Brevet från Nisse. 68 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 69. UR TEXTSAMLINGEN: Brevet från Nisse

Transkript

1 UR TEXTSAMLINGEN: Brevet från Nisse Brevet från Nisse Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Bilaga X. Ljudspår X. I den här återberättande texten får vi återigen träffa Nisse Berg, som vi fick stifta bekantskap med i texten Nisse Bergs jul i ZickZack Läsrummet årskurs 5. Då hade Nisse precis förlorat sin mamma och hans liv var en känslomässig berg- och dalbana. Nu har det gått ett tag, och både Nisse och resten av familjen har börjat vänja sig vid ett liv utan mamma. I Brevet från Nisse skriver Nisse och berättar vad som hänt sedan sist och hur familjen har det nu. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 69

2 FÖRE LÄSNINGEN: Brevet från Nisse UNDER LÄSNINGEN: Brevet från Nisse Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten X Gör en gemensam inventering av vad eleverna minns av texten Nisse Bergs jul i ZickZack Läsrummet årskurs 5. Vem är Nisse? Hur ser hans familj ut? Vem är Harry och vad är det som är så speciellt med honom? Hur mådde Nisse sist ni träffade honom? Anteckna allt eleverna minns i en tankekarta, alternativt använd mallarna Persongalleri (bilaga xx) och/eller Bokmall (bilaga xx) som finns på cd:n med kopieringsunderlag. Ta hjälp av vad du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap). Det här är en relativt enkel text som de flesta elever troligtvis kan läsa på egen hand. Om du vill arbeta med lässtrategier finns här några exempel: Sid. 13, rad 8 10, där Nisse berättar hur han mådde efter mammans död känslorna liksom åkte berg- och dalbana : Hur känns det i kroppen när man åker berg- och dalbana? Låt eleverna beskriva känslorna och låt dem sedan relatera till Nisse och hur han känt sig. Skapa en bild i huvudet (visualisera). Ta hjälp av vad du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap). Sid. 14, första meningen i sista stycket När Saga är i närheten blir jag helt varm i kroppen, knäsvag och tappar talförmågan fullständigt : Hur känns det i kroppen att känna så? Känner de igen sig i beskrivningen? Har de någonsin känt likadant? Skapa en bild i huvudet (visualisera), Ställ frågor på texten (ifrågasätt och tyck om texten). Det avslutande stycket (ej PS) på sid. 15: Vad tror ni Harry gjorde i flingpaketet? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Vad tror ni att Nisse menar med att det inte bara är de tvåbenta familjemedlemmarna som drabbats av kärleksfeber? Förutspå och gissa. Övningsboken sid. 8 9 I uppgift A får eleverna själva försöka förklara vissa begrepp som förknippas med kärlek, så som bli knäsvag, tappa talförmågan osv. I uppgift B ska eleverna förklara hur man vet att man är kär och hur det känns att vara kär? I uppgift C ska de fylla i rätt uttryck i rätt lucka så att meningarna blir kompletta. Ord och begrepp att förklara erbjuda råda (det råder kärleksfeber) tvåbenta kärlekskrank en familjemedlem drabbas av 70 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 71

3 EFTER LÄSNINGEN: Brevet från Nisse EFTER LÄSNINGEN: Brevet från Nisse Samtala om texten Bilagor Vilken typ av text är det här? Vilket syfte har den? Varför tror du att författaren har valt att skriva den här återberättande texten i brevform? Vilka är fördelarna med att välja den här formen? Nackdelarna? Ställ frågor på texten (ifrågasätt och tyck om texten). Vilken ny information har vi fått om Nisse och hans familj? Om ni använt er av någon av mallarna i förarbetet kan ni fylla på dem med den nya informationen. Sammanfatta (sammanfatta vad texten handlar om). Bilaga 39 Övningsboken sid I uppgift D parar eleverna ihop de fyra kärleksparen från texten. I uppgift E får de träna på att läsa på, mellan och bortom raderna, genom att svara på ett antal frågor på texten. Bilaga 40 Ytterligare uppgift Låt eleverna skriva ett brev tillbaka till Nisse där de bland annat berättar vad de gjort sedan de sågs sist i femman. Passa samtidigt på att gå igenom hur man bör inleda, avsluta samt datera ett hederligt gammalt pappersbrev samt vad man ska tänka på när man skriver en återberättande text. 72 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 73

