Protokollet från Ungdomens kyrkodagar på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis"

Transkript

1 Protokollet från Ungdomens kyrkodagar på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) 2010 öppnades fredagen den 29 januari av Linda Finnbäck, ordförande för UK Ungdomens kyrkodagar var sammankallat enligt arbetsordningen av Borgå stifts biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden På basen av utkvitterade röstkort konstaterades röstlängden bestå av 168 ombud. Röstlängden lämnades öppen att förlängas fram till nästa plenarsession. 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Frida Forsblom (Esse Församling) och Kim Lindström (Lovisa svenska församling). Till rösträknare föreslogs Ditte Sandholm (Esbo svenska församling), Camilla Markkanen (Matteus församling), Axel Vikström (Kimitoöns församling) och Åsa Taubert (Kyrkslätts svenska församling) UK godkände enhälligt förslagen av protokolljusterare och rösträknare. 4 Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Ewert Gustafsson (Mariehamns församling). De föreslagna personerna presenterade sig innan omröstningen UK omfattade att ordförande blir den som erhållit flest röster medan den som erhållit näst mest röster fungerar som viceordförande. I den slutna omröstningen fick Granlund 16 röster, Stråhlman 36 röster och Gustafsson 103 röster. 9 röster förkastades. Således valdes Ewert Gustafsson till ordförande och Linus Stråhlman till viceordförande. 5 Val av sekreterare (2 st) Till sekreterare föreslogs Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet), Sebastian Åstrand (Jakobstads svenska församling), Miira Holländer (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Theodora Nyberg (Grankulla svenska församling). De föreslagna personerna presenterade sig. UK omfattade att sekreterare blir de två personer som erhållit mest och näst mest röster. I den slutna omröstningen där man skrev två namn på röstningsblanketten fick Lampenius 145 röster, Holländer 132 röster, Nyberg 26 röster och Åstrand 22 röster. Till sekreterare valdes således Simon Lampenius och Miira Holländer. 3

2 6 Fastställande av föredragningslistan En motion, Aktiv kristen, undertecknad av Anders Blomberg hade kommit KCSA tillhanda efter sista inlämningsdag. Under diskussion i plenum framkom att en liknande motion redan finns på den föreslagna föredragningslistan. På basen av en provomröstning gjordes beslut om att motionen Aktiv kristen inte tas med på föredragningslistan. Linda Finnbäck fungerade som ordförande i paragraferna 1-5, därefter ledde Ewert Gustafsson ordet i paragraferna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 23, 24 och 25 och Linus Stråhlman i paragraferna 13, 16, 19 och Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och diskussionsinitiativ. 8 Uppföljning av besluten från UK 2009 Stefan Myrskog och Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) redogjorde för uppföljningen av besluten från UK Förändringen i arbetsordningen som innebär att församlingar kan sända 4-12 ombud till UK tillämpas. Redan till UK 2010 har vissa församlingar tagit vara på möjligheten och utökat sitt antal ombud till det maximala. Samtidigt finns det församlingar som inte har representation på UK. Möjligheten att sända observatörer har inte ännu tillämpats av församlingar utanför Borgå stift. Frågan om en sångbok för ungdomar och unga vuxna har behandlats grundligt. Två möten har hållits mellan Fontana Media, KCSA och stiftssekreteraren för gudstjänst och musik vid Borgå domkapitel. Under arbetets gång har en liten undersökning gjorts om vilka sånger som sjungs på olika håll i stiftet. Fontana Media har också utrett möjligheter att starta en nätbutik för sånger/noter. Också tryckning av en sångbok har undersökts. Frågan har varit uppe på UK i olika repriser genom åren och viljan är god men problemen många. Marknaden är väldigt liten för en sångbok. Det finns redan en sångbok som riktar sig till målgruppen: Ung psalm. Den säljer dock inte så bra hos oss. Volymen är alltså liten och det är svårt att få det ekonomiska att gå ihop, copyright, tryckning, ombrytning, notskrivning mm. kostar helt enkelt för mycket. För ett nätalternativ som UK föreslog gäller copyrightfrågorna också liksom notskrivning, upprätthållandet av sidan mm. Sångerna är från olika förlag som skall ha sin provision liksom upphovsmännen. Fontana Media har alltså inte resurser att bygga upp en nothandelsbutik. 4

3 Arbetsgruppen diskuterade också hur man kan överbrygga mellan kantorer och ungdomsarbetet, den teologiska aspekten i vad som sjungs, det finns ett behov av nya texter på bibelkörer, nya sånger lärs ut till ungdomsarbetsledarna (t.ex. på Rådplägningsdagarna). Fontana kommer att ge ut ett litet häfte med ca 4 nya sånger som introduceras på Kyrktorget. I fråga om sånger inom församlingen rekommenderar arbetsgruppen Ung psalm som är en bred sångbok. Dessutom strävar gruppen till att lista webbplatser där man kan köpa musik och noter. Vad som ska göras med UK sångerna dryftas vidare av KCSA. Efter vårt möte har det kommit en förfrågan av Joakim Palmén om att producera en skiva med UK sångerna. Han ansöker om medel av Svenska kulturfonden för detta och är i kontakt med KCSA. UK:s beslut gällande tobak bland församlingsungdomar har gått vidare till församlingarna genom protokollet från UK 2009 samt en särskild sammanställning av besluten. Ett brev skickades till stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik vid domkapitlet i Borgå stift Jan Hellberg och en insändare till Kyrkpressen. Insändaren föranledde också en debatt i Kyrkpressen. Under våren 2009 arrangerades en logotävling med målet att skapa en beständig logotyp för UK. Totalt sex bidrag kom in. Planeringsgruppen för UK 2010 som fungerade som jury valde Johanna Öst-Häggbloms bidrag till vinnare i tävlingen. Logotypen är mångsidig och finns i tre olika format: stående, liggande och kompakt. Via protokollet och en särskild sammanställning av besluten har församlingarna informerats om uppmaningarna gällande församlingsvalet Som hjälp för församlingarna har KCSA producerat lektionsmaterial som finns tillgängligt på nätet samt korta reklamfilmer. Kristen fostran på KCSA är med i ett brett samarbete kring församlingsvalet, tillsammans med Kyrkans informationscentral, Lutherska ungdomscentret i Finland, Församlingsförbundet m.fl. med strävan att göra valet så bra som möjligt. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran (Kyrkans central för det svenska arbetet) 2009 Stefan Myrskog (KCSA) berättade om Kristen Fostrans verksamhet under år Fyra personer arbetar med kristen fostran vid KCSA. Anne Holländer jobbar med barn, Helena Sandberg med skola, Simon Lampenius med ungdomsfrågor och Stefan Myrskog leder enheten och har hand om bland annat konfirmandfrågor. Kristen fostran ansvarar för planering och genomförande av UK samt uppföljningen av UK:s beslut. Kristen fostran är med i ett större projekt med helhetskyrkan som går under rubriken Flickors och pojkars rättigheter i kyrkan. Hit hör bl.a. firandet av FN:s barnkonvention som fyllde 20 år i höstas och uppmärksammades stort i kyrka och samhälle. Till projektet gör också utredande av möjligheterna till en barnkonsekvensbedömning till kyrkolagen, vilket i korthet innebär att man vill att de beslut som görs i kyrka och församling skall beakta barnen. En tredje bit utgörs av informationskampanjen inför församlingsvalet 2010 då det är första 5

4 gången som 16-åringar får rösta i allmänna val. Kristen fostran arrangerar varje år Rådplägningsdagar barn- och ungdomsarbetet. Vi ger ut en professionstidning Nyckeln, som riktar sig till anställda som jobbar med barn, ungdom, diakoni och familjearbete, bl.a. hjälpledare. Vi stöder religionslärarna, bl.a. med Religionspedagogiska dagar och information om lagstiftning och trender inom samhällets utbildningsinstanser. Senaste år hade vi två evenemang för konfirmandledare, Nordisk konfirmandkonferens som hölls i Helsingfors och en Konfirmandpedagogisk dag som hölls på Ilkko lägergård utanför Tammerfors. Scoutfrågor sköts i samarbete med kyrkostyrelsens finska avdelning och Finlandssvenska scouter. Tillsammans med arbetsgrupper jobbar vi för frågor som rör killgrupper i församlingarna samt nätvandring och Internet. Mycket av arbetet handlar om, planering av evenemang, nätverkande och kontakter till organisationer, kyrkor och församlingar. 10 Ajournering av mötet till lördagen den 30 januari kl Ordförande ajournerade mötet till lördagen den 30 januari kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenarförhandlingarna kl Viceordförande inledde plenum med ett bibelord och en bön. Röstlängden kompletterades till 180 ombud på basen av utkvitterade röstkort. Ordförande informerade om mötestekniken i plenum. 12 Motion: Alpha för konfirmandföräldrar Linus Stråhlman och Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion och Stråhlman presenterade den: En majoritet av alla tonåringar går i skriftskoleundervisningen. Genom detta kommer även deras föräldrar i direkt kontakt med församlingen och församlingsarbete. Tonåringarna får lära sig grunderna i kristen tro dvs. de får dopundervisning. Men hur är det med föräldrarna? De flesta finländare har gått i skriftskolan, men många har glömt bort vad de lärde sig och många har helt tappat kontakten till Gud och församlingen. Med detta som bakgrund vore det motiverat att erbjuda en grundkurs i kristen tro för konfirmand föräldrar. Det finns en varieté av olika koncept och utarbetade kurser. Alpha-kursen är ett koncept som under de senaste åren blivit väldigt populär. Alpha:n har en enkel uppbyggnad och förklarar den kristna tron på ett väldigt lättfattlig sätt. Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har även gått in för att satsa på Alphakurs i församlingarna. Förslag till beslut: UK 2010 vill att församlingarna erbjuder Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. Linus Stråhlman Erika Forsblom Borgå svenska domkyrkoförsamling 6

5 Utskottets arbete presenterades av Erika Forsblom. I utskottet hade man definierat vad alpha är. Man hade konstaterat att det också finns andra koncept för att lära sig om kristen tro, t.ex. katekumenatet, men man hade beslutit att enbart behandla alpha. Man konstaterade att alpha är en bra verksamhet som är billig att genomföra och att den aktiverar lekmän. Utskottet kom med följande förslag till beslut: UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i samarbete med KCSA formulerar ett brev. Debatten öppnades av ordförande. Plenum var överens om att det är en bra idé att stöda konfirmandföräldrarnas kunskaper i kristen tro. Men man funderade också om föräldrar under ett annars stressigt konfirmandår har tid att även engagera sig i en alphakurs. I diskussionen kom fram att man också önskade att denna kurs skulle vara öppen för alla intresserade, men att en specifik inbjudan skulle ges till konfirmandföräldrar. Om församlingen inte har resurser att ordna en alphakurs kan man göra det tillsammans med grannförsamlingarna i prosteriet. Man kan också ge bara en kursdag om resurserna inte räcker till mer. I diskussionen föreslogs att motionsskribenterna tillsammans med KCSA formulerar detta brev och plenum understödde detta. Ordförande avslutade diskussionen efter 11 inlägg. Då inga andra beslutsförslag hade kommit in under diskussionen antog UK beredningsutskottets förslag. Beslut: UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i samarbete med KCSA formulerar ett brev. 13 Motion: När bryter sekulariseringstrenden mot Finlands grundlag? Eric Jansson (Väståbolands församling) hade kommit in med följande motion vilken han även presenterade. I dagens samhälle har sekularisering blivit ett modeord. Ingen skall bli utsatt för någon form av religion, och religionsutövning ses som hjärntvättning av massorna. Vårt samhälle blir mer och mer individualiserat och alla ska få ha det som den vill, men när går det för långt? Skolorna i Spanien måste efter EU-domstolsbeslut plocka ner alla krucifix, diskussion har förts om elever i franska skolor får bära synliga kors i skolan eller inte. Här i Finland har det varit aktuellt med förbud mot bordsböner i skolorna. Dessa steg till sekularisering har börjat ta absurda former. Ingen ska bli tvingad till någon religionsutövning, men blir man tvingad om man är i samma rum som människor som utövar sin religion? Var dras gränsen mellan hjärntvättning och religionsutövning? I Finlands grundlag 11 står det: Var och en har religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. 7

6 Var och en av oss är berättigad till att uttrycka sin övertygelse, detta borde inte heller få störa någon annan. Vill man be en bordsbön i skolan före man äter ska det inte finnas ett beslut eller en regel som förbjuder det. När anmäler någon en skola för att den förhindrar elevers rätt att utöva sin religion? Om detta skulle hända stämplas antagligen händelsen som ett verk av extrema religionsprällar som vill hjärntvätta alla andra. Det är viktigt att vi här på Ungdomens Kyrkodagar 2010 diskuterar detta och visar att det finns sådana som vill ha möjlighet att ge uttryck för sin övertygelse även i dessa sekulariserade tider! Vi önskar med denna motion få igång en djupare diskussion på UK än bordsbönernas varande eller icke varande i skolorna, för detta har utbildningsnämnden redan tagit ställning till. Att kontakta KCSA eller andra kyrkliga organ ger inget nytt vi har alla ungefär samma åsikt. Däremot kan vi visa vår åsikt för landets beslutsfattare och förhoppningsvis aktivera en saklig diskussion bland dem. Förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2010 skickar ett brev till Undervisningsministeriet och till minister Stefan Wallin där det framgår att: Det är viktigt att alla elever bereds möjlighet att ge uttryck för sin religiösa övertygelse. En påminnelse om att ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. En god religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne och hänsyn för andra och andra religioner. Den popularistiska inställningen till sekularisering inte återspeglas hos alla och inte får gå för långt, hänvisande till grundlagens 11. Vilket vi vill uppmärksamma även för landets riksdag. Väståbolands svenska församlings delegater Källor: Finlands grundlag, Religionsfrihetslagen I presentationen lyfte Jansson fram att det verkar som om sekularisering fått betydelsen strävan att göra samhället ickereligiöst. I Italien diskuteras krucifixförbud och Frankrike är på väg att förbjuda burka. Jansson funderade när förbuden blir i konflikt med vår grundlag. Utskottets ordförande Jannica Törnqvist (Grankulla svenska församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet understödde långt motionen och man betonade att man vill främja öppenhet till olika åsikter och kulturer. Utskottet såg det dock inte nödvändigt att informera om ärendet till landets riksdag. Man hade också formulerat ett brev. Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex. i form av planscher till skolorna) som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har. Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och Henna Wirkkunen Ärade ministrar, Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring sekulariseringen och rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet av denna diskussion är detta brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands grundlag ger var och en rättighet att utöva sin religiösa övertygelse, oberoende av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får utöva sin religion i skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne för och hänsyn till andra människor med annan trostillhörighet. Den sekulariserande trenden som media framhäver godtas inte av alla medborgare vilket vi vill poängtera för beslutsfattarna. 8

7 Debatten öppnades av viceordförande och där kom fram både fakta och åsikter. Motionen och utskottets förslag fick mycket bifall av plenum. I diskussionen framkom att Utbildningsstyrelsen i ett uttalande konstaterat att t.ex. läsa julevangelium är en form av kultur och att det inte kan betraktas som religionsutövning. Bordsbön nämns inte i detta uttalande. Det betonades att PR-kampanjen ska vara religionsneutral och handla om vilka rättigheter man har att utöva religion, oberoende om man är kristen eller inte. Den ska alltså inte vara en frälsningskampanj. Samtidigt kom det också fram att vi kristna är väldigt försiktiga att trampa andra på tårna och att vi egentligen hela tiden själva blir stampade på fötterna. Under diskussionen kom Jona Granlund (Åbo svenska församling) in med ett klämförslag där han föreslår ett tillägg med en mening i brevet till ministrarna: Frihet är inte enbart frihet från utan också frihet att göra något. Viceordförande drog streck i debatten efter 25 talturer. I diskussionen uttalade sig Helena Sandberg, branschsekreterare för skolfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Jona Granlunds klämförslag. Klämförslaget godkändes av plenum och blev därmed UK:s beslut. Beslut: Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex i form av planscher till skolorna) som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har. Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och Henna Wirkkunen Ärade ministrar, Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring sekulariseringen och rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet av denna diskussion är detta brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands grundlag ger var och en rättighet att utöva sin religiösa övertygelse, oberoende av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får utöva sin religion i skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne för och hänsyn till andra människor med annan trostillhörighet. Den sekulariserande trenden som media framhäver godtas inte av alla medborgare vilket vi vill poängtera för beslutsfattarna. Frihet är inte enbart frihet från utan också frihet att göra något. 9

8 14 Motion: Användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet Ungdomarna i Kronoby församling hade lämnat i följande motion och Eric Abbor presenterade den. Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. Även i vårt ungdomsarbete har det inträffat allvarliga bieffekter orsakade av dryckerna. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare på resor, läger och som ersättare för läskedrycker. Förslag till beslut: Vi uppmanar därför UK 2010 att utreda möjligheten att förbjuda användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet. Erik Abbor Juhani Hopkins Tove Krook Carolina Myrskog Kim Wallis Tom Wiklund Kronoby församling I sin presentation av motionen poängterade Erik Abbor ärendets vikt genom en personlig upplevelse då en kompis fått överdos av energidryck och därefter förts med ambulans till förstahjälp. David Helander (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. Ett förbud av energidrycker kan få både positiva och negativa följder. Dryckerna kan bli mera lockande, men samtidigt är det en signal till ungdomar och föräldrar om hur farliga dryckerna är. Utskottet ansåg också att på läger behövs inga energidrycker. UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom uppmanar vi KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall ha en lagstadgad åldersgräns. Brev: Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för läskedrycker. Vi på Ungdomens kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att förbjuda användningen av energidrycker i sin verksamhet. Vi vill också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och ungdomar samt till deras föräldrar. Ungdomens Kyrkodagar 2010 Ordförande öppnade debatten som blev mycket livlig. Den huvudsakliga frågan handlade om energidrycker borde förbjudas i församlingens verksamhet eller inte och hurdant förbud det i så fall skulle vara. Å ena sidan var man tveksam till om ett förbud skulle hjälpa upp situationen eller om dryckerna därigenom skulle bli mer lockande. Dessutom undrade man också om kristnas rykte som tråkiga typer skulle förstärkas i och med ett förbud av dessa drycker. Å andra sidan såg många farorna i energidryckerna och påpekade 10

9 att dess bieffekter är både snabba och slumpmässiga. Man ansåg att det är viktigare att se till människans hälsa än till vårt rykte som kristna. Man diskuterade också om man borde sträva till ett mer allmänt förbud som gäller alla församlingar, t.ex. genom att arbeta för att begränsa tillgängligheten av dryckerna eller om enskilda församlingar ska göra egna beslut i denna fråga. Det kom fram att en högre åldersgräns för energidrycker har diskuterats på nationellt plan och att UK nog har en stark röst och kan vara vägvisare i detta ärende. I vissa EU-länder är energidryckerna förbjudna. I Esbo svenska församling har man erfarenhet av att förbjuda energidrycker på församlingens läger. Man har upplevt att bruket av dryckerna där av har minskat. Det kom också fram att mera information i denna fråga behövs. Man måste också ställa energidryckerna i relation till andra energiprodukter, men också till exempel till kaffe. Diskussionen avslutades efter 25 talturer. Ledande branschsekreterare för kristen fostran vid Kyrkans central för det svenska arbetet Stefan Myrskog uttalade sig i debatten. Under diskussionen kom det in fyra förslag till beslut samt ett förslag om förkastande. En omröstning inleddes. Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Ylva Vikström (Kimitoöns församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: Samma som utskottet förutom sista meningen i brevet:...energidryckers innehåll och bieffekter. Allt efter detta (med början till barn och ungdomar... ) stryks. Nicklas Holmgård och Jonathan Lassila (Pedersöre församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: I beslutstexten: Att skicka till tidningar stryks. I brevet: ändras en mening till:...uppmanar alla församlingar att diskutera användningen av energidrycker. Peter Fallström och Robin Frisk (Sibbo svenska församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: Ändring i sista stycket i brevet: Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. Oscari Saariniemi (Vasa svenska församling) och Mathias Suontaa (Vanda svenska församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: I brevet skulle man ändra formuleringen... församlingar att förbjuda användningen... till... församlingar att ha skarpare kontroll av användningen... Christa Mickelsson (Petrus församling) och Erika Rönngård (Vasa svenska församling) lämnade in ett förslag om förkastande av motionen. I omröstningen ställdes först Granlunds förslag mot Holmgårds förslag. I den om röstningen vann Holmgårds förslag. Därefter ställdes Holmgårds förslag mot Fallströms förslag. Fallströms förslag vann. Fallströms förslag ställdes därefter mot Saariniemis förslag. Fallströms förslag vann, varefter det ställdes mot utskottets förslag. I den omröstningen vann Fallströms förslag. I den sista omröstningen 11

10 ställdes Fallströms förslag mot Mickelssons förslag om förkastande av motionen. Även i den omröstningen vann Fallströms förslag som därmed blev UK:s beslut. UK:s beslut UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom uppmanar vi KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall ha en lagstadgad åldersgräns. Brev: Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för läskedrycker. Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. Vill också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och ungdomar samt till deras föräldrar. Ungdomens Kyrkodagar 2010 En reservation till protokollet lämnades in: Motivering: Frågan behöver skötas på en nationell nivå och inte på församlingsnivå. Detta för att samma regler ska gälla överallt. Jona Granlund (Åbo svenska församling) Rebecka Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Frida Vikström (Matteus församling) John-Einar Smeds (Åba svenska församling) Niklas Lindblad (Åbo svenska församling) Motion: Första gången församlingsvalet 2010 Simon Lampenius, branschsekreterare för ungdomsarbete vid Kyrkans central för det svenska arbetet samt medlem i styrgruppen för valinformationskampanjen Första gången hade kommit in med följande motion som han också presenterade. Den 15 november 2010 är det val till församlingarnas förtroendeorgan. Valet är speciellt eftersom det är första gången 16-åringar får rösta. Valet ger den enskilda församlingsmedlemmen möjlighet att påverka i församlingens beslut, verksamhet och framtid. Tanken med förtroendeorganen är att de ska representera alla församlingsmedlemmar. I dagens läge är representationen skev. Av de förtroendevalda som valdes in genom församlingsvalen 2002 var endast sex

11 procent under 30 år. Ingen större förändring skedde i valen Ändå ligger de unga i toppen när det gäller församlingsstatistiken över delaktighet i församlingens verksamhet. Årligen går ca 90 procent av 15-åringarna i skriftskola och av dem fortsätter ungefär en tredjedel i hjälpledarutbildningen. Församlingsvalet diskuterades också på UK 2009 och då gjordes följande beslut: UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om: Församlingsrådet och dess uppgifter Församlingsvalen Bra tillfällen är t.ex. skriftskolläger, ungdomssamlingar, skolornas morgonsamlingar. Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser. Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och rösta. Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och Församlingsförbundet prosterivis. Valet närmar sig och ännu finns det möjligheter att påverka hur valet genomförs i den egna församlingen. Beslutet från UK 2009 bör gås igenom och förnyas för att visa på ärendets betydelse och aktualitet. Nedanstående konkreta förslag till beslut får diskuteras av utskottet och av plenum. Förslag till beslut: Vi ombud som varit med på UK 2010 skriver ett initiativ till vårt eget församlingsråds valnämnd och ber dem placera vallokaler på ställen som är lättillgängliga för väljarna. Jag röstar själv i församlingsvalet 2010 och tar en kompis med mig Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet Mer information om valet finns på adresserna: evl.fi/konfirmand Utskottets arbete presenterades av Emilia Grahn (Matteus församling) Grahn poängterade att man också vill få veta vad kandidaterna vill arbeta för. Utskottet hade kommit fram till följande beslut: Uppmana delegater att tala med sin valnämnd och sitt församlingsråd om UK. Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang var man kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna. Församlingar får själva tänka ut var man kan placera val-stand, t.ex. Bibliotek, närbutik, skola eller köpcenter. Jag röstar själv och tar med mig en vän Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet 2010 Ordförande öppnade diskussionen. Plenum var enhälligt om att ärendet är viktigt och att det är bra med konkreta beslutsförslag. Det klargjordes att det är församlingens valnämnd som fattar beslut om valplatserna. Under diskussionens gång lämnade Jona Granlund (Åbo svenska församling) in ett förslag till beslut. Diskussionen avslutades efter nio talturer. Jona Grandlund och Ylva Vikströms (Kimitoöns församling) förslag till beslut: 1:a punkten UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att delge dem sina synpunkter. 3:dje punkten stryks. I omröstningen ställdes Granlunds förslag mot utskottets förslag och Granlunds förslag vann. Därmed blev Granlunds förslag UK:s beslut. 13

12 UK:s beslut: UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att delge dem sina synpunkter. Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang var man kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna. Jag röstar själv och tar med mig en vän Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet Motion: Nattvardsgemenskap Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande motion och han presenterade den. Nattvarden idag är ett intressant fenomen. Det är i korthet en gemenskapsmåltid där gemenskapen har fått sätta sig i baksätet. I instiftelseorden sägs det gör det här för att komma ihåg mej. Enligt Cavanaugh är nattvarden den ultimata gemenskapen där vi dels får gemenskap med Gud men också med alla andra kristna genom Gud. Tyvärr är idag gemenskapen i nattvarden ytterst frånvarande i handlingen. Man går upp till nattvarden, ensam, eller kanske med sin familj eller kompis, ser man någon man känner så kan man nicka lite diskret. Under själva nattvarden sitter man på sin plats och får en oblat och lite vin, dricker det och går ner. Gemenskapen måste stärkas. Ett sätt skulle vara att under själva nattvarden få in en känsla av att vara en del av gruppen. Att man inte kommer som individ för att ensam komma inför Gud, utan att man kommer som individ för att ta del i en gemenskap. Förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar uppmanar församlingar i Borgå Stift att använda riktigt bröd i stället för oblater för att stärka känslan av gemenskap i själva nattvarden. Matias Särs (Vasa svenska församling) presenterade utskottets arbete och dess förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver stärkas. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta. Viceordförande öppnade debatten som visade både åsikter för och emot riktigt bröd i nattvarden. De flesta var av den åsikten att ha riktigt bröd vi nattvarden är en bra sak som stärker gemenskapen. En del ville också att brödet skulle bakas i församlingens verksamhet vilket ytterligare skulle öka känslan av delaktighet samt också brygga över generationsgränser. Ett förslag var också att införa gemensam kalk. Motargumentet var att det inte är brödet som gör gemenskapen i nattvarden. Istället föreslogs kyrkkaffe efter mässan. Man föreslog också att Pax-momentet i mässan kunde utformas till ett aktivt moment där mässbesökarna hälsar på varandra och önskar varandra Guds frid. Dessutom tog man upp både praktiska och hälsoaspekter gällande användningen av riktigt bröd i nattvarden. 14

13 I diskussionen förekom också åsikter både för och emot brutet nattvardsbord och ett förslag om att uppmuntra till kontinuerlig nattvardsgång kom in. Viceordförande avslutade diskussionen efter 24 talturer. Ungdomsarbetsledare Christian Snellman (Esse församling) uttalade sig i debatten. Följande förslag hade kommit in: Jona Granlund och John-Einar Smeds (Åbo svenska församling) lämnade in ett klämförslag: Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord. Fogas till utskottets förslag till beslut. Matias Särs och Jona Granlund lämnade in ett klämförslag: Dessutom vill vi använda gemensam kalk i stället för särkalk, för att visa att vi dricker ur samma källa. Resten samma som utskottet. Viktor Asplund och Henna Björkskog (Larsmo församling) lämnade in ett förslag om förkastande av motionen. I omröstningen ställdes först Granlunds klämförslag mot utskottets förslag. Granlunds förslag vann och fogades därför till utskottets förslag. I den andra omröstningen ställdes det nya beslutsförslaget mot Särs klämförslag. Särs klämförslag vann inte gehör. Slutligen röstades om förkastande av motionen. Det nya beslutsförslaget vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver stärkas. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta. Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord. En reservation mot beslutet kom in av ungdomar från Jakobstads svenska församling. Den hade undertecknats av: Sebastian Åstrand Adam Cederberg Viktor Enbacka Frank Wikblad Felicia Holmgård 15

14 17 Initiativ till diskussion: Surfarens budord Nätvandrargruppen, en arbetsgrupp vid Kyrkans central för det svenska arbetet hade lämnat i ett initiativ till diskussion. Medlemmarna i gruppen Jessica Högnabba, projektplanerare för Andligt liv på webben, och Christina Råstedt, ungdomsarbetsledare i Karis svenska församling, presenterade motionen. På bara en kort tid har Internet öppnat många och spännande nya möjligheter för oss. Detta innebär att vi också tvingas ta ställning till många nya frågeställningar. Är det ok att delta i diskussioner på nätet anonymt eller borde man göra det med eget namn? Kan man sätta vilka foton som helst på nätet? Ska ungdomsarbetare vara facebookvänner med sina ungdomar eller hjälpledare med konfirmanderna och har dessa då ett särskilt ansvar för innehållet på sin vägg? Hur motverkar man nätmobbning? Detta är exempel på frågor som borde uppmärksammas. Förslagsvis kunde diskussionen utmynna i surfarens budord eller goda tips för en bättre webbvärld! Nätvandrargruppen genom Jessica Högnabba Projektplanerare vid Andligt liv på webben Nätvandrargruppen är en arbetsgrupp vid KCSA vars uppgift är att fundera på och utveckla webbarbetet inom församlingarnas barn- och ungdomsarbete. Nätvandrargruppen är också ett stöd för det svenska arbetet vid projektet Andligt liv på webben. Fredrika Sundén (Pernå församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet beslöt att behålla initiativets ursprungliga formulering, men diskuterade därtill några punkter. Utskottet tänkte att det är svårt att lägga upp regler och riktlinjer då webben fortfarande är ett osäkert område för alla. Vi vet inte hur vi ska vara på webben. Och vem övervakar i så fall att reglerna följs? Vem är det som ska informera om netikett: föräldrarna, skolan, församlingen? Några av de punkter som utskottet diskuterade: Bilder på webben: vad får man lägga upp? Hur många frågar verkligen om tillstånd innan de lägger upp bilder på andra människor? Blir det en slags friport för andra då någon lagt upp den första bilden? Vad händer med bilderna efter att man tagit bort dem? Hålls de kvar? Facebook: är det okej att vara vän med sina konfirmander? Är det okej för en församlingsungdom att vara vän med församlingens präst eller ungdomsledare på Facebook? Fastän man raderar sitt konto på Facebook hålls informationen kvar, åtminstone för en tid. Vem ska man acceptera som vän? Vad kan man skriva i sin statusuppdatering? Är Facebook tryggt eller kan informationen hamna i händerna på fel person? Känns Twitter tryggare då man inte laddar upp bilder på samma sätt? Litar folk för blint på Facebook? Församlingarnas synlighet: ska församlingarna vara synliga på webben? Var går gränsen till privatliv för de församlingsanställda? Ska de ställa upp för sina ungdomar eller församlingsmedlemmar på webben eller har även de rätt till ett privatliv? Är det lättare att ta kontakt med ungdomsledaren på nätet? Privatliv: Hur privat och personlig kan man vara på webben? Var går gränsen till vad som är fritid? Nätmobbning: Är det svårare att reagera mot nätmobbning på t.ex. Facebook? Det är inte okej att mobba normalt heller, så varför skulle det vara okej på webben? Hur är det med yttrandefrihet och ärekränkning? 16

15 Utskottet funderade på om man kunde lägga upp ett slags 'kom ihåg' för webben. Kunde kyrkan eller församlingen ha en grupp på Facebook som skulle fungera som ett slags kanal? Plenum får fortsätta utskottets diskussion. Ordförande öppnade diskussionen. Diskussionen visade att man starkt anser att det är viktigt att kyrkan är med på nätet. Man konstaterade att det är lätt att ta kontakt med en församlingsanställd via t.ex. Facebook och det uppmuntrades att församlingsanställda ska vara vänner med sina ungdomar på Facebook. Webben ger också synlighet åt kyrkan och kan göra t.ex. anmälningar till läger smidigare. Samtidigt diskuterades det om hur man ska vara på nätet, både som ungdom och församlingsanställd. Användning av sunt bondförnuft poängterades och att vara en bra förebild både i verkligheten och på nätet. Många ansåg att det behövs mera information om nätetikett. Det förekom förslag om att mediafostran kunde förmedlas via församlingen. Speciellt elever i lågstadiet skulle behöva information om nätmobbning och hur man ska agera på webben. Diskussionen avslutades efter 18 talturer. 18 Initiativ till diskussion: Bibeln Guds Ord men bara till en viss gräns? Andreas Andersson (Matteus församling) och Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Andersson presenterade initiativet. Bibeln är de kristnas heliga skrift. Genom den talar Gud till sitt folk står det på kyrkans webbportal evl.fi. Bibeln är vår kyrkas rättesnöre, och kallas också Guds Ord. Vilken roll har Bibeln i vår kyrka och våra liv? Sker Guds vilja i mitt liv? Och vad innebär det att vara kristen, i relation till Bibeln. Behöver vi följa det som står där, eller räcker det att vi tror att Jesus dog och uppstod? Och hur ska vår kyrka förhålla sig till Bibeln? Med andra ord, hur mycket kan man tolka Guds Ord? Detta aktualiseras inte minst genom diskussionerna om välsignelse av homosexuella, präster som genomgått könsbyte och skilsmässa. Ifall kyrkan väljer att tolka Bibeln allt mer fritt, till vad behövs en helig skrift över huvud taget? UK 2010 får diskutera Bibelns roll i enskilda kristna personers liv och i kyrkan. Marco Harju (Nedervetil församling) presenterade utskottets arbete och önskade att diskussionen sker i konstruktiv anda. Vad betyder bibeln för dig? Vad söker du? Vad är förhållandet mellan det mänskliga och det gudomliga i skriften? Om vi inte grundar vår tro på bibeln, vad grundar vi den då på? Tradition och bibeln Helig Ande och samvete som hjälp för att tolka bibeln Kan en människas tolkning vara fulländad? Syn på moral och etik har ändrat under de senaste 2000 åren. Till det bättre? På vilka grunder? Ska kyrkan hålla fast vid varje detalj i skriften eller endast i den röda tråden? Hurdan tolkning ska användas? Det är inte mediasexigt att tala om synd, men vad är kärlek och förlåtelse utan synd? Det talas endast om skandalösa synder, glömmer vi att även små synder är synder? T.ex. själviskhet. 17

16 Bibeln finns till för att hjälpa oss hitta Gud. Kan vi utgå ifrån att vi som kristna, trots att vi kan ha olika åsikter, strävar att läsa skriften så som det bäst tjänar Gud och följer Hans vilja? Ordförande öppnade diskussionen. Man diskuterade den allmänna uppfattningen om rätt och fel och konstaterade att det är problematiskt då Bibeln uppmanar att göra något som strider mot ens egen moral och rättsuppfattning. Gällande bibeltolkning kom det fram att ateister i Sverige retar upp sig på Svenska kyrkans teologi, eftersom den går så långt ifrån skriften. I diskussionen tangerade man också gränsen mellan att tolka Bibeln symboliskt och bokstavligt. Det kom också fram att det lönar sig att skapa en personlig relation till Bibeln och att man ska se den som ett redskap som hjälper oss att komma närmare Gud. Vi är alla här på Guds uppdrag och ska sträva till att låta oss bli ledda av Guds ord. Bibeln är Guds ord, men Gud verkar genom oss människor. Det lönar sig att läsa Bibeln i ljuset av den tid vi lever i just nu. Ordförande avslutade diskussionen efter 10 talturer. 19 Initiativ till diskussion: Krav på präster? Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion som han presenterade. Under hösten har en diskussion förts angående prästämbetet inom stiftet. Frågan gäller huruvida kyrkan kan ställa krav på prästen som går utöver de rent teoretiska, d.v.s. avlagd examen. Inom de kommande årtiondena kommer frågan troligen att bli mer och mer aktuell. För ett antal år sedan blev Nokiarörelsen utslängd från/lämnade kyrkan, officiellt på grund av att de inte omfattade den lutherska tron (sagt från kyrkan). Enligt Professor Antti Laato är det inte fallet. Även om man står ute i kanten anser han att de fortfarande är inom den lutherska sfären. Ställ detta i kontrast till att det inom kyrkan på höga poster finns personer som ifrågasätter att Jesus var gudomlig och behovet av ett ställföreträdande offer för att frälsa oss, i den situationen blir frågan intressant. Ett annat intressant fall skedde nyligen på Åland. Där fick en präst disciplinära åtgärder efter att ha skilt sig många gånger. Om man går till Bibeln ställs ett antal krav på församlingens ledare, man ska bland annat ha en stadig ekonomi, vara respekterad i samhället o.s.v. Frågan är om dessa är aktuella idag. Jag skulle vilja att vi diskuterade följande: Kan och bör man ställa krav på präster utöver de akademiska? Kan man ställa krav på hur en präst ska leva? Bör biskopar kunna tillrättavisa i andra stift än sitt eget? Vilken är ärkebiskopens roll i frågan? Vad göra med präster som tydligt har en åsikt som har fördömts som heretisk inom urkyrkan? Ylva Vikström (Kimitoöns församling) presenterade utskottets arbete. Vilken typ av krav kan man ställa på präster? Tro Arbetsmässigt - kunna kallas luthersk - kunna följa Bibeln - arbeta i kyrkan, hålla förrättningar 18

17 - klara av ledarskap - vara bra på att tala - vara bra på att lyssna - tro på sig själv - acceptera och följa kyrkolagen Privatliv - vara vanlig människa - tro på heltid, men inte vara präst på heltid - acceptera att det finns vissa förväntningar och försöka leva upp till dem - leva som man lär Hur ska dessa krav prioriteras? Hur ska man kunna mäta eller undersöka om de uppfylls? Vad händer om kraven inte uppfylls? Hur långt går förlåtelsen? Utskottets åsikt: om kraven inte uppfylls borde prästen söka sig någon annanstans Viceordförande öppnade diskussionen. I diskussionen kom det fram att det ställs stora krav på präster och att de måste ha ett brett kunnande. T.ex. för en kyrkoherde är kunskaper i förvaltning, ledarskap och ekonomi mycket viktiga. Samtidigt kom det fram att det är mycket viktigt att prästen har en stor social kompetens, för att klara av vigsel-, dop- och begravningssamtal samt för att kunna vara trovärdig då man leder t.ex. en andakt. Prästen är ofta kyrkans ansikte utåt. Man ställde också det akademiska kunnandet mot det andliga. För att klara av alla krav efterlystes någon form av kompletterande utbildning till den akademiska teologiutbildningen. Att kunna delegera uppgifter och inse att alla präster inte är bra på allting såg man också som viktigt. Likaså att vara ett gott föredöme som präst. Viceordförande avslutade diskussionen efter 21 talturer. I diskussionen uttalade sig församlingspastor Johan Kanckos (Korsholms svenska församling) och församlingspastor Fredrik Portin (Åbo svenska församling). 20 Initiativ till diskussion: Hjälppislöner Ungdomar i Matteus församling hade lämnat in ett initiativ till diskussion om hjälpledarlöner. Frida Vikström presenterade initiativet. I presentationen tog hon upp att hjälpledarskapet är en viktigt men inte alltid lätt uppgift. Hon konstaterade också att det finns stora skillnader i lönen mellan olika församlingar. UK 2010 får diskutera: Ska hjälpledare få lön för sitt arbete? Borde det existera en standardiserad lön som gäller för alla svenska församlingar i Finland? Vad är en lämplig lön för en hjälpledare? Har alla församlingar råd att betala ut lön åt hjälpledarna? Är hjälpledararbetet mer motiverande med lön? Jobbar de äldre hjälpledarna under fler somrar om det finns en fast lön? Camilla Markkanen Ida Sundberg Frida Vikström Stefanie Lindroos Sonja Soini Emilia Grahn Matteus församling 19

18 Marina Stenbäck (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. I utskottet hade man diskuterat om man ska få lön eller inte som hjälpledare. Man kom fram till att i vissa församlingar får man 9 euro per dag och i andra 30 euro per dag. Man funderade om löneskillnaderna kan bero på skillnader i utbildningen och spekulerade i att en gemensam starkare utbildning kunde minska skillnaderna i löner mellan församlingar. Man konstaterade också att om man som hjälpledare inte vill ha lön så är det säkert möjligt att avstå. Viceordförande öppnade debatten. Plenum var till viss del överens om att hjälpledaren ska få en ersättning för sitt jobb. Man var överens om att det inte är lönen som är orsaken till att man arbetar som hjälpledare. Primära orsaken är ofta att man själv haft så roligt på sitt konfirmandläger att man vill vara med igen. Dessutom lär man sig mycket, både om en själv och om Gud. Samtidigt känns det bra att få en ersättning som tack för utfört arbete. Ersättningen hjälper en också att vara borta från annat sommarjobb för att kunna vara på läger. Det kom också fram att eftersom kyrkan tar upp skatt ska församlingen visa sin uppskattning över det jobb hjälpledarna gör genom att betala lön åt dem. Några konstaterade att de inte får lön då de arbetar som hjälpledare och att de inte heller behöver lön. Man såg det dock inte nödvändigt att alla församlingar betalar samma summa, utan konstaterade att olika församlingar har olika ekonomi och utgångspunkt att betala ersättningar. Viceordförande avslutade debatten efter 19 talturer. 21 Initiativ till diskussion: Hur påverkas ungdomsarbetet/ungdomarnas situation vid en sammanslagning av församlingar? Christian Snellman presenterade motionen. Veckan efter UK 2010 kommer det att vara en diskussionsdag mellan församlingarna I Pedersöre prosteri gällande en eventuell sammanslagning. Vi ungdomar i Esse församling efterlyser nu en diskussion där man samtalar och delar med sig av sina egna åsikter och erfarenheter i frågan om hur en sammanslagning har påverkat de församlingar som genomgått en sådan. Hur har ungdomarnas situation blivit? Har man känt av sammanslagningen? I så fall, har det lett till något positivt eller negativt? Dela gärna dina erfarenheter, för att om möjligt ge en bild åt oss som nu kanske står inför denna sammanslagning, vilka fördelar och nackdelar detta kan innebära. Ungdomarna i Esse församling Johan Myrskog (Petrus församling) presenterade utskottets arbete. Vi diskuterade kring positiva och negativa följder (i ungdomsarbetet men också församlingsarbetet i stort) vid sammanslagning och detta är några tankar som kom upp: Positivt: Mera resurser (möjlighet att anställa ungdomspräst? osv) Ungdomarna får träffa andra ungdomar från andra församlingar, ventilera och få se saker ur annat perspektiv Nya influenser, nya system vidga vyerna 20

19 Bättre för de församlingsanställda? Lättare att flexa och de anställda kan dela på uppgifterna på ett annat sätt. Flera ungdomsledare möjlighet att bolla tankar med varandra. Lekmännens ansvar ökar? (en aktivare församling) Negativt: Börjar verksamheten lida? Mera ansvar för kyrkoherden Blir det svårare för församlingsmedlemmen att få sin röst hörd? (Större församling, blir jag sedd?) Lekmännens ansvar ökar? (ifall ansvarskänslan inte finns så blir detta en negativ sak) Avstånd mellan orterna (ifall verksamheten blir mera centrerad, beroende av skjuts...) Ordförande öppnade debatten. Till skillnad från utskottet, kom det i plenum fram oro över att personalresurserna minskar, åtminstone på lite längre sikt. Speciellt var man rädd för att ungdomsarbetsledartjänsterna är hotade. Dessutom diskuterades att avstånden till verksamheten kan bli långa och man frågade sig hur församlingsidentiteten påverkas av sammanslagningen. Ordförande avslutade diskussionen efter tre talturer. 22 Förslag till tid och plats för UK 2011 I diskussionen föreslogs enbart Stiftsgården Lärkkulla i Karis som plats och tid för UK UK antog förslaget. UK:s beslut: Ungdomens kyrkodagar arrangeras nästa gång på Stiftsgården Lärkkulla i Karis den Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2011 I diskussionen om planeringsgrupp för UK 2011 föreslogs följande personer: Nicklas Holmgård, Pedersöre församling Marco Harju, Nedervetil församling Maria Helander, Hangö svenska församling Alina Håkans, Korsholms församling Viktor Enbacka, Jakobstads svenska församling John-Einar Smeds, Åbo svenska församling Frida Vikström, Matteus församling Kandidaterna fick möjlighet att presentera sig, varefter man skred till sluten omröstning. Viktor Enbacka drog tillbaka sin kandidatur. UK:s beslut: Till planeringsgrupp för UK 2011 valdes Marco Harju (Nedervetil församling), Maria Helander (Hangö svenska församling) och Nicklas Holmgård (Pedersöre församling) 21

20 24 Eventuella övriga ärenden Inga övriga ärenden hade kommit in. Ordförande uppmuntrade plenum till att komma till UK Förhandlingarna avslutas Ordförande avslutade plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar söndagen den 31 januari kl

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2009 öppnades fredagen den 30 januari klockan 9.30 av

Läs mer

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS 01 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens Kyrkodagar öppnades den 26 januari kl. 9.30 av Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 PROTOKOLL Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen den 27 januari kl. 9.25 av Jona Granlund, ordförande vald

Läs mer

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 Föredragningslista FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 1 Plenum öppnas 2 Fastställande av röstlängden 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) 4 Val av ordförande och

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl. 9.27 av Erika Forsblom, ordförande vald på UK 2013. UK var

Läs mer

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändras

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid och plats för sammanträdet: torsdag 16.4.2015 kl. 17:00-18:40 i församlingsgårdens stora sal (Drottninggatan 22). Ordförande: Karl af Hällström,

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Ad fontes! Ledare SPT nr

Ad fontes! Ledare SPT nr Ledare SPT nr 1 2012 Ad fontes! SPT GENOMGÅR FRÅN och med detta nummer en lätt yttre förnyelse, med bl.a. ett nytt utseende på omslaget och en ny font för tidningens brödtext, det klassiska svenska typsnittet

Läs mer

De Ungas KyrKomöte motionssvar

De Ungas KyrKomöte motionssvar De Ungas Kyrkomöte MOTIONSSVAR De ungas kyrkomöte Den 5 augusti anordnade Svenska Kyrkans Unga för fjärde året i rad De Ungas Kyrkomöte. En arbetsgrupp från förbundet hade på förhand valt ut ett trettiotal

Läs mer

FÖRSAMLINGSRÅDET

FÖRSAMLINGSRÅDET FÖRSAMLINGSRÅDET 130903 3.9.2013 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.30-20.40 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON, Siv

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/10

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/10 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 16.2.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande PROTOKOLL 120213 FÖRSAMLINGSRÅDET 13.2.2012 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON,

Läs mer

GRANKULLA SVENSKA FÖRSAMLING sida 1 (7) Församlingsrådet Protokoll 3/2015

GRANKULLA SVENSKA FÖRSAMLING sida 1 (7) Församlingsrådet Protokoll 3/2015 GRANKULLA SVENSKA FÖRSAMLING sida 1 (7) Tid: Tisdag 26.5.2015 kl. 17.00 Plats: Grankulla kyrka, övre brasrum. Närvarande Medlemmar: Bäck Ulla Collander Ruth Ehrström-Tegengren Mona Hedlund Turid, vice

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 02.09.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Pia-Maria Blomqvist-Schrey x Uolevi Salminen

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Stadgar för Gredelbykyrkan

Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan är ansluten till Equmeniakyrkan Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan, med organisationsnummer 814800-0592, har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församlingen

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

FÖRSAMLINGSRÅDET

FÖRSAMLINGSRÅDET FÖRSAMLINGSRÅDET 140513 13.5.2014 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.00 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON, Siv HIETA,

Läs mer

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Tid Tisdagen den 24 maj 2011 kl. 19 Plats Mikaelsalens kafé, Västra Kyrkogatan 15 Närvarande Kankkonen, Peter - ordförande Ahola, Ann-Charlotte Björkgren,

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 11/2014 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid: 11.11.2014 kl. 17.30. Servering från kl. 17. Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Närvarande: Westerlund, Johan kyrkoherde,

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

Studiehandledning till

Studiehandledning till Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet

Läs mer

FÖRSAMLINGSRÅDET Nr 11/2013. Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina Hagmark, Viveca Laakkonen, Nina medlem, 1-9

FÖRSAMLINGSRÅDET Nr 11/2013. Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina Hagmark, Viveca Laakkonen, Nina medlem, 1-9 JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL FÖRSAMLINGSRÅDET Nr 11/2013 Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Tid: 09.12.2013 kl. 17.30 20.30. Närvarande Djupsjöbacka, Stefan kyrkoherde, ordförande 1-4,

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13

Tunadalskyrkan 14 05 25. Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 1 Tunadalskyrkan 14 05 25 Bön 1 Kung 3:15-14, Rom 8:24-27, Matt 6:5-8, Ps 13 Livet består av många ingredienser. Det är olika sidor men hänger ändå ihop med att vara människa. Vi möter sådant som skapar

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 07.09.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga - Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Bön för vår kyrka och vår värld

Bön för vår kyrka och vår värld Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes

Läs mer

Kyrklig samverkan i Visby stift

Kyrklig samverkan i Visby stift SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis,

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, Protokoll Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 24 27.1.2013 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 25 januari kl. 9.08 av Linus Stråhlman, ordförande vald på UK 2012.

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

210/ Ändring av högmässotider i församlingen. Kyrkoherde Stefan Forsén

210/ Ändring av högmässotider i församlingen. Kyrkoherde Stefan Forsén 210/2016 22 Ändring av högmässotider i församlingen Beslutsförslag Kyrkoherde Stefan Forsén Behandling Församlingsrådet besluter att Matteus församlings gudstjänstliv ändras räknat från och med Första

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA! DU HAR RÄTTIGHETER! Du får ut mer av Internet när du håller på dina rättigheter och uppför dig ansvarsfullt. Praktiskt taget alla har tillgång till Internet

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

och liv. till kyrkan. ledarskap.

och liv. till kyrkan. ledarskap. Idag ser vi att sportlovsläger, nyårsläger och tonårsläger ofta är fyllda av idrott och sport. SMU, SBUF och MKU har en historia med mycket idrottsarrangemang, bland annat SMUiader och distriktsmästerskap.

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/12

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/12 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 1/12 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 28.2.2012 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström - Christer Lindvik, ekonomidirektör

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att kyrkolagen ändras så, att bestämmelser om rätten för vice ordföranden

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014

Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Utjämningskatekesen Finska Missionssällskapet 2014 Innehåll: Utjämningens betydelse De tio utjämningsbuden Tro Utjämningens betydelse Det liv som Jesus utmanar till innehåller mycket mera än materiella

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 5/2014

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 5/2014 Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 5/2014 Tid Torsdagen den 4.12.2014 kl. 19 Plats Ekonomiekontoret, Jussintupa, Gustaf Adolfsgatan 16 Närvarande Stenberg, Per - ordförande Ahola, Ann-Charlotte

Läs mer

GRATTIS TILL DITT BARN

GRATTIS TILL DITT BARN GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i

Läs mer

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen

Älska din nästa! Nr 7 i serien Kristusvägen Älska din nästa! 1 Nr 7 i serien Kristusvägen Det kristna livet KÄRLEKEN TILL NÄSTAN I PRAKTIKEN Du skall älska din nästa som dig själv! Det är kristendomens rättesnöre för hur vi skall bemöta våra medmänniskor.

Läs mer

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016

MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 MOTIONER OMFATTADE AV ELEVRIKSDAGEN 2016 Motion 1: Kursvitsord i frivilliga gymnasiekurser På samma sätt som en studerande frivilligt kan välja en fördjupad eller tillämpad kurs i gymnasiet, skall den

Läs mer

Skapa en Facebook-sida för er lokala POSK-grupp

Skapa en Facebook-sida för er lokala POSK-grupp Skapa en Facebook-sida för er lokala POSK-grupp 1. Logga in på Facebook För att skapa en sida behöver du en egen personlig Facebook-profil. Har du inte det behöver du skapa en först. 2. Skapa sida Gå till

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING

FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING GODKÄND I FÖRSAMLINGSRÅDET 4.10.2016 FRAMTIDSREDOGÖRELSE FÖR ESBO SVENSKA FÖRSAMLING 2017-2021 1. Esbo kyrkliga samfällighets verksamhetsidé för Kyrkan i Esbo är enligt den strategi som blivit godkänd

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3 - om trons olika dimensioner Steg i tro denna vecka Skriv under veckan ner på ett papper, som du delar in i fyra kolumner, när du upplever tron som huvud,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

60 år 1954 2014 Ungdomsverksamhet

60 år 1954 2014 Ungdomsverksamhet Protokoll: Ungdomsarbetsutskottsmöte 2/2014 Plats: Lync möte Tid: 27 maj 2014, kl.18.00 20:15 Beslutande: Sabina Holopainen, ordförande Toni Wasenius, viceordförande Thomas Hellström MNBF Paul Wolff Peter

Läs mer

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012 1. Inledning: Svenska Missionskyrkans Gendergrupp Svenska Missionskyrkans Gendergrupp bildades, på Kyrkostyrelsens uppdrag, för att vara ett

Läs mer