State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet

Transkript

1 State of the Nordic Region 2016 Näringsdepartementet Gunnar Lindberg Nordregio

2 Eds: Julien Grunfelder, Linus Rispling, Gustaf Norlén. Chapters by: Andrew Copus, Lisbeth Greve Harboe, Timothy Heleniak, Anna Karlsdottir, Iryna Kristensen, Michael Kull, Gunnar Lindberg, Kjell Nilsson Lise Smed Olsen, Lisa Perjo, Lukas Smas, Benjamin Donald Smith (Nordic Energy Research), Jukka Teräs, Moa Tunström, Ryan Weber Editing and communication: Åsa Ström Hildestrand, Pipsa Salolammi, Linda Randall

3 Varför regionala jämförelser? Identifiering av regionala/territoriella möjligheter och utmaningar och mönster av t.ex. ekonomisk och social utveckling. Som stöd för att utveckla politik, strategier och program, och som ramverk och material för policyutvärdering. Att skapa en plattform och gemensamma (tillgängliga) underlag för dialog, analys, och handling för olika typer av aktörer och organisationer.

4 Befolkningsförändring samt befolkningsmängd Det råder en tydlig öst-västlig uppdelning med många regioner i Baltikum, Ryssland, Polen, m.fl. som har minskat i befolkningsmängd. Gränsen är möjligen på väg att suddas ut något eftersom regioner i Tyskland även minskar; liksom en den mindre regioner i Norden (och även i Frankrike).

5 Befolkningsökningens koncentration i Norden Befolkningen i Norden har ökat med 2.7 miljoner under de senaste 20 åren och räknas nu till 26.5 milj. ökningen är 40 % snabbare än snittet i EU. Det syns en tydlig territoriell obalans: över 97 % av ökningen har absorberats av de 30 största FUA (functional urban areas) Netto-invandringen stod för två tredjedelar av den totala ökningen under de senaste 25 åren.

6 Migration, På regional nivå (lilla kartan) så har alla regioner i Danmark, Norge och Sverige en ökning. Finland har stora skillnader medan Island och Grönland hade nettoutvandring från alla regioner. På kommunal nivå (stora kartan) så ser vi att de rurala och perifera områdena har en befolkningsminskning även i Danmark. Undantagen finns där men för kommuner med liten befolkning så måste procentuella förändringar hanteras varsamt. Norge sticker ut med positiv befolkningstrend även för många av de rurala kommunerna.

7 Försörjningsbalansen, äldre befolkning. Old age dependency ökar i hela Norden, men är extra svår i kommuner utanför storstadsregionerna. I vår digitala karttjänst Nordmap kan man studera t.ex. denna förändring över tid.

8 Arbetslöshet Den genomsnittliga arbetslösheten i Norden var 7.0% år 2014, motsvarande siffra för EU var 10.2%. Den högsta arbetslösheten (över 14%) återfinns i nordöstra Finnland, men också i några Svenska kommuner t.ex.. Södertälje, Trollhättan, Landskrona, Malmö och Haparanda Finland står inför stora utmaningar eftersom man har en svag arbetsmarknad, försvagade offentliga finanser, och en negativ demografisk trend. Dock befinner sig många personer utanför arbetsmarknaden även om de inte är aretslösa i Norge.

9 Aktivitets- och sjukersättningar I Norge får ca 9.0 % av befolkningen mellan år någon form av aktivitets eller sjukersättning. Återigen sticker östra Finland ut med höga nivåer. Många av de kommuner som ligger i top när det gäller låga andelar för denna typ av ersättningar återfinns i och kring de stora urbana områdena.

10 % Ungdomsarbetslöshet Sverige och Finland har hög ungdomsarbetslöshet. Vissa regioner sticker ut I Sverige: Gävleborg, Gotland, Blekinge En förklaring till att skillnaderna är stora I Norden är att systemen med lärlingstjänster skiljer sig åt ganska mycket. Youth unemployment rate (15-24 years), Sweden EU28 Finland Denmark Iceland Faroe Islands Norway

11 Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, Desto mörkare grön färg desto högre andel med universitetsutbildning i kommunen. Brun färg är klart under EUsnittet, färre än 20%. De röda cirklarnas storlek visar förekomsten av högre utbildningsinstitutioner (universitetscampus eller institutioner).

12

13 BRP Storstadsregionerna bidrar mest till ländernas BRP men många andra regioner har hög BRP/capita. Stockholm har en BRP som ligger väl i paritet med t.ex. St. Petersburg, Berlin och Warszawa. Regioner med stora städer har även de hög BRP, undantaget är Finland där t.ex. Tampereregionen har ganska måttlig BRP. I Finland (och Sverige) finns även regioner med lägre BRP/capita än EU snittet.

14 Utveckling BRP, I Sverige har BRP ökat med mer är 4% för alla regioner under perioden. Men många kom från en låg nivå I Danmark har fler regioner haft en måttlig eller till och med negativ utveckling under perioden t.ex. Nordjylland, Midtjylland, Syddanmark and Hovedstaden. I vissa Finska regioner är situationen ännu mer oroande, Varsinais-Suomi har minskat sin BRP 1 2 %. Även Uusimaa och Keski-Suomi har haft en tillbakagång.

15 Regional innovation scoreboard Regioner klassas utifrån 4 grupper: 1. innovation leaders (grön), 2. innovation followers (blå), 3. moderate innovators (gul), and 4. modest innovators (röd) Alla nordiska länder kommer högt upp men det finns regionala skillnader. T.ex. har Norge ett antal regioner som bara är moderate innovators. RIS bygger på tre typer av indikatorer: 1. enablers (e.g. tertiary education and R&D expenditures as % of GDP); 2. firm activities (e.g. EPO patent applications, SMEs innovation/patents and business R&D expenditure); 3. outputs (e.g. knowledge-intensive activities)

16 F&U investeringar över tid Vissa regioner är långt över EU snittet av F&U investeringar som andel av BRP. Vissa korrelationer mellan RIS rankingens utveckling och vilken intensitet man har i investeringar idag.

17 Regional potential index Målet har varit att ranka Nordens 74 administrativa regioner utifrån indikatorer som individuellt och som grupp ger en bra bild över: 1. Nuvarande situation med avseende på ekonomi, arbetsmarknad och demografi. 2. Potential/möjligheter för framtida utveckling (givet att man arbetar strategiskt med sina förutsättningar). Indikatorerna har valts utifrån deras betydelse för regional utveckling, god tillgång och kvalitet på data, överlapp, regional täckning, etc.

18 Indikatorer i Nordregios RPI

19 Topp 5 1. OSLO (3): HOVEDSTADEN (1): STOCKHOLM (4): ÅKERSHUS (2): HELSINKI-UUSIMAA (5): 738

20 Vad ska vi ha en ranking till? En ranking av detta slag bekräftar ofta sådant vi redan vet, t.ex. genom att läsa övriga tematiska kapitel i rapporten. Men rankingen kan användas för att analysera regioner av olika typ och jämföra dem med varandra utifrån förutsättningar, strategier, styrmedel, mm Det finns t.ex. regioner som har rört sig upp i listan mellan 2010 och 2015; det vore ju intressant för regioner som är lika dessa regionerna att askultera dessa och se vad detta beror på. Är det resultat av arbete som är nedlagt för 20 år sedan, är det aktuella aktiviteter, innovativa program? - Regionerna kan starta en lärande dialog och ett utbyte med varandra. Jönköping och Jämtland är exempel på regioner som har rört sig uppåt i rankingen till 2015.

21 Vad är drivande för situationen 2025?

22

23

24