4 UR TEXTSAMLINGEN: Öppna ditt hjärta Öppna ditt hjärta Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x Öppna ditt hjärta är ett berättande textutdrag ur den andra delen av serien Drakhjärta. Bokserien handlar om Nisse Berg och hans familj. I den här delen har hela familjen, inklusive draken Harry, drabbats av kärleksfeber. Nisse har gått och blivit kär i Saga som spelar i hans band och Nisse vet inte riktigt hur han ska bete sig när hon är i närheten. Hur han än beter sig blir det liksom bara fel. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 75

5 FÖRE LÄSNINGEN: Öppna ditt hjärta UNDER LÄSNINGEN: Öppna ditt hjärta Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Nisse, men framför allt Harry, använder sig av en hel del liknelser när han pratar, vilket kan komma att vålla problem för en del elever. De kommer att arbeta med liknelser i uppgift E, F och G på sid. xx i övningsboken, varför det kan vara bra att förklara vad liknelser är och varför man använder dem. Texten är relativt lättläst, men innehåller en del svåra ord och uttryck (bland annat en hel del liknelser) som kan vålla problem för elever med svenska som andraspråk. Att läsa texten högt tillsammans alternativt lyssna på inläsningen så att ni kan stanna upp och förklara dessa uttryck är då att rekommendera. Vill du träna lässtrategier kan du göra det på följande ställen. Sid. 17, tredje raden från slutet Livet händer inte bakåt, säger Harry: Vad menar han med det? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Fr.o.m. sid. 18, näst sista raden från slutet t.o.m. sid. 19, rad 18, där Harry berättar om hur han blev kär i trasten: Vad är det för något eller någon som Harry förälskat sig i? (Det står inte uttalat någonstans att en trast är en fågel, men man får ändå vissa ledtrådar (dels här, men även tidigare i texten då Harry pratat en hel del om fågelsång bland annat). Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Övningsboken sid I uppgift A parar eleverna ihop olika synonymer genom att dra streck mellan orden. I uppgift B och C förklarar de ett antal olika uttryck. Ord och begrepp att förklara omtumlande en trast surra om något (som i prata) skutta knorra kors och tvärs ett skafferi en ventil en stämma (som i röst) örongångar berusas envisas lämna något åt slumpen flämta en skivspelare tapetsera en solfjäder poesi 76 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 77

6 EFTER LÄSNINGEN: Öppna ditt hjärta EFTER LÄSNINGEN: Öppna ditt hjärta Samtala om texten Vad tror eleverna att Nisse kommer att göra nu? Kommer han att tala om för Saga att han är kär i henne? Hur kommer det att gå? Förutspå och gissa. Både Nisse och Harry använder sig av en hel del liknelser när de pratar. Varför gör de det? Vad får det för effekt att använda sig av liknelser istället för att säga rakt ut vad man menar? Hur påverkar alla liknelser texten? Förståelsen? Skulle texten vara bättre eller sämre utan alla liknelser? Ställ frågor (ifrågasätt och tyck om texten). Ytterligare uppgift Låt eleverna skriva en berättande alternativt en återberättande text där de försöker använda sig av liknelser varje gång de använder ett adjektiv eller adverb. Alternativt ge eleverna en färdig berättelse som innehåller många adjektiv och adverb och låt dem, gärna i par, komma på liknelser till dem. Om du har en grupp med elever från många olika länder och kulturer, kan det vara kul att låta dem ta reda på vilka egenskaper djuren i uppgift E anses ha och hur/om man använder dem i liknelser i deras hemländer/kulturer. Är det samma djur som anses kloka, pigga, smarta osv. i alla länder eller skiljer det sig åt? Vilka andra liknelser är vanliga i deras språk? Om de inte själva vet kan de fråga sina föräldrar eller modersmålslärare. Övningsboken sid I uppgift D får eleverna träna att läsa på, mellan och bortom raderna genom att svara på ett antal frågor på texten. I uppgift E parar eleverna ihop rätt djur med rätt egenskap för att liknelserna ska bli korrekta. I uppgift F letar de i texten efter exempel på liknelser som Harry använder och i uppgift G hittar de på egna, roliga liknelser. 78 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 79

