Rapport Kartläggning av allmänhetens kunskap, beteende och erfarenhet kring bedrägerier

Transkript

1 Rapport Kartläggning av allmänhetens kunskap, beteende och erfarenhet kring bedrägerier Svenska Stöldskyddsföreningen

2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Bakgrund och syfte 4 Genomförandet 5 Sammanfattning 6 Resultat 14 Beteenden 15 Förhållningssätt 25 Kunskaper 45 Utsatta för bedrägerier 56 Bilagor: Tabeller Öppna svar 2

3 Om undersökningen 3

4 Bakgrund och syfte Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, har arbetat med säkerhetsfrågor sedan 1934 och har en unik erfarenhet och kompetens inom säkerhetsområdet. Visionen är att skapa ett tryggare samhälle. SSF har önskat genomföra denna undersökning i syfte att kartlägga allmänhetens kunskap, beteende och erfarenhet kring bedrägerier. 4

5 Genomförande Målgruppen för undersökning är den svenska allmänheten från 18 år och uppåt. Undersökningen är genomförd med ett riksrepresentativt urval av allmänheten genom telefonintervjuer Inledningsvis genomfördes 1050 intervjuer. För att få ett tillräckligt stort antal intervjuer med personer so blivit utsatta för fullbordat bedrägeri eller bedrägeriförsök kompletterades undersökningen med ytterligare drygt hundra intervjuer i den målgruppen. I de kompletterande intervjuerna ställdes bara de följdfrågor som var avsedda för denna målgrupp. Intervjuerna genomfördes under perioden 2-27 april. Totalresultatet har vägts så att det speglar den verkliga kön- och ålderstrukturen i målgruppen. Tabeller och samtliga öppna svar redovisas i bilaga. Projektansvarig för undersökningen inom SSF var Pia Lindström. Ansvariga konsulter på Demoskop var Per Hörnsten. 5

6 Sammanfattning 6

7 Sammanfattning Beteenden De allra flesta som har kreditkort kontrollerar sin faktura även om det i de flesta fallen handlar om en översiktlig kontroll för att se om det är något man inte känner igen. 1 av 4 av gör ingen kontroll när man får en kopia på en kreditupplysning om vem som tagit upplysningen och att den var rimlig. 4 av 10 hushåll har skyddade brevlådor, antingen i form av en brevlåda som är låst eller ett brevinkast där man inte kan komma åt posten utifrån. 5% av allmänheten exponerar sig medvetet ibland för att bli utsatta för bedrägeri om det innebär att de skulle kunna göra en riktigt bra affär. Intressant att notera är att de som blivit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök inte uppfattar sig som mer riskbenägna än andra. 6 % dem som brukar handla på nätet menar att de är beredda att ta en risk genom att tex betala direkt till säljarens konto i förskott. Yngre är lite mer riskbenägna än äldre. 7

8 Sammanfattning Förhållningssätt Nästan alla anser att var och en har ett eget ansvar att ta reda på vad man kan göra och vidta för åtgärder för att minimera risken att bli utsatt för ett bedrägeri. Pass, ID eller körkort är inte självklart en värdehandling för alla. Tex ser 4 av 10 ser sitt ID-kort enbart som en id-handling. Relativt få känner en direkt oro för att de ska bli utsatt för ett bedrägeri inom de närmaste tolv månaderna. Samtidigt är det dock 6 av 10 som känner en viss oro. Bland dem som redan har blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök är oron betydligt större. Allmänheten har en låg tilltro till att polisen kan klara upp ett bedrägeribrott. Drygt 1 av 4 tror att banken eller polisen har skyldighet att hjälpa till att skicka tillbaka pengarna efter att man har gjort en pengaöverföring till någons konto om man har kontonumret kvar och den personen visar sig ha utsatt en för bedrägeri. Det finns en skepsis när man lämnar ifrån sig sitt kredit eller betalkort vid ett sk signaturköp. 3 av 10 känner sig aldrig trygga i en sådan situation. Det är framförallt på hotell som man känner sig otrygg vid signaturköp. 8

9 Sammanfattning Förhållningssätt Det finns ett antal olika enskilda företeelser som skulle få folk att känna sig trygga eller beredda att ta risken att genomföra en affär med en okänd person. Det handlar framförallt att personen visar sin legitimation, att personen kan visa kvitto på att han eller hon har köpt varan som ny. Många menar också att det räcker med att träffa personen i verkligheten och att man uppfattar han eller hon som ärlig. Däremot är det ovanligare att man skulle vilja genomföra en affär med en okänd person bara genom att personen uppträder sympatiskt, trevligt eller förtroendeingivande. För 1 av 10 skulle ett bra pris vara tillräckligt för att bortse från risken att bli utsatt för ett bedrägeri. Det finns en allmän vilja att bidra till en ökad säkerhet och därmed förebygga bedrägerier. Närmare 2 av 3 skulle tex kunna tänka sig att logga in med bank-id för att legitimera sig när man köper varor via nätet eller göra samma sak när man säljer varor på nätet och drygt hälften kan tänka sig att lämna fingeravtryck på tex Postens utlämningsställen när man hämtar ut varor man beställt. Ungefär lika många kan tänka sig att vänta med leveransen upp till en vecka mer än normalt för att möjliggöra nödvändiga säkerhetskontroller. 1 av 10 skulle dock inte vilja gör något av de åtgärder som föreslogs i undersökningen för att förebygga bedrägerier. Oaktsamhet uppfattar många som skäl för att banken inte ska ersätta eventuella förluster om man blir av med sitt betal- eller kreditkort och någon använder det innan man hunnit spärra det. 9

