Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis,

Transkript

1 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl av Erika Forsblom, ordförande vald på UK UK var sammankallat i enlighet med arbetsordningen av biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden Röstlängden konstaterades vara 150 ombud på basen av utkvitterade röstkort. Röstlängden lämnades öppen för komplettering. 3 Val av protokolljusterare (2 st.) och rösträknare (4 st.) Till protokolljusterare föreslogs Axel Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Fredrica Nyman (Åbo svenska församling). Dessa valdes till protokolljusterare. Till rösträknare föreslogs Johanna Pettersson (Mariehamns församling), Sara Hagman (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) och Heidi Paul (Esbo svenska församling) Dessa valdes till rösträknare. 4 Val av ordförande och viceordförande Ylva Vikström (Åbo svenska församling), Nicklas Holmgård (Johannes församling) och Mattias Boije (Korsholms svenska församling) föreslogs till ordförande. Kandidaterna presenterade sig, varefter ordförandevalet genomfördes med sluten omröstning. Till ordförande valdes Ylva Vikström. Mattias Boije fick näst mest röster och blev därmed viceordförande. 5 Val av sekreterare (1 st.) Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsordningen utsett branschsekreteraren för ungdomsarbete Simon Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslogs Fredrika Sundén (Pernå församling). Hon valdes till sekreterare. 6 Fastställande av föredragningslistan Två ärenden hade kommit in till UK-kansliet efter att förhandsmaterialet hade tryckts upp och skickats till deltagarna. De nya ärendena presenterades av personerna bakom ärendena. Rolf Blauberg hade lämnat in en motion med rubriken Slopa slipsdagen. Plenum beslöt att inte ta med det ärendet på ärendelistan. Andreas Andersson (Matteus församling) hade lämnat in en motion med rubriken Engagera ungdomar i diakonin. Plenum beslöt att infoga motionen på ärendelistan. 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och initiativ till diskussion.

2 Dessutom bestämde man att göra opinionsmätningar i plenum om sakfrågorna med hjälp av mentometerknappar. Opinionsmätningarna fungerar som ett stöd för utskottets arbete. 8 Uppföljning av besluten från UK En genomgång av besluten från UK 2013 redovisades av Stefan Myrskog och Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) samt Jona Granlund som var medlem i den arbetsgrupp som jobbade vidare med ärendet Begreppet kvinnliga präster ska bort. Ett arbete att förnya utbildningsmaterialet för hjälpledarutbildningen i Borgå stift har startats upp. Någon specifik hjälpledarfortbildning har inte arrangerats. Större vikt har börjat fästas vid språket i texter som framarbetas under UK. På UK 2014 finns ett språkgranskningsteam. I flera prosterier har man diskuterat initiativet att grunda vänförsamlingar mellan prosterierna. Man har uppfattat idén som god, men inget konkret vänförsamlingsarbete har ännu påbörjats. Fem dagstidningar har publicerat en insändare med budskapet att man inte ska använda begreppet kvinnliga präster, utan endast prata om präster. Tidningen Borgåbladet tog dessutom upp ärendet på ledarplats varefter en diskussion som generellt stödde UK:s åsikt fördes. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran 2013 (Kyrkans central för det svenska arbetet) UK är den stora återkommande satsningen för Kristen fostran vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Man jobbar också för att församlingarna ska införa barn- och ungdomsombud som bevakar att barnen och de unga blir sedda och hörda i församlingen. Kyrkomötet möter barn och unga i maj 2013 var ett evenemang där kyrkomötesdelegaterna fick möta och lyssna till barn och unga och hur de tänker kring kyrkan. Det svenskspråkiga inslaget var starkt både i planering och genomförande. Erika Forsblom, Kajsa Karlsson, Daniel Nyberg samt Simon Lampenius och Stefan Myrskog medverkade. Flickors och pojkars rättigheter i kyrkan är en viktig del som ansvarsområdet bevakar och man verkar för att vara med och utveckla ungdomsarbetet i kyrkan och församlingarna. 10 Motioner och initiativ till diskussion på UK 2014 genomgång och opinionsmätning Plenum gick igenom ärenden och svarade på frågor om ärendena med mentometerknappar. Frågor och resultat syns nedan.

3 11 Ajournering av mötet fram till att utskottsarbetet är slutfört Ordförande ajournerade mötet fram till fredag 24.1 kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenum för fortsatta förhandlingar kl röstberättigade ombud. Ordförande berättade om hur plenumarbetet går till. 13 Motion: Församlingsvalet 2014 Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Rolf Blauberg (Johannes församling) hade kommit in med följande motion. År 2014 är det dags för församlingsval som hålls vart fjärde år. Vid valet utses församlingarnas kyrkofullmäktige och de kyrkliga samfälligheternas gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråd. Kyrkofullmäktige är församlingens eller den kyrkliga samfällighetens högsta beslutande organ.

4 Alla kyrkans medlemmar som är 18 år kan ställa upp som kandidater i valet. Rösträtt har alla medlemmar som fyllt 16 år. Det här betyder att ungdomar och unga vuxna genom att ställa upp i valet och rösta har en möjlighet att påverka beslutsfattandet i sin egen församling. Denna möjlighet bör utnyttjas. Temat för församlingsvalet 2014 är Tro på det goda. Kandidatuppställningen för församlingsvalet pågår till och förhandsröstning är möjlig under fem dagar Den egentliga valdagen är Valtemat öppnar för diskussion kring vad det goda som sker i just din hemförsamling kunde vara. Här har du som ung församlingsmedlem en ypperlig chans att föra fram dina och dina vänners åsikter om en hurdan verksamhet ni förväntar er av er församling. Vad är det goda som unga och unga vuxna behöver och hur kan vi, kyrkans unga medlemmar vara med och göra gott? Vi önskar att UK för att höja valdeltagande och locka ungdomar och unga vuxna till valurnorna engagerar sig i valkampanjen. Detta kunde ske genom att ungdomarna tillsammans med församlingsanställda och valnämnder ordnar program i samband med förhandsröstningen, till exempel ett Tro på det goda-torg i anslutning till en förhandsröstningsplats. Vi vill att UK diskuterar strategier för att öka valdeltagandet och olika programalternativ som kunde ordnas i samband med valet. Förslag till beslut: De som deltagit i UK 2014 tar kontakt med sin egen hemförsamlings valnämnd och församlingsanställda för att tillsammans med dem ordna program i anslutning till röstningsplatserna. Deltagarna i UK 2014 sprider ordet om församlingsvalet och utnyttjar möjligheten att påverka. De strategier och programförslag som lyfts fram under plenum protokollförs och publiceras på UK:s hemsida och på Facebook. Teodora Nyberg (Grankulla svenska församling) och Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) representerade utskottet. De framförde att utskottet omfattar motionen i oförändrad form. Dessutom berättade de om hur ett församlingsval går till, hur man gör för att ställa upp som kandidat och hur man röstar. Erika Forsblom representerade motionsskribenterna. Hon uppmanade till en diskussion om vad som kan få en ung person att ställa upp som kandidat samt hur man ska få folk att gå till valurnorna. I samtalet uttryckte de unga att det är viktigt att man engagerar sig i valet och att man bryr sin om sin församling. Det kom fram att man i ett församlingsråd pratar om ekonomiska frågor, och att man är med och prioriterar. Man är också med och intervjuar personer som ska anställas i församlingen, bestämmer vart vissa kollekter ska gå samt godkänner de anställdas (dock inte prästernas) semesterönskemål. Man ansåg att det är bra ifall lite fler unga ställer upp som kandidater på samma gång, då kan man stöda och sporra varandra. Det rekommenderas också att man som kandidat lyfter fram sakfrågor, exempelvis ärenden som just nu är aktuella här på UK. Ett ytterligare tips var att samla en grupp ungdomar bakom en viss kandidat. Gruppen kan stöda den personens valkampanj.

5 Att ta valet till ungdomslokalen och skolan sågs som bra metoder för att öka valdeltagandet. Vid ungdomslokalen kunde det också ordnas en valdebatt före valet. Ett annat förslag var att ordna jippon vid valplatserna för att locka dit folk. En del upplevde att det är diffust vad ett församlingsråd bestämmer om och man ville ha mer information. Efter 15 anföranden avslutade ordförande debatten. I diskussionen uttalade sig Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet). Inget annat förslag till beslut kom in under diskussionen och därmed omfattade plenum utskottets förslag. UK:s beslut: De som deltagit i UK 2014 tar kontakt med sin egen hemförsamlings valnämnd och församlingsanställda för att tillsammans med dem ordna program i anslutning till röstningsplatserna. Deltagarna i UK 2014 sprider ordet om församlingsvalet och utnyttjar möjligheten att påverka. De strategier och programförslag som lyfts fram under plenum protokollförs och publiceras på UK:s hemsida och på Facebook. 14 Initiativ till diskussion: I Mandelas fotspår Johan Myrskog (Petrus församling) hade kommit in med följande initiativ till diskussion. Den 5 december 2013 avled Sydafrikas ex-president och anti-apartheidförkämpe, Nelson Mandela, efter ett långt och händelserikt liv. Sammanlagt satt han 27 år i fängelse för sina anti-apartheid åsikter frigavs han och valdes fyra år senare till Sydafrikas president. Genom sitt ledarskap lyckades Mandela ena ett brustet Sydafrika till brödraskap mellan vita och svarta. Vi minns honom som en av de stora och hans exempel har visat en hel värld att det är möjligt att besegra ondskan utan att använda våld. Men vad kostar det? Vad krävs av oss för att motverka ondska i vår vardag? Vad kan vi lära oss av Nelson Mandelas vilja att besegra ondskan och hans förmåga att förlåta, och gå vidare? Johan Myrskog presenterade också utskottets arbete. Han berättade att det var resan till Sydafrika tillsammans med kören His Master s Noise som hade inspirerat till detta ärende. I utskottet hade man kommit fram till tre punkter. 1. Låta Gud arbeta i oss. - Var har vi vår identitet, karaktär och grund? -> formar våra handlingar - Delad glädje är dubbel glädje principen. 2. Gud kallar inte de kvalificerade utan kvalificerar de kallade. - Vi är alla kallade! - Vi är alla kvalificerade! 3. Rättvisa - Vår egen själviskhet är roten till det onda. - Ex. Vad behöver jag verkligen. Behöver jag den nyaste iphonen? Förändring kräver uppoffringar. Hur långt är du beredd att gå? Då ordförande öppnade diskussionen fördes det ett samtal om hur Nelson Mandela kan vara en inspiratör för oss ännu idag. President Martti Ahtisaari som jobbar med internationell konflikthantering har inspirerats av Mandela. Hans grundtes vid konflikthantering är att alltid komma fram till en kompromiss mellan parterna.

6 Man pratade om att låta Gud jobba genom oss människor och tog fasta på att arbetet inte är fast i våra prestationer. Mobbning i skolorna lyftes upp; problemet är de som inte gör något åt ondska. Då vi ser något som är fel behöver vi ingripa. Man lyfte upp mordhoten mot kända finlandssvenskar och huruvida vi behöver vara oroliga för de nationalistiska vindar som blåser i vårt samhälle. Det konstaterades också att vårt apartheid är apatin. Människan är inte engagerad, utan är nöjd med sitt välfärdsliv och sitter därmed på sofflocket. En del reagerade på att vi kanske behöver offra något av vår egen bekvämlighet till förmån för andra. Vi har vårt fria liv. Diskussionen avslutades av ordförande efter nio anföranden och ajournerades till lördag 25 januari kl Motion: Köttfri dag på UK Plenum öppnades av ordförande lördagen den 25 januari kl Liisa Mendelin och Ylva Vikström (Åbo svenska församling) hade kommit in med följande motion. Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den. 1 Mos. 2:15 Som Skapare är Gud varje människas himmelske Fader. Vi är hans barn och han har omsorg om oss. Det är vår skyldighet att förvalta och vårda Guds värld. Inför vår Skapare står vi till svars för hur vi sköter denna uppgift. Lilla katekesen Syftet med den här motionen är inte att en gång för alla slå fast hur människor bör äta. Så gott som all seriös forskning påvisar att en varierad kost är hälsosammast. Ändå äter en överväldigande majoritet av Finlands befolkning kött varje dag. Det här är problematiskt, både på grund av köttindustrins hårda belastning på miljön, (ofta) tvivelaktiga djurhållningsförhållanden, och på grund av ensidigheten i en allt för köttyngd kost. Eftersom Gud enligt skapelseberättelsen utsett människan att vårda jorden är etisk och hållbar konsumtion en viktig del av ett kristet liv. Det här gäller både privat och i kyrkans agerande som organisation. Vi anser därför att kyrkan, och i det här fallet UK, borde axla ett tydligare ansvar på det här området. Ett enkelt sätt att göra det är att göra en dag på UK helt vegetarisk. På så vis skulle det fungera som ett alternativ till samhällets i övrigt livliga köttkonsumtion. I dag finns det mycket kunskap om hur man gör vegetarisk och näringsrik mat, som dessutom är mycket god. Det behöver inte bara handla om morotsbiffar. Pestolasagne, bulgursallad, kikärtskroketter, linssoppa och tofupasta är bara några exempel. Vegetarisk mat är inte bara hållbar ur ekologisk synvinkel, det är dessutom ofta billigare än kött. Således är en köttfri dag också tacksam ur ekonomisk synvinkel. Förslag till beslut:

7 UK2014 beslutar att framtida Ungdomens Kyrkodagar ska ha en köttfri dag. Detta innebär att all mat som serveras den dagen är vegetarisk. Övriga måltider under UK kan kött ingå i serveringen. UK2014 uppmanar församlingarna i Borgå stift att i högre grad gå in för köttfri servering på sina tillställningar. Ida Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling) framförde utskottets förslag. Hon tog upp att man fört samtal om ärendet i en god anda. Med detta vill man väcka tankar, vara positiv och visa på alternativ man vill betona att man inte behöver äta kött varje dag. Utskottets förslag: UK2014 beslutar att Ungdomens Kyrkodagar i framtiden ska ha en vegetarisk dag. Övriga dagar kan kött ingå i serveringen. Det är viktigt att den vegetariska maten är genomtänkt och god. UK2014 uppmanar församlingarna i Borgå stift att i högre grad gå in för vegetarisk servering på sina evenemang. Liisa Mendelin framförde som motionsställare att ingen förlorar på detta initiativ, utan att det är att signalera att vi i Finland har en överdriven köttkonsumtion samt ett solidariskt ställningstagande för dem som har det sämre ställt än vi. Ordförande öppnade för diskussion. De flesta understödde idén på en köttfri dag. De som var kritiska till förslaget framförde att man borde fokusera på hållbar kost, istället för att utesluta vissa livsmedel. Vill man vara solidarisk borde man låta bli att äta över huvud taget. Man var också kritisk till att det blir en polarisering mellan vegetariskt och kött, samt att köttfritt inte nödvändigtvis betyder miljövänligt. Under samtalet fördes också fram att det är viktigt att livsmedlen är närproducerade och att man äter det som är i säsong. Så som matproduktionen i dag är upplagd är det orättvist, men som konsument kan man påverka. Man betonade också att det inte borde vara något extra med att äta vegetariskt. Man tog också upp att en orimligt stor del av maten kastas bort. De flesta ansåg dock att en vegetarisk dag på UK är ett lågt pris att betala för att signalera ojämlikhet och missförhållanden i matproduktion och matförhållanden både lokalt och globalt. Ordförande avslutade diskussionen efter 23 inlägg. I samtalet deltog också ungdomsarbetsledarna Sam Björklund (Johannes församling) och Daniel Jakobsson (Matteus församling). Under diskussionen kom det in ett förslag till förkastande av motionen av Linus Stråhlman. Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Alina Blomberg (Esbo svenska församling) lämnade in följande klämförslag: Under denna vegetariska dag skulle dessutom närproducerad mat prioriteras. Planeringsgruppen för UK diskuterar möjligheten till detta i samråd med köket där UK hålls.

8 Sofia Eklund (Åbo svenska församling) och Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) lämnade in följande klämförslag. Vi föreslår att ha en dag där man har vegetarisk mat som standard och om man vill äta kött så får man beställa specialkost den dagen. I den första omröstningen röstade man om Forsblom och Blombergs klämförslag ska tillfogas beslutet. Plenum röstade för att foga till klämförslaget. I den andra omröstningen röstade man om Eklund och Sandholms klämförslag ska tillfogas beslutet. Plenum röstade för att foga till klämförslaget. Slutligen ställdes utskottets förslag mot förkastande av ärendet. UK godkände utskottets förslag. UK:s beslut: UK2014 beslutar att Ungdomens Kyrkodagar i framtiden ska ha en vegetarisk dag. Övriga dagar kan kött ingå i serveringen. Planeringsgruppen för UK diskuterar möjligheten till detta i samråd med kökspersonalen på den plats där UK hålls. Under denna vegetariska dag ska dessutom närproducerad mat prioriteras. Det är viktigt att den vegetariska maten är genomtänkt och god. För att understryka att vegetarisk mat inte är något onormalt så behöver UK-deltagarna anmäla särskilt om de vill äta kött den dagen. UK2014 uppmanar också församlingarna i Borgå stift att i högre grad gå in för vegetarisk servering på sina evenemang. 16 Initiativ till diskussion: En grönare kyrka Axel Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade kommit in med följande initiativ till diskussion. Min utgångspunkt är att livet är skapat av Gud. Det innebär att allt liv har en relation till Gud, oberoende av människan. När vi träder ut i skapelsen möter vi ett liv som vi bör respektera Per Håkansson, ansvarig för miljöarbetet i Lunds stift År 2001 inrättade kyrkostyrelsen Kyrkans miljödiplom ett program med en medföljande handbok vars syfte var att uppmuntra församlingarna att sköta sin verksamhet mer ekologiskt. Ett fint initiativ. Det är dock beklämmande att under dessa tretton år är det endast omkring tio församlingar i Borgå stift, det vill säga endast en sjättedel, som nått upp till de krav som diplomet ställer. Vi lever i ekonomiskt karga tider, men flera små miljövänliga beslut i vardagen är varken tidskrävande eller dyra. Exempel på sådana är utökad avfallssortering, införskaffandet av LED-lampor eller användandet av miljövänliga rengöringsmedel. Frågor som kunde diskuteras är:

9 Hur kan vi uppmuntra och motivera våra församlingar att arbeta mer ekologiskt? Om församlingarnas dåliga statisk gällande miljödiplomet är en följd av bristfällig information, hur skall informationen från kyrkostyrelsen nå fram? Skulle det vara möjligt att uppmana prästerna att i gudstjänsten använda sig av ett språk där människans relation till naturen får en mer framträdande plats? I Svenska kyrkan håller man som bäst på att arbeta fram Träd- och vattenprojektet. Tanken är att göra dopet till en miljövänlig ceremoni genom att för varje barn som döps plantera ett träd i speciella dopskogar samt ta upp en kollekt som går till olika vattenprojekt. Skulle det vara möjligt att dra igång liknande projekt i Finland? Via utskottsarbete eller plenumdiskussion får initiativet gärna leda fram till en konkret motion. Diskussionen skall inte handla om i vilken mån människans verksamhet påverkar eller inte påverkar klimatförändringen den diskussionen är irrelevant i det här sammanhanget. En ren miljö är grunden för all långsiktig mänsklig verksamhet på jorden och det är vårt allas ansvar att arbeta för en grönare värld. Tove Ljungqvist (Sibbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. Man hade pratat om att miljödiplomet har för höga krav för att kunna uppnås. Men man ville betona en satsning på vardagliga miljögärningar samt integrera miljötänk i hjälpeldarutbildningsmaterialet som förnyas som bäst. Utskottet ändrade initiativet till en motion. Förslag till beslut: Ungdomens kyrkodagar uppmanar Kyrkans central för det svenska arbetet att lägga till praktisk information om hållbarhet och miljövänligt tänkande i vardagen i hjälpledarutbildningsmaterialet. Ungdomens kyrkodagar uppmanar även församlingarna i Borgå stift att använda exempelvis "miljöguiden" som stöd för ett vardagligt miljövänligt agerande i församlingarna. Denna motion skickas ut till de ekonomiansvariga i församlingarna. Initiativtagare Vikström ställde sig bakom utskottets förslag. Han lyfte också upp konstaterande att miljöfrågor inte prioriteras i vårt stift det visar engagemanget i miljödiplomet. Frågan är varför och hur ska man få församlingarna att agera miljömedvetet. Ordförande öppnade diskussionen. Ärendet upplevdes som angeläget. Det kom fram att man även sparar pengar på att agera miljövänligt. Det nämndes att många församlingar äger skog, och att ett miljövänligt skogsbruk kunde ge intäkter till församlingarna. Frivilliga kunde engageras att ta hand om församlingens ägor. Det nämndes också att skolor lär ut miljövänligt agerande och att församlingarna för barnens skull borde vara på samma linje den frågan. Lunds stift i Sverige sågs som ett föredöme. Där vill man göra en koppling mellan dopet och skapelsen, man planterar tio träd för varje döpt barn, och kollekten går till vattenprojekt. Ordförande avslutade diskussionen efter tio anföranden. Under diskussionen uttalade sig Stefan Myrskog från Kyrkans central för det svenska arbetet.

10 Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Stefan Salo (Närpes församling) kom in med följande klämförsamling: Ekonomiansvariga ändras till kyrkoherde och församlingsråd/kyrkoråd. Rolf Blauberg (Johannes församling) och Marco Harju (Åbo svenska församling) lämnade in följande klämförslag: Ungdomens kyrkodagar 2014 vill också uppmana samtliga församlingar i Borgå stift att leva upp till de krav som stipuleras i miljödiplomet från 2014 Vid omröstningen röstade man först om Stråhlman-Salo förslaget skulle tas med. Klämförslaget togs med till utskottets förslag. I följande omröstning röstades om ifall klämförslaget av Blauberg Harju skulle fogas till beslutet. Plenum beslöt att även foga det klämförslaget till utskottets beslutsförslag. UK:s beslut: Ungdomens Kyrkodagar uppmanar Kyrkans central för det svenska arbetet att lägga till praktisk information om hållbarhet och miljövänligt tänkande i vardagen i hjälpledarutbildningsmaterialet. Ungdomens kyrkodagar uppmanar även församlingarna i Borgå stift att använda exempelvis broschyren Miljöguiden i Borgå stift enkla recept på en bättre miljö som stöd för ett vardagligt miljövänligt agerande i församlingarna. Ungdomens Kyrkodagar 2014 vill också uppmana samtliga församlingar i Borgå stift att leva upp till de krav som stipuleras i Kyrkans miljödiplom. Denna motion skickas ut till församlingarnas kyrkoherdar samt församlings- och kyrkoråd. 17 Initiativ till diskussion: Kan kyrkan bli en frizon från nedvärderande behandling av ungdomar? Ungdomar från Matteus församling hade kommit in med följande initiativ till diskussion. Vi upplever att ungdomar i många sammanhang behandlas annorlunda än andra. Man utgår från att ungdomarna kommer att skapa problem. Detta gäller hela vårt samhälle, men också våra församlingar. Några exempel på detta är t.ex. att ungdomar ofta har strängare regler när det gäller användandet av mobiltelefoner, att de blir mera hyschade och att de blir bemötta med ett auktoritärt ledarskap oftare än andra åldersgrupper. Det auktoritära ledarskapet upprätthålls inte bara av vuxenledarna, utan ofta också av hjälpledare. Det kan handla om bestraffningar för nattspring eller om lekar som går ut på att någon ska göra bort sig. Är det nödvändigt eller dåligt? Behöver ungdomarna (t.ex. konfirmanderna) strängare regler än andra? Är lekar där någon gör bort sig harmlösa och roliga eller kränkande? Behövs de? Vilka signaler ger det att man blir fråntagen eller tvingad att stänga av sin

11 mobiltelefon? Hur känner sig den som blir hyschad i en gudstjänst eller annan samling? Kan församlingen/kyrkan bli en frizon från nedvärderande behandling av ungdomar? Linda Javén (Åbo svenska församling) och Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) representerade utskottet. Man upplevde att det ibland är okej att hyscha ungdomar så länge det inte görs på ett nedvärderande sätt. Utskottet hade också diskuterat varför ungdomar känner ett behov av att prata under gudstjänsten och kom fram till att innehållet ibland kan vara svårt att ta till sig. Dessutom hade man debatterat användning av mobiltelefoner på exempelvis skriftskolläger och huruvida de kan upplevas som störande nattetid eller i samband med undervisningen. Ömsesidig respekt och öppen diskussion sågs som möjliga lösningar till att ungdomar känner sig dåligt behandlade inom församlingen. Utskottet ställde följande frågor till UK 2014: Hur borde ungdomar bemötas i församlingen tillika som i kyrkan? Behövs auktoritet hos en god hjälpledare? Vad betyder det att respektera och hur kan man främja ömsesidig respekt? Är mobiltelefoner ett problem, och ifall ja, hur bör det åtgärdas? Behövs lekar som kan skämma ut en individ, eller kan sådana slopas? Sarah Lönnqvist (Matteus församling) representerade initiativtagarna, som ansåg att ungdomar många gånger behandlas fel och respektlöst i kyrkan, bland annat eftersom man inte ger dem en chans utan bara antar att de inte kan bete sig. Initiativtagarna efterlyste mer respekt för ungdomar och ansåg att ungdomars mobiltelefoner inte behövs samlas in under exempelvis skriftskolläger. Under debatten lyftes tydliga regler och gränser fram som en viktig aspekt. Man poängterade att regler ofta finns till av en orsak, exempelvis av säkerhetsskäl. Helst ska reglerna diskuteras på förhand och motiveras så att alla gemensamt kan förbinda sig att följa dem och vet varför de finns till. Det här gäller till exempel insamlande av mobiltelefoner under skriftskolläger. Att samla in mobiltelefonerna kan också ge ungdomarna en möjlighet att stilla sig i en värld där alla är uppkopplade hela tiden. Vad gäller att hyscha ungdomar under exempelvis gudstjänster ansåg några av talarna att det också är respektlöst att tala medan någon annan gör det, samt att det gäller överallt och inte bara i kyrkan. Fastän man inte personligen anser att man får ut något ur predikan så finns det kanske andra som vill lyssna. Någon talare frågade sig också om det som sägs under gudstjänsten är anpassat för fel personer i fall det är så att någon upplever ett behov att prata i stället. Tysta, lugna stunder behövs också i kyrkan, men man ansåg att det också ibland kan vara bra att inte bara behöva sitta stilla och tyst i kyrkan. Ungdomarna diskuterade också lekar som kan anses kränkande eftersom de går ut på att skämma ut någon. Ofta försöker ledarna välja individer som tål det, men ur debatten framgick det att man inte kan veta vem som gör det. Många ungdomar är känsliga och blir sårade trots att de inte visar det utåt och då är det ledarnas ansvar att inte utsätta dem för något som kan

12 upplevas som obehagligt. Om någon måste göra bort sig kan det hellre vara en hjälpledare, men inte heller de får utsättas för något mot sin vilja. Ungdomarna såg det som viktigt att man istället väljer lekar som alla njuter av. Ordförande avslutade debatten efter tretton anföranden. Under debatten uttalade sig också Daniel Jakobsson som är ungdomsledare i Matteus församling. 18 Initiativ till diskussion: Respekt för alla Ungdomar från Matteus församling hade kommit in med följande initiativ till diskussion. De flesta tycker att man ska respektera andras värderingar och personlighet. Ändå är det vanligt med nedvärderande attityder mot och skämt om t.ex. invandrare, uteliggare, romer och sexuella minoriteter. Vad kan vi göra för att förändra den kulturen? Kitty Norros (Johannes församling) representerade utskottet. I utskottet hade man bland annat diskuterat hur vi ser olika typer av människor i vardagen, samt kommit fram till att alla människor ska bemötas med lika respekt. Lisa Sirén och Benjamin Åkerlund från Matteus församling representerade initiativtagarna och berättade att man genom initiativet ville lyfta fram hur olika minoriteter behandlas samt hur viktigt det är att alla människor respekteras. Några av talarna ansåg att respekt handlar om att förstå andra människor och deras sätt att leva fastän man kanske inte själv håller med om det. En fundering som kom upp handlade också om att respektlöshet kan bottna i att man inte är trygg i sig själv. Upplever man någon minoritet som annorlunda än en själv leder det ofta till osmakliga skämt och andra former av respektlöshet. Ungdomarna menade också att det är bra att börja med att se över sitt eget beteende och att utmana sig själv att lämna sin trygghetszon. Det kan handla om praktiska saker som att tala med främlingar på tåget, eller att be för och köpa mat åt en uteliggare, men också exempelvis att se över sitt språkbruk och inte använda kränkande ord utan att tänka på vad de betyder. En annan synpunkt som kom upp var att man kan göra sig av med sina fördomar genom att fundera på varför man har dem och sedan lära sig mer om de människor de är riktade mot. Ordförande avslutade debatten efter elva anföranden. Under diskussionen uttalade sig också Patric Sjölander som är ungdomsarbetsledare i Närpes församling. 19 Initiativ till diskussion: Musik i gudstjänsten Andreas Andersson från Matteus församling hade kommit in med följande initiativ till diskussion. I gudstjänsten är musiken väldigt central. Förutom psalmer och lovsånger är en del av liturgin ofta i form av sång. Ju mer nischad och speciell gudstjänsten är desto större roll brukar musiken ha. Metallmässor, Taizémässor, gospel-, pop- eller jazzmässor är bara några exempel på mässor som till stor del definieras av musiken. Men det finns också människor som inte tycker om att sjunga. Då kan gudstjänsten kännas uteslutande eftersom de inte finner gemenskapen som sången ska bidra till. Hur viktig är musiken för gudstjänsten, och varför har det blivit så? Sången är ett sätt

13 att tillbe och prisa Gud med kroppen, men finns det andra sätt på vilka man kan tillbe med kroppen? Kan man fira gudstjänst utan musik? Hur skulle en gudstjänst se ut så att den skulle innesluta både sångfåglarna och de som helst tiger? Är det ens möjligt? Och bland alla specialmässor borde det utformas en musikfri mässa? Psalmsången och lovsången är viktig. Gudstjänstmusiken har en stark tradition bakom sig och berör många. Frågan är hur gudstjänsten ska kunna beröra och tjäna också den som inte berörs av musiken. Olli Liljeström (Petrus församling) representerade utskottet, som valde att ändra om initiativet till en motion. Alla utskottsmedlemmar var mer eller mindre intresserade av musik, vilket gjorde att representationen för dem som upplever sig inte kunna njuta av musik under gudstjänsten var ganska liten. Utskottet hade bland annat diskuterat en helt tyst mässa, men också alternativ för dem som inte tycker om att sjunga. Förslag till beslut: Som människor och kristna uttrycker vi vår tro och vårt förhållande till Gud på olika sätt. Ändå erbjuder våra mässor och gudstjänster församlingsmedlemmarna rätt begränsade möjligheter att ge uttryck för sin tro. För det mesta erbjuds sång av olika slag. UK 2014 uppmuntrar församlingarna att utreda vad de kunde göra för att ge församlingsmedlemmarna möjlighet att använda olika sinnen vid tillbedjan och jobba för en atmosfär utan krav på prestation i mässan. Församlingarna kunde i olika mässor och andakter erbjuda församlingsmedlemmarna möjlighet att uttrycka sin tro med röst och kropp, till exempel genom att måla, rita eller dansa. Man kunde även ha en meditativ mässa med endast instrumental musik. Andreas Andersson (Matteus församling) uttalade sig i egenskap av initiativtagare och ville lyfta fram att musiken ibland kan kännas som en prestation i och med att man känner sig pressad att sjunga under gudstjänsten. Ett par talare uttryckte att musiken ibland utgjort ett hinder från att ta till sig gudstjänsten på bästa möjliga sätt eftersom de inte är musikaliska och bra på att sjunga. Dessutom finns det människor som inte vill delta i gudstjänsten på grund av psalmerna och orgelmusiken. Någon ansåg det också som viktigt att musiken inte skippas helt och hållet eftersom andra gudstjänstbesökare skulle bli borta då. Trots att det inte är något tvång att sjunga om man inte vill det, påpekade en talare att man i de fallen ibland känner sig utanför eller som om man gör något fel. Frågan är om det finns andra sätt att uttrycka sin tro än genom musik och lovsång. Vikten i att det ska finnas alternativ för dem som vill be och uttrycka sin tro på andra sätt än genom musiken lyftes också fram under debatten. Vill man inte sjunga kunde man exempelvis få dansa, måla, eller vara i tystnad istället. Vissa tyckte också att det är synd att alla specialmässor är på något vis uppbyggda kring musiken, som exempelvis metallmässan eller taizémässan. Helt tysta mässor, meditativa mässor, mässor med endast instrumentalmusik och mässor där man fokuserar mer på stillhet och bön nämndes som alternativ. Dessutom kunde psalmerna och musiken moderniseras lite, eftersom det ibland är viktigt att hänga med i formuleringarna.

14 Ordförande avslutade debatten efter tretton anföranden. I diskussionen uttalade sig också Sam Björklund som är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Eftersom inga andra förslag till beslut lämnades in beslöt UK enligt utskottets förslag. UK:s beslut: Som människor och kristna uttrycker vi vår tro och vårt förhållande till Gud på olika sätt. Ändå erbjuder våra mässor och gudstjänster församlingsmedlemmarna rätt begränsade möjligheter att ge uttryck för sin tro. För det mesta erbjuds sång av olika slag. UK 2014 uppmuntrar församlingarna att utreda vad de kunde göra för att ge församlingsmedlemmarna möjlighet att använda olika sinnen vid tillbedjan och jobba för en atmosfär utan krav på prestation i mässan. Församlingarna kunde i olika mässor och andakter erbjuda församlingsmedlemmarna möjlighet att uttrycka sin tro med röst och kropp, till exempel genom att måla, rita eller dansa. Man kunde även ha en meditativ mässa med endast instrumentalmusik. 20 Motion: Engagera ungdomar i diakonin Andreas Andersson (Matteus församling) hade kommit in med följande motion. "Allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig!" (Matt. 25:40) Kyrkan är synlig i vårt samhälle. Den är också lättillgänglig för de flesta på så vis att det finns kyrkobyggnader och församlingar utspridda över hela landet. Men inte alla kan söka sig till kyrkan. Diakoniarbetarna och prästerna besöker människor i hem, på sjukhus, på serviceboenden och i fängelser. Dessa människor är tacksamma då någon håller andakt men de flesta är glada bara någon vill ge dem av sin tid och prata med dem. Genom att involvera lekmän (församlingsmedlemmar) i denna form av diakoni kan kyrkan nå fler av dem som inte själva kan söka sig till kyrkan. Lekmännen får också lära sig att tjäna och växa i kärlek. Det kan vara svårt för en ungdom att ensam skapa kontakten till ett ställe där hen kunde besöka människor, men genom att följa med de församlingsanställda som redan har kontakter är uppgiften inte lika tung. Det finns också en annan aspekt: När fler lämnar kyrkan innebär det att församlingarna har mindre resurser att arbeta med. Om trenden fortsätter kommer allt fler församlingar att låta bli att tillsätta tjänster när någon går i pension. Det gör att vi inte längre kan låta allt församlingsarbete vila på de anställdas axlar, utan lekmännen behöver hjälpa till i sådana uppgifter som vi tidigare tagit för givet att de församlingsanställda sköter. Om ungdomar i dag lär sig en diakonal och tjänande attityd finns det hopp också om pengarna i församlingarna tar slut. Förslag till beslut: UK 2014 uppmuntrar församlingarna i Borgå stift att involvera frivilliga ungdomar i diakoniarbetet. Det kunde innebära bland annat att be ungdomar komma med på besök till servicehem, sjukhus eller fängelser.

15 Vi uppmuntrar också ungdomarna att engagera sig i diakoniarbetet för att lära sig tjäna och sprida Guds kärlek. Utskottets arbete presenterades av Johanna Pettersson (Mariehamns församling) och Sofia Eklund (Åbo svenska församling). Utskottet tror att många unga vill vara med och hjälpa i diakonifrågor, men man behöver hjälp med det första steget. Man inser att det är skillnad på vad en ungdom kan göra och vad en utbildad diakon kan göra. Man behöver diskutera på förhand varför man gör det här arbetet och efteråt göra debriefing; vad väckte det för tankar och känslor? Tanken är att detta inte ska bli en extra börda för diakonerna utan en hjälp. Förslag till beslut: UK 2014 uppmuntrar församlingarna i Borgå stift att involvera frivilliga ungdomar och unga vuxna i diakoniarbetet. Det kunde till exempel innebära att bjuda med ungdomar att delta i besök till servicehem, sjukhus eller fängelser. UK 2014 tillsätter en arbetsgrupp som skriver ett brev till församlingarna i Borgå stift. Brevet ska innehålla konkreta verksamhetsförlag, samt framhäva vikten av vuxet stöd för de medverkande ungdomarna. Vi uppmuntrar också ungdomar att engagera sig i diakoniarbetet för att lära sig tjäna och sprida Guds kärlek. Motionsställare Andersson ställde sig bakom utskottets förslag till beslut. Han lyfte också upp att detta säkert redan görs i många församlingar, men att få vet om det. Ordförande öppnade för diskussion. Plenum var eniga om att ärendet är viktigt och ligger i tiden. Församlingarna är mycket olika, men diakoni är ett gemensamt ämne man kan samlas kring, det förenar över åldersgränser och också över samfundsgränser. Man får göra något och man får göra gott. Man pratade också om att bredda hjälpbegreppet. Ungdomar kan göra mer än sjunga julsånger på bäddavdelningen, även om det också är fint. Hjälp kan också vara att installera ett antivirusprogram, byta bildäck, sy knappar åt en stackars studerande som inte kan själv. Att besöka äldre, funktionshindrade och personer i fängelse och på sjukhus sågs också som konkreta åtgärder. Det långsiktiga målet skulle vara att sänka tröskeln till att hjälpa människor. Det konstaterades också att det är viktigt att lyssna till de äldre eftersom man lär sig om skillnader mellan förr och nu. Under diskussionen ställdes en fråga med mentometerknapparna, Skulle du vara intresserade av att delta i frivillig diakonalverksamhet? 70 % svarade Ja, 13 % svarade Nej och 17 % svarade Vet inte. Till arbetsgruppen föreslogs höra diakoniansvariga från KCSA, motionsskribenten Andreas Andersson samt medlemmarna i utskottet Sofia Eklund och Johanna Pettersson. Diskussionen avslutades efter 9 anföranden. I diskussionen uttalade sig ungdomsarbetsledare Sam Björklund (Johannes församling). Inga nya förslag till beslut kom in, därmed blev utskottets förslag UK:s beslut.

16 UK:s beslut: UK 2014 uppmuntrar församlingarna i Borgå stift att involvera frivilliga ungdomar och unga vuxna i diakoniarbetet. Det kunde till exempel innebära att bjuda med ungdomar att delta i besök till servicehem, sjukhus eller fängelser. UK 2014 tillsätter en arbetsgrupp som skriver ett brev till församlingarna i Borgå stift. Brevet ska innehålla konkreta verksamhetsförslag, samt framhäva vikten av vuxet stöd för de medverkande ungdomarna. Vi uppmuntrar också ungdomar och unga vuxna att engagera sig i diakoniarbetet för att lära sig tjäna och sprida Guds kärlek. Ordförande ajournerade mötet kl till söndagen den 26 januari kl Motion: En heltäckande kalenderhemsida Ordförande öppnade plenum söndagen den 26 januari kl Toivo Hellberg (Johannes församling) hade kommit in med följande motion. Kyrkans och de svenska församlingarnas bristfälliga och inåtvärmande kommunikation har skadat vår kristna gemenskap allt för länge. Det är nu dags att reparera skadorna som denna passivitet har vållat de senaste 10 åren, genom att snarast möjligt skapa en kalenderhemsida som omfattar alla kristna evenemang i Borgå stift. Som referens kan nämnas Finnkinos hemsida där man först väljer vilken stad man är i och sedan vilket film man vill gå på. Svårare än så skall det inte vara. Hemsidan skall vara optimerad för mobilanvändning och kan med tiden utvidgas till ett forum för ett aktivt inkluderande och öppet kristet liv. Kalendern kunde även innehålla ett kalenderflöde som följer kyrkoåret med olika tips och påminnelser. T.ex. köp påskgräsfrön och mull. Så nu ditt påskgräs för att det skall hinna växa till påsk o.s.v. Det är ofta svårt att hitta olika kristna evenemang och grupper, i synnerhet som studerande på en ny ort. Man vet inte vad församlingarna heter eller när och var deras olika andakter, evenemang och specialmässor ordnas. Stöd nu detta projekt med din röst och skriv historia då vi tillsammans lyfter kyrkans kommunikation till en ny och fräsch nivå. Därför anser vi att: Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) skall med utomstående professionell hjälp, planera, finansiera och köpa en mobiloptimerad kalenderhemsida som strävar till att omfatta alla kristna evenemang inom Borgå stift. Och att församlingarna aktivt binder sig till att använda den lättillgängliga kalendertjänsten i sin dagliga kommunikation.

17 Marco Harju (Åbo svenska församling) och Tanja Holm (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. Församlingarnas gemensamma webbprojekt som Kyrkostyrelsen utarbetar tillsammans med församlingar för tillfället kommer att ha en liknande kalenderfunktion som efterlyses i motionen. Man betonade därför att följa med det projektet och påverka dess utformning. Utskottets förslag till beslut: Utskottet förhåller sig positivt till idén om ett kalenderprojekt. På basis av information från Kyrkostyrelsen föreslår utskottet att vi (Borgå stift, genom KCSA) ska delta i det redan existerande webbprojektet genom att uppmuntra församlingarna att aktivt delta i det. Samtidigt anser vi att KCSA borde utnämna en arbetsgrupp med uppgift att utreda, visionera och bevaka stiftets intressen. Vi anser att UK borde utnämna en eller flera egna representanter till arbetsgruppen. Vidare uppmanar utskottet alla UK-deltagare att aktivt informera sina hemförsamlingar om projektet och dess betydelse för den enskilde församlingsmedlemmen. Motionsställaren Hellberg lyfte i sitt inlägg upp fördelarna med att man skulle komma till allt via en och samma hemsida. Användandet av positioneringstjänst skulle bidra till att man spontant kan gå och delta i evenemang i närheten av en själv. Ordförande öppnade för diskussion. Man ansåg det bäst att stöda Församlingarnas webbprojekt. Det nämndes att det lönar sig att aktivt gå in och ge feedback på församlingarnas gemensamma webbprojekt. På det sättet kan vem som helst påverka hur kalendertjänsten utformas. Utmaningen gällande vilken kalendertjänst som helst är att lyckas engagera församlingarna att använda en gemensam programvara. Därför ansåg man det viktigt att nu satsa på detta gemensamma webbprojekt. En viss osäkerhet fanns dock gällande tidtabellen för ibruktagandet av denna webbtjänst. Ordförande avslutade diskussionen efter tre anföranden. I diskussionen uttalade sig ungdomsarbetsledare Sam Björklund (Johannes församling) och sakkunnig Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet). Till arbetsgruppen som nämndes i beslutet föreslogs UK:s ordförande som representant för UK. Inga nya förslag till beslut kom in under debatten. Utskottets förslag blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut: UK förhåller sig positivt till idén om ett kalenderprojekt. På basis av information från Kyrkostyrelsen föreslår UK att vi (Borgå stift, genom Kyrkans central för det svenska arbetet) ska delta i det redan existerande webbprojektet genom att uppmuntra församlingarna att aktivt delta i det. Samtidigt anser vi att Kyrkans central för det svenska arbetet borde utnämna en arbetsgrupp med uppgift att utreda, visionera och bevaka stiftets intressen. Vi anser att UK borde utnämna en eller flera egna representanter till arbetsgruppen. Vidare uppmanar utskottet alla UK-deltagare att aktivt informera sina hemförsamlingar om projektet och dess betydelse för den enskilda församlingsmedlemmen.

18 22 Motion: Förändringar i UK:s stadgar Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet hade lämnat in följande motion. I den här motionen finns det förslag till två olika förändringar, dels i UK:s arbetsordning och dels i UK:s plenarordning. Beslut om förändringarna behöver alltså fattas i två olika omröstningar. A) Alltid förkastande En av smågrupperna på UK 2013 kom med ett förslag att då en motion behandlas i plenum ska det automatiskt finnas ett förslag till förkastande. Fördelen är att man på detta sätt undviker man att någon behöver lämna in ett förslag om förkastande separat. Plenumarbetet kunde bli smidigare. Nackdelen kan tänkas vara att man förkastande till en för lätt åtgärd. Det kanske också passiverar ombuden mer, om inte det finns möjlighet att lämna in förslag till förkastande. Vill man genomföra åtgärden att det automatiskt ska finnas ett förslag till förkastande behöver man göra nedanstående omformuleringar i 3 i UK:s plenarordning. 3 Ursprunglig version Före en allmän diskussion i plenum angående motion eller initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan, om sådant har utsetts. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren i en (1) taltur ge respons på utskottets arbete. Om det är fråga om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid två förslag till beslut föreligger. Utskottets beredning ligger alltid som grund för fortsatt diskussion. 3 Uppdaterad version I behandlingen av ärenden i plenum utgår man alltid från utskottets beredning. För varje motion finns två beslutsförslag: utskottets förslag och ett förslag till förkastande av motionen. Före en allmän diskussion i plenum angående motion eller initiativ till diskussion yttrar sig arbetsutskottet i frågan. Därefter får motionsställaren eller initiativtagaren ordet och kan ge respons på utskottets arbete. Om det är frågan om en motion kan den ursprungliga motionsställaren hålla fast vid sitt förslag till beslut, detta behöver inget understöd, varvid tre förslag till beslut föreligger. Förslag till beslut: UK:s plenarordning revideras enligt förslaget 3 Uppdaterad version.

19 B) Tidpunkten för inlämnande av motioner och initiativ till diskussion. Tidpunkten för när ärenden ska lämnas in till UK är inte optimalt formulerad i arbetsordningen. Många goda idéer om vad som skulle kunna behandlas på plenum på UK uppkommer vanligtvis veckorna innan UK. Därmed är det viktigt att ärenden till UK kan inlämnas tillräckligt nära inpå UK. Samtidigt behöver det finnas tillräckligt med tid för ombuden att bekanta sig med ärendena på förhand och för KCSA att vidta eventuella åtgärder, t.ex. vidtala experter till utskott. Fokuset borde ligga på att ombuden får ärenden i lämpligt god tid före UK. I UK:s arbetsordning 6 stipuleras det när motioner och initiativ ska lämnas in: Förtroendeorgan i församlingarna i Borgå stift, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Dessa ska vara KCSA till handa senast tre veckor före UK inleds. Formuleringen är inte lyckad eftersom den inte fokuserar på ombuden, utan på KCSA. En lämplig tid för ombud att bekanta sig med motionerna kunde vara en vecka. Då skulle formuleringen kunna vara: Motioner lämnas in till KCSA, som ansvar för att de kommer ombuden tillhanda senast en vecka före UK inleds. Detta skulle ge KCSA möjlighet att bestämma hur lång tid man behöver för att sköta eventuell beredning och posta motionerna till ombuden. Nedan den ursprungliga formuleringen av 6 och sedan en uppdaterad version 6 ursprunglig version Motioner Förtroendeorgan i församlingarna i Borgå stift, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Dessa ska vara KCSA till handa senast tre veckor före UK inleds. Utöver dessa kan motioner som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Motioner skall innehålla ett förslag till beslut. Under UK behandlas motionerna enligt plenarordningen samt utskotts- och valordningen. Initiativ till diskussion Förtroendeorgan i församlingarna i Borgå stift, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom initiativ till diskussion. Initiativ till diskussion ska vara KCSA till handa senast tre veckor före UK. Utöver dessa kan initiativ till diskussion som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Som initiativ till diskussion presenteras sådana frågor som det inte är motiverat att framställa som beslutsförslag. UK bestämmer hur diskussionen genomförs.

20 Övriga ärenden Övriga ärenden kan tas upp till behandling vid plenum om UK med tre fjärdedels majoritet besluter därom. 6 Uppdaterad version Motioner Förtroendeorgan i församlingarna i Borgå stift, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom motioner. Motioner lämnas inom utsatt tid in till KCSA, som ansvarar för att de kommer ombuden tillhanda senast en vecka före UK inleds. Utöver dessa kan motioner som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Motioner skall innehålla ett förslag till beslut. Under UK behandlas motionerna enligt plenarordningen samt utskotts- och valordningen. Initiativ till diskussion Förtroendeorgan i församlingarna i Borgå stift, personer som är valbara till ombud på UK och KCSA har rätt att ta upp ärenden genom initiativ till diskussion. Initiativ till diskussion lämnas inom utsatt tid in till KCSA, som ansvarar för att de kommer ombuden tillhanda senast en vecka före UK inleds. Utöver dessa kan initiativ till diskussion som inkommer senare tas upp om tre fjärdedelar av ombuden understöder detta. Som initiativ till diskussion presenteras sådana frågor som det inte är motiverat att framställa som beslutsförslag. UK bestämmer hur diskussionen genomförs. Övriga ärenden Övriga ärenden kan tas upp till behandling vid plenum om UK med tre fjärdedels majoritet besluter därom. Förslag till beslut: UK:s arbetsordning revideras i enlighet med förslaget 6 Uppdaterad version Mikael Frankman (Mariehamns församling) representerade utskottet. Utskottet höll med om motionens B-del, men föreslog att A-delen om ett automatiskt förkastande skulle lämnas bort då motionen behandlas och ville att UK skulle rösta om saken. Frankman påpekade att ett automatiskt förslag till förkastande kunde innebära stora förändringar i framtiden. Simon Lampenius uttalade sig i egenskap av motionsskrivare. Eftersom det kom in många förslag till förkastande under UK 2013 hade någon fått idén om att det automatiskt skulle ingå ett förslag till förkastande i behandlingen. Fördelen skulle vara att spara tid, men det finns också nackdelar som att ombuden inte ids be om ordet. Vad gäller tidpunkten för inlämning av ärenden såg Lampenius det som en fördel att ombuden kan lämna in sina motioner och initiativ tillräckligt nära inpå UK. Trots det kunde KCSA se till att ombuden får dem i tid. De flesta talarna tyckte ett automatiskt förkastande var en dålig idé, eftersom det kunde göra ombuden mer passiva. Någon tyckte också att det skulle vara respektlöst gentemot dem som jobbat med och bearbetat ärendena om man inte behövde motivera varför man tycker ett ärende ska förkastas. Man jämförde också med föreningsmöten där man då skulle rösta om