7 UR TEXTSAMLINGEN: J som i Jonna J som i Jonna Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x En skönlitterär berättelse om vänskap som förvandlats till kärlek. I den här texten får vi möta Emma som är ihop med Anders. Emmas mamma tycker att Emma har umgåtts alldeles för lite med sina tjejkompisar sen hon träffade Anders, så Emma bestämmer sig för att bjuda hem sin bästa kompis Jonna för att baka kladdkaka. Jonna blir jätteglad och kommer rusande med andan i halsen och blir alldeles röd om kinderna när hon får syn på Emma. Emma tror först att det beror på att Jonna är glad att se henne, men det visar sig snart att Jonna har något hon vill berätta för Emma. Jonna är kär. I henne. Emma blir helt ställd och vet inte hur hon ska reagera. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 81

8 FÖRE LÄSNINGEN: J som i Jonna UNDER LÄSNINGEN: J som i Jonna Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Den här berättelsen handlar om vänskap som övergår i kärlek och att bli kär i någon av samma kön. Ett viktigt ämne, som samtidigt kan vara känsligt för vissa och därmed svårt att ta upp, beroende på hur elevgruppen ser ut. För att förbereda eleverna, utan att för den skull avslöja för mycket av innehållet, kan det vara bra att inleda med en diskussion kring kärlek. Vad är det som får en att bli kär? Kan man bestämma själv vem man blir kär i? Kan man känna kärlek för annat än människor? Kan man älska på olika sätt? Det här är en relativt enkel text utan många svåra ord och begrepp, så de flesta elever bör kunna läsa den på egen hand utan några större problem. Beroende på vilken grupp du har kan det dock, med tanke på innehållet, vara bra att läsa texten tillsammans, för att som lärare kunna fånga upp olika reaktioner och åsikter direkt. Vill ni träna lässtrategier kan ni göra det på följande ställen: Sid. 23, rad 15 16: Anders flyttade till stan förra året. Men de hade redan sett varandra, på västkusten när Emma var där på semester. Var ligger västkusten? Ta hjälp av vad du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap). Sid. 24, rad 18 24: Hur känner sig Jonna när hon kommer? Varför blir Jonna röd om kinderna? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Sid. 25, rad 8 15: Vem tror ni att Jonna blivit kär i? Förutspå och gissa. Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Övningsboken sid I uppgift A får eleverna illustrera fyra olika substantiv. I uppgift B ska de försöka förklara ett antal olika begrepp på egen hand. Ord och begrepp att förklara kylig singla ner skymning västkusten vara som gjorda för varandra påstå något påminna ligga hopkrupen 82 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 83

9 EFTER LÄSNINGEN: J som i Jonna EFTER LÄSNINGEN: J som i Jonna Samtala om texten Ytterligare uppgifter Vad tror ni kommer att hända nu mellan Emma och Jonna? Förutspå och gissa. Övningsboken sid I uppgift C får eleverna träna på att läsa på, mellan och bortom raderna, genom att svara på ett antal frågor på texten. I uppgift D låtsas de att de är Emma och skriver ett brev till Jonna, där de berättar hur de känner inför det hon berättat och tala om vad de vill ska hända mellan dem framöver. Eleverna kanske är nyfikna på vad som egentligen hände mellan Emma och Jonna? Antingen kan ni läsa resten av boken högt tillsammans, eller så kan du som lärare bara berätta för eleverna hur det gick. Så här slutar boken: Emma vet inte hur hon ska hantera det hon fått reda på, och funderar mycket och länge vad hon känner för Jonna. Är det mer än bara vänskap? Under den här tiden har de ingen kontakt alls, och Emma känner att hon verkligen saknar Jonna. Under den här tiden börjar det en ny tjej i klassen, som Jonna börjar umgås med och efter ett tag berättar Jonna för Emma att hon och den nya tjejen är ihop och att hon nog aldrig var kär i Emma på riktigt, utan misstog sina vänskapskänslor för kärlek. Det här slutet kanske kan leda till en diskussion kring om det finns olika typer av kärlek, och hur de i så fall skiljer sig åt. På vilket sätt är kärleken mellan familjemedlemmar, vänner och flickvänner/pojkvänner annorlunda? På vilka sätt är den lika? På UR finns det många bra program om kärlek. Bjud in någon som RFSL. Läs hela boken Typ jätte-kär, liksom tillsammans i klassen. 84 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 85