10 Sammanfattning Kunskaper Det råder en relativt hög brist på kunskap bland allmänheten för att kunna skydda sig mot bedrägerier och många inser att de har ett stort behov att mer kunskap. Ju yngre man är desto sämre kunskap upplever man att man har. De som blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök upplever att de har något högre kunskap än genomsnittet, så sannolikt har det lärt sig en del om hur de ska skydda sig i framtiden efter att de blivit utsatta. 1 av 3 har inte tagit del av information hur man skyddar sig från bedrägerier de senaste två åren. 4 av 10 tror att ens försäkringsbolag helt eller devis täcker de kostnader eller skador man haft om man blir utsatt för ett bedrägeri. Bland de som blivit utsatt för bedrägerier eller bedrägeriförsök är det bara 2 av 10 som är av den uppfattningen. De allra flesta känner sig mycket säkra eller ganska säkra på hur de ska agera om de tappar eller blir bestulna på ett bank- eller kreditkort. Däremot är man betydligt mer osäker på hur man ska agera om man blir utsatt för en ID-stöld. 10

11 Sammanfattning Utsatta för bedrägerier 6 % har senaste 12 månaderna blivit utsatta för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök. 2% har utsatts för ett fullbordat bedrägeri medan 5% utsatts för ett bedrägeriförsök. Många av dessa har blivit utsatta mer än en gång. De som blivit utsatta har i genomsnitt blivit utsatta 2,5 gånger senaste 12 månaderna. 57% har dock bara blivit utsatt en gång. I närmare 9 av 10 fall har gärningsmannen eller företaget som utsatte en för bedrägeriet eller bedrägeriförsöket varit någon okänd. Bland dem som blivit utsatt för ett fullbordat bedrägeri har det dock varit vanligare med en känd gärningsman (4 av 10). Det vanligaste bedrägerierna har skett i samband med att man köpt eller sålt en vara eller tjänst på nätet. 34% av bedrägerierna skedde i ett sådant sammanhang. 23% av bedrägerierna skedde i samband med att man köpte eller sålde en vara eller tjänst utanför näthandeln med eller till ett företag och 7% utanför näthandeln med eller till en privatperson. När det gäller bedrägeriförsöken uppger 68% att det skett i något annan sammanhang än de ovan nämnda. Det handlar främst om att någon ringt och uppgett att de varit från Microsoft eller motsvarande och bett att få inloggningsuppgifter till datorn, man har fått falska fakturor, falska annonssäljare eller att man fått sk Nigeriabrev eller motsvarande. 11

12 Sammanfattning Utsatt för bedrägeri Den vara eller tjänst som bedrägeriet eller bedrägeriförsöket handlat om varierar mycket, men när det gäller de fullbordade bedrägeriet är det vanligast att det handlat om köp eller försäljning av någon elektronikvara. 3 av 10 av dem som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri nämner att någon annan använde deras identitet. Beskrivningen av hur bedrägeriförsöken skedde varierar mycket. Det handlar bland annat om att man sålt varor eller tjänster man aldrig fick betalt för, att någon försökt använda ens eller beställa ett kreditkort, bluffakturering, att någon ringer eller mejlar och ber dem uppge olika uppgifter kring sin dator och att man på olika sätt försökt komma åt ett bankkonto. Värdet på det man förlorat i samband med bedrägeriet eller bedrägeriförsöket varierar. För närmare hälften av dem som blivit utsatt för ett fullbordat bedrägeri låg värdet mellan och kronor. För 10% låg var det över kronor. Även bland dem som blev utsatt för ett bedrägeriförsök uppskattar 10% att värdet av det de kunde ha förlorat låg över kronor. En fjärdel av dem som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri har blivit ersatt av sin bank eller annan extern part. Av de som fått ersättning har 85% fått full ersättning av det man förlorat. I genomsnitt har man fått 95% av värdet tillbaka. 12

13 Sammanfattning Utsatt för bedrägeri Två tredjedelar av dem som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri gjorde en polisanmälan. Till skillnad mot för dem som blev utsatt för ett bedrägeriförsök där endast 16% gjorde en polisanmälan. Av dem som blev utsatta för ett fullbordat bedrägeri var det dock bara 28% som anmälde det till försäkringsbolaget. Hälften av de som blivit utsatt för ett bedrägeri eller ett bedrägeriförsök på nätet meddelade nätbolaget vad som hade hänt. 13

14 Resultat 14

15 Beteenden 15

16 Beteenden 92 % har ett betalkort och 48 % har ett kreditkort där de får en faktura på det de handlar under månaden. 35 % handlar något på nätet minst en gång i månaden. Ju yngre man är desto oftare handlar man på nätet. Bland de mellan 18 och 29 år gör 57 % det minst en gång i månaden. Motsvarande andel bland dem som är över 65 år 12 %. Hanteringen av en kreditkortsfaktura varierar. En tredjedel sparar alla kvitton och kontrollerar alla transaktioner mot dem. Det beteendet är betydligt vanligare bland pensionärer där 55% gör det. Bland dem upp till 50 år det bara 21% som gör så grundliga kontroller. De allra flesta (58%) gör en översiktlig kontroll för att se om det är något man inte känner igen och 6% kollar bara om de reagerar på fakturans storlek. Ytterst få (3%) kontrollerar inte sina transaktioner. 7 av 10 av dem som har fått en kopia på en kreditupplysning kontrollerade vem som tagit upplysningen och att den var rimlig. 24% gjorde däremot ingenting när de fick kopian. 16

17 Beteenden 4 av 10 hushåll har skyddade brevlådor, antingen i form av en brevlåda som är låst eller ett brevinkast där man inte kan komma åt posten utifrån. 5% av allmänheten exponerar sig medvetet ibland för att bli utsatta för bedrägeri om det innebär att de skulle kunna göra en riktigt bra affär. 78% skulle inte alls kunna tänka sig det. Yngre är lite mer riskbenägna än äldre. Intressant att notera är att de som blivit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök inte uppfattar sig som mer riskbenägna än andra. Bland dem som brukar handla på nätet är det 9 av 10 som säger sig avstå från att göra ett klipp om de inte känner sig helt säkra att allt är i sin ordning. 6 % menar däremot att de är beredda att ta en risk genom att tex betala direkt till säljarens konto. Inte heller i detta avseende är de som blivit utsatta för bedrägerier mer riskbenägna än andra. 17

18 Betal- och kreditkort Har du något av följande? Betalkort där det du köper dras direkt från ditt konto Kreditkort där du får en faktura på det du handlat under månaden % Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 18

19 Spridning i näthandel Hur ofta handlar du någonting på nätet? Samtliga år år år år % 20% 40% 60% 80% 100% Någon gång varje vecka Någon gång varje månad Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång per år Mer sällan Aldrig Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 19

20 % Majoritet kontrollerar kreditupplysning Senast du fick en kopia från ett kreditupplysningsföretag om att någon tagit kreditupplysning på dig, kontrollerade du då vem som tagit upplysningen och att det var rimligt eller gjorde du ingenting utan utgick från att det var i sin ordning? 80 Samtliga De som fått en kreditupplysning Kontrollerade vem som tagit upplysningen och att det var rimligt Gjorde ingenting 7 5 Har inte fått någon kopia på kreditupplysning 5 Kommer inte ihåg Bas: Samtliga 1000 intervjuer, resp. de som fått en kreditupplysning 957 intervjuer 20

21 Få kontroller inte sin kreditkortsfaktura När du får kontoutdrag eller faktura på ditt kreditkort hur gör du i normalfallet när det gäller dina transaktioner på utdraget? % Jag kontrollerar transaktionerna översiktligt och om det är något jag inte känner igen så gör jag en noggrannare kontroll Jag kontrollerar alla transaktioner mot kvitton 6 Jag kontrollerar inte transaktionerna om inte fakturans storlek verkar orimligt hög 3 Jag kontrollerar inte transaktionerna 2 Vet ej Bas: Om man har kreditkort, 510 intervjuer 21

22 4 av 10 har skyddade brevlådor Hur hanterar du din privata post? Har du? % En brevlåda som inte är låst Ett brevinkast där det inte går att nå posten utifrån En brevlåda som du låser varje dag 4 1 Ett brevinkast där det går att nå posten utifrån Annat Bas: Samtliga 1050 intervjuer 22

23 8 av 10 undviker riskfyllda affärer Hur väl stämmer detta påstående på dig? Jag utsätter mig ibland medvetet för risken att bli utsatt för ett bedrägeri om jag har chansen att kunna göra en riktigt bra affär % 20% 40% 60% 80% 100% Inte alls Inte särskilt väl Ganska väl Mycket väl Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 23

24 9 av 10 avstår affär Vilken av följande två beskrivningar är viktigast för dig när du köper varor på nätet? Att göra en säker affär, och avstår hellre från att göra ett klipp om jag inte känner mig helt säker på att allt är i sin ordning 91 Att göra en riktigt bra affär, även om det kan innebära en liten risk att t ex betala direkt till säljarens konto i förskott 6 Vet ej % Bas: Om man handlar på nätet, 654 intervjuer 24

25 Förhållningssätt 25

26 Förhållningssätt Nästan alla (96%) anser att var och en har ett eget ansvar att ta reda på vad man kan göra och vidta för åtgärder för att minimera risken att bli utsatt för ett bedrägeri. Endast 3% menar att det inte är ett personligt ansvar, utan att det är polisens uppgift att skydda individen mot brott. Pass, ID eller körkort är inte självklart en värdehandling för alla. 4 av 10 ser sitt ID-kort enbart som en id-handling, 3 av 10 ser körkortet som enbart en id-handling och 1 av 4 ser även sitt pass på detta sätt. 7% ser också sitt inloggningskort från banken som enbart en id-handling. Relativt få är oroliga för att de ska bli utsatt för ett bedrägeri inom de närmaste tolv månaderna. 1% är mycket orolig och 8% är ganska oroliga. Samtidigt är det 58% som känner en viss oro medan 32% inte är oroliga alls. Lägst oro är det i gruppen år där enbart 3% är mycket eller ganska oroliga. Bland dem som redan har blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök är oron betydligt större. Bland dem är 30% mycket eller ganska oroliga att det ska hända igen. 26

27 Förhållningssätt Allmänheten har en låg tilltro till att polisen kan klara upp ett bedrägeribrott. Endast 12% har en mycket eller ganska hög tilltro till detta, medan 64% har en mycket eller ganska liten tilltro till polisens förmåga. Tilltron är högts i den yngre gruppen (18-29 år) där 21% har en mycket eller ganska hög tilltro. Bland dm som redan har blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök är tilltron till polisens förmåga låg. Bland dem har 79% en mycket eller ganska liten tilltro. 27% tror att banken eller polisen har skyldighet att hjälpa till att skicka tillbaka pengarna efter att man har gjort en pengaöverföring till någons konto om man har kontonumret kvar och den personen visar sig ha utsatt en för bedrägeri. Även här tror den yngre gruppen i högre grad att banken eller polisen har skyldigheter att hjälpa till (34%). 27

28 Förhållningssätt Det finns en skepsis när man lämnar ifrån sig sitt kredit eller betalkort vid ett sk signaturköp. 3 av 10 känner sig aldrig trygga i en sådan situation och 2 av 10 känner sig bara trygg ibland. Endast 1 av 10 känner sig trygg när man gör det. Ju yngre man är desto tryggare är man vid signaturköp. Det är framförallt på hotell som man känner sig otrygg vid signaturköp. 64% av dem som ofta, ibland eller aldrig känner sig trygga nämner hotell som ett otryggt sammanhang. Även barer (38%), affärer (32%) restauranger (28%) och taxibilar (25%) kan kännas otrygga. 28

29 9 av 10 anser att var och en har ansvar Vilken av följande beskrivningar passar bäst in på hur du ser på ditt eget ansvar att skydda dig mot bedrägerier? Jag anser att var och en har ett ansvar att ta reda på vad man kan göra och vidta försiktighetsåtgärder för att minimera risken att bli utsatt för ett bedrägeri. 96 Jag anser inte att jag personligen har ett ansvar för att skydda mig mot bedrägerier. Det är polisens uppgift att skydda mig mot brott. 3 Vet ej % Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 29

30 Pass, ID och körkort inte självklart en värdehandling Betraktar du följande handlingar i första hand som värdehandlingar eller id-handlingar eller är de i lika hög grad både och för dig? Inloggningskort från banken Pass Id-kort Körkort % 20% 40% 60% 80% 100% Värdehandling Id-handling Både och Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 30

31 Oron för bedrägeri låg Hur orolig är du att du själv ska bli utsatt för ett bedrägeri inom de närmaste 12 månaderna? Samtliga år år år år % 20% 40% 60% 80% 100% Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 31

32 Låg tilltro till polisens arbete Hur hög är din tilltro till att polisen kan klara upp ett bedrägeribrott? Medel Samtliga , år , år , år , år ,16 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Mycket hög Ganska hög Varken eller Ganska liten 1 Mycket liten Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 32

33 Yngre förlitar sig mer på banken och polisen Tror du att banken eller polisen har skyldighet att hjälpa dig att sända tillbaka pengarna till dig efter att du gjort en pengaöverföring till någons konto om du har kontonumret kvar och den personen visar sig ha utsatt dig för bedrägeri? Samtliga 27 Ja år år år år % Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 33

34 Viss oro för signaturköp Hur ofta känner du dig trygg att lämna ifrån dig ditt kredit- eller betalkort vid s.k. signaturköp dvs. att du inte knappar in din pin-kod? Samtliga år år år år % 20% 40% 60% 80% 100% Alltid Ofta Ibland Aldrig Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 34

35 Barer och hotell mest oroväckande I vilka av följande sammanhang känner du dig idag otrygg att lämna ifrån dig ditt krediteller betalkort vid s.k. signaturköp? % På ett hotell I en bar I en affär På en restaurang I en taxi I något annat sammanhang Vet ej Bas: Om svarat ofta, ibland eller aldrig på fråga om trygghet vid signaturköp, 837 intervjuer 35

36 Förhållningssätt Det finns ett antal olika enskilda företeelser som skulle få folk att känna sig trygga eller beredda att ta risken att genomföra en affär med en okänd person. Det handlar framförallt att personen visar sin legitimation, att personen kan visa kvitto på att han eller hon har köpt varan som ny. 55% respektive 53% menar att dessa två företeelser gör en trygg. 43% menar också att det räcker med att träffa personen i verkligheten och att man uppfattar han eller hon som ärlig. Däremot räcker det inte att personen är sympatisk, trevlig eller förtroendeingivande. Endast 17% skulle då genomföra affären. Att personen har fått bra rekommendationer på en säljsatt räcker för 24% för att de ska känna sig trygga att genomföra en affär. Att personen uppger ett mobilnummer som är spårbart på nätet känner sig 20% trygga med och att 15% kan nöja sig med att få ett bankkontonummer. För 9% skulle ett bra pris vara tillräckligt för att bortse från risken och 3% skulle slå till om personen säger sig ah fler intresserade köpare och är angelägen om en snabb affär. 36a

37 Förhållningssätt En fjärdel tycker ingen av ovanstående enskilda företeelser är tillräckliga för att genomföra en affär med en okänd person. Ju yngre man är desto tryggare är men i samtliga dessa situationer. Intressant att notera är att de som blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök känner sig lika trygga och är lika benägna att ta risker som andra. 37a

38 Kvitto och leg skapar trygghet Vad av följande enskilda företeelser gör att du skulle känna dig trygg eller beredd att ta risken att genomföra en affär med en okänd person? % Att personen visar sin legitimation Att personen kan visa ett kvitto på att denne själv köpt varan som ny Att du träffar personen i verkligheten och uppfattar denne som ärlig 24 Att personen har fått bra rekommendationer på en säljsajt 20 Att personen uppger sitt mobiltelefonnummer och det går att spåra till en person på eniro, hitta.se eller i telefonkatalogen Att personen är sympatisk, trevlig eller förtroendeingivande Att personen uppger sitt bankkontonummer 9 Att priset är så bra att du bortser/ tycker det är värt risken 3 Att personen säger sig ha fler intresserade köpare och är angelägen om en snabb affär 24 Ingen av dessa Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 38

39 Förhållningssätt Det finns en allmän vilja att bidra till en ökad säkerhet och därmed förebygga bedrägerier. Närmare två tredjedelar skulle kunna tänka sig att logga in med bank-id för att legitimera sig när man köper varor via nätet eller göra samma sak när man säljer varor på nätet. Drygt hälften kan tänka sig att lämna fingeravtryck på tex Postens utlämningsställen när man hämtar ut varor man beställt. Ungefär lika många kan tänka sig att vänta med leveransen upp till en vecka mer än normalt för att möjliggöra nödvändiga säkerhetskontroller. Knappt hälften (47%) kan tänka sig betala 1 procent av köpesumman för säkerhetskontroller när man köper en vara och nästan lika många (41%) kan tänka sig att betala samma andel för att man själv blir säkerhetskontrollerad när man säljer. 1 av 10 skulle dock inte vilja gör något av ovanstående för att förebygga bedrägerier. Här är det en ganska klar skiljelinje mellan de som är över eller under 50 år. De yngre är betydligt mer riskbenägna än de äldre (och då framförallt de över 65 år) 39

40 Förhållningssätt Däremot är man inte villig att själv lämna ut sitt personnummer eller bankkontonummer till någon som köper en vara av en. 45% respektive 53% skulle då bedöma risken stor att de kan bli utsatta för bedrägeri och 37% bedömer att risken finns. Endast 8% respektive 4% upplever detta som riskfritt. Att lämna ut bankkontonumret uppfattas av de äldre som en större risk än vad de yngre uppfattar. Däremot visar inte undersökningen på några sådana tydliga skillnader när det gäller att lämna ut personnumret. 40

41 Det finns en vilja att bidra till ökad säkerhet Vad av följande är du själv beredd att göra för att medverka till att förebygga bedrägerier? % Logga in med bank-id för att legitimera mig när jag köper varor via nätet Logga in med bank-id för att legitimera mig när jag säljer varor på nätet Lämna fingeravtryck när jag hämtar ut varor jag beställt t.ex. på postens utlämningsställen Låta leveranser ta upp till en vecka längre än normalt för att säkerhetskontroller ska kunna göras vid beställning eller försäljning av varor Betala en avgift på 1 procent av köpesumman för att någon genomför säkerhetskontroller av säljaren när jag köper en vara på nätet Betala en avgift på 1 procent av försäljningssumman för att någon genomför säkerhetskontroll av mig när jag säljer en vara på nätet 10 Inget av detta Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 41

42 Tveksamhet att lämna ut person- och kontonummer Vid handel med varor och tjänster mellan privatpersoner, bedömer du att det är stor eller liten risk att bli utsatt för ett bedrägeri om du? Lämnar ut ditt personnummer till någon som köper en vara av dig Lämnar ut ditt bankkontonummer till någon som köper en vara av dig % 20% 40% 60% 80% 100% Ingen risk alls Liten risk Stor risk Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 42

43 Förhållningssätt Oaktsamhet uppfattar många som skäl för att banken inte ska ersätta eventuella förluster om man blir av med sitt betal- eller kreditkort och någon använder det innan man hunnit spärra det. 8 av 10 tror inte banken ersätter om man lämnat kortet på badstranden när man går och badar eller om man lämnar kortet i en bar och säger att det kan ligga där trots att överenskommelsen är att bara en själv kan beställa på det. 7 av 10 tror att banken inte ersätter om man lämnar sin plånbok med kortet i sin handväska eller jacka vid bordet på en restaurang medan man hämtar kaffe. Två tredjedelar tror inte en stöldanmälan räcker när kortet inte är spärrat. Hälften tror att ersättningen uteblir om en ficktjuv tagit kortet och använt koden som den tidigare sett en knappa in i en mataffär. Däremot är det knappt 2 av 10 som tror ersättningen uteblir om man haft inbrott hemma eller och någon tar sig in i hotellets safetybox när kortet legat där. 43

44 % Oaktsamhet straffar sig Vid vilka av följande situationer tror du att det finns risk för att du inte ska få ersättning för eventuella förluster från din bank om du blir av med ditt betal- eller kontokort och någon använder det innan du hinner spärra det? Om du lämnar det på badstranden och går och badar Om du lämnar kortet i en bar och säger att det kan ligga där, men bara du får beställa på det under kvällen Om du på en restaurang, lunchmatsal eller liknande lämnar din handväska, jacka eller liknande med din plånbok utan uppsikt medan du hämtar kaffe. Om stölden är polisanmäld men kortet inte spärrat 49 Om du blir bestulen av en ficktjuv som använder kortet med kod som denne sett dig knappa in i matvaruaffären Om du har inbrott Om du låst in det hemma i hotellets safetybox och någon tar sig in i den Vet ej Bas: Om man har kredit- eller betalkort, 990 intervjuer 44

45 Kunskaper 45

46 Kunskaper Det råder en relativt hög brist på kunskap bland allmänheten för att kunna skydda sig mot bedrägerier. Endast 7 % upplever att de mycket höga kunskaper om detta. Visserligen säger sig 52% ha ganska höga kunskaper, men det indikerar att de känner till att de har luckor i sin kunskap. 13% upplever sig ha mycket eller ganska liten kunskap på detta område. Ju yngre man är desto sämre kunskap upplever man att man har. De som blivit utsatta för bedrägerier eller bedrägeriförsök upplever att de har något högre kunskap än genomsnittet, så sannolikt har det lärt sig en del om hur de ska skydda sig i framtiden efter att de blivit utsatta. Och många inser att de har ett stort behov att mer kunskap. 46% har ett mycket eller ganska stort behov av mer kunskap för att kunna skydda sig mot bedrägerier. Endast 10% menar att de inte har något behov alls. 1 av 3 har inte tagit del av information hur man skyddar sig från bedrägerier de senaste två åren. 27% har gjort det via blocket eller någon annan webbplats, 15% har gjort det via samverkan mot brott/grannsamverkan och 12% har fått information av polisen. Lejonparten av de som säger att de fått information från någon annan källa (44%) nämner banken, kortföretaget, försäkringsbolaget eller via media 46

47 Brister i kunskapen Vilken kunskap upplever du att du har för att skydda dig mot bedrägerier? Medel Samtliga , år , år , år , år ,61 0% 20% 40% 60% 80% 100% 5 Mycket hög Ganska hög Varken eller Ganska liten 1 Mycket liten Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 47

48 Finns behov av mer information Hur stort är ditt behov av mer kunskap om hur man skyddar sig mot bedrägerier? Samtliga år år år år % 20% 40% 60% 80% 100% Har inget behov alls Ganska litet Ganska stort Mycket stort Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 48

49 1 av 3 har inte tagit del av information Har du någon gång senaste två åren tagit del av information om hur man skyddar sig från bedrägerier ifrån..? % Blocket eller annan sajt på nätet Samverkan mot brott/grannsamverkan Polisen Har inte tagit del av någon information senaste två åren Någon annanstans Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 49

50 Kunskaper 4 av 10 tror att ens försäkringsbolag helt eller devis täcker de kostnader eller skador man haft om man blir utsatt för ett bedrägeri. Bland de som blivit utsatt för bedrägerier eller bedrägeriförsök är det bara 2 av 10 som är av den uppfattningen. Av dem som tror försäkringsbolaget täcker är det 6 av 10 som tror att den vanliga hemförsäkringen täcker dessa skador, medan 14% tror att det krävs en tilläggsförsäkring mot bedrägerier. 50

51 4 av 10 tror att kostnader till stor del ersätts Tror du att ditt försäkringsbolag helt eller delvis täcker dina kostnader eller skador om du blir utsatt för ett bedrägeri? Ja % Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 51

52 Hemförsäkringen täcker kostnader Vilken försäkring tror du täcker bedrägeriet skador? % Hemförsäkringen Enbart tilläggsförsäkring mot bedrägerier Annat Vet ej Bas: Om ja i fråga om tror att försäkringsbolaget täcker kostnader, 400 intervjuer 52

53 Kunskaper De allra flesta känner sig mycket säkra (43%) eller ganska säkra (48%) på hur de ska agera om de tappar eller blir bestulna på ett bank- eller kreditkort. Endast 6% är inte särskilt säker och 1% inte säker alls. Däremot är man betydligt mer osäker på hur man ska agera om man blir utsatt för en ID-stöld. 18% är då inte alls säkra och 27% inte särskilt säker på vad de ska göra. Endast 14% är mycket säker vid en sådan situation. 53

54 Många medvetna om agerande vid kreditkortsförlust Hur säker är du på hur du ska agera om du tappar eller blir bestulen på ett bank- eller kreditkort? % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket säker Ganska säker Inte särskilt säker Inte alls säker Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 54

55 När hälften osäkra på hantering av ID-stöld Om du skulle bli utsatt för ID-stöld idag, hur säker är du på vad du ska göra för att åtgärda detta? Samtliga år år år år % 20% 40% 60% 80% 100% Mycket säker Ganska säker Inte särskilt säker Inte alls säker Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 55

56 Utsatt för bedrägerier 56

57 Utsatt för bedrägerier 6 % har senaste 12 månaderna blivit utsatta för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök. 2% har utsatts för ett fullbordat bedrägeri medan 5% utsatts för ett bedrägeriförsök. Många av dessa har blivit utsatt mer än en gång. De som blivit utsatta har i genomsnitt blivit utsatta 2,5 gånger senaste 12 månaderna. 57% har dock bara blivit utsatt en gång. Senaste gången man blev utsatt var det i 23% av fallen ett fullbordat bedrägeri och resterande var ett bedrägeriförsök. Vissa av följdfrågorna är baserade på den senaste händelsen. Det bör påpekas att resultaten som redovisas framöver för de fullbordade bedrägerierna är baserade på 35 intervjuer och skall tolkas med viss försiktighet. Resultaten för bedrägeriförsöken är baserade på 135 intervjuer och är därmed betydligt stabilare. 57

58 6% utsatta för bedrägeri Har du de senaste 12 månaderna blivit utsatt för ett bedrägeri eller bedrägeriförsök? % Utsatt för bedrägeri: 6% Nej Ja, bedrägeriförsök Ja, fullbordat bedrägeri Vet ej Bas: Samtliga, 1050 intervjuer 58

59 4 av 10 utsatta 1-2 gånger Hur många bedrägerier eller bedrägeriförsök har du sammanlagt blivit utsatt för de senaste 12 månaderna? Medel ,55 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 gång 2 gånger 3-9 gånger 10 gånger eller fler Vet ej/ej svar Bas: Om blivit utsatt, 170 intervjuer 59

60 Färre fullbordade bedrägerier Var den senaste händelsen ett bedrägeriförsök eller ett fullbordat bedrägeri? Ett bedrägeriförsök Ett fullbordat bedrägeri % Bas: Om blivit utsatt, 170 intervjuer 60

61 Utsatt för bedrägerier I närmare 9 av 10 fall har gärningsmannen eller företaget som utsatte en för bedrägeriet eller bedrägeriförsöket varit någon okänd. Bland dem som blivit utsatt för ett fullbordat bedrägeri har det dock varit lite vanligare med en känd gärningsman (25%). Det vanligaste bedrägerierna har skett i samband med att man köpt eller sålt en vara eller tjänst på nätet. 34% av bedrägerierna skedde i ett sådant sammanhang. 23% av bedrägerierna skedde i samband med att man köpte eller sålde en vara eller tjänst utanför näthandeln med eller till ett företag och 7% utanför näthandeln med eller till en privatperson. 9% handlade om att något köpt något i en butik i brottsoffrets namn. När det gäller bedrägeriförsöken uppger 68% att det skett i något annan sammanhang än de ovan nämnda. Det handlar främst om att någon ringt och uppgett att de varit från Microsoft eller motsvarande och bett att få inloggningsuppgifter till datorn, man har fått falska fakturor, falska annonssäljare eller att man fått sk Nigeriabrev eller motsvarande. 61

62 Vanligast med okänd gärningsman Var gärningsmannen eller företaget som utsatte dig för senaste bedrägeriet eller bedrägeriförsöket någon du kände till eller var de okända för dig? % Någon okänd Någon du kände till Vill ej uppge 0 Bas: Om blivit utsatt, 170 intervjuer 62

63 Mer utsatt för bedrägeri i näthandel Skedde det senaste bedrägeriet eller bedrägeriförsöket du blev utsatt för..? % Om blivit utsatt Senaste gången var ett bedrägeriförsök Senaste gången var ett fullbordat bedrägeri I samband med att du köpt eller sålt en vara eller tjänst på nätet (köp- och säljsajter på nätet) I samband med att du köpt eller sålt en vara eller tjänst utanför näthandeln, med eller till ett företag I samband med inköp i butik, där någon annan köpt en vara i ditt namn 3 7 I samband med att du köpt eller sålt en vara eller tjänst utanför näthandeln, med eller till en privatperson 32 I annat sammanhang Vill ej uppge Bas: Om blivit utsatt 170 intervjuer, senaste gången var ett bedrägeriförsök 135 intervjuer, senaste gången var ett fullbordat bedrägeri 35 intervjuer 63

64 Utsatt för bedrägerier Den vara eller tjänst som bedrägeriet handlat om varierar, men vanligast är att det fullbordade bedrägeriet handlat om köp (21%) eller försäljning (9%) av någon elektronikvara. 13% uppger att det rörde sig om anlitande av arbetskraft för utförande av tjänster och 10% nämner uthyrning av bostad. 73% nämner någon annan vara eller tjänst och det handlar bland annat om köp av naturmediciner/vitamintillskott, kapning av datorer, bankrelaterade händelser och köpa av olika varor (tex motorsågar, kläder, biljetter, tavlor, gymprodukter). Även bedrägeriförsöken handlar i hög grad om något annat än ovan nämnda varor och tjänster. Något som nämns ofta är försök till kapning av datorn, sk Nigeriabrev el motsvarande och köpa av olika varor (tex guld, tvättmedel, frimärken, hälsokost, böcker, film, matvaror). 64

65 Mer utsatt för bedrägeri i näthandel Vilken typ av vara eller tjänst gällde bedrägeriet eller bedrägeriförsöket? % Om blivit utsatt Senaste gången var ett bedrägeriförsök Senaste gången var ett fullbordat bedrägeri Bas: Bas: Om blivit utsatt 170 intervjuer, senaste gången var ett bedrägeriförsök 135 intervjuer, senaste gången var ett fullbordat bedrägeri 35 intervjuer Köp av hemelektronik (mobiltelefon, dator etc.) Försäljning av hemelektronik (mobiltelefon, dator etc.) I samband med anlitande av arbetskraft för utförande av tjänster Försäljning av fordon Köp av fordon 65 Köp av båt/ båtmotor Uthyrning av bostad Annan vara eller tjänst Vill ej uppge

66 Utsatt för bedrägerier 31% av de som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri nämner att någon annan använde deras identitet, 17% nämner att någon använde ens kreditkortsuppgifter och 10% nämner att någon beställde och utnyttjade ett kreditkort i dennes namn. Vanligt är också att man lämnat förskott på en vara (17%) eller tjänst (14%) man aldrig fick. Beskrivningen av hur bedrägeriförsöken skedde varierar mycket. Det handlar bland annat om att man sålt varor eller tjänster man aldrig fick betalt för, att någon försökt använda ens eller beställa ett kreditkort, bluffakturering, att någon ringer eller mejlar och ber dem uppge olika uppgifter kring sin dator och att man på olika sätt försökt komma åt ett bankkonto. 66

67 Mer utsatt för bedrägeri i näthandel Hur skedde det senaste bedrägeriet eller bedrägeriförsöket? % Om blivit utsatt Senaste gången var ett bedrägeriförsök Senaste gången var ett fullbordat bedrägeri Någon använde dina kreditkortuppgifter vid köp Någon använde ditt bankomatkort och personliga kod Någon använde din identitet Någon sålde vara till dig som sedan inte levererades trots att du betalat Du sålde en vara till någon, skickat den men aldrig fått betalt Du förskottsbetalade för en tjänst som sedan inte utförts En förmedlare hade åtagit sig att sälja vara för din räkning och sedan tagit pengarna Du lämnade förskott på vara och aldrig fått leverans Någon köpte något i ditt namn som du senare fått faktura på Någon beställde ett kreditkort i ditt namn och handlade Någon använde dig som mellanhand för penningtransaktioner Annat Vill ej uppge Bas: Om blivit utsatt 170 intervjuer, senaste gången var ett bedrägeriförsök 135 intervjuer, senaste gången var ett fullbordat bedrägeri 35 intervjuer 67

68 Utsatt för bedrägerier Värdet på det man förlorat i samband med bedrägeriet eller bedrägeriförsöket varierar. För närmare hälften av dem som blivit utsatt för ett fullbordat bedrägeri låg värdet mellan och kronor. För 10% låg var det över kronor. Även bland dem som blev utsatt för ett bedrägeriförsök uppskattar 10% att värdet av det de kunde ha förlorat låg över kronor. En fjärdedel av dem kan inte uppskatta värdet. En fjärdel av dem som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri har blivit ersatt av sin bank eller annan extern part. 6 av 10 har inte blivit det medan 13% har ett ärende som fortfarande är under utredning. Av de som fått ersättning har 85% fått full ersättning av det man förlorat. I genomsnitt har man fått 95% av värdet tillbaka. 68

69 1 av 10 har eller har kunnat förlora mer än kr Vilket värde uppskattar du att du förlorade i samband med bedrägeriet? Vilket värde uppskattar du att du kunde ha förlorat i samband med bedrägeriförsöket? Om blivit utsatt för bedrägeriförsök Om blivit utsatt för fullbordat bedrägeri % 20% 40% 60% 80% 100% 0 kr upp till 500 kr kr kr kr kr kr kr kr Mer än kr Kommer inte ihåg/vet ej Bas: Om blivit utsatt för bedrägeriförsök 136 intervjuer, om blivit utsatt för fullbordat bedrägeri 36 intervjuer 69

70 1 av 4 har fått ersättning Har din bank eller annan extern part ersatt bedrägeriet som du utsattes för? Nej 61 Ja 26 Det är fortfarande under utredning % Bas: Om blivit utsatt för fullbordat bedrägeri, 36 intervjuer 70

71 De flesta får full ersättning Med ungefär hur stor andel av det förlorade värdet har de ersatt?* % 20% 40% 60% 80% 100% Vet ej/ej svar Bas: Om man har fått ersättning, 12 intervjuer * Obs låg bas 71

72 Utsatt för bedrägerier Två tredjedelar av dem som blivit utsatta för ett fullbordat bedrägeri gjorde en polisanmälan. Till skillnad mot för dem som blev utsatt för ett bedrägeriförsök där endast 16% gjorde en polisanmälan. Många av dem som blivit utsatta för bedrägeri och som inte polisanmälde det menar att polisen ändå inte skulle hantera fallet, man lät också bli för att man visste att polisen redan hanterar liknande fall. De som blivit utsatta för bedrägeriförsök och inte polisanmält det lät bli för att banken hanterade det åt dem eller att banken rekommenderade att inte polisanmäla. Många lät också bli för att man inte trodde det skulle leda någonstans eller att man inte uppfattade försöket som tillräckligt allvarligt. Många lät också bli att anmäla eftersom det löste sig i slutändan. Av dem som blev utsatta för ett fullbordat bedrägeri var det dock bara 28% som anmälde det till försäkringsbolaget. Hälften av de som blivit utsatt för ett bedrägeri eller ett bedrägeriförsök på nätet meddelade nätbolaget vad som hade hänt. 72

73 Agerandet vid bedrägerier Gjorde du en polisanmälan? Gjorde du en anmälan till ditt försäkringsbolag? Meddelade du nätbolaget om att du blev utsatt för bedrägeriet eller bedrägeriförsöket på deras sajt? Polisanmälan av dem som blivit utsatt av ett fullbordat bedrägari 67 Polisanmälan av dem som blivit utsatt av ett bedrägariförsök 16 Anmälan till Försäkringsbolaget* 28 Meddelade nätbolaget % Bas: Om blivit utsatt, 170 intervjuer *De som blivit utsatt av ett fullbordat bedrägeri ** De som blivit utsatt på nätet 73