Lägesbild bedrägerier 2015

Transkript

1 Lägesbild bedrägerier 2015 Nationellt bedrägericenter PMY Rapport 2015 Polisregion Stockholm, Utredningsenheten

2 RAPPORT 2 (12) Innehåll 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Arbetsmetod NBC perspektiv under BROTTSUTVECKLINGEN Brottutvecklingen internationellt Brottsutvecklingen nationellt Inflödet under året IDENTITETSINTRÅNG OCH DESS KONSEKVENSER CNP Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Konsekvenser för den utsatte medborgaren Annonsbedrägerier Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Konsekvenser för den utsatte medborgaren Kreditbedrägerier beställning av varor eller lån i annans namn Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Konsekvenser för den utsatte Sociala medier Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Konsekvenser för den utsatte AVSLUTANDE DISKUSSION...11

3 RAPPORT 3 (12) 1 Inledning och bakgrund Nationellt bedrägericenter, NBC etablerades vid polismyndigheten i Stockholms län i september Verksamheten vid NBC är indelad i de tre områdena polisoperativ verksamhet, nationella preventiva strategier samt metodutveckling. Syftet med NBC är att öka möjligheterna för svensk polis att samordna sina resurser för att klara upp och förebygga de bedrägeribrott som sker över hela riket och som har samband med varandra. NBC publicerade den 1 juni - Lägesbild bedrägerier Utifrån den lägesbilden kunde fem övergripande kategorier utkristalliseras som prioriterade; Identitetsintrång 1 Kredit - och kontokortbedrägerier Bedrägeri med hjälp av internet Fakturabedrägerier Bedrägerier mot äldre Dessa kategorier utmärkte sig dels p.g.a. den höga graden av systematik de uppvisar, dels den volym av antalet anmälningar de representerar. NBC har aktivt under 2014 fokuserat sin verksamhet mot de prioriterade områdena genom kontinuerlig inhämtning av information vilket lett till effektivare samordning av ärenden samt nationella preventiva strategier. 1.1 Arbetsmetod Varje månad inhämtar NBC operativ information rörande pågående ärenden och nya modus från samtliga polisområden i landet. NBC sammanställer informationen och presenterar detta i en månadslägesbild. Syftet med arbetssättet är att skapa en nationell rutin för inhämtning, delgivning och återkoppling vilket ger både NBC och polismyndigheten en samlad bild rörande bedrägeribrottsligheten i Sverige. Som en förlängning av den månatliga inhämtningen ställs även avgränsade frågor ut på veckobasis till de personer som sitter som första instans för granskning av de anmälningar som kommer in i respektive region. Frågorna formuleras mot bakgrund av den information som framkommit i månadslägesbilden i syfte att identifiera behov av ytterligare samordning eller analys. 1.2 NBC perspektiv under 2015 I Polismyndighetens verksamhetsplan för 2015 betonas vikten av att Polisens verksamhet ska bedrivas närmare medborgarna och i samverkan med lokalsamhället. Uppfölj- 1 Med identitetsintrång avses att den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter i syfte att begå bedrägeri och därigenom ge upphov till skada eller olägenhet för den vars identitetsuppgifter används. Fenomenet kallas vardagligt för identitetskapning-/stöld.