10 UR TEXTSAMLINGEN: Kära lekar Kära lekar Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x Instruktioner till lekar som hjälper dig att få svar på frågor om kärlek. I Kära lekar får eleverna instruktioner till tre olika lekar, som de kan genomföra för att få svar på olika frågor om kärlek. I Fråga tärningarna kan de ställa olika frågor som de får svar på genom att kasta två tärningar. Summan ger dem svar utifrån en förutbestämd mall. I Bokstäverna bestämmer kan de ta reda på vilka känslor som kommer att uppstå mellan dem och den de är kär i och i Vem ska du gifta dig med kan de med hjälp av en kortlek ta reda på vem de kommer att gifta sig med i framtiden. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 87

11 FÖRE LÄSNINGEN: Kära lekar FÖRE LÄSNINGEN: Kära lekar Skapa förförståelse och förkunskaper Berätta om någon lek du brukade leka när du var barn, för att ta reda på vem du eller en kompis var kär i, skulle träffa i framtiden eller liknande till exempel när man i sina kupade händer samlade en hög stenar som man upprepade gånger kastade upp i luften medan man sa: Hur många barn får jag när jag blir stor? När man sagt meningen klart räknade man hur många stenar som låg kvar i händerna. Antalet stenar motsvarade antalet barn man skulle få i framtiden. Ett annat exempel skulle kunna var när man ritade ett rutnät i sanden där man skrev namnet på fyra personer som ens kompis tyckte om (alternativt tre personer man kände samt en okänd). Man ställde sedan frågan Vem ska du gifta dig med? och började räkna tyst för sig själv tills kompisen sa stopp. Man räknade sedan ett steg i taget i rutnätet fram till det tal kompisen stoppat på och strök den personen. Sedan fortsatte man likadant tills det återstod en ruta. Namnet i den rutan var namnet på personen som kompisen skulle gifta sig med. Man kunde sedan fortsätta att göra likadant med andra frågor som Hur många barn ska ni få?, Var ska ni bo? osv. Fråga eleverna om de har några liknande lekar som de brukar leka. Övningsboken sid I uppgift A förklarar eleverna hur man gör vissa saker (bockar, niger, friar och spår). I uppgift B namnger de klöver knekt, spader dam, ruter kung samt hjärter ess och i uppgift C talar de om vilken bild som kuperar respektive blandar en kortlek. Beroende på hur elevgruppen ser ut kan det också vara bra att använda en kortlek och gå igenom vad de olika korten kallas, vad som är rät- respektive avigsidan på korten, hur man blandar respektive kuperar en kortlek samt vad som menas med medsols. (Eleverna får även träna på vissa av dessa begrepp i övningsboken, men har man en grupp som är i behov av mycket språklig stöttning, kan det ändå vara en god idé att gå igenom det tillsammans innan de gör uppgifterna på egen hand.) 88 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 89

12 UNDER LÄSNINGEN: Kära lekar EFTER LÄSNINGEN: Kära lekar Läs och arbeta med texten Titta först på textens layout. Vilken typ av text ser det ut att vara? Vad är det som får er att tro det? Känner ni igen upplägget sen tidigare? Ställ frågor på texten (ifrågasätt och tyck om texten). Ställ frågor på texten (ifrågasätt och tyck om texten). Samtala om texten Har författaren lyckats med instruktionerna? Var de tydliga? Förstod ni hur de olika lekarna skulle genomföras? Vilken lek var lättast att förstå? Vilken lek var svårast att förstå? Vad tror ni det beror på? Ord och begrepp att förklara hjälpa någon/något på traven ta något med en nypa salt summan tveksamt uppstå representera resterande rätsida/avigsida medsols/motsols hamna falla på knä ett varv Gör illustrationerna det lättare att förstå vad man ska göra? Hade författaren kunnat göra något annorlunda för att underlätta förståelsen? Hade illustratören kunnat göra något annorlunda? Ställ frågor på texten (ifrågasätt och tyck om texten). Övningsboken sid Efter läsningen får eleverna genomföra de olika lekarna. För det behövs följande material: kortlekar (hälften av antalet elever då den genomförs i par) tärningar (två per grupp om fyra fem elever) vitt papper pennor 90 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 91

