eller fyra 15-minutersprogram: Halvtimmesprogrammen EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 AV-nr tv 1 EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 AV-nr tv 2 15-minutersprogrammen Del 1 delas upp i: EU-turken : Ansökningslandet Turkiet AV-nr tv 1 EU-turken : Englands antiterrorismlagar AV-nr tv 2 Del 2 delas upp i: EU-turken : Lobbyism AV-nr tv 3 EU-turken : EU-engagemang och flyktingfrågan AV-nr tv 4 Programmen EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 och EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 riktar sig till elever och pedagoger på gymnasieskolan. Som en röd tråd genom de båda 30 minuter långa programmen löper olika frågeställningar kopplade till demokrati och EU. Programmen är därmed lämpliga att använda i demokrati och EU-undervisningen på gymnasiet. Del 1 behandlar särskilt Turkiets förhållande till EU och de demokratiska brister som finns i landet. Programmet vill dock sätta EU:s krav på Turkiet i relation till de demokratiproblem som de etablerade EU-länderna lider av. En stor del av programmet ägnas åt konsekvenserna av de brittiska myndigheternas terroristlagstiftning i London. Lärare och elever kan välja om de vill se hela programmet eller enbart något av dess huvudavsnitt. EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 behandlar demokratin inom EU utifrån begrepp som överstatlighet och lobbying. De fem maktorganens funktion inom EU behandlas. Därtill tar programmet upp det bristande intresset för EU hos framförallt ungdomar. Ett särskilt avsnitt ägnas även åt de afrikanska flyktingströmmar som i stor omfattning når Europa. Också detta program kan man se i kortare avsnitt beroende på vad man sysslar med i undervisningen. Bäst gör sig emellertid de båda programmen sedda som en helhet vilken kan utveckla ungdomars kunskap och intresse för EU och demokrati. Handledning till EU-turken 1

2 Sammanfattning av EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 I EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 undersöker programledaren Stephan Yüceyatak Turkiets förhållande till EU. Sedan 1950-talet har landet ansökt om medlemskap i EU. Det dröjde dock ända till 1990-talet innan Turkiet fick status som kandidatland. Inte förrän 2005 inleddes verkliga förhandlingar om ett EU-medlemskap. Turkiet har emellertid fortfarande en lång väg att vandra innan landet lever upp till EU:s krav. I programmet reser Stephan Yüceyatak till Istanbul där han intervjuar ett flertal turkiska medborgare. Enligt professor Fuat Keyman har Turkiets relation till EU medfört viktiga förändringar för landet som nu syns i vardagslivet. Sedan det moderna Turkiet grundades 1923 har emellertid människor förtryckts. Militärens makt har varit stor och klasskillnaderna är betydande. Mahamut Sansarskan (medlem i tankesmedjan Freedom of expression ) tillhör dem som kritiserar de turkiska myndigheterna för att kränka mänskliga rättigheter. Sansarskan säger att det råder en smutsig relation mellan den turkiska byråkratin, militären och polisen som påverkar befolkningen. Media är kontrollerad av regeringen och speglar därmed inte verkligheten på rätt sätt. Människor får en felaktig bild av vad som händer i landet. Staten får inte kritiseras. Någon yttrandefrihet existerar inte. Dessutom menar Sansarskan att staten inte ger några rättigheter till armenier och kurder. Också Isik Ozel, forskare på Sabanci University i Istanbul, menar att minoriteters rättigheter fortfarande är ett problem i Turkiet, trots att deras rättigheter nu finns med i lagen. En viss förbättring av militärens roll i politiken kan också urskiljas. Denna roll har blivit mindre men är fortfarande ett problem, menar Ozel. Programledaren intervjuar även företrädare för Lambda Istanbul som är en organisation för homosexuella. Denna organisation har förbjudits av myndigheterna i Istanbul. Enligt medlemmar i Lambda Istanbul vill myndigheterna bevara den heterosexuella livsstilen och lider av en homofobisk inställning. Den turkiska reformprocessen mot ett demokratiskt samhälle har gått långsammare de sista tre åren, menar de homosexuella. I EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 ges också information om EU:s historiska bakgrund och framväxt. Att stimulera fred och utveckla en gemensam marknad har varit bakomliggande drivkrafter kom Sverige med i EU. Detta år hade EU femton medlemsländer och det fanns ett behov av att tydliggöra de krav som gäller för att ett land skall få komma med i EU. Därmed fastställdes Köpenhamnskriterierna. Enligt dessa måste ett land som vill komma med i EU ha en lagstiftning som inskärper demokratiska värderingar. Det innebär att landet har en fungerande rättssäkerhet, respekterar mänskliga rättigheter och tar hänsyn till olika minoriteter. Vidare måste det finnas yttrandefrihet och en oberoende press. Dessutom måste ansökarländerna ha en administration som är förmögen att driva igenom EU:s lagstiftning. EU har fortsatt att växa utvecklades EU till 27 medlemsländer och fler länder står på kö för att få komma med. Kraven på ansökarländerna är dock tuffa och det är svårt att bli godkänd som medlemsland. Enligt expertis som intervjuas i programmet är det emellertid inte bara ansökarländerna som har svårt att leva upp till EU:s krav. Även i de etablerade medlemsländerna finns det demokratiproblem. I länder som Österrike och Italien har rasistiska partier utvecklats utan att dessa länder har blivit uteslutna ur EU. Handledning till EU-turken 2

3 Programmet avslutas med ett inslag från London där antiterrorist- lagstiftningen fått följder som påverkar demokratin. Elever på Svenska skolan i London uttalar sig. Övervakningskameror som finns i varje gathörn upplevs som ett hot mot den personliga integriteten. Också ett par studenter på The muslim college i London riktar kritik mot lagstiftningens konsekvenser. Sedan terrordådet mot New York den 11:e september och attentatet mot Londons tunnelbana 2005 har kampen mot terrorismen fått löjliga proportioner, menar studenterna. Antalet rasistiska påhopp mot muslimer har ökat. Terroristlagstiftningen är ett hot mot demokratin och den västerländska livsstilen. Sara Macneice som arbetar för Amnesty håller med de muslimska studenterna. Hon är kritisk mot att lagstiftningen idag gör det möjligt att hålla terroristmisstänkta häktade och i husarrest utan att de får genomgå någon rättsprocess. Även Lord Carlile intervjuas i programmet. Denne har varit utredare av brittisk terroristlagstiftning och är på det hela taget nöjd med lagstiftningen som han anser vara balanserad. Att ta reda på och diskutera 1. I programmet nämns en demokratiundersökning som The Economist har gjort. Enligt deras index ligger Sverige på första plats och Turkiet på 88:e plats. Hur mäter man demokrati? Är det möjligt att göra en rättvisande mätning? 2. I vilka avseenden har Turkiet blivit mer demokratiskt sedan de fick status som ansökarland till EU? I vilka avseenden brister landet fortfarande i fråga om demokrati? 3. Vad innebär Köpenhamnskriterierna för Turkiet? 4. Hur skall Turkiet och EU agera för att landet skall kunna bli en fullvärdig EU-medlem? 5. Hur kan ett eventuellt turkiskt EU-medlemskap tänkas påverka a.) Turkiet? b.) EU? c.) Sverige? Fundera på aspekter såsom fred, handel, välfärd, beslutsfattande, makt, kultur m.m. 6. Är de krav EU ställer på Turkiet för hårda med tanke på att de etablerade medlemsländerna lider av demokratiproblem? 7. Hur är det om vi synar vårt eget land Sverige när det gäller demokrati? Lever vi upp till Köpenhamnskriterierna i alla avseenden? 8. Vilka är de största demokratiproblemen inom EU idag? Gör en lista. 9. I programmet riktas särskild uppmärksamhet mot London och de brittiska terroristlagarna. Vad innebär dessa? Varför upplevs de som ett hot mot demokratin? 10. I programmet uttalar sig Lord Carlile om de terroristlagar som han varit med och utarbetat. Han tycker att det finns en bra balans i dessa. Vad menar han med det? Hur ser egentligen en bra och balanserad terroristlagstiftning ut? Handledning till EU-turken 3

4 Sammanfattning av EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 I EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 1 granskar programledaren Stephan Yüceyatak demokratin i Europa. Han besöker EU-kommissionären Margot Wallström i Bryssel och intervjuar henne om demokratin inom EU. Enligt Wallström är det en utmaning för EU att få medborgarna inom unionen att följa med upp på den överstatliga demokratinivån. Hon redovisar hur den enskilde individen kan påverka EU på olika sätt. Genom media kan man skicka insändare och via partierna kan man engagera sig i det politiska systemet. Därtill kan man utnyttja sin rösträtt och rösta på EUparlamentet. Vidare kan man tycka till i remisser som EU ibland skickar ut till sina medborgare. Dessutom kan man påverka genom den lobbyverksamhet som olika organisationer bedriver inom EU. Lobbying bör vara offentlig och inte hemlig, menar Wallström. Hon menar också att det är viktigt att lobbying går via det civila och inte genom det politiska systemet. I programmet får vi även följa lobbyisten Olivia Lind Haldorsson under en arbetsdag i Bryssel. Haldorsson arbetar för Rädda barnen och säger att lobbying handlar om att ta viktig information till beslutsfattarna för att övertyga dem om att denna information är viktig. Enligt Haldorsson består hennes jobb av att träffa 2-5 parlamentariker varje vecka. Hon säger att det är viktigt att kunna växla strategi under dessa möten. Hon skiftar mellan att vara diplomatisk, politisk, familjär och formell. Hon upplever att hennes arbete ger resultat som t.ex. avspeglar sig i resolutionstext. Inslaget om Haldorsson varvas med olika politiska röster om lobbyism. Företrädare för vänstern, grön ungdom och moderaterna ger sin syn på lobbying. Även EU-parlamentarikern Carl Schlyter redovisar sina åsikter om lobbying som han anser vara en odemokratisk metod att köpa politiska resultat i Bryssel. EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 ger också information om de fem maktorganen inom EU. EU-domstolen är högsta beslutande organ. Till domstolen kan man överklaga ministerrådets och kommissionens beslut. EU-parlamentet och ministerrådet granskar och lagstiftar utifrån de lagförslag som kommissionen lägger fram. EU-parlamentet har även insyn i och beslutsrätt om EU:s budget. I kommissionen sitter kommissionärer från medlemsländerna. Förutom att ta fram regler och lagförslag övervakar kommissionen att reglerna följs och att EU:s budget används på ett korrekt sätt. I ministerrådet sitter representanter för EU-ländernas regeringar en minister från varje land. Vid sidan av att stifta lagar ansvarar ministerrådet för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Under de senaste åren har EU-parlamentets inflytande stärkts. Idag tar ofta ministerrådet beslut tillsammans med EU-parlamentet genom majoritetsbeslut. Parlamentet har rätt att godkänna och avsätta kommissionen genom misstroendeomröstning. I programmet kommenteras EU-parlamentets makt av olika forskare. Sebastian Kurpa (verksam på Centre for European policy studies) påpekar att parlamentet fått mer makt sedan det första valet till detta hölls Samtidigt har dock valdeltagandet hela tiden sjunkit. Kurpa ser det som ett allvarligt problem att folk inte vet vad de skall rösta på. Särskilt med tanke på att vi bör ställa oss tvivlande till att Bryssel alltid fattar rätt beslut åt oss. Hans Agné (demokratiexpert) ger uttryck för en liknande oro. Om 50 % deltar i valet till EUparlamentet kommer inte folkviljan att speglas. Ett främlingskap inför makten i Bryssel medför ett demokratiproblem. Handledning till EU-turken 4

5 EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 innehåller även ett reportage från den italienska ön Lampedusa i Medelhavet. Ön har blivit den första anhalten för tusentals båtflyktingar som lämnar Afrika i hopp om ett bättre liv. I programmet möter vi representanter för Läkare utan gränser som med kort varsel ger sig ut för att möta och hjälpa anländande båtflyktingar. Barbara Molinaro från UNHCR beskriver flyktingarnas umbäranden och den livsfara som är förenad med att ge sig av från Afrika. Många flyktingar behöver omgående akutvård när de anländer till Lampedusa. I programmet berättar en båtflykting om sina fysiska och psykiska umbäranden. Det är uppenbart att situationen i Medelhavet är ohållbar. Många anser att EU har ett stort ansvar för denna situation. Bernardo De Rubies, som är borgmästare i Lampedusa, tror att EU kan lösa situationen med den illegala invandringen. Som EU-medlem kan Italien vända sig till berörda instanser inom EU. Landet får ekonomiskt stöd av EU för att hjälpa immigranterna. Mario Telio (som arbetar för Institution of European studies) menar att Lampedusa är ett exempel som visar varför vi behöver ett starkare Europa och mer samarbete. Inslaget om flyktingproblematiken innehåller också en intervju med den EU-kommissionär som har hand om flyktingfrågorna. Denne menar att de afrikanska länderna måste få hjälp att utvecklas. Att teckna bilaterala avtal med dem är av största vikt. Invandringen till Europa måste bli något som alla tjänar på. Målet är, menar kommissionären, att ha en gemensam invandring och att införa regler som de 27 medlemsländerna måste följa. Dessutom måste EU utveckla sin mottagarroll för de människor som är förföljda. EU-turken : Synar demokrati i Europa, del 2 avslutas med att programledaren Stephan Yüceyatak intervjuar några ungdomar om deras intresse för EU. Frågor som dessa ungdomar finner intressanta är djurens rättigheter samt miljö- och flyktingfrågor. I övrigt har de en ganska sval inställning till EU. Att ta reda på och diskutera 1. I programmet talar Margot Wallström om att politiska beslut fattas på en nationell och en överstatlig nivå. Vad menas med att EU är överstatligt i vissa politiska frågor. 2. Vilka för- och nackdelar finns det med att EU är överstatligt? 3. På vilka sätt, menar Margot Wallström, att den enskilda individen kan påverka EU? 4. Allt färre röstar till EU-parlamentet. Vilka faror finns det med det minskade intresset för EU? 5. I programmet beskrivs lobbying. Förklara vad lobbying är och hur en lobbyist arbetar. 6. Vilka för- och nackdelar finns det med lobbying? 7. Vilka är de fem maktorganen inom EU? Förklara kort deras respektive uppgifter. 8. Hur ser situationen ut i de europeiska länder som ligger närmast Afrika när det handlar om flyktingmottagande? 9. Varför har antalet båtflyktingar från Afrika till EU ökat de senaste åren? 10. I programmet använder en person uttrycket illegala flyktingar. Är det moraliskt riktigt att använda ett sådant uttryck? 11. Vad skall EU göra för att på bästa sätt försöka hantera flyktingproblematiken? 12. Varför är intresset för EU i allmänhet lågt bland ungdomar? 13. Hur skall man få ungdomar mer intresserade av EU? Handledning till EU-turken 5