3 frågeställningar. 1. juni Slide 2

Transkript

1 Vad gör Sverige till en international Innovation Leader? Finns det en särskild och effektiv samverkansmodell som Sverige bygger på? 6 perspektiven på betydelsen av samverkan

2 3 frågeställningar 1. Sverige är en international Innovation Leader vad beror det på? 2. Finns det en särskild och effektiv samverkansmodell som Sverige bygger på eller kanske flera (regionala) och hur vet vi det? 3. Om det finns en eller flera svenska samverkansmodeller hur värderar vi deras betydelse och resultat 6 perspektiv 1. juni 2015 Slide 2

3 Sverige är en international Innovation Leader vad beror det på? Sweden has been ranked in the top of the EU in the Innovation Union Scoreboard (IUS) for a long time. I 2014 & 2015 återigen på en försteplats Performance in the IUS 0,850 0,800 0,750 0,700 0,650 0,600 0,550 0,500 0, EU Sweden Source: IUS juni 2015 Slide 3

4 Nine reasons or indications 1) Sweden has a higher expenditure on tertiary education the number and the quality of graduates from HEI are higher 2) Sweden has a higher graduation rate of Ph.Ds. in science and engineering of cohort of typical graduation age 3) Sweden has a stronger regional representation of universities thereby more linked to regionally specialized industry shows in Industry-Science Relations as co-publications 4) There are more researchers in Sweden (5181) than in for instance Austria (4565) as headcount per million people 5) Sweden has bigger expenditure on R&D as a percentage of GDP across both higher education R&D, business R&D and government R&D 6) Sweden has a very long and robust government financing of R&D 7) Sweden produces more scientific and technical publications has a very high quality and international recognition of its research 8) Sweden has a very strong performance of patent applications per capita and especially within the ICT, the IPCH electricity and the Nanotech sector Is directed towards HT/ Knowledge-intensive / fast growing sectors 9) Venture capital is focusing especially on the life science- and the ICT-sector and the majority of the capital is spent in the expansion phase rather than the startup and early commercialization phases 1. juni 2015 Slide 4

5 Sverige är kanske inte Innovation Leader?? The Innovation Union Scoreboard is highly misleading. The data (the 25 separate indicators) that constitute this composite innovation indicator need to be analyzed much more in depth in order to reach a correct measure of the performance of an innovation system. To estimate the efficiency or productivity of the Swedish innovation system, inputs and outputs must be related to each other. When doing so, we reach the conclusion that Sweden is ranked number 24 of EU28 Member States Charles Edquist and Jon Mikel Zabala Iturriagagoitia (2015): The Innovation Union Scoreboard is Flawed: The case of Sweden - not being the innovation leader of the EU 1. juni 2015 Slide 5

6 Innovation ranking according to efficiency 1. juni 2015 Slide 6

7 Finns det en särskild och effektiv samverkansmodell som Sverige bygger på eller kanske flera (regionala) och hur vet vi det? 1. juni 2015 Slide 7

8 Ansatser till en eller flera svenska samverkansmodeller Svenska lärosäten har en stark tradition av samverkan Offentligt styrda och i huvudsak offentligt finansierade Osystematisk samverkan med enskilda insatser Lärosätena själva har utgjort en passiv (men välvillig) bas Äldre universiteten: Tradition av att samverka i sina respektive städer med skola, näringsliv, politik och kultur Specialiserade lärosätena: Naturliga band till anknytande sektorer, branscher och nätverk Nya lärosätena: Utvecklades utifrån närsamhällets förutsättningar och intressen Samverkansrollen ser olika ut vid olika lärosäten. Tydligast och mest naturligt träder den fram vid de nya lärosätena. De är utvecklade i en miljö av etablerade förväntningar och roller, medan den akademiska rollen är understödjande snarare än pådrivande. För de äldre lärosätena, med sina högst varierande inre akademiska kulturer, uppgifter och uppdrag, är samverkansuppgiften mer mångfacetterad, varierad och därmed mer komplicerad att foga in i en entydig ledningsuppgift Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv Mats Benner, Sverker Sörlin för Vinnova 1. juni 2015 Slide 8