13 EFTER LÄSNINGEN: Kära lekar UR TEXTSAMLINGEN: Dr Lööv Dr Lööv Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x I uppgift D får eleverna svara på frågor om vad de tyckte om de olika lekarna samt ge tips på någon annan kär lek som de brukar leka och berätta hur den går till. I uppgift E har instruktionerna till två av lekarna blandats ihop och hamnat i fel ordning (dessutom finns en instruktion som inte hör dit alls). Eleverna ska först reda ut vilka meningar som hör till vilken lek genom att färgkoda dem och sedan numrera instruktionerna i respektive lek i rätt ordning. De ska också tala om vilka lekar det rör sig om och vilken instruktion som inte passade in. Frågespalt som ger svar och argument till olika frågor. Barn och ungdomar i mellanstadieåldern har skickat insändare till Dr Lööv för att få hjälp med sina problem och vädra sina åsikter i olika frågor, framför allt när det gäller kärlek. Ytterligare uppgift Låt eleverna skriva en instruerande text om en av de lekar de tipsat om i uppgift D5. Rätta deras texter och låt dem sedan renskriva och illustrera dem för hand eller på dator. Samla lekarna i en liten bok eller laminera dem och spara dem i en låda tillsammans med det material som behövs, så kan eleverna prova varandras lekar både på lektion och som rastaktivitet. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 93

14 FÖRE LÄSNINGEN: Dr Lööv UNDER LÄSNINGEN: Dr Lööv Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Börja med att fråga eleverna vem de vänder sig till när de har problem i största allmänhet? Vänder de sig till samma person/er om det handlar om kärleksproblem? Varför/varför inte? Om det inte kommer upp i diskussionen fråga dem om de någon gång tagit kontakt med någon utomstående för att få hjälp med sina problem som till exempel en frågespalt i en tidning eller på nätet. För in diskussionen på insändare genom att fråga dem om de vet vad det kallas när man skriver till en tidning eller liknande och framför en åsikt. Ta gärna med en tidning eller visa insändare från nätet. Titta på formen och innehållet. Hur ser en insändare ut? Vad innehåller de? Hur formulerar man sig? Texten i Dr Lööv är relativt enkel och de flesta elever bör kunna läsa den på egen hand utan några större problem. Om du vill träna på lässtrategier kan du göra det på följande ställen: Läs insändarna tillsammans. Stanna upp efter varje insändare och sammanfatta vilka problem avsändaren har. Sammanfatta (sammanfatta innehållet i texten). Vill du fokusera extra på just argumentation kan du göra samma sak och sammanfatta avsändarens argument för sin sak. Läs första meningen i svaret till Romeo & Julia. Vad betyder överbeskyddande? Vad kan vi göra för att ta reda på det om vi inte redan vet? Vi kan backa och läsa om ordet för att sedan dela upp det i mindre beståndsdelar. Finns det någon del eller delar av ordet som vi känner igen? Backa och läs om (förklara otydligheter). Vad kallas den här typen av texter? Vad kallas texttypen? Vilket syfte har de? Vilka specifika drag? Ställ frågor (ifrågasätt och tyck om texten). Övningsboken sid I uppgift A får eleverna komparera adjektiv som förekommer i texten. Ord och begrepp att förklara oavsett anledning införa förbud dessutom på den här punkten tips mottages tacksamt vara i samma situation överbeskyddande aktiviteter ett bra alternativ högljudd ett snille 94 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 95

15 EFTER LÄSNINGEN: Dr Lööv EFTER LÄSNINGEN: Dr Lööv Samtala om texten Ytterligare uppgifter Varje avsändare har skrivit under med en/ett? alias. Vad får vi veta om de olika insändarna genom att läsa deras alias? Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Låt eleverna skriva egna insändare om problem de har eller åsikter de vill vädra. Du kan antingen låta dem skriva till dig eller till en riktig frågespalt (under alias) som KP-webben eller någon annan tidning. Samla in allas insändare, sammanställ dem (så att eleverna inte kan lista ut vem som skrivit vad) och låt dem sedan läsa varandras insändare samt svara på några av dem. Genomför en paneldebatt i klassen där eleverna delas upp i två grupper som ska argumentera för respektive emot ett eventuellt pussförbud på den egna skolan. Låt de båda lagen förbereda sig genom att sammanställa de argument de skrev i uppgift D samt även komma på nya argument. Är klassen stor kan de delas in i mindre grupper med halva klassen som åhörare. Dessa får sedan avgöra vilken sida som vunnit debatten. Övningsboken sid I övning B parar eleverna ihop rätt alias med rätt beskrivning. I uppgift C svarar de på vad de tyckte om Dr Löövs råd samt tränar på att läsa mellan/bortom? raderna genom att svara på varför en brevskrivare kallar sig Romeo och Julia. I uppgift D listar de argument för respektive emot puss- och kramförbudet som införts på Pussgurkans skola. I uppgift E väljer de mellan två olika skrivuppgifter. Antingen tar de ställning i Pussgurkans fråga om puss- och kramförbud och skriver en insändare där de använder sig av sina för- eller motargument från uppgift D, eller så väljer de en annan av insändarna i textsamlingen och skriver ett svar till den personen. I båda uppgifterna ska eleverna hitta på en passande alias att skriva under insändaren respektive brevet med. 96 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 97

16 UR TEXTSAMLINGEN: Varför blir man kär? Varför blir man kär Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x En faktatext som förklarar varför man blir kär. I Varför blir man kär förklaras bland annat varför vi blir kära och vad som händer i kroppen när vi blir det. Kära blir vi för att vi har en inbyggd vilja att fortplanta oss för att vår art ska leva vidare. När vi blir förälskade ser reptilhjärnan till att kroppen skapar flera olika kemiska ämnen som gör att vi mår bra och känner oss lyckliga bland annat dopamin. Pulsen ökar och pupillerna förstoras. Enligt vissa forskare kan vi inte vara förälskade längre än 18 månader, eftersom kroppen helt enkelt inte orkar tillverka de ämnen som behövs för att vi ska vara kära hur länge som helst. Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 99

17 FÖRE LÄSNINGEN: Varför blir man kär? UNDER LÄSNINGEN: Varför blir man kär? Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Diskutera med eleverna vad det innebär att vara kär. Varför blir vi människor kära? Finns det något syfte med det? Är det bara människor som blir kära eller blir djur också kära? Är det någon skillnad mellan att vara kär/förälskad och att älska någon? Det här en faktaspäckad text med många ämnesspecifika ord och begrepp, så om du har en grupp som behöver stöttning föreslår vi att ni läser den tillsammans för att kunna stanna upp och förklara och diskutera under läsningens gång. Stanna gärna upp efter varje stycke för att sammanfatta innehållet och kontrollera att alla har förstått. Sammanfatta (sammanfatta innehållet i texten). Varför kallas den del av hjärnan som styr om vi blir kära eller ej, för reptil hjärnan, tror ni? Vad är en reptil? Ta hjälp av vad du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap). Sid. 37, rad 21-23: Vad menas med vår art? Backa och läs om (förklara otydligheter). Övningsboken sid. 28 I uppgift A tar eleverna reda på vad några ord som vi brukar förknippa med kärlek betyder och kompletterar med fler ord som de förknippar med kärlek. Ord och begrepp att förklara forskning klokhet skapa kemiska ämnen belöna/belöning pulsen blodfyllt pupill energi/energilager tillverka kraft vara aktiv fokuserad hållbart gemenskap en (inbyggd) vilja para sig vår art (som i djurart) överleva signaler av samma kön bilda familj 100 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 101

18 EFTER LÄSNINGEN: Varför blir man kär? UR TEXTSAMLINGEN: Koll på kroppen Samtala om texten Vad nytt har ni lärt er när ni läste den här texten (som ni inte visste tidigare)? Vilka nya frågor har väckts hos er? Sammanfatta (sammanfatta innehållet i texten). Koll på kroppen Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x En faktatext som beskriver vad som händer när man kommer in i puberteten. I Koll på kroppen får vi veta vad som händer, både psykiskt och fysiskt, när man kommer in i puberteten. Övningsboken sid. 29 I uppgift B får eleverna träna på att läsa på, mellan och bortom raderna genom att svara på ett antal frågor om texten. Ytterligare uppgift Textsamlingen sid Textsamlingen sid Enligt forskningen är det ju hjärnan och inte hjärtat som gör att vi blir kära, och trots det är det hjärtat som fått symbolisera kärlek. Hur skulle det ha sett ut om det istället var hjärnan som var kärlekssymbolen? Låt eleverna rita förslag på hur det skulle kunna se ut. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 103

19 FÖRE LÄSNINGEN: Koll på kroppen UNDER LÄSNINGEN: Koll på kroppen Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Den här texten kan med fördel läsas i samband med sex- och samlevnadsundervisningen i no. Det kan också vara en fördel att jobba med den här texten i tjejoch killgrupper, för att främja frågor och undvika pinsamheter. Oavsett hur gruppkonstellationerna ser ut och om man har arbetat med ämnet tidigare eller ej, kan det vara bra att inleda med en diskussion kring puberteten. Vad innebär puberteten? Vad vet eleverna om vad som händer i kroppen och i knoppen under puberteten? Låt eleverna titta på illustrationen av omklädningsrummen på sid i textsamlingen och låt dem skriva ned sina tankar kring vad de ser. Känner de igen sig? Be dem också jämföra vad som pågår i flickornas respektive pojkarnas omklädningsrum. Ser de några likheter? Skillnader? Tror de att tjejer respektive killar känner olika inför puberteten och alla förändringar det innebär, både fysiskt och psykiskt? Be eleverna skriva frågor och funderingar som de har kring puberteten på små lappar som du samlar in och lägger i en burk eller liknande. Om du vill kan du också låta flickorna skriva vad de skulle vilja fråga killarna om, men inte vågar, och tvärtom och spara i två separata burkar. Spara burkarna med frågor till efter läsningen då ni tar fram dem igen. Även om texten innehåller en hel del ämnesspecifika ord, tror vi att eleverna helst läser texten enskilt, med adekvat stöttning före och under läsningen. Har du däremot möjlighet att dela upp klassen i tjej- och killgrupper är gemensam läsning ett alternativ. I vissa klasser går det säkert att dela in klassen i hem- och expertgrupper (se sid. xx) där varje grupp läser in sig på en av förändringarna och sedan redovisar för de andra. Ord och begrepp att förklara könsceller spermie ägg budbärare utvecklas förändringar positivt klumpig i olika takt kurvig underhudsfett körtlar puta ut könsmogen svälla en knöl ömma fettvävnad en sträng ett strå (hår) ha anlag för ngt (rent biologiskt) inflammerat producera svaja skrovlig känna sig uppåt humör humörsvängningar krav Övningsboken sid Eftersom stora delar av texten handlar om vad som händer i kroppen under puberteten, får eleverna i övning A och B träna på olika kroppsdelar. 104 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 105

20 EFTER LÄSNINGEN: Koll på kroppen UR TEXTSAMLINGEN: Bootylicious Samtala om texten Som nämnts tidigare kan det vara en fördel om texten diskuteras i mindre grupper förslagsvis i tjej- och killgrupper för att ge eleverna utrymme att prata mer öppet. Använd gärna frågorna från före läsningen som underlag för samtalen. Bootylicious Sid i textsamlingen. Sid i övningsboken. Ljudspår x En novell på norska som berättar om hur kärlek kan krångla till vänskap. Novellens huvudperson jeg (namnet framgår aldrig) är bästis med Emilie. Jeg har aldrig varit kär, men det har Emilie. Hon blir kär stup i kvarten och det är alltid jeg som först får fråga chans och sedan göra slut åt henne. Emilie försöker alltid få med jeg ut på dubbeldate, men jeg förstår inte riktigt vitsen med killar. Den enda kille hon känner är hennes granne, Andreas, som hon brukar spela tv-spel med. Andreas familj är jätterik och när Emilie får reda på att jeg är kompis med Andreas, frågar hon genast om inte hon kan få följa med hem till honom nästa gång. De hinner knappt innanför dörren innan Emilie börjar flirta med Andreas, som verkar vara med på noterna och jeg, som hitintills bara sett Andreas som en kompis, upptäcker att hon inte alls tycker om det Övningsboken sid I uppgift C och D sammanfattar eleverna vad de lärt sig genom att skriva vad som händer i kroppen och knoppen under puberteten. I uppgift E får de svara på ett antal frågor om texten. Textsamlingen sid Textsamlingen sid Ytterligare uppgift Diskutera alternativt låt eleverna skriva om huruvida deras syn på/kunskap om kärlek har förändrats på något sätt efter att ha läst de olika texterna som handlar om kärlek. Textsamlingen sid Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 107

21 FÖRE LÄSNINGEN: Bootylicious UNDER LÄSNINGEN: Bootylicious Skapa förförståelse och förkunskaper Läs och arbeta med texten Börja med att lyssna på en liten bit av Bootylicious, förslagsvis det första stycket (ljudspår X) och låt eleverna gissa vilket språk det är. Var talas det? Förstod de något av det de hörde? Ta reda på vad eleverna vet om Norge och det norska språket genom att brainstorma och göra en tankekarta tillsammans. Kan de några norska ord? Någon kanske talar norska? Berätta att man i Norge hellre översätter utländska låneord än direktimporterat dem som vi ofta gjort här i Sverige. Ge några exempel och låt eleverna gissa vad de betyder. Till exempel fjärnsyn för tv (television). X Låt eleverna lyssna på texten (ljudspår X), gärna ett par gånger. Stanna till efter varje stycke och be dem sammanfatta vad de tror att stycket handlade om. Dela sedan ut ordlistan (bilaga X) och låt dem läsa texten själva en gång till gärna i par så att de kan hjälpa varandra med förståelsen. Ord och begrepp att förklara x Om de inte redan vet det, informera om att det i norskan finns två olika dialekter bokmål och nynorsk. Övningsboken sid I uppgift A försöker eleverna gissa vad några norska ord betyder. I uppgift B parar de ihop norska meningar ur texten med rätt översättning och i uppgift C norska ord med rätt bild. 108 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 109

22 EFTER LÄSNINGEN: Bootylicious EFTER LÄSNINGEN: Bootylicious Samtala om texten Ytterligare uppgifter Fråga eleverna hur de tyckte det var att läsa en text på norska. Hur mycket förstod de? Hur gjorde de för att förstå? Har de hittat några likheter respektive skillnader mellan norska och svenska? När eleverna försökte förstå den norska texten använde de troligtvis de flera av de lässtrategier som de har lärt sig. Backa och läs om (förklara otydligheter). Leta ledtrådar i texten (läs mellan raderna och dra slutsatser). Förutspå och gissa. Sammanfatta (sammanfatta vad texten handlar om). Skapa en bild i huvudet (visualisera). Ta hjälp av vad du redan vet (återkoppla till tidigare kunskap). Låna enkla barn- eller ungdomsbok på norska. Låt eleverna i grupper läsa en bok och berätta vad den handlade om för resten av klassen. Låt eleverna skriva ord/meningar/en kort presentation av sig själva som de sedan översätter till norska genom att använda sig av någon översättningsfunktion på nätet, till exempel Google Översätt. Bilaga Övningsboken sid I uppgift E får eleverna visa hur mycket de har förstått av den norska texten genom att para ihop rätt påstående med rätt person. För att göra det lite svårare, stämmer vissa påståenden in på mer än en person. Bilaga X 110 Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning Zick Zack Läsrummet åk 6, Lärarhandledning 111