Protokollet från Ungdomens kyrkodagar på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis"

Transkript

1 Protokollet från Ungdomens kyrkodagar på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) 2010 öppnades fredagen den 29 januari av Linda Finnbäck, ordförande för UK Ungdomens kyrkodagar var sammankallat enligt arbetsordningen av Borgå stifts biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden På basen av utkvitterade röstkort konstaterades röstlängden bestå av 168 ombud. Röstlängden lämnades öppen att förlängas fram till nästa plenarsession. 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Frida Forsblom (Esse Församling) och Kim Lindström (Lovisa svenska församling). Till rösträknare föreslogs Ditte Sandholm (Esbo svenska församling), Camilla Markkanen (Matteus församling), Axel Vikström (Kimitoöns församling) och Åsa Taubert (Kyrkslätts svenska församling) UK godkände enhälligt förslagen av protokolljusterare och rösträknare. 4 Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Ewert Gustafsson (Mariehamns församling). De föreslagna personerna presenterade sig innan omröstningen UK omfattade att ordförande blir den som erhållit flest röster medan den som erhållit näst mest röster fungerar som viceordförande. I den slutna omröstningen fick Granlund 16 röster, Stråhlman 36 röster och Gustafsson 103 röster. 9 röster förkastades. Således valdes Ewert Gustafsson till ordförande och Linus Stråhlman till viceordförande. 5 Val av sekreterare (2 st) Till sekreterare föreslogs Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet), Sebastian Åstrand (Jakobstads svenska församling), Miira Holländer (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Theodora Nyberg (Grankulla svenska församling). De föreslagna personerna presenterade sig. UK omfattade att sekreterare blir de två personer som erhållit mest och näst mest röster. I den slutna omröstningen där man skrev två namn på röstningsblanketten fick Lampenius 145 röster, Holländer 132 röster, Nyberg 26 röster och Åstrand 22 röster. Till sekreterare valdes således Simon Lampenius och Miira Holländer. 3

2 6 Fastställande av föredragningslistan En motion, Aktiv kristen, undertecknad av Anders Blomberg hade kommit KCSA tillhanda efter sista inlämningsdag. Under diskussion i plenum framkom att en liknande motion redan finns på den föreslagna föredragningslistan. På basen av en provomröstning gjordes beslut om att motionen Aktiv kristen inte tas med på föredragningslistan. Linda Finnbäck fungerade som ordförande i paragraferna 1-5, därefter ledde Ewert Gustafsson ordet i paragraferna 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 23, 24 och 25 och Linus Stråhlman i paragraferna 13, 16, 19 och Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och diskussionsinitiativ. 8 Uppföljning av besluten från UK 2009 Stefan Myrskog och Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) redogjorde för uppföljningen av besluten från UK Förändringen i arbetsordningen som innebär att församlingar kan sända 4-12 ombud till UK tillämpas. Redan till UK 2010 har vissa församlingar tagit vara på möjligheten och utökat sitt antal ombud till det maximala. Samtidigt finns det församlingar som inte har representation på UK. Möjligheten att sända observatörer har inte ännu tillämpats av församlingar utanför Borgå stift. Frågan om en sångbok för ungdomar och unga vuxna har behandlats grundligt. Två möten har hållits mellan Fontana Media, KCSA och stiftssekreteraren för gudstjänst och musik vid Borgå domkapitel. Under arbetets gång har en liten undersökning gjorts om vilka sånger som sjungs på olika håll i stiftet. Fontana Media har också utrett möjligheter att starta en nätbutik för sånger/noter. Också tryckning av en sångbok har undersökts. Frågan har varit uppe på UK i olika repriser genom åren och viljan är god men problemen många. Marknaden är väldigt liten för en sångbok. Det finns redan en sångbok som riktar sig till målgruppen: Ung psalm. Den säljer dock inte så bra hos oss. Volymen är alltså liten och det är svårt att få det ekonomiska att gå ihop, copyright, tryckning, ombrytning, notskrivning mm. kostar helt enkelt för mycket. För ett nätalternativ som UK föreslog gäller copyrightfrågorna också liksom notskrivning, upprätthållandet av sidan mm. Sångerna är från olika förlag som skall ha sin provision liksom upphovsmännen. Fontana Media har alltså inte resurser att bygga upp en nothandelsbutik. 4