9 Ansatser till en eller flera svenska samverkansmodeller En viktig brytpunkt är och 1980-talets utveckling. Då förlades i ökande utsträckning samverkan utanför lärosätenas reguljära verksamhet, antingen i form av specialiserade forskningsmiljöer med sektorsuppdrag, eller i stiftelseform eller liknande. Det skapade en spänning mellan en upplevd kärnverksamhet och en upplevd periferi av samverkan. Utvecklingen förstärktes av att lärarundantaget skapade incitament att förlägga samverkan och nyttiggörande utanför den reguljära akademiska verksamheten, liksom att samverkan primärt definierades i kommersiella termer Flera faktorer har komplicerat försöken att skapa en samlad ram kring samverkan: svag målstyrning, uppsplittrad finansiering och begränsade incitament att driva samverkansfrågor som gemensam uppgift inom lärosätena Det är uppenbart att lärosätena i ökande utsträckning formulerar sammanhängande strategier för sina tre uppgifter och söker vägar att binda samman dem. Det sker till exempel i form av ambitionen att skapa kompletta akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan utgör jämbördiga hörnpelare, eller genom anknytningen mellan s.k. starka forskningsmiljöer och samverkansansvariga inom lärosätena Samverkansuppgiften i ett historiskt och institutionellt perspektiv Mats Benner, Sverker Sörlin 1. juni 2015 Slide 9

10 Men om det finns en eller flera svenska samverkansmodeller hur identifierar vi dem och värderar deras betydelse och resultat 6 perspektiven 1. juni 2015 Slide 10

11 6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 1. juni 2015 Slide 11

12 FINANSIERINGSPERSPEKTIVET för KK-stiftelsen 1. juni 2015 Slide 12

13 Frågeställningar: Effekter av forskningsfinansiering 1. Ökar forskningskapaciteten vid de nya lärosätena? Kan vi se att mer forskning produceras vid de nya lärosätena? 2. Ökar kvaliteten på den forskning som produceras? 3. Ökar kapaciteten i de företag som deltar i program under HÖG? Kan vi se några förändringar i exempelvis de anställdas kompetensnivå eller blir företagen bättre på att använda sina insatsfaktorer för att skapa värde? 4. Ökar det totala värdeskapandet i företagen som deltar i program under HÖG? Om det gör det, så kan vi säga att dessa företag bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft Samproduktion för tillväxt - Resultat och effekter av forskningsfinansiering Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD 1. juni 2015 Slide 13

14 Forskning och publicering sker i dubbelt så hög grad i nära samverkan med näringslivet Andel av publikationer med offentligt-privat samarbete, % 15% 16% 10% 8% 5% 0% Sverige HÖG-publikationer Källa: DAMVAD (2014) baserad på data från Scopus, Samproduktion för tillväxt - Resultat och effekter av forskningsfinansiering Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD Sidefod 1. juni 2015 Slide 14

15 Forskningen är av hög kvalitet i jämförelse med forskningen i Sverige och Norden Samproduktion för tillväxt - Resultat och effekter av forskningsfinansiering Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD 1. juni 2015 Slide 15

16 Deltagandet bidrar till att stärka Sveriges konkurrenskraft. 1. juni 2015 Slide 16

17 REGIONPERSPEKTIVET för Länsstyrelsen Stockholm 1. juni 2015 Slide 17

18 Modell för att förstå och kartlägga regionala styrkor 1. juni 2015 Slide 18

19 Antal publikationer som utgörs av en viss disciplin Stockholmsregionens styrkor inom forskning fördelat på disciplin Antal citeringar med antal publikationer Stockholm har 97 styrkepositioner av 334 forskningsområden. 79 % av dessa finns inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte är definerade som nuvarande styrkepositioner har 108 potential för att bli detta i framtiden. Dessa 108 ligger över det nordiska snittet på en av de två parametrarna som definerar en styrkeposition (zon 1 eller 4). Främst inom Naturvetenskap. 1. juni juni 2015 Slide 19

