Nationell lägesbild Bedrägerier. Nationellt bedrägericenter / NBC

Transkript

1 Nationell lägesbild Bedrägerier Nationellt bedrägericenter / NBC 3

2 INNEHÅLL INLEDING OCH BAKGRUND 1 1 METOD 2 BEDRÄGERI- 3 BROTTSLIGHETENS KARAKTÄR OCH UTVECKLING RESULTAT ENKÄTSTUDIE SLUTSATS BILAGA Inledning och bakgrund NBC:s uppdrag Nationellt fokus på bedrägerier 2 2 Metod Källor NTU och den officiella kriminalstatistiken Enkätundersökning Fallstudie identitetsintrång Problem Respondenterna för enkäten Mörkertal och anmälningsbenägenhet Jämförelse mellan olika länder 5 Bedrägeribrottslighetens karaktär och utveckling Bedrägeribrottslighetens karaktär Brottsutvecklingen i Europa Brottsutvecklingen i Skandinavien Brottsutveckling i Sverige Geografiska skillnader 10 Resultat enkätstudie Inledning Resultat del Resultat del Trender och hot Polisiära metoder och utvecklingsområden 14 Slutsats Generella trender Prioriterade områden för NBC Kunskapsluckor som bör fyllas 17 Bilaga 1 - Enkäten 18 1

3 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 1 Inledning och bakgrund Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 157 procent. 1 Den lavinartade ökningen beror till stor del på att internetanvändningen ökar vilket leder till allt fler typer av bedrägerier kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Detta märks inte minst av att det är antalet anmälningar om datorbedrägeri och bedrägerier med hjälp av internet som ökar mest. På en övergripande nivå kan man tala om en tendens till att brottsligheten i stort går från stöldbrott till bedrägeribrott och att bedrägerier därför utgör en ny typ av vardagsbrottslighet. 1.1 NBC:s uppdrag Polismyndigheten i Stockholms län har av Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att inrätta ett nationellt bedrägericenter, NBC. Syftet med NBC är bland annat att öka möjligheterna för svensk polis att samordna sina resurser för de bedrägeribrott som sker över hela landet och som har samband med varandra samt att göra brottsbekämpningen mer effektiv och strukturerad. NBC ska enligt uppdraget stå på tre ben: polisoperativt arbete, metodutveckling och offensiva brottsförebyggande insatser. Genom samordning och brottsanalyser ska NBC bidra till att upptäcka mönster som sträcker sig över flera län, varvid möjligheten att identifiera hittills okända gärningsmän ökar och därmed även möjligheten till brottsuppklaring. NBC ska vidare bidra med nationella brottsförebyggande 1 anmalda-brott.html 2 insatser och metodutveckling 2 Inom ramen för NBCs uppdrag ingår att upprätta en nationell lägesbild gällande bedrägeribrottsligheten i Sverige. Lägesbilden ska ge nulägesbeskrivning av bedrägeribrottslighetens karaktär och spridning i landet samt ligga till grund för de prioriteringar NBC gör i sin kommande verksamhet under Ambitionen är att under hösten fördjupa lägesbilden inför prioriteringar för 2015 och framåt. 1.2 Nationellt fokus på bedrägerier Utredningen som ligger till grund för etableringen av NBC är en av flera nationella satsningar mot bedrägeribrott. Regeringen har även beställt två utredningar rörande bedrägerier. Det ena uppdraget ska utföras av Brottsförebyggande rådet (Brå) och avser en kartläggning av bedrägeribrott. Uppdraget syftar till att förvärva ny kunskap som i sin tur ska förstärka det framtida arbetet mot bedrägerier. De frågor som kartläggningen ska besvara är hur brottsligheten ser ut, hur rättsväsendet arbetar och vilka förebyggande åtgärder som kan ha effekt i de framtida arbetsinsatserna. Två centrala delar av uppdraget är att kartlägga bedrägeribrottslighetens omfattning och struktur samt studera hur polisen och åklagarna arbetar med bedrägeribrott. I uppdraget ingår även att belysa användningen av identitetsintrång vid sådan brottslighet. Brå ska även lämna rekommendationer till regeringen gällande rättsväsendets arbete mot bedrägeribrott och föreslå 2 Se definition i Slutrapport bedrägeri inrättande av ett nationellt bedrägericenter samt utveckling av polismyndighetens verksamhet för att utreda bedrägeribrott (AA )

4 förebyggande insatser som inbegriper såväl rättsväsendet som andra samhällsaktörer. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 16 december Det andra uppdraget gäller fakturabedrägerier där en utredare på Justitiedepartementet ska kartlägga problematiken kring fakturabedrägeriers omfattning och karaktär i Sverige. Utredningen ska utforska behovet av förändringar i framförallt civil-, närings- och civilprocessrättslig lagstiftning. Vid behov ska utredaren föreslå åtgärder som leder till ändringar och dessutom ta ställning till om andra slags åtgärder bör vidtas, t.ex. informationsinsatser riktade till företag eller myndighetsuppdrag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2015 för Justitiedepartement. Regeringen lade redan i december 2013 ett lagförslag rörande en ny brottsbestämmelse, identitetsintrång, där det ska bli straffbart att nyttja någon annans identitet. Lagförslaget, som nu är på remiss, föreslår att den som genom att olovligen använda en annan persons identitetsuppgifter utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för den vars identitetsuppgifter används gör sig skyldig till identitetsintrång. Brottet föreslås ha en straffskala på upp till två års fängelse. 3

5 2 METOD 2 Metod 2.1 Källor Denna rapport bygger på information från polisiära register i Sverige och i Skandinavien, tidigare rapporter, öppna nationella och internationella källor, Brå:s Nationella trygghetsundersökning 3 (NTU), den officiella kriminalstatistiken, en fallstudie rörande identitetsintrång samt från den enkät som NBC har sänt ut till samtliga polismyndigheter för att samla in fakta. I det internationella kapitlet har information hämtats från Socta 2013, som är Europols årliga sammanställning över vilka brott de anser kommer hota EU och dess medlemmar i störst utsträckning under kommande år. 2.2 NTU och den officiella kriminalstatistiken NTU och den officiella kriminalstatistiken beskriver bedrägeri på något olika sätt. I NTU ställs en fråga om bedrägeri enligt följande: Blev du som privatperson på ett brottsligt sätt lurad på pengar eller andra värdesaker under förra året? Definitionen i den officiella kriminalstatistiken är däremot den som finns i 9 kap. Beskrivningen av bedrägeri är således mindre exakt i NTU än definitionen enligt brottsbalken, något som kan medföra att typerna av händelser som uppfattas som bedrägeri blir fler i NTU. Samtidigt kan överensstämmelsen mellan de typer av händelser som NTU och kriminalstatistiken täcker in antas vara god. 2.3 Enkätundersökning För att få en uppfattning om bedrägeribrottslighetens karaktär, uppbyggnad och spridning i landet skickades en enkät 4 ut via e-post till samtliga polismyndigheter. Enkäten bestod av två delar där den första delen rörde bedrägeribrottens upplägg. Där fick respondenten till uppgift att utifrån på förhand givna bedrägeriupplägg ta ställning till huruvida brotten i huvudsak begås av enstaka respektive organiserade aktörer samt om bedrägeriets upplägg är av systematisk respektive osystematisk karaktär. Den andra delen i enkäten bestod av ett antal öppna frågor om bland annat trender, modus och tekniska hjälpmedel rörande bedrägerier. 2.4 Fallstudie identitetsintrång I syfte att få en uppfattning om hur stor andel av bedrägeribrotten som inleds med ett identitetsintrång har anmälda bedrägeribrott 5 i Stockholm under februari 2014 studerats. Totalt har brott i Rar undersökts. 3 I den årliga Nationella trygghetsundersökningen (NTU) svarar cirka personer på frågor om utsatthet för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers kontakter med rättsväsendet. Med hjälp av undersökningen kan man studera brottsutvecklingen utan att vara beroende av att brotten anmäls till Polisen. 4 4 Bilaga 1 5 Brottskoderna 0901,0906 och 0913.

6 2.5 Problem Respondenterna för enkäten Samtliga polismyndigheter i Sverige har genom överenskommelsen mellan polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen om samverkan mot bedrägerier genom ett nationellt bedrägericenter, NBC (AA ) åtagit sig att utse en kontaktperson (funktion) som ska utgöra en länk mellan polismyndigheten och NBC i samordningsfrågor. Den utsedda kontaktpersonen skulle vara en indirekt eller direkt chef (alternativt förundersökningsledare) ha god kunskap om myndighetens bedrägeriärenden samt ha befogenhet att kunna besluta i bl.a. samordningsärenden. I enkäten fick den utsedde kontaktpersonen i uppdrag att göra en generell bedömning kring hur bedrägeribrottsligheten ser ut i just dennes polismyndighet. Att resultatet baseras på en ensam individs samlade bedömning påverkar reliabiliteten i undersökningen men då kravet som ställdes vid åtagandet av uppdraget som kontaktperson var så tydligt formulerat blir utgångspunkten att de inrapporterade svaren ändå kan generaliseras och gälla för polismyndigheten i stort Mörkertal och anmälningsbenägenhet Även om fler brott idag kommer till rättsväsendets kännedom så finns det fortfarande ett betydande mörkertal om man ser till antalet anmälda händelser. Vid tolkningen av kriminalstatistiken ska man därför ha i åtanke att vissa typer av bedrägerier anmäls i högre grad än andra, beroende på faktorer som beloppets storlek och vem som har utfört bedrägeriet. ifrån anmälningstillfället och inte efter genomförd utredning. Detta betyder att den brottsrubricering som ges vid anmälan kvarstår i anmälningsstatistiken även om en eventuell utredning kommer fram till en annan brottsrubricering. När det gäller antalsräkningen handlar det om att registreringen kan göras utefter seriebrotts- eller huvudbrottsprincipen. Vid seriebrottsprincipen, dvs. där flera olika bedrägeribrott ingår i ett och samma brottupplägg, klassificeras varje händelse som ett brott, medan man vid huvudbrottsprincipen endast registrerar det grövsta brottet, huvudbrotten. I Sverige utgår man vid seriebrott ifrån att varje specificerad händelse räknas som ett brott, något som givetvis leder till att fler brott redovisas i statistiken. Utöver detta kan statistiken även påverkas av huruvida man väljer att ta med försöksstadiet eller inte. Den svenska anmälningsstatistiken avseende bedrägeribrott innehåller både försök och fullbordade brott. 6 Förutom detta finns det gränsdragningsproblematik kring vilka brottskoder som bör ingå vid en jämförelse mellan de Skandinaviska länderna samt vad som avses med varje specifik brottskod. Av den anledningen kommer fortsättningsvis begreppet trend användas snarare än specifika siffror när jämförelser görs med övriga länder Jämförelse mellan olika länder Kriminalstatistiken är uppbyggt på olika sätt i olika länder och av den anledningen kan det vara svårt att göra internationella jämförelser avseende brottsutvecklingen. För att tolka ett lands kriminalstatistik finns det framförallt tre omständigheter som bör beaktas, nämligen statistiska förhållanden, rättsliga förhållanden, och faktiska förhållanden, såsom rättsväsendets insatser, allmänhetens anmälningsbenägenhet och den faktiska brottsligheten. När det gäller de statistiska förhållandena är det framförallt när statistiken upprättas, antalsräkningen, försöksbrott, vilken tidpunkt statistiken avser samt ändringar av statistikrutiner man bör vara uppmärksam på. Den svenska statistiken utgår 6 Brå rapport 2006:1 Konsten att läsa statistik om brottslighet 5

7 3 KARAKTÄR BEDRÄGERIBROTTSLIGHETENS OCH UTVECKLING 3 Bedrägeribrottslighetens karaktär Bedrägeri faller generellt under Brottsbalkens (1962:700) kapitel 9, 1-3, vilket innefattar ringa, normalt och grovt bedrägeri. Undantag gäller de brott som berör Bidragsbrottslagen (2007:612), vilket gäller bedrägerier rörande personliga ersättningar m.m. från Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, kommunerna, Migrationsverket eller Pensionsmyndigheten. Bidragsbrott och bedrägerier mot staten m.m. avser brott där målet för gärningspersonen är att tillskansa sig olika typer av ersättningar och bidrag som de egentligen inte är berättigade till. Exempelvis kan gärningspersonen lura till sig assistansersättning genom att överdriva sitt behov av assistans eller erhålla ersättning utan att ge den vård som ersättningen är avsedd för. Tillvägagångssätten i övrigt varierar beroende på vilken ersättning eller vilket bidrag gärningspersonen avser att tillskansa sig. Bedrägeri med hjälp av faktura avser brott där faktura eller avtalsliknande erbjudanden om varor eller tjänster skickas till företag eller privatperson som inte gjort någon beställning, s.k. falsk faktura eller bluffaktura. Gärningspersonen kan också kopiera ett företags faktura och byta insättningskonto, s.k. kapad faktura. 3.1 Bedrägeribrottslighetens karaktär Nedan följer en kort beskrivning över de vanligaste bedrägeribrotten samt exempel på hur de kan gå till. Identitetsintrång föreslås enligt ett lagförslag att definieras som att den som olovligen använder en annan persons identitetsuppgifter och utger sig för att vara honom eller henne och därigenom ger upphov till skada eller olägenhet för den vars identitetsuppgifter används, döms för identitetsintrång till böter eller fängelse i högst två år. Fenomenet kallas vardagligt för identitetskapning och är en mycket vanlig handling för gärningspersoner som ägnar sig åt bedrägeribrott. 6 Kreditbedrägerier utgår främst från två tillvägagångssätt, dels att gärningspersonen beställer eller handlar varor på kredit, men uppsåtet är att inte betala och dels att gärningspersonen utger sig för att vara någon annan för att beställa eller handla varor på kredit. Det vanligaste är köp eller beställningar av mobiltelefoner. Bedrägeri med hjälp av internet används främst när det gäller handel där förskottsbetalning äger rum, ex. varor, tjänster och boenden som egentligen inte existerar. Gärningspersoner skapar även falska hemsidor där erbjudanden och annonser publiceras. Internet används också för att teckna krediter i annans namn. Gärningspersoner försöker också få tillgång till person- och kontouppgifter, s.k. phishing eller nätfiske, genom att skicka mail eller kapa ett facebook-konto och i den kontakten som uppstår efterfråga uppgifter. En annan form är att med hjälp av trojaner låsa användarens dator med en uppmaning att betala en summa för att åtgärda felet, s.k. ransomware. Kortbedrägerier är gärningar där betal- och kreditkort är ingången för gärningspersonens möjlighet att tillskansa sig ekonomisk vinning. Skimning innebär t.ex. att utrustning monterats på kortläsare som avläser uppgifter från användares bankkort.

8 Cash-trap är utrustning som monteras i sedelutmataren på en bankomat som leder till att sedlarna fastnar. När användaren lämnat platsen, går gärningspersonen fram och hämtar upp sedlarna. Gärningspersoner kan också genom dataintrång få åtkomst till kortserier eller genomföra fysiska stölder av kort från brottsoffer vilket kan leda till ett obehörigt brukande av annans kontokort eller ett automatbedrägeri. Vidare är det att anse som kortbedrägeri då någon felaktigt debiterar eller överdebiterar en kund för någon form av tjänst. Lån i annan persons namn kan inledas med ett köp eller tillverkning av falsk handling som är godkänd som identitetshandling eller ett identitetsintrång varefter gärningspersonen tar lån i annan persons namn. Gärningspersonen kan också öppna ett konto i annans namn och därmed erhålla ett kontokort som används för köp av varor eller tjänster. Gärningspersoner kan teckna lån med annan person som medsökande, vilket den medsökande inte är medveten om. Gärningspersonen styrker ofta den medsökandes medgivande genom en urkundsförfalskning, dvs. en falsk namnteckning. Gärningspersonen kan ansöka om mindre snabbkrediter eller lån via internet eller SMS. Varianter på denna brottstyp finns där lån tas i annat företags namn som kan inledas med en bolags- eller företagskapning dvs. att gärningspersonen gör ändringar gällande bolagets eller företagets företrädare hos myndigheter. Det leder också till att gärningspersonen får tillgång till bolagets/företagets existerande tillgångar och kan tillskansa sig dessa. Bolags- eller företagskapningen kan också vara en inledande manöver för att skicka ut falska fakturor. 3.2 Brottsutvecklingen i Europa 7 De bedrägerier som överlag dominerar i Europa är kortbedrägerier, bedrägerier med hjälp av internet och identitetsintrång. Det Europol belyser i Socta 2013 är att det finns ungefär 3600 aktiva Organised Crime Groups, OCG, i Europa som är involverad i olika typer av brottslighet. Bedrägerier anses här vara det näst mest förekommande efter narkotikasmuggling som dessa grupper ägnar sig åt. En förklaring till varför OCG väljer att involvera sig i bedrägerier är den höga vinsten i relation till den låga upptäcktsrisken. 8 De Europeiska länderna samarbetar aktivt med Europol för att stoppa de kriminella nätverken som verkar i Europa. Samarbetet har lett till resultat. I januari 2014 ingrep polsk polis med hjälp av Europols European Cybercrime Centre, EC3, mot en internationell gruppering som sysslade med betalkortbedrägerier. Fem bulgariska medborgare arresterades för att ha missbrukat finansiell data från flertalet länder, tillverkat falska betalkort samt gjort illegala elektroniska transaktioner. I februari samma år häktades fjorton personer till följd av en internationell operation i Spanien där tio bulgariska och en ungersk medborgare hade kopierat kort och använt kopiorna vid betalningar. Den olagliga verksamhetens vinst uppgick till en miljon Euro. Europol bedömer att bedrägerier också handlar om att kriminella konstellationer använder utåt sett legala företag som verktyg för att dölja sina brottsupplägg. I brottsupplägget kan flera olika företag i olika länder inom EU användas för att försvåra upptäckten av brott. Europol lyfter även fram investeringsbedrägerier där upplägget går ut på att övertyga personer att investera i en vara som exempelvis olja eller förnybar energi mot löfte om en hög framtida avkastning. Enligt en undersökning som Europeiska kommission har gjort har 38 procent av alla internetanvändarna i EU någon gång fått mail rörande erbjudande som de uppfattar handlar om ett investeringsbedrägeri. Europols bedömning avseende ekonomisk brottslighet kopplat till bedrägerier är att de kommer fortsätta att öka där energimarknaden framhålls som sårbar och oskyddad. Vad gäller cyberbrottslighet kopplat till bedrägerier bedömer Europol att det handlar om en kombination mellan identitet- och dataintrång, med den gemensamma nämnaren att gärningspersonen är ute efter ekonomisk vinning. Brottsupplägget kan innebära att gärningspersonen placerar en trojan på brottsoffrets dator som övervakar dennes förehavanden och samtidigt samlar in uppgifter såsom personnummer och inloggningsuppgifter till onlinebanker. Uppgifterna används sedan för att tillskansa sig brottsoffrens kapital. Enligt Europeiska kommissionens undersökning har 8 procent av alla internetanvändare i EU varit utsatta för identitets- 7 Beskrivningen av brottsutvecklingen i Europa avseende bedrägerier utgår från Europols rapport Socta 2013 (Serious and Organised Crime Threat Assessment). Information har även hämtats från öppna källor från Europol News Report och rapporter från Rikskriminalpolisens omvärldsanalys Samlad problembild samt rapporter från Länskriminalpolisens underrättelserotel Läges- och omvärldsrapport till regionala operativa ledningsgruppen. 7 8 Socta bygger på information från de brottsbekämpande myndigheterna i den Eu ropeiska Unionen (EU). Syftet med Socta är bland annat att ge medlemsstaterna en sammanställd bedömning kring vilken typ av brottslighet som anses hota EU och dess medlemmar i störst utsträckning. Målet med Socta är bland annat att den ska ligga till grund för beslut om inriktning och prioritering av brottslighet samt att fungera som policy och ett implementationsdokument för EU:s medlemsländer.

9 intrång och 12 procent har utsatts för någon form av internetbedrägeri. Europols bedömning gällande cyberbrottslighet är att den kommer fortsätta att öka i takt med att tekniska lösningar får en större integrerad del i människors vardag. Ett brottsupplägg där Europol anser att ett ökat nyttjande av mobiltelefonen kommer ha en påverkan är kortbedrägerier. Dock inte i den traditionella meningen med innehavandet av ett fysiskt kontokort, utan kortbedrägerier med hjälp av kortnummerserien. Europol benämner detta fenomen som cardnot-present fraud, CNP. År 2011 uppskattade Europol att 60 procent av alla kortbedrägerier begicks med hjälp av CNP. Europols uppfattning gällande kortbedrägerier är att förebyggande tekniska lösningar kan försvåra för brottslingar att skimma kort, men att de kommer finna nya svagheter i systemet för att fortsatt kunna begå bedrägerier. Identitetsintrång är en form av bedrägeri som allt fler i Europa drabbas av. De flesta brottsoffren inser inte att deras identitet har stulits förrän månader eller ibland år efter att den brottsliga handlingen har begåtts. I Storbritannien har studier visat att sex av tio bedrägerier under år 2013 har skett genom att någon annans identitetsuppgift har använts med syftet att köpa en produkt eller en tjänst. I syfte att få en uppfattning om hur stor andel av bedrägeribrotten som inleds med ett identitetsintrång i Sverige har anmälda bedrägeribrott i Stockholm under februari 2014 studerats. Totalt anmäldes bedrägeribrott under Resultatet visar att 46 procent av den studerade brottslighet hade inletts med ett identitetsintrång. Det vanligaste är att en annan person identitetsuppgifter nyttjas för att beställa och hämta ut mobiltelefoner samt att man använder en annans identitet för att lägga ut annonser på internet. Studien visade även på att i majoriteten av kortbedrägerierna så hade brottsoffret sitt kort kvar. I de flesta fall har bedrägeriet möjliggjorts genom att gärningspersonen på något sätt fått tillgång till kortuppgifterna. Det är med andra ord sällan frågan om kortstöld. Finland, Danmark och Norge är att sätta Sveriges brottsutveckling i ett större sammanhang och ge en övergripande bild över hur bedrägeribrottsligheten utvecklats i de Skandinaviska länderna Bedrägeribrottsutvecklingen i Skandinavien Y- axel Figur 1: Observera att Y-axeln till vänster visar siffrorna för Danmark, Norge och Finland medan Y2-axeln till höger visar siffrorna för Sverige 9 Danmark och Finland uppvisar i likhet med Sverige en kraftigt uppåtgående trend gällande antalet anmälda fall av bedrägerier. Under den studerade tiden, , har antalet anmälningar ökat med drygt 97 procent i Danmark. I Finland är ökningen 24 procent medan antalet anmälningar i Sverige ökat med 34 procent. Under samma period minskade antalet anmälda fall av bedrägerier med omkring 14 procent i Norge. Under 2013 anmäldes det närmare 27 procent fler bedrägeribrott än föregående år i Danmark, motsvarande siffra för Sverige är 15 procent. I Finland anmäldes det 9 procent fler bedrägeribrott under 2013 medan ökningen i Norge endast var 1 procent. Sammanfattningsvis uppvisar Sverige, Danmark och Finland en starkt uppåtgående trend gällande antalet anmälda fall av bedrägerier, dock med någon årlig temporär nedgång. Den stora skillnaden mellan de skandinaviska ländernas bedrägeribrottsutveckling står Norge för som till skillnad från övriga länder uppvisar en mer linjär trend och således inte utsatts Y2-axel 0 Finland Danmark Norge Sverige Den digitala valutan Bitcoin, som skapades år 2009 av Satashi Nakamoto, har nått marknaden i stora delar av Europa. Bitcoins huvudsakliga syfte är att möjliggöra betalningar över internet direkt mellan användare utan någon inblandning från en tredje part. Omsättningen av Bitcoin ökar kontinuerligt och används i brottsliga syften eftersom anonymiteten i flödet minskar upptäcktsrisken. 3.3 Brottsutvecklingen i Skandinavien Syftet med att beskriva brottsutvecklingen för 8 9 Danmarks officiella kriminalstatistik: statbank.dk/statbank5a/selectvarval/define.asp?plang- uage=1&subword=tabsel&maintable=straf11&px- SId=146190&tablestyle=&ST=SD&buttons=0 Norges officiella kriminalstatistik: en/sosiale-forhold-og-kriminalitet/statistikker/lovbrudda/aar/ ?fane=tabell#content Finlands officiella kriminalstatistik: til/polrik/index_sv.html Sveriges officiella kriminalstatistik (Brå) se/bra/brott-och-statistik/statistik/anmalda-brott.html 10 anmalda-brott.html

10 för samma explosionsartade ökning som resten av de skandinaviska länderna. 3.4 Brottsutveckling i Sverige Den ökade internetanvändningen och den tekniska utvecklingen har bidragit till att allt fler typer av bedrägeri kan begås. Den medför också att brott kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Fördelningen av antalet anmälda bedrägeribrott 2013 Automatmissbruk (0902) Resterande brottskoder kap.9 19% Övrigt bedrägeri (0906) 27% 6% 4% Datorbedrägeri (0901) 21% Med hjälp av Internet (0913) 15% 8% Med hjälp av s.k. bluffakturor (0912) Bedrägeribrottsutvecklingen i Sverige Figur 2 Statistik från Brå Anmälda brott Under 2013 anmäldes cirka bedrägeribrott, 9 kap. brottsbalken. Det är en ökning med 15 procent jämfört med Datorbedrägeri och bedrägeri med hjälp av internet har ökat med 53 respektive 13 procent samtidigt som bedrägeri med hjälp av bluffaktura har minskat med 21 procent. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten totalt ökat med 157 procent. 10 Det finns ett flertal anledningar till den kraftiga ökningen av antalet bedrägerier, men en av de viktigaste är den tekniska utvecklingen som möjliggör att bedrägerier kan begås på nya sätt. Till exempel är det allt fler som skickar post och beställer varor på internet. Det gör också att fler brott blir en blandning mellan IT-brott, bedrägeri och identitetsintrång. Bedrägerier som sker via internet möjliggör också att många fler blir drabbade. Eftersom varje bedrägeri som riktas mot en person räknas för sig kan antalet anmälningar bli väldigt stort i de fall det finns många offer eller då det handlar om upprepad utsatthet. Att utsattheten för bedrägeribrottsligheten faktiskt har ökat över tid får stöd från NTU där 3 procent, vilket motsvarar ungefär personer i åldersgruppen år, uppgav att de utsatts för bedrägeri under Utsattheten är vanligast i åldersgruppen år. 11 Figur 3 Statistik från Brå Med kontokort (ej automat) (0904) Mörkertalet för bedrägeribrott är högt eftersom de drabbade många gånger inte är medvetna om att de blir utsatta för ett bedrägeri. Det gäller speciellt för bedrägerier som begås med hjälp av internet. Många gånger upptäcks brottet i samband med att eventuella räkningar kommer hem till den drabbade och då kan det redan ha gått upp emot 30 dagar. Ytterligare ett par anledningar till att bedrägerier inte anmäls, i de fall där banker och företag är utsatta, är att summan anses vara så försumbar att en anmälan inte anses nödvändig eller för att undvika dålig publicitet. Antalet personuppklarade bedrägerier ökade med 8 procent, till brott, under Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten varit minskande, dock med tillfälliga upp- och nedgångar. En förklaring till variationerna i personuppklaringsprocenten är att bedrägeribrotten är starkt seriebrottsbetonade, vilket innebär att en enskild gärningsperson kan ge upphov till tusentals anmälda brott under en kort period. Det är inte ovanligt att uppklaringsprocenten ökar kraftigt mellan två år som en följd av att ett eller ett par ärenden med tusentals anmälda brott som anmäldes ett visst år klaras upp påföljande år NTU press/ slutlig-brottsstatistik-2013.html

11 3.4.1 Geografiska skillnader Som framgår av diagrammet nedan har antalet anmälda bedrägeribrott ökat i så gott som samtliga polismyndigheter mellan år Det både anmälningsstatistiken och NTU visar på är att bedrägeribrottslighet är mer vanligt förekommande i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, och Skåne. Detta även när hänsyn tas till befolkningsmängd. Sammantaget står de tre för 64 procent av antalet anmälda brott avseende bedrägerier. Anledningen till detta är bl.a. att företag och institutioner är fler och större i dessa regioner. Östergötland är det enda län där anmäld brottslighet minskat mellan medan Kalmar län uppvisar en marginell uppgång av anmälda brott. Stockholms län Skåne län Västra Götalands län Östergötlands län Uppsala län Södermanlands län Jönköpings län Örebro län Hallands län Västmanlands län Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Kronobergs län Kalmar län Västerbottens län Norrbottens län Blekinge län Jämtlands län Gotlands län Anmälda fall av bedrägerier uppdelat på polismyndigheterna Figur 4 Statistik från Brå År 2013 antal År 2012 antal Medelvärdet på den procentuella ökningen i Sverige är 14 procent. Gotland, Norrbotten, Kalmar, Kronoberg, Värmland samt storstadsregionerna Skåne och Stockholm har en lägre ökning är medelvärdet, medan resterande län hamnar över medelvärdet. Storstadsregionerna Stockholm och Skåne har antalsmässigt flest antal anmälda bedrägerier under 2013 men vad gäller procentuell ökning mot föregående år hamnar de under medelvärdet för landet. Västra Götaland och Uppsala län är det enda länen som ligger över medelvärdena oavsett om det är antal eller procentuell ökning som beaktas. De län som haft ett lågt antal anmälda brott under 2012 är också de som har haft den största procentuella ökningen under Västernorrland har exempelvis det högsta värdet vad gäller procentuell ökning men ett lågt antal anmälda brott. Sammantaget är län med lågt antal anmälda brott mer uppseendeväckande då procentuell ökning mäts. Skillnaderna mellan länens procentuella ökningar uppvisar inget mönster, dvs. län som har stora respektive små ökningar är belägna spritt över riket. Medelvärde 14,3 procent -3,7% Procentuell ökning av anmälda brott uppdelat på polismyndigheterna 1,0% 6,9% 6,9% 6,3% 9,0% 10,1% 9,5% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 5 Statistik från Brå 13,6% 13,5% 13,2% 15,4% 15,3% 14,6% 17,4% 16,7% Fördelningen av anmälda bedrägeribrott för storstadsregionerna är i huvudsak jämn utifrån de typer av bedrägeribrott som anmäls i respektive region. Omkring 50 procent av anmälningarna rör datorbedrägeri och bedrägeri övrigt. Den skillnad som kan noteras är att i Västra Götaland där man i större utsträckning blir utsatt för bedrägeri med hjälp utav internet och mindre av bedrägeri med hjälp utav bluffaktura. 18,4% 23,1% 22,4% 24,1% 29,2% Västernorrlands län Hallands län Västmanlands län Uppsala län Blekinge län Västerbottens län Gävleborgs län Jämtlands län Västra Götalands län Dalarnas län Skåne län Södermanlands län Jönköpings län Stockholms län Värmlands län Norrbottens län Gotlands län Örebro län Kronobergs län Kalmar län Östergötlands län Ändring 10

12 Fördelningen av anmälda bedrägeribrott för storstadsregionerna. 100% % 80% Automatmissbruk 70% Datorbedrägeri 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Med hjälp av Internet Med hjälp av s.k. bluffakturor Med kontokort (ej automat) Sammanställning av övriga bedrägerier Övrigt bedrägeri Figur 6 Statistik från Brå 11

13 4 RESULTAT ENKÄTSTUDIE 4 Resultat enkätstudie 4.1 Inledning U tgångspunkten är att behandla de bedrägerier som är systematiska och begås av organiserade eller enstaka aktörer. I syfte att tydliggöra denna uppdelning kommer följande definitioner av begreppen att tillämpas i resultatet: Systematisk Ett bedrägeriupplägg med ett tillvägagångssätt som återanvänds, både i relation till olika brottsoffer och över tid, alternativt där flera olika bedrägeriupplägg följer på varandra. Organiserad Ett bedrägeriupplägg med flera ingående brottsaktörer som är aktiva i samråd med varandra, med särskilt fokus på aktörer som begår sina brott inom ramen för legala strukturer (bolag). Osystematiska brott Systematiska brott Enskild gärningsperson aktiv under en begränsad period och med ett enskilt tillvägagångsätt. Enskild gärningsperson aktiv över tid och som återanvänder olika tillvägagångssätt eller som konstant utvecklar dem. Enstaka aktörer Grupp av gärningspersoner aktiva under en begränsad period och med ett enskilt tillvägagångsätt. Grupp av gärningspersoner aktiva över tid och som återanvänder olika tillvägagångssätt eller som konstant utvecklar dem. Organiserade aktörer Inom varje katergori kan det finnas stora skillnader i sktivitet, systematisk och grad av organisation. 12

14 4.2 Resultat del 1 Sammanställning av resultatet i del 1 i fallande skala där brottstyperna som i störst utsträckning bedöms vara av systematisk karaktär hamnar överst. Systematiska brott och enstaka aktörer Systematiska brott och organiserade aktörer Brottstyper Brottstyper Annonsbedrägeri Phishing/Nätfiske Tecknande av abonnemang ex. Mobilabonnemang Falska fakturor Kredit eller faktura i annan persons namn Callcenterverksamhet Sociala medier ex. Facebook Ransomware Lån, ex. SMS-eller banklån Sociala medier ex. Facebook Lägenhetsuthyrning Kapade fakturor Uttag av pengar från annans bankkort Erbjudansbedrägeri Kredit eller faktura i annat företags namn Hög ålder Assistansersättning Tecknande av abonnemang ex. Mobilabonnemang Hög ålder Assistansersättning Fysisk eller psykiskt funktionsnedsatt Annonsbedrägeri Falska fakturor Falsk hemsida Falsk hemsida Skimming Phishing/Nätfiske Uttag av pengar från annans bankkort ROT Kredit eller faktura i annat företags namn Kapade fakturor Kredit eller faktura i annan persons namn Ransomware Fysisk eller psykiskt funktionsnedsatt Annan legitimationshandling Lägenhetsuthyrning Erbjudansbedrägeri Lån, ex. SMS-eller banklån RUT ROT Skimming RUT Callcenterverksamhet Annan legitimationshandling Svensk körkort Svensk körkort Tjänste- eller identitetskort Nationella ID-kort Nationella ID-kort Pass Pass Tjänste- eller identitetskort Figur 7 Sammanställning av brottstyper utifrån graden av systematik. Vanligt förekommande för de systematiska brotten, oberoende av om de begås av organiserade eller enstaka aktörer, är att brottsupplägget inkluderar att komma åt och utnyttja andra individers person-, inloggnings- och kortuppgifter. Det handlar med andra ord om olika former av identitetsintrång. När det gäller systematiska brott med organiserade aktörer tenderar det främst att handla om att konstruera och använda olika IT-lösningar eller utåt sett legitima företag för att genomföra brottet. När brotten istället utförs av enstaka aktörer nyttjar de oftast redan etablerade plattformar såsom köp-, uthyrnings- och säljsajter för att genomföra brotten. De största likheterna mellan enstaka och organiserade aktörer är att nyttjandet av sociala medier i brottsupplägget är mycket vanligt och att förekomst av assistansersättningsbedrägerier och skapande av falska hemsidor ligger på ungefär samma nivå. Förfalskningar av körkort, identitetskort, pass eller liknande är inte vanligt förekommande hos någon av aktörerna. De stora skillnaderna som kan noteras är att det är vanligare att organiserade aktörer ägnar sig åt callcenterverksamhet, nätfiske och ransomware än enstaka aktörer. 13

15 4.3 Resultat del 2 I enkätens andra del ombads respondenterna ta ställning till bl.a. metoder, tekniska hjälpmedel, trender samt hur samarbetet med övriga delar av rättsväsendet gällande bedrägerier fungerar Trender och hot Identitetsintrång har blivit ett allt vanligare fenomen. Detta är även det brottsupplägg som polismyndigheterna lyfter fram som mest oroande. Som kartläggningen av anmälda brott i Stockholm visade inleds ett bedrägeri i nästan hälften av fallen med ett utnyttjande av någon annans identitet. Detta kan ske i form av vittjande av brevlådor för att komma över personlig information, upprättande av förfalskade identitetshandlingar för att möjliggöra uthämtning av beställda varor eller olika former av datorbedrägerier där datorer blir infekterade av trojaner som övervakar och lagrar personliga uppgifter. Att internet har en avgörande roll när det kommer till bedrägerier är tydligt då alla de trender som lyfts fram har internet som den gemensamma nämnaren. Brottstyper som nämns och möjliggörs med hjälp av internet är exempelvis nigeriabrev, microsoftbedrägerier och nätfiske. När det gäller de trender som myndigheterna ser som mest oroande framhålls förutom identitetsintrång även betalningstjänster som anonymiserar mottagaren av pengar såsom Bitcoin, Western Union och Paypal. Till detta tillkommer problematiken med internationella transaktioner av varor och pengar där spårbarheten och därmed utredningsmöjligheterna försvåras Polisiära metoder och utvecklingsområden I samband med att polismyndigheterna ombads att svara på vilka trender de såg som mest oroande ställdes även en fråga kring vilka metoder polisen bör använda och utveckla för att upptäcka och bemöta dessa trender. På detta svarade så gott som alla att samverkan internt inom polisen samt externt med övriga myndigheter måste bli bättre. I dagsläget har 18 av 21 polismyndigheter utsedda åklagare som hanterar de flesta bedrägeriärendena men uppfattningen är ändå att samarbetet måste bli bättre. Metoder och utbildning i brottsförebyggande verksamhet samt kontinuerlig bevakning och informationsspridning gällande trender, tillvägagångssätt och teknisk utveckling som möjliggör nya metoder att begå bedrägerier var också något de flesta myndigheter framhöll. Många ansåg att polisen ligger efter i utvecklingen och att detta ofta leder till att man tvingas agera retroaktivt snarare än proaktivt med förebyggande åtgärder. Övriga utvecklingsområden som angavs var att förutsättningar till brotts- och ärendesamordning måste bli bättre, att internationell samverkan är av stor vikt samt att behovet av att arbeta underrättelsebaserat är stort. Överlag resonerades det även en hel del kring att bedrägeribrott måste få ett större utrymme rent polisiärt och att tid och resurser måste säkras för att möta den explosionsartade ökningen av antalet anmälningar. Framgångsfaktorerna för de kriminella anges bl.a. bestå i att bedrägeribrott är ett oprioriterat område där straffvärdet är lågt och brotten svåra att utreda. Möjligheten till anonymitet gör att upptäcktsrisken minskar och på så sätt försvåras även förutsättningarna för att identifiera en misstänkt gärningsperson. Offentlighetsprincipen kombinerat med bristande kontroll och säkerhet från myndigheterna förenklar genomförandet av gärningen för de kriminella samtidigt som det försvårar utredningsprocessen för polisen. 14

16 5 SLUTSATS 5 Slutsats I detta avsnitt ges en samlad bedömning av vad som framkommit i genomlysningen av bedrägeribrottsligheten i Europa, Skandinavien och Sverige. Avsikten är att bedöma vad NBC ska prioritera och inrikta sin verksamhet mot. 5.1 Generella trender Såväl Europol som Brå bedömer att bedrägeribrotten kommer fortsätta att öka. Den ökade internetanvändningen och den tekniska utvecklingen har bidragit till att allt fler typer av bedrägerier kan begås. Den medför också att brott kan begås mot ett stort antal personer samtidigt. Under den senaste tioårsperioden har de anmälda bedrägeribrotten ökat med 157 procent i Sverige. Att bedrägeribrottsligheten har ökat är inte specifikt för Sverige då samma trend även återfinns i våra Skandinaviska grannländer Danmark och Finland samt i övriga Europa. De största problemen i Europa synes vara kredit- och kontokortbedrägerier och bedrägerier med hjälp av internet. Identitetsintrången möjliggör genomförande av många bedrägeribrott och är ett vanligt inledningsmoment i brottsprocessen i hela Europa. Både den officiella kriminalstatistiken och NTU visar att utsattheten för bedrägeribrottslighet är mer vanligt förekommande i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland och Skåne, detta även när hänsyn tas till befolkningsmängd Prioriterade områden för NBC Syftet med NBC är att öka svensk polis möjligheter att samordna sina resurser för att förhindra ökning av befintliga brottstrender och brottsserier i landet. De brott NBC rimligtvis bör fokusera på utifrån ovan beskrivna uppdrag är brott som är av systematiskt karaktär, dvs. seriebrottslighet. Utifrån de inrapporterade svaren som angavs i fallande skala där 1 var vanligt förekommande och 4 inte alls förekommande skapades ett medelvärde. Medelvärdet låg sedan till grund för vilka brott som bör prioriteras utifrån att brottet är av systematisk karaktär.

17 Systematiska brott och enstaka aktörer Brottstyper Annonsbedrägeri Mot bakgrund av detta kan följande fem brottskategorier utkristalliseras. Viktigt att poängtera är att en eller flera kategorier kan vara en del i ett brottsupplägg och således inte bör betraktas som isolerade kategorier gentemot varandra. Exempelvis kan identitetskapning vara ett inledande steg och ett medel för att begå bedrägeri med hjälp av internet. Identitetsintrång 13 Kredit - och kontokortbedrägerier 14 Bedrägeri med hjälp av internet 15 Brott mot funktionsnedsatta 16 Systematiska brott och organiserade aktörer Brottstyper Phishing/Nätfiske Tecknande av abonnemang Falska fakturor ex. Mobilabonnemang Kredit eller faktura i annan Callcenterverksamhet persons namn Sociala medier ex. Facebook Ransomware Lån, ex. SMS-eller banklån Lägenhetsuthyrning Sociala medier ex. Facebook Kapade fakturor Uttag av pengar från annans Erbjudansbedrägeri bankkort Kredit eller faktura i annat företags namn Assistansersättning Hög ålder Fysisk eller psykiskt funktionsnedsatt Hög ålder Tecknande av abonnemang ex. Mobilabonnemang Assistansersättning Annonsbedrägeri Falsk hemsida Figur 8: Sammanställning av de brottstyper som hamnar över medelvärdet. 13 Inom ramen för kategorin identitetsintrång ingår tecknande av abonnemang i annans namn samt lån/kredit/ faktura i annan person/företags namn. Bedrägerier med hjälp av s.k. bluffakturor 17 Identitetsintrång, kredit - och kontokortbedrägerier samt bedrägeri med hjälp av internet bör prioriteras vid NBC. Dels p.g.a. den höga graden av systematik de uppvisar och dels den volym av antalet anmälningar de representerar. Sammantaget står brottskategorierna för hela 73 procent av antalet anmälda bedrägerier Brottskategorierna lyfts även i de öppna frågorna gällande vilka trender och mönster som polismyndigheterna ser som mest hotande och här är det, precis som NBCs fallstudie visade, identitetsintrång som har en betydande roll. Den tekniska utvecklingen möjliggör att bedrägerier kan begås på nya sätt och det gör också att fler brott blir en blandning mellan IT-brott, bedrägeri och identitetsintrång. Bedrägerier som sker via internet möjliggör också att många fler blir drabbade. Till detta tillkommer även problematiken kring nyttjandet av olika betalningstjänster som anonymiserar mottagaren av pengar så som Bitcoin, Western Union och Paypal. Sammantaget gör detta att upptäcktsrisken minskar och på så sätt försvåras även förutsättningarna för att identifiera en misstänkt gärningsman. De presenterade brottskategorierna överensstämmer även väl med de brottstyper Europol lyfter fram som mest hotande och precis som NBCs fallstudie visade är det sällan frågan om någon kortstöld när det gäller kortbedrägerier utan istället har gärningspersonen på något sätt fått tillgång till kortuppgifterna på annat vis. Brott som riktas mot funktionsnedsatta samt bedrägeri med hjälp av s.k. bluffaktura bör NBC endast hantera inom det brottsförebyggande spåret. Anledning till detta är dels Västra Götalands sakkunnighetsansvar när det gäller brott mot äldre men även Circa-gruppens aktiva och framgångsrika utredningsarbete inom området. Gällande assistansbedrägeri som faller inom ramen för brott mot funktionsnedsatta tenderar brottet överlag att inte vara länsöverskridande samt att den misstänkta gärningspersonen ofta är känd. När det gäller bedrägeri med hjälp av s.k. bluffaktura utgör brottskategorin en relativt liten del av det totala antalet anmälningar och den lyfts heller inte upp av polismyndigheterna som oroande. 14 Kategorin kredit- och kortbedrägeri inbegriper brottstypen uttag av pengar med annans bankkort, med eller utan tillgång till det faktiska kortet. 15 När det gäller bedrägeri med hjälp utav internet ingår brottstyperna annonsbedrägeri, ransomware, phishing samt bedrägerier inom sociala medier. 16 Inom kategorin brott mot funktionsnedsatta ingår brottstyperna brott mot fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta, hög ålder samt assistansersättning Kategorin bedrägeri med hjälp utav bluffaktura inbegriper bedrägeri med hjälp av kapade respektive falska fakturor samt callcenterverksamhet.

18 5.3 Kunskapsluckor som bör fyllas Framgångsfaktorer i andra länder avseende identitetsintrång, bedrägeri med hjälp av internet samt kredit- och kontokortbedrägerier? Vilka är aktörerna bakom den organiserade bedrägeribrottsligheten? Är det samma individer som vi vanligtvis förknippar med (grov) organiserad brottslighet? Vilka är aktörerna i stort som står bakom bedrägeribrotten? (Inte bara som ovan med koppling till organiserad brottslighet.) Hur stort är inslaget av seriebrottslighet vid olika typer av bedrägerier? Vilka summor kan bedrägeribrottsligheten inbringa? Vad används brottsvinsterna till? Tillvägagångssätt vid identitetsintrång? Hur kommer gärningspersonerna över de utsattas identitetsuppgifter? (exempelvis vittjande av brevlådor, webbsidor, Skatteverket etc.). Norges utveckling skiljer sig avsevärt jämfört med övriga Skandinavien. Vad beror detta på? 17

19 6 BILAGA 18

20 Bilaga 1 - Enkäten Enkätens upplägg NBC vill genom enkäten få en uppfattning om bedrägeribrottslighetens karaktär och uppbyggnad i de olika polismyndigheterna. Ni kommer därför utifrån er samlade bedömning få ta s tällning till huruvida brottet i er polismyndighet i huvudsak begås av enstaka- respektive organiserade aktörer samt om brottsupplägget bedöms vara av systematisk- respektive osystematisk karaktär. För att tydliggöra vad som avses med systematiskt och/eller organiserat kommer följande definitioner av begreppen att tillämpas, se nedan. Systematisk Ett bedrägeriupplägg med ett tillvägagångssätt som återanvänds, både i relation till olika brottsoffer och över tid, alternativt där flera olika bedrägeriupplägg följer på varandra. Organiserad Ett bedrägeriupplägg med flera ingående brottsaktörer som är aktiva i samråd med varandra. Med hjälp av dessa definitioner kan fyra övergripande kategorier utkristalliseras. Inom varje kategori kan det finnas stora skillnader i aktivitet, systematik och grad av organisation. Enstaka aktörer (ej organiserade) Organiserade aktörer Osystematiska brott Enskild gärningsperson aktiv under en begränsad period och med ett enskilt tillvägagångsätt. Grupp av gärningspersoner aktiva under en begränsad period och med ett enskilt tillvägagångsätt. Systematiska brott Enskild gärningsperson aktiv över tid och som återanvänder olika tillvägagångssätt eller som konstant utvecklar dem. Grupp av gärningspersoner aktiva över tid och som återanvänder olika tillvägagångssätt eller som konstant utvecklar dem. Brottskoderna i enkäten Enkäten baseras till stora delar på de brottskoder som är kopplade till bedrägeribrott. Det är sedan länge känt att det finns en hel del problem förknippat med kodning av brott och detta gäller inte minst för bedrägeribrott. Detta beror delvis på att brottskoderna inte alltid uppdateras lika snabbt som förändrade levnadsmönster, att tekniken ständigt utvecklas samt att utredare runt om i landet helt enkelt tolkar bedrägeribrotten på olika sätt. Brottskodernas förekomst i enkäten bör därför tolkas med en viss försiktighet och istället ses som ett stöd vid ifyllnaden av enkäten. Instruktioner för ifyllning av enkäten För att fylla i nedanstående frågor dubbelklickar ni på rutan. Ett excel blad kommer öppnas där ni fyller i era svar. När ni är klara klickar ni vid sidan om excel bladet. Glöm inte att spara dokumentet på er hårddisk innan ni skickar iväg det. 19