4 RAPPORT 4 (12) ningar av resultat av Polisens arbete kommer till större del än tidigare att baseras på studier där medborgarnas upplevelser om trygghet och utsatthet mäts. För NBC:s del innebär det att den otrygghet medborgare känner vad gäller risken att utsättas för bedrägerier kommer att prioriteras. Det är ingen självklarhet att utsattheten för bedrägeri kommer att synliggöras i de lokala problembilder polisområdena ska ta fram inför upprättandet av aktivitetsplaner. Därför har NBC ett ansvar att tydliggöra brottsofferperspektivet gällande utsattheten för bedrägeri och biträda med den kunskapen för att göra bilden av medborgarens otrygghet mer komplett. NBCs lägesbild 2015 kommer av den anledningen ha ett tydligare brottsofferperspektiv där utsattheten och dess konsekvenser kommer att belysas. 2 Brottsutvecklingen Brottutvecklingen internationellt Kortbedrägerier har länge varit ett internationellt problem som vuxit sig allt större de senaste åren. Möjligheterna att bromsa den negativa utvecklingen bedöms som små då den teknologiska utvecklingen hela tiden skapar nya förutsättningar för gärningspersonerna att komma på nya lukrativa brottupplägg. Preventiva åtgärder har införts för att bromsa trenden, såsom införandet av chip med pinkodsverifiering, men resultat av detta ses antagligen först när samtliga länder implementerat åtgärden uppskattades antalet transaktioner via internet till 34,8 miljarder, vilket är en dubblering i jämförelse med Förlusten för kortbedrägerier inom EU beräknas uppgå till omkring 1,5 miljarder Euro årligen. Kortbedrägerierna består till 40 procent av så kallade Card-present bedrägerier (CP) vilket innebär att bedragaren har tillgång till ett fysiskt kort. De resterande 60 procenten är Card-not-present bedrägerier (CNP), vilket innebär att bedragaren endast har kortuppgifterna. Europols European Cybercrime Centres framhäver i sin senaste rapport 2 en ökad övergång från skimning till CNP. En förklaring till denna övergång ligger sannolikt i att kort som tidigare skimmats är svårare att använda sedan effektiva motåtgärder vidatagits. Geoblocking är ett exempel på en sådan åtgärd som innebär att kortanvändning utanför ett bestämt geografiskt område kan blockeras. 3. De länder som infört Geoblocking har sedan införandet uppmärksammat en kraftig nedgång av skimning. En annan förklaring till övergången från skimning till CNP kan ligga i en förändring rörande användningsområde. Skimmade kortuppgifter överförs på ett annat kort och nyttjas framförallt för uttag ur automat som inte kräver chip och pinkodsverifiering. Vid CNP bedrägerier nyttjas kortuppgifterna för att genom- 2 The Internet Organised Crime Threat Assessment, iocta Det finns två olika sätt att ställa in geoblocking på bankkorten. Antingen som standard, där geoblocking redan är aktiverad i kortet vid utskicket, vilket innebär att bankkortet inte går att användas vid köp utomlands eller i det geografiska området som kundens bank har beslutat att avgränsa kortet för. Det andra är ett alternativ där kortet är inte föraktiverat och är därmed öppet för användning direkt i hela världen, dock kan kunden själv blockera kortet för användning i ett visst geografiskt område.

5 RAPPORT 5 (12) föra köp och beställningar online och således spelar det ingen roll om kortet har chip och pinverifiering. Ett annat fenomen som förutspås att öka framöver är identitetsintrång. I Europols senaste rapport om framtidens organiserade brottslighet, Exploring tomorrow s organised crime 2015 lyfts det ökade utnyttjandet av Big data och personuppgifter som ett problem som kommer generera en ny typ av identitetsintrång. I dagsläget publicerar användare personuppgifter såsom status och sysselsättning på olika forum på internet. Denna typ av publicering kommer att öka då flera inloggningar eller installationer kommer att avkräva användarens personuppgifter. Kvantiteten och kvaliteten av personuppgifter som samlas hos privata företag och myndigheter förväntas bli en värdefull handelsvara i framtiden som kommer att utnyttjas av kriminella aktörer. Insamling av biometriska data förutspås också att expandera och mot bakgrund av att användningen av biometriska uppgifter kan bli omfattande är det sannolikt att dessa databaser kommer att bli måltavlor för cyberbrottslingar. Redan idag tillhandahåller skickliga aktörer stulna identiteter till intresserade köpare. I framtiden kommer försäljningen av dessa identiteter troligtvis innehålla mer komplex information vilket innebär att kriminella aktörer kan skräddarsy och genomföra sofistikerade identitetsintrång på nya nivåer. 2.2 Brottsutvecklingen nationellt Under 2014 anmäldes cirka bedrägeribrott (9 kap. brottsbalken) vilket är en ökning med fem procent jämfört med Uppgången ska dock ses mot bakgrund av att bedrägeribrottslighetens ökning legat på omkring 15 procent årligen de senaste 10 åren. De brottstyper som har ökat kraftigast är datorbedrägeri, med 25 procent, automatmissbruk, med 20 procent samt bedrägerier mot funktionsnedsatta, med 40 procent. Observera dock att de två sistnämnda brottskoderna står för en begränsad del av det totala inflödet. De brottstyper som har minskat mellan är framförallt bidragsbrott och fakturabedrägerier. Värt att nämna angående fakturabedrägerier är dock att gärningspersonerna med stor sannaolikhet har bytt fokus och nu riktar sig till målsägande utanför Sverige. Det finns ett flertal anledningar till den kraftiga ökningen av antalet bedrägerier de senaste åren där en av de viktigaste är den tekniska utvecklingen som möjliggör att bedrägerier kan begås på nya sätt. Den enskilt största ökningen mellan står datorbedrägeri för som ökat med 25 procent jämfört med föregående år. Detta var också den brottstyp som ökade mest mellan , då med närmare 53 procent. Datorbedrägeri föregås i omkring 80 procent av anmälningarna av olika former av identitetsintrång. Det vanligaste brottsupplägget för detta brott är kortbedrägeri där gärningspersonen antingen kommit över kortuppgifterna eller kortets data utan att ha själva kortet till hands, så kallad Card-not-present (CNP). Därefter kommer kreditbedrägeri, dvs. be-

6 RAPPORT 6 (12) ställningar i annans namn över internet med leverans till utlämningsställe. Varan hämtas därefter ut med hjälp av ett förfalskat id-kort. I den nationella trygghetsundersökningen mäts utsattheten för brott hos personer mellan år. När det gäller bedrägeri ställs följande fråga - Blev du som privatperson på ett brottsligt sätt lurad på pengar eller andra värdesaker under förra året (2013)? Som svar på frågan uppger 3,5 procent, vilket motsvarar ungefär personer av befolkningen att de har blivit utsatta för den här typen av bedrägeri under Det är en ökning sedan 2012, då andelen utsatta var 3,0 procent. Utsattheten för bedrägeri tycks även ha ökat successivt ända sedan 2007 då andelen utsatta var 2,4 procent. Män blir oftare utsatta för bedrägerier än kvinnor och vanligast är utsattheten i åldersgruppen år. Personer som är utrikesfödda eller har utrikesfödda föräldrar har en högre andel utsatta för bedrägeri jämfört med personer som är födda i Sverige och som har minst en inrikesfödd förälder. Ensamstående personer, både med respektive utan barn, utsätts för bedrägeri i större utsträckning än sammanboende och det är även något vanligare med utsatthet för bedrägeri bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus. Precis som för många andra brott är utsattheten vanligare i storstadsregionerna Inflödet under året Höstens och vårens inhämtning har sammanfattningsvis dominerats av brottstyperna identitetsintrång mot fysiskt och juridisk person med efterföljande kreditköp, olika former av kort- och kreditbedrägerier där gärningspersoner på olika sätt kommit över målsägandes kortuppgifter och genomfört köp av varor och tjänster på internet samt annonsbedrägerier. De ärenden som haft störst nationell spridning har även de rört utnyttjande av andra personers identiteter som ett initialt led i brottsupplägget. Dessa ärenden har även varit av mer organiserad karaktär då gärningspersonerna många gånger har kunnat kopplas till varandra oavsett brottets geografiska spridning eller tidsintervallet under vilket brottet har skett. Utnyttjande av andra personers identiteter som ett initialt led i brottsupplägget har ökat med omkring 20 procent jämfört med föregående år. 3 Identitetsintrång och dess konsekvenser Som nämnts tidigare har inflödet under föregående år främst dominerats av olika typer av identitetsintrång. Uppskattningsvis blir cirka personer årligen utsatta för någon form av identitetsintrång som har möjliggjort ett bedrägeri vilket är en uppgång med omkring 20 procent jämfört med föregående år. Inom den siffran inryms både försök och fullbordade brott. I Lägesbild bedrägerier 2014 framhöll NBC att problematiken med identitetsintrång både är oroande och alarmerande eftersom identitetsintrånget i många fall är en förutsättning och ett första steg i många bedrägeriupplägg samt att fenomenet förväntas att fortsätta öka. Det som bland annat möjliggör att systematiska 4 Brå rapport 2015:1 Nationella trygghetsundersökningen 2014 Om utsatthet, otrygghet och förtroende.

7 RAPPORT 7 (12) identitetsintrång kan begås är den tekniska utvecklingen i kombination med offentlighetsprincipen. Detta har ökat lättillgängligheten för gemene man att exempelvis ta reda på inkomst och fullständigt personnummer med enkel efterforskning av uppgifter. I dagsläget är själva identitetsintrånget inte kriminaliserat, men det finns ett lagförslag som föreslår en kriminalisering. Nedan följer en närmare beskrivning kring bedrägerier som inleds med ett identitetsintrång. 3.1 CNP CNP-bedrägerier står för cirka 18 procent av inflödet varje år och är uppskattningsvis det näst vanligaste bedrägeriet efter kreditbedrägerier Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Ett bankkort är oftast kopplat till en specifik fysisk person och vid rätt uppgivna uppgifter i kombination med varandra (såsom kortnummerserie samt CVC kod) bekräftas att man är kortinnehavaren. Användning av någon annan persons kortuppgifter vid köp av varor eller tjänster på internet kan således ses som ett identitetsintrång. I detta sammanhang avses bara kortuppgifter som från aktiva bankkort kortet förlorar sin fysiska koppling till en person i samma stund som det spärras av banken. De senaste tjugo åren har det skett en kraftig förskjutning från kontantbetalning till kortbetalning samtidigt som alltfler genomför köp av varor och tjänster på internet. Förändringen i hur vi hanterar och genomför transaktioner ökar exponeringsgraden av kortdata och kortnummerserier avsevärt vilket i sin tur ger en ökad möjlighet för kriminella personer att komma över kortuppgifterna. Detta kan ske genom bl.a. skimning eller phising. När det gäller skimning installeras manipulerad utrustning på en bankomat eller kortterminal som läser av och registrerar lagrad information från kortets magnetremsa. Informationen kan sedan föras över på ett annat kort och nyttjas på samma sätt som orginalkortet. Vid phishing skickas i majoriteten av fallen ett mail där mottagaren via länkar omdirigeras till falska hemsidor där den utsatte uppmanas att uppdatera sina befintliga kortuppgifter. Nummerserien kan sedan nyttjas för köp av varor eller tjänster på marknadsplatser på internet Konsekvenser för den utsatte medborgaren CNP-bedrägerier upptäcks ofta genom att kortinnehavaren ser på kontoutdraget att bedrägliga köp har genomförts på kortet. Kortinnehavaren kontaktar banken som spärrar kortet för fortsatta köp vilket innebär att kortinnehavaren inte kan genomföra egna inköp innan banken skickat ett nytt kort. När bedrägliga köp har genomförts med hjälp av annans kortuppgifter ersätter banken oftast kortinnehavaren för de ekonomiska förlusterna.

8 RAPPORT 8 (12) 3.2 Annonsbedrägerier Annonsbedrägerier står för cirka 14 procent av inflödet varje år och är uppskattningsvis det tredje vanligaste bedrägeriet efter CNP-bedrägerier och kreditbedrägerier. Främst brukar det handla om försäljning av tekniska varor såsom mobiltelefoner och datorer eller andrahandsuthyrning av lägenheter på annonssidor såsom Blocket eller Tradera Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet I många fall handlar identitetsintrång kopplat till annonsbedrägeri om att bedragaren utger sig för att vara en annan person vid försäljning av varor och tjänster på internet. Oftast räcker det med att uppge ett namn kopplat till en folkbokföringsadress som man därefter kopplar en egen e-postadress till. Det som möjliggör tillvägagångssättet är många gånger enkelheten i att kunna söka fram uppgifter om andra personer på internet och således konstruera trovärdiga profiler på köp- och säljsajter Konsekvenser för den utsatte medborgaren Konsekvenserna för den som har utsatts för ett identitetsintrång kopplat till annonsbedrägerier kan bli att brottsoffret blir beskylld för att vara en bedragare istället för utnyttjad för kriminella syften. Detta kan dels innebära att brottsoffret konfronteras av köparen rörande den uteblivna leverensen av varan, dels att målsägaren helt enkelt knackar på dörren för att flytta in vid lägenhetsbedrägerier. I en del fall kan det även innebära att brottsoffret initialt blir uppsatt som skäligen misstänkt i den efterföljande polisutredningen. 3.3 Kreditbedrägerier beställning av varor eller lån i annans namn Kreditbedrägerier som föregås av ett identitetsintrång mot en fysisk person är uppskattningsvis det vanligaste bedrägeriet och står för cirka 23 procent av inflödet årligen. Tillvägagångssättet handlar i stort om att utnyttja personnumret på kreditvärdiga personer för att ta lån eller genomföra köp av varor eller tjänster mot efterföljande faktura Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Inom detta avsnitt ges först en generell beskrivning över vilka moment som krävs för att fullborda ett identitetsintrång med efterföljande kreditbedrägeri mot en fysisk person. Detta eftersom val av brottsupplägg styr hur många gånger gärningspersonen behöver utge sig för vara en annan person för att fullborda brottet. Det är exempelvis skillnad mellan kreditbedrägerier på internet och kreditbedrägerier i butik. När det handlar om kreditbedrägerier med hjälp av internet måste gärningspersonen uppge en annan persons uppgifter såväl vid beställning av varan som vid utlämning utav den. När det handlar

9 RAPPORT 9 (12) om kreditbedrägerier i butik behöver gärningspersonen endast utge sig för att vara en annan person vid själva köpet. Vare sig om ett kreditbedrägeri genomförs med hjälp av internet eller i fysisk butik är det i huvudsak fyra övergripande komponenter som krävs. Det första är tillgången till en annan persons fullständiga personnummer och namn. Den andra är en bekräftelse på kreditvärdighet, dvs. att personen man avser att utnyttja har en skälig inkomst. En tredje faktor som underlättar processen är att vara och faktura inte behöver skickas till samma adress, d.v.s. att varan inte behöver utlämnas i nära anslutning till folkbokföringsadressen. Den sista komponenten är att inneha en falsk identitetshandling med gärningspersonens bild i kombinationen med den identitetskapades personuppgifter. Det som möjliggör det första och andra steget är offentlighetsprincipen som tillåter att uppgifter rörande namn, personnummer, inkomst etc. är allmänt tillgängliga. I dagsläget har flera internetbaserade företag som affärsidé att tillhandahålla uppgifter om personers folkbokföringsadress och deklarerade förvärvsinkomst. Den tredje förutsättningen i sammanhanget är inte ett krav, men det underlättar brottsupplägget avsevärt. Framförallt om gärningspersonen har för avsikt att beställa varor i flera olika identiteter namn och där de identitetskapade bor i olika städer. Möjligheten att kunna ändra utlämningsställe för vart varan ska lämnas ut gör att gärningspersonen kan styra om beställningen och således få allt levererat till en och samma adress. En stor fördel för gärningspersonen i sammanhanget är även att fakturan och eventuell genomförd kreditupplysning kommer till brottsoffrets kännedom efter det att brottet har fullbordats. På så sätt hinner gärningspersonen oftast handla flera gånger i brottsoffrets namn innan upptäckt sker. Det sista steget i brottsupplägget, både när det gäller beställningar av varor i annans namn över internet eller i butik handlar om att få varan utlämnad till sig, antingen från butiken eller från utlämningsstället. Oavsett var du befinner dig måste du kunna styrka din identitet för att få ut varan och således behöver gärningspersonen övertyga personalen om att denna är den rättmätiga personen. Den springande punkten blir i sammanhanget tillgången till falska identitetshandlingar Konsekvenser för den utsatte En stor del av vårt konsumtionssamhälle är idag uppbyggt på möjligheten att kunna ta krediter. Bilinköp, bolån och tecknande av olika abonnemang är bara några exempel. Ett personnummer är unikt och kan i bedrägerisammanhang ses som en nyckel till en persons liv eftersom det finns så mycket information knutet till det. Det är genom våra personnummer som kontrollen för vår kreditvärdighet görs.

10 RAPPORT 10 (12) Vid identitetsintrång med efterföljande kreditköp handlar det ofta om att gärningspersonen utnyttjar en annan persons personnummer för att genomföra bedrägliga köp och beställningar. Eftersom det oftast är en fördröjning från när kreditupplysning och beställning görs till dess att brottsoffret får en bekräftelse eller faktura hemskickad hinner gärningspersonen ofta genomföra flera bedrägliga beställningar innan brottsoffret blir uppmärksammad på vad som händer och spärrar sitt personnummer för fler köp. Att utsättas för ett identitetsintrång med efterföljande kreditbedrägeri är oftast en jobbig historia. Förutom all tid den utsatte tvingas lägga ner på att bestrida de olika köpen måste denne även initialt spärra sig själv från framtida kreditköp. Detta innebär att den utsatte inte kan beställa varor på kredit, teckna några abonnemang eller ta några lån så länge den är spärrad. Konsekvenserna av detta kan bli allvarliga om personen exempelvis står inför kommande viktiga egna inköp. Om brottsoffret dessutom inte lyckas upptäcka brottet i god tid och fakturorna hinner förfalla kan det leda till betalningsanmärkningar vilka i sin tur kan innebära att den utsatte nekas kredit i framtiden. 3.4 Sociala medier Sociala medier bedrägerier handlar i stort om att en gärningsperson kommer åt en annan persons konto på exempelvis Facebook och utger sig för att vara vän till målsägande för att på så sätt få denne att lämna ut bankkoder Identitetsintrång kopplat till tillvägagångssättet Identitetsintrång kopplat till sociala medier handlar ofta om att gärningspersoner kapar befintliga profiler på exempelvis Facebook och förmår dennes vänner att lämna ut inloggningsuppgifter till bankkonton. I det här fallet utnyttjar gärningspersonen det förtroendekapital som den rätta profilinnehavaren har gentemot sina vänner för att på så sätt komma över bankinloggningsuppgifter. Att utge sig för att vara en annan person är det första steget i brottsupplägget och det inledande identitetsintrånget. Det andra identitetsintrånget sker i samband med att gärningspersonen med hjälp av inloggningsuppgifterna loggar in på en annan persons bankkonto. Genom att uppge rätt personnummer i kombination med rätt inloggningsuppgifter verifierar gärningspersonen att denna är den faktiska kontoinnehavaren för banken. Förutsättningen för brottsupplägget är det ökade utnyttjandet av sociala medier. På dessa forum skapas personliga profiler som kontinuerligt uppdateras med privat information rörande status, utbildning, fotografier, chatloggar, geografisk positionering etc. Den ökade exponeringen av ens privatliv på sociala medier i kombination med att det finns ett flertal sidor som tillhandahåller kreditstatus och fullständiga personnummer gör att gärningspersoner idag kan skräddarsy sina bedrägerier. Ett fenomen som dessutom förutspås bli allt vanligare.

11 RAPPORT 11 (12) Konsekvenser för den utsatte Personen vars profil har utnyttjas i brottsupplägget har framförallt fungerat som en mellanhand för att komma åt potentiella brottsoffer. Konsekvenserna för profilinnehavaren kan bland annat vara att upprörda vänner hör av sig till denna med olika krav på ekonomisk ersättning. Profilinnehavaren har i detta brottsupplägg inte lidit någon ekonomisk skada men kan uppleva att det skett ett intrång i den privata sfären då gärningspersonen genom intrånget även kommit åt privat information. Den ekonomiska skadan är det istället vännerna till den utsatte som får stå för, som i detta bedrägeriupplägg också utsätts för ett identitetsintrång i samma stund som gärningspersonen loggar in på internetbanken med hjälp utav deras uppgifter. Problematiken med att lämna ut inloggningsuppgifterna, även om man blivit lurad till att göra det, är att de är personliga och avsedda endast för personligt bruk. Konsekvenserna kan därför bli att banken anser att bankkontoinnehavaren har varit oaktsam i att skydda sina uppgifter och av den anledningen beslutar att ingen ekonomisk kompensation ska betalas ut. 4 Avslutande diskussion Statistik från Internet World Stats (2015) visar att antalet internetanvändare i världen har ökat med mer än 50 procent mellan 2010 och Detta innebär att fler än tre miljarder människor har tillgång till internet idag. I Sverige har 92 procent, eller motsvarande 7,1 miljoner människor, i åldrarna år tillgång till internet i hemmet och möjlighet att koppla upp sig. Av dessa använder 78 procent internet dagligen. Det faktum att internetanvändandet i samhället har ökat har lett till att en ny arena har öppnat upp sig för kriminalitet. Den teknologiska utvecklingen i kombination med anonymiteten i användandet gör att kontroll och kartläggning av de brott som sker online är svåra att hantera. Möjligheten att kunna begå brott från ett långt avstånd samt att slippa möta den utsatte öga mot öga är bara några it-brottens attraktiva egenskaper som bidragit till dess stora spridning. Konsekvenserna av internetbedrägerier diskuteras ofta i termer av ekonomiska förluster. Ofta förbises de indirekta effekterna av brottsligheten och det faktum att människor avstår från att handla online som ett resultat av bedräglig verksamhet. Individer som använder internet till fler tjänster samt använder internet till tjänster som är kopplade till transaktioner (exempelvis bankärenden, handel med varor och tjänster online) har en högre grad av utsatthet. Även de som använder internet till tjänster där bedragare har lättare att upprätta kontakt med dem (sociala nätverk, e-mejl) har en högre grad av utsatthet. Under 2014 köpte 70 procent av befolkningen varor eller tjänster via internet och i de flesta fallen genomfördes betalningen direkt över internet genom utlämning av betal eller kreditkortsuppgifter (57 procent) eller genom användning av internetbank (54 procent). 5 En ökad utsatthet för bedrägeri påverkar tilliten vilket kan innebära att den 5 Statistiska centralbyrån Privatpersoners användning av datorer och internet 2014

12 RAPPORT 12 (12) upplevda risken associerad med att lämna ut personlig information väger tyngre än fördelarna med internet. Utsatthet för internetbedrägeri kan utöver de ekonomiska och kommersiella förlusterna även ha känslomässiga konsekvenser för offren. Oro och rädsla för att utsättas igen är några utav dessa. Den nationella trygghetsundersökningen visar att de som blivit utsatta samt de som känner någon som utsatts har en större upplevd oro. Detsamma gäller för de som upplever att brottsligheten har ökat. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 173 procent 6 och även om det sker en viss stabilisering rent generellt för bedrägeribrotten fortsätter de internetbaserade brotten att öka i samma takt som tidigare. Till skillnad från vid exempelvis våldbrott som ofta sker kvällstid i anslutning till gatu- och krogmiljö där målsägande och gärningsperson fysiskt kommer i kontakt i varandra krävs det vid internetbedrägerier ingen kontakt. Den utsatte kan befinna sig på arbetet, på semester eller hemma och ändå ha samma risk att utsättas för brott. Känslan av att inte känna sig trygg i sitt eget hem eller skamkänslorna som kan uppstå som en konsekvens av att man blivit lurad går inte att mäta på samma sätt som en ekonomisk förlust men är minst lika allvarliga om inte värre. För att förhindra bedrägeribrottslighetens fortsatta framväxt måste möjligheter till dessa brott minska. Möjligheten att kunna identifiera, undvika och rapportera bedrägerier underlättar förebyggandet av bedrägligt beteende och sparar potentiella offer mycket tid, stress och finansiella resurser. Bedrägeribrottsligheten och konsekvenserna för den utsatte behöver synliggöras tydligare än idag, om inte för att avhålla gärningspersonerna, så för att öka medvetenheten hos medborgarna. Varje år utsätts personer i Sverige för ett identitetsintrång och med tanke på hur utvecklingen sett ut de senaste åren är trenden oroveckande. Den här typen av brott går inte att utreda bort utan här krävs det att aktörer som kan påverka och minska förutsättningarna för genomförandet av den här typen av brott gemensamt agerar. Dessutom kan utsattheten få olika konsekvenser för den enskilda beroende på brottets art, omfattning och individens förutsättningar. Av den anledningen bör polisområdena vid framtagandet av sina lokala problembilder tydliggöra brottsofferperspektivet gällande utsattheten för bedrägeri för att på så sätt göra bilden av medborgarens otrygghet mer komplett. 6