20 En rad kvantitativa indikatorer beskriver näringsnischer Variabel Källa Omsättning raps 15 näringsområden (SNI2007) Arbetade timmar Eurostat 10 näringsområden (NACE Rev.2) Produktivitet Eurostat 10 näringsområden (NACE Rev.2) Export SCB 19 näringsområden (SNI2007) Riskkapitalinvesteringar Svenska riskkapitalföreningen 14 näringsområden Antal anställda raps 89 näringsområden (SNI2007) Antal arbetsställen raps 89 näringsområden (SNI2007) Utbildningsnivå raps 51 näringsområden (SNI2007) Arbetskraftsinvandring Migrationsverket 175 grupper (SSYK) Patentregistreringar Patent- och Registreringsverket 35 teknikområden Aktiva doktorander per ämnesområde Universitetskanslerämbetet 35 ämnesområden Inresande lärare per ämnesgrupp Universitetskanslerämbetet 5 ämnesgrupper Doktorandnybörjare per ämnesgrupp Universitetskanslerämbetet 5 ämnesgrupper Sammanställningen har skett genom en kombination av top-down och bottom-up-approach. Vi har först analyserat de mer aggregerade variablerna för att finna övergripande kategorier. Därefter har vi analyserat de mer finfördelade variablerna för att hitta ytterligare mönster, och fördelat nischer inom de olika övergripande kategorierna. Analysen kompletteras även med resultat från intervjuer och litteraturstudier. 1. juni 2015 Slide 20

21 Vilka styrkeområden har Stockholmsregionen? 1. juni 2015 Slide 21

22 SYSTEMPERSPEKTIVET för departementer och regioner i Danmark och för Vetenskapsrådet 1. juni 2015 Slide 22

23 Sammanhang i Innovations- och företagsstödsystem Styrelsen för Forskning och Innovation Omfattande data-och analysprojekt som samlar in data från alla offentliga forsknings-och innovationsprojekt hos ministerier och regioner i Danmark Databasen gör det möjligt att för första gången genomföra evidensbaserad kartläggning av det danska innovation- och företagsstödsystemet Syftet med kartläggningen har varit att bidra med en gemensam kunskapsbas och förståelse mellan nivåer och system hos de olika aktörerna i det danska innovation och företagsstödsystemet Kopplingen resulterade i en datainsamling med data för mer än unika företag som sedan 2007 totalt har deltagit totalt gånger på den danska innovation och affärsstödsystem. Detta är unikt inte bara inom danska, men också i internationella sammanhang. Datakällor: Styrelsen for Forskning- og Innovations databas InnovationDanmark Erhvervsstyrelsens PRV-databas över regionala Strukturfondsprojekt Erhvervsstyrelsens databas för Væksthusene Regionernas egna inrapportering för program som inte ligger utanför strukturfondsregi DAMVADs Samverkandatavas, som innehåller alla större nationella forsknings- och innovationsprogram i Danmark 1. juni 2015 Slide 23

24 10 resultat av sammanhangsanalysen 1. Nationella och regionala program kompletterar varandra 2. Olika styrmelden för olika mål 3. Var tredje användare är flergångsanvändare av innovations och företagsstödsystemet 4. Få program är centrala för sammanhanget i systemet 5. Företagsstorlek har betydelse för användning av programmen 6. Stora branschskillnader när det gäller användning 7. Innovations- och företagsstödsystsemet är särksilt för unga och äldre företag 8. Forskningsinstitutionernas samspel med företag varierar 9. Programmmen fördelar sig utifrån var de administreras 10. Lokala skillnader i användning av programmen 1. juni 2015 Slide 24

25 Deltagande i nationella program 1. juni 2015 Slide 25

26 Overview of funding sources, recipients of funding and purpose of resources Finansiell analys av SciLifeLab Till Vetenskapsrådet av DAMVAD 5/11/2015 Slide 26