3 Arbetsgruppen diskuterade också hur man kan överbrygga mellan kantorer och ungdomsarbetet, den teologiska aspekten i vad som sjungs, det finns ett behov av nya texter på bibelkörer, nya sånger lärs ut till ungdomsarbetsledarna (t.ex. på Rådplägningsdagarna). Fontana kommer att ge ut ett litet häfte med ca 4 nya sånger som introduceras på Kyrktorget. I fråga om sånger inom församlingen rekommenderar arbetsgruppen Ung psalm som är en bred sångbok. Dessutom strävar gruppen till att lista webbplatser där man kan köpa musik och noter. Vad som ska göras med UK sångerna dryftas vidare av KCSA. Efter vårt möte har det kommit en förfrågan av Joakim Palmén om att producera en skiva med UK sångerna. Han ansöker om medel av Svenska kulturfonden för detta och är i kontakt med KCSA. UK:s beslut gällande tobak bland församlingsungdomar har gått vidare till församlingarna genom protokollet från UK 2009 samt en särskild sammanställning av besluten. Ett brev skickades till stiftssekreteraren för gudstjänstliv och musik vid domkapitlet i Borgå stift Jan Hellberg och en insändare till Kyrkpressen. Insändaren föranledde också en debatt i Kyrkpressen. Under våren 2009 arrangerades en logotävling med målet att skapa en beständig logotyp för UK. Totalt sex bidrag kom in. Planeringsgruppen för UK 2010 som fungerade som jury valde Johanna Öst-Häggbloms bidrag till vinnare i tävlingen. Logotypen är mångsidig och finns i tre olika format: stående, liggande och kompakt. Via protokollet och en särskild sammanställning av besluten har församlingarna informerats om uppmaningarna gällande församlingsvalet Som hjälp för församlingarna har KCSA producerat lektionsmaterial som finns tillgängligt på nätet samt korta reklamfilmer. Kristen fostran på KCSA är med i ett brett samarbete kring församlingsvalet, tillsammans med Kyrkans informationscentral, Lutherska ungdomscentret i Finland, Församlingsförbundet m.fl. med strävan att göra valet så bra som möjligt. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran (Kyrkans central för det svenska arbetet) 2009 Stefan Myrskog (KCSA) berättade om Kristen Fostrans verksamhet under år Fyra personer arbetar med kristen fostran vid KCSA. Anne Holländer jobbar med barn, Helena Sandberg med skola, Simon Lampenius med ungdomsfrågor och Stefan Myrskog leder enheten och har hand om bland annat konfirmandfrågor. Kristen fostran ansvarar för planering och genomförande av UK samt uppföljningen av UK:s beslut. Kristen fostran är med i ett större projekt med helhetskyrkan som går under rubriken Flickors och pojkars rättigheter i kyrkan. Hit hör bl.a. firandet av FN:s barnkonvention som fyllde 20 år i höstas och uppmärksammades stort i kyrka och samhälle. Till projektet gör också utredande av möjligheterna till en barnkonsekvensbedömning till kyrkolagen, vilket i korthet innebär att man vill att de beslut som görs i kyrka och församling skall beakta barnen. En tredje bit utgörs av informationskampanjen inför församlingsvalet 2010 då det är första 5

4 gången som 16-åringar får rösta i allmänna val. Kristen fostran arrangerar varje år Rådplägningsdagar barn- och ungdomsarbetet. Vi ger ut en professionstidning Nyckeln, som riktar sig till anställda som jobbar med barn, ungdom, diakoni och familjearbete, bl.a. hjälpledare. Vi stöder religionslärarna, bl.a. med Religionspedagogiska dagar och information om lagstiftning och trender inom samhällets utbildningsinstanser. Senaste år hade vi två evenemang för konfirmandledare, Nordisk konfirmandkonferens som hölls i Helsingfors och en Konfirmandpedagogisk dag som hölls på Ilkko lägergård utanför Tammerfors. Scoutfrågor sköts i samarbete med kyrkostyrelsens finska avdelning och Finlandssvenska scouter. Tillsammans med arbetsgrupper jobbar vi för frågor som rör killgrupper i församlingarna samt nätvandring och Internet. Mycket av arbetet handlar om, planering av evenemang, nätverkande och kontakter till organisationer, kyrkor och församlingar. 10 Ajournering av mötet till lördagen den 30 januari kl Ordförande ajournerade mötet till lördagen den 30 januari kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenarförhandlingarna kl Viceordförande inledde plenum med ett bibelord och en bön. Röstlängden kompletterades till 180 ombud på basen av utkvitterade röstkort. Ordförande informerade om mötestekniken i plenum. 12 Motion: Alpha för konfirmandföräldrar Linus Stråhlman och Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion och Stråhlman presenterade den: En majoritet av alla tonåringar går i skriftskoleundervisningen. Genom detta kommer även deras föräldrar i direkt kontakt med församlingen och församlingsarbete. Tonåringarna får lära sig grunderna i kristen tro dvs. de får dopundervisning. Men hur är det med föräldrarna? De flesta finländare har gått i skriftskolan, men många har glömt bort vad de lärde sig och många har helt tappat kontakten till Gud och församlingen. Med detta som bakgrund vore det motiverat att erbjuda en grundkurs i kristen tro för konfirmand föräldrar. Det finns en varieté av olika koncept och utarbetade kurser. Alpha-kursen är ett koncept som under de senaste åren blivit väldigt populär. Alpha:n har en enkel uppbyggnad och förklarar den kristna tron på ett väldigt lättfattlig sätt. Den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har även gått in för att satsa på Alphakurs i församlingarna. Förslag till beslut: UK 2010 vill att församlingarna erbjuder Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. Linus Stråhlman Erika Forsblom Borgå svenska domkyrkoförsamling 6

5 Utskottets arbete presenterades av Erika Forsblom. I utskottet hade man definierat vad alpha är. Man hade konstaterat att det också finns andra koncept för att lära sig om kristen tro, t.ex. katekumenatet, men man hade beslutit att enbart behandla alpha. Man konstaterade att alpha är en bra verksamhet som är billig att genomföra och att den aktiverar lekmän. Utskottet kom med följande förslag till beslut: UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i samarbete med KCSA formulerar ett brev. Debatten öppnades av ordförande. Plenum var överens om att det är en bra idé att stöda konfirmandföräldrarnas kunskaper i kristen tro. Men man funderade också om föräldrar under ett annars stressigt konfirmandår har tid att även engagera sig i en alphakurs. I diskussionen kom fram att man också önskade att denna kurs skulle vara öppen för alla intresserade, men att en specifik inbjudan skulle ges till konfirmandföräldrar. Om församlingen inte har resurser att ordna en alphakurs kan man göra det tillsammans med grannförsamlingarna i prosteriet. Man kan också ge bara en kursdag om resurserna inte räcker till mer. I diskussionen föreslogs att motionsskribenterna tillsammans med KCSA formulerar detta brev och plenum understödde detta. Ordförande avslutade diskussionen efter 11 inlägg. Då inga andra beslutsförslag hade kommit in under diskussionen antog UK beredningsutskottets förslag. Beslut: UK 2010 vill genom ett brev uppmana församlingarna i Borgå stift att erbjuda Alphakurs för de föräldrar, vars barn går i skriftskola. UK utser en person som i samarbete med KCSA formulerar ett brev. 13 Motion: När bryter sekulariseringstrenden mot Finlands grundlag? Eric Jansson (Väståbolands församling) hade kommit in med följande motion vilken han även presenterade. I dagens samhälle har sekularisering blivit ett modeord. Ingen skall bli utsatt för någon form av religion, och religionsutövning ses som hjärntvättning av massorna. Vårt samhälle blir mer och mer individualiserat och alla ska få ha det som den vill, men när går det för långt? Skolorna i Spanien måste efter EU-domstolsbeslut plocka ner alla krucifix, diskussion har förts om elever i franska skolor får bära synliga kors i skolan eller inte. Här i Finland har det varit aktuellt med förbud mot bordsböner i skolorna. Dessa steg till sekularisering har börjat ta absurda former. Ingen ska bli tvingad till någon religionsutövning, men blir man tvingad om man är i samma rum som människor som utövar sin religion? Var dras gränsen mellan hjärntvättning och religionsutövning? I Finlands grundlag 11 står det: Var och en har religions- och samvetsfrihet. Till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. 7

6 Var och en av oss är berättigad till att uttrycka sin övertygelse, detta borde inte heller få störa någon annan. Vill man be en bordsbön i skolan före man äter ska det inte finnas ett beslut eller en regel som förbjuder det. När anmäler någon en skola för att den förhindrar elevers rätt att utöva sin religion? Om detta skulle hända stämplas antagligen händelsen som ett verk av extrema religionsprällar som vill hjärntvätta alla andra. Det är viktigt att vi här på Ungdomens Kyrkodagar 2010 diskuterar detta och visar att det finns sådana som vill ha möjlighet att ge uttryck för sin övertygelse även i dessa sekulariserade tider! Vi önskar med denna motion få igång en djupare diskussion på UK än bordsbönernas varande eller icke varande i skolorna, för detta har utbildningsnämnden redan tagit ställning till. Att kontakta KCSA eller andra kyrkliga organ ger inget nytt vi har alla ungefär samma åsikt. Däremot kan vi visa vår åsikt för landets beslutsfattare och förhoppningsvis aktivera en saklig diskussion bland dem. Förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar 2010 skickar ett brev till Undervisningsministeriet och till minister Stefan Wallin där det framgår att: Det är viktigt att alla elever bereds möjlighet att ge uttryck för sin religiösa övertygelse. En påminnelse om att ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. En god religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne och hänsyn för andra och andra religioner. Den popularistiska inställningen till sekularisering inte återspeglas hos alla och inte får gå för långt, hänvisande till grundlagens 11. Vilket vi vill uppmärksamma även för landets riksdag. Väståbolands svenska församlings delegater Källor: Finlands grundlag, Religionsfrihetslagen I presentationen lyfte Jansson fram att det verkar som om sekularisering fått betydelsen strävan att göra samhället ickereligiöst. I Italien diskuteras krucifixförbud och Frankrike är på väg att förbjuda burka. Jansson funderade när förbuden blir i konflikt med vår grundlag. Utskottets ordförande Jannica Törnqvist (Grankulla svenska församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet understödde långt motionen och man betonade att man vill främja öppenhet till olika åsikter och kulturer. Utskottet såg det dock inte nödvändigt att informera om ärendet till landets riksdag. Man hade också formulerat ett brev. Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex. i form av planscher till skolorna) som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har. Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och Henna Wirkkunen Ärade ministrar, Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring sekulariseringen och rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet av denna diskussion är detta brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands grundlag ger var och en rättighet att utöva sin religiösa övertygelse, oberoende av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får utöva sin religion i skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne för och hänsyn till andra människor med annan trostillhörighet. Den sekulariserande trenden som media framhäver godtas inte av alla medborgare vilket vi vill poängtera för beslutsfattarna. 8

7 Debatten öppnades av viceordförande och där kom fram både fakta och åsikter. Motionen och utskottets förslag fick mycket bifall av plenum. I diskussionen framkom att Utbildningsstyrelsen i ett uttalande konstaterat att t.ex. läsa julevangelium är en form av kultur och att det inte kan betraktas som religionsutövning. Bordsbön nämns inte i detta uttalande. Det betonades att PR-kampanjen ska vara religionsneutral och handla om vilka rättigheter man har att utöva religion, oberoende om man är kristen eller inte. Den ska alltså inte vara en frälsningskampanj. Samtidigt kom det också fram att vi kristna är väldigt försiktiga att trampa andra på tårna och att vi egentligen hela tiden själva blir stampade på fötterna. Under diskussionen kom Jona Granlund (Åbo svenska församling) in med ett klämförslag där han föreslår ett tillägg med en mening i brevet till ministrarna: Frihet är inte enbart frihet från utan också frihet att göra något. Viceordförande drog streck i debatten efter 25 talturer. I diskussionen uttalade sig Helena Sandberg, branschsekreterare för skolfrågor vid Kyrkans central för det svenska arbetet. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Jona Granlunds klämförslag. Klämförslaget godkändes av plenum och blev därmed UK:s beslut. Beslut: Vi önskar att KCSA organiserar en PR-kampanj (t.ex i form av planscher till skolorna) som informerar elever och föräldrar om vilka religiösa rättigheter vi har. Samt önskar vi att brevet skrivet nedan skickas till ministrarna Stefan Wallin och Henna Wirkkunen Ärade ministrar, Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 har diskuterat problematiken kring sekulariseringen och rädslan för religionsutövning i dagens samhälle. Resultatet av denna diskussion är detta brev. Vi vill uppmärksamma er om att Finlands grundlag ger var och en rättighet att utöva sin religiösa övertygelse, oberoende av vilken religion man tillhör. Det är viktigt att eleverna får utöva sin religion i skolan utan att känna sig tvingade till det, samt lära sig om positiv religionsfrihet. Vi vill också belysa att en god och mångsidig religionsundervisning ger grunden till en befolkning med öppet sinne för och hänsyn till andra människor med annan trostillhörighet. Den sekulariserande trenden som media framhäver godtas inte av alla medborgare vilket vi vill poängtera för beslutsfattarna. Frihet är inte enbart frihet från utan också frihet att göra något. 9

8 14 Motion: Användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet Ungdomarna i Kronoby församling hade lämnat i följande motion och Eric Abbor presenterade den. Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. Även i vårt ungdomsarbete har det inträffat allvarliga bieffekter orsakade av dryckerna. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare på resor, läger och som ersättare för läskedrycker. Förslag till beslut: Vi uppmanar därför UK 2010 att utreda möjligheten att förbjuda användningen av energidrycker i församlingarnas verksamhet. Erik Abbor Juhani Hopkins Tove Krook Carolina Myrskog Kim Wallis Tom Wiklund Kronoby församling I sin presentation av motionen poängterade Erik Abbor ärendets vikt genom en personlig upplevelse då en kompis fått överdos av energidryck och därefter förts med ambulans till förstahjälp. David Helander (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. Ett förbud av energidrycker kan få både positiva och negativa följder. Dryckerna kan bli mera lockande, men samtidigt är det en signal till ungdomar och föräldrar om hur farliga dryckerna är. Utskottet ansåg också att på läger behövs inga energidrycker. UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom uppmanar vi KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall ha en lagstadgad åldersgräns. Brev: Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för läskedrycker. Vi på Ungdomens kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att förbjuda användningen av energidrycker i sin verksamhet. Vi vill också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och ungdomar samt till deras föräldrar. Ungdomens Kyrkodagar 2010 Ordförande öppnade debatten som blev mycket livlig. Den huvudsakliga frågan handlade om energidrycker borde förbjudas i församlingens verksamhet eller inte och hurdant förbud det i så fall skulle vara. Å ena sidan var man tveksam till om ett förbud skulle hjälpa upp situationen eller om dryckerna därigenom skulle bli mer lockande. Dessutom undrade man också om kristnas rykte som tråkiga typer skulle förstärkas i och med ett förbud av dessa drycker. Å andra sidan såg många farorna i energidryckerna och påpekade 10

9 att dess bieffekter är både snabba och slumpmässiga. Man ansåg att det är viktigare att se till människans hälsa än till vårt rykte som kristna. Man diskuterade också om man borde sträva till ett mer allmänt förbud som gäller alla församlingar, t.ex. genom att arbeta för att begränsa tillgängligheten av dryckerna eller om enskilda församlingar ska göra egna beslut i denna fråga. Det kom fram att en högre åldersgräns för energidrycker har diskuterats på nationellt plan och att UK nog har en stark röst och kan vara vägvisare i detta ärende. I vissa EU-länder är energidryckerna förbjudna. I Esbo svenska församling har man erfarenhet av att förbjuda energidrycker på församlingens läger. Man har upplevt att bruket av dryckerna där av har minskat. Det kom också fram att mera information i denna fråga behövs. Man måste också ