EUs beslutsvägar Föreläsare: Göran Färm

Transkript

1

2 EUs beslutsvägar Föreläsare: Göran Färm

3 Göran Färm - bakgrund Journalist, informationschef Chef LOs näringspolitiska enhet Kommunalråd Norrköping EU-parlamentariker Rådgivare åt EU-kommissionär Margot Wallström Senior advisor, Diplomat Communications Vice ordf (s) Norrköpings kommunfullmäktige Ordförande Kommuninvest ekonomisk förening 3

4 Disposition 1) Kort om EU och dess historia 2) Grundprinciper för EUs befogenheter 3) EUs beslutsmodell 4) Några ord om framtiden 4

5 1) Kort om EU och dess historia 1. Fred, kol & stål (Romfördraget) 6 medl 2. Fri handel, inre marknad, utbildning EEC blir EG (Enhetsakten) 9-12 medl 3. Euro, rättsliga frågor (Maastricht) 12 medl 4. FoU, invandring, sysselsättning (Amsterdam) 15 medl 5. Gemensam demokrati (EP), gemensam utrikespolitik, transeuropeiska investeringar, miljö/energi (Lissabon) 25 medl 6. Idag Bankunion, Energiunion - 28 medl + fler på väg in framtiden (nya fördrag)? EU har fått mer makt på fler områden! Orsak = samhällsutvecklingen, internationaliseringen! 5

6 2) Grundprinciper för EUs befogenheter 6

7 Logiken bakom EUs befogenheter Inre marknad (= 4 friheterna) kräver gemensamma regler, t ex om standards, miljö, konsument- och arbetsrätt En 4e beslutsnivå, unik rätt att lagstifta övernationellt dock inte på alla områden! Mix av - överstatlighet på t ex inre marknaden (bindande majoritetsbeslut) och - mellanstatlighet om fördragen, utrikes- och säkerhetspolitiken, skatter (enhällighet) och - beslut som bara gäller vissa (t ex Euro-länderna) OBS! subsidiaritet (kollas av nationella parlament) och proportionalitet! 7

8 3) EUs beslutsmodell 8

9 Europaparlamentet vad är det? Världens enda multinationella parlament med riktig lagstiftningsmakt! Inte längre bara Riksdagen som kan stifta lag som gäller i Sverige, även EU! Enda direktvalda organet i två-kammarsystem, dvs beslutar normalt ihop med ministerrådet (= de 28 medlemsstaternas regeringar). Jmf USA senat och representanthus. 9

10 Skillnad EP - riksdagen OBS! europeisk partipolitik i europeiska partigrupper, inte nationell! Ingen blockpolitik! Ofta blocköverskridande kompromisser för * att skapa majoriteter, * att skapa en stark förhandlingsposition gentemot rådet, * öppet för påverkan (lobbying). OBS - Finns ingen regering att försvara! Borgerlig majoritet men lika ofta center/vänstermajoritet! 10

11 EUs beslutsgång Lagstiftning = oftast medbeslutande rådet + EP Regeringen föreslår och verkställer Kommissionen (=en ledamot pr land) Föreslår, verkställer FOLKET Riksdagen Fattar beslut om lagar, skatter, budget CoR Ministerrådet (=en minister pr land, olika antal röster) Fattar alltid beslut OBS - nationer ESK Europaparlamentet (=751 ledamöter, 20 svenska) Fattar oftast beslut OBS - partigrupper FOLKET LAG! (Ev 2a läsning + trialog/förlikning) 11

12 Lobbying tillgång eller problem? Lobbyverksamheten: - nödvändig = dialog beslutsfattare - intressenter (stake holders) - växer = allt viktigare att påverka - får bättre balans. Mer miljö, fack, konsumenter, jämställdhet mm. Fortfarande företagsdominans - utsätts för ökade krav om öppenhet & etik - men fortfarande bristfällig kontroll och svaga etikregler. OBS 1 lobbyverksamhet finns i Sverige också: remisser, uppvaktningar, nätverk, public affairs-konsulteri mm. OBS 2 - slutligen alltid upp till beslutsfattaren vem man lyssnar mest på, och att man upprätthåller öppenhet och etikkrav 12

13 Olika typer av beslut i EU Bindande rättsakter - förordningar direkt verkande (lag och icke-lag); - direktiv (lag och icke-lag). Lagstiftningsdirektiv måste inom viss tid (normalt två år) omsättas i nationell lag; - beslut (icke lagstiftning, tas oftast bara av COM. Icke bindande rättsakter - rekommendationer och yttranden Andra viktiga beslut (delegerade till COM, ofta med kommittéförfarande) - delegerade akter - genomförandeakter Grundprincip - På områden där EU har lagstiftningsmakt tar EU-rätten över - EU-domstolen sliter tvister 13

14 Svenskar i ekonomiutskottet Gunnar Hökmark (m), ordinarie ledamot och rapportör i frågan om bankupplösning och framtida bankstruktur Olle Ludvigsson (s), ordinarie ledamot, rapportör om konsumentfrågor som bankkonton/kortavgifter ECON 14

15 EUs lagstiftningsprocess hittills goda resultat OBS bara ett urval! Solvens II Bankdelning??? FTT??? Bankunion: SRM, ECB-tillsyn (SSM), stresstester, kapitaltäckning, insättargarantier Bankkrisramverk, inkl fonder MiFID + MAD Kapitaltäckning OBS globalt ( Basel ) Blankning + Derivat + CDS-handel Bonusregler (OBS strid vunnen i EU-domstolen Europeisk finanstillsyn, flera nya tillsynsorgan 15

16 Lagstiftning verkställs och övervakas av kommissionen och dess myndigheter Exempel - Försäkringsmyndigheten (Eiopa) Europeiska systemet för finansiell tillsyn, ESFS, består av systemrisknämnden ESRB (European Systemic Risk Board) och de tre tillsynsmyndigheterna, Europeiska bankmyndigheten Eba, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, och försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European Insurance and Occupational Pension Authority, Eiopa), som bl a ska: Utöva tillsyn över försäkringsföretag med verksamhet i flera länder främja lika tillämpning av EU-regler hos tillsynsmyndigheter i alla EUländer fördjupa samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna. Eiopa har också i uppgift att ta fram förslag till tekniska standarder regler som EU-kommissionen sedan kan anta i form av förordningar eller beslut. Eiopa kan medla mellan tillsynsmyndigheter i olika EU-länder och koordinera dem i händelse av kris. 16

17 4) Några ord om framtiden EUs huvuduppgifter : Fokus på tillväxt och investeringar ex Junckers 300- miljardersplan. Mjukare åtstramning, men fortfarande tuffa regler Bankunion och sedan? Regleringströtthet? Regelöversyn? Tungt ekonomiteam, med Hill (UK) som finanskommissionär, ingen vän av reglering Energin och klimatet Omvärlden Rysslandskris, handelsförhandlingar med USA, Kinas utveckling Migrationen och främlingsfientligheten EUs egen utveckling. BRexit, GRexit? Euroländernas samarbete? 17