27 FÖRETAGSPERSPEKTIV för Novo Nordisk 1. juni 2015 Slide 27

28 Tillväxt i Danmark kompetensvägen till tusentals nya jobb Novo Nordisk 1. juni 2015 Slide 28

29 Huvudresultat Novo Nordisk är ett naturligt centrum för danska läkemedelklustret, som är bland Europas starkaste Läkemedel är ett högproduktiv kluster, som skapar tillväxt och arbetsplatser även i andra sektorer och för lågutbildade Danska universitet och läkemedelsföretag gynnas av nära samspel om kompensutveckling, forskning och vetenskapliga resultat. Novo Nordisk har aktiva samarbeten med universitet från Melbourne till Minnesota, men har särskilt starka band till danska och svenska universitet. Om Novo Nordisk lyckas att anställa nya medarbetare i Danmark fram till 2022, kommer det att generera ytterligare jobb i samhället. Sidefod 1. juni 2015 Slide 29

30 International samarbete 1. juni 2015 Slide 30

31 UNIVERSITETSPERSPEKTIVET för Danmarks Tekniske Universitet 1. juni 2015 Slide 31

32 DTU uppvisar omfattande samverkan med privata företag Danska företag Utländska företag FoU-köp Samfinansierade FoUprogram Offentliga FoU-program Publiceringar Patenter Totalt (uppdelat på inhemskt/utländskt) Totalt 5506 Sidefod 1. juni 2015 Slide 32

33 Forsknings- och utvecklingssamarbete med DTU skapar produktivitetstillväxt för privata företag Under antagandet att alla FoU-aktiva företag uppnår samma produktivitetseffektivitet av samspel med DTU som företagen som studeras i analysen, skulle det generera en dansk BNP-tillväxt med nästan 2 procent eller 32 miljarder DKK 1. juni 2015 Slide 33

34 KOMPETENSPERSPEKTIVET PhD och Master quality för diverse klienter i Danmark och Norge 1. juni 2015 Slide 34

35 Formål: Hvorfor interessere sig for doktorgradskandidaternes arbejdsmarked Univers itetet Doktorgradskandidaten Arbejdsgiverne DAMVAD 2012: Nye muligheter på arbeidsmarkedet for Doktorgradskandidater. Bergens Universitet Slide 35

36 Analysens datagrundlag og metodiske tilgang Karriereveje for forskeruddannede Potentiale for flere med doktorgrader Fremtidig efterspørgsel på forskeruddannede Registerdata Spørgeskema Interviews Rammer for karriereplanlægning DAMVAD 2012: Nye muligheter på arbeidsmarkedet for Doktorgradskandidater. Bergens Universitet Slide 36

37 Beskæftigelse for doktorgradskandidater fra Universitetet i Bergen Doktorgradskandidaternes arbejdsmarked har ændret karakter i perioden 2005 til 2010, andelen af kandidater der er ansat i den privat sektor er øget og stigende 100% 90% 80% 70% Privat 60% 50% Offentlig 40% 30% 20% 10% Institutsektor Universitet- og højskolesektoren 0% 2003 (1.527) 2004 (1.600) 2005 (1.620) 2006 (1.666) 2007 (1.635) 2008 (1.644) 2009 (1.641) DAMVAD 2012: Nye muligheter på arbeidsmarkedet for Doktorgradskandidater. Bergens Universitet Slide 37

38 Forventningerne matcher virkeligheden Da du begynte på forskerutdannelsen, hvilken karriere hadde du først og fremst sett for deg? I hvilken sektor er du ansatt i på nåværende tidspunkt? Sektor Pct Antal Pct Antal Universiteter og høyskoler 43% % 231 Instituttsektoren 22% % 72 Helse og sosialsektoren 14% 71 Offentlig administrasjon/forvaltning 4% 18 4% 22 Private sektor 8% 38 14% 73 Annet, hvilken 6% 32 8% 40 Jeg var usikker på hva jeg ville 18% 92 Totalt 100% % 509 DAMVAD 2012: Nye muligheter på arbeidsmarkedet for Doktorgradskandidater. Bergens Universitet Slide 38

39 DAMVAD Copenhagen Oslo Stockholm Tack! Klarabergsviadukten 63 SE Stockholm Badstuestræde 20 DK-1209 Copenhagen K Grensen 13 N-0369 Oslo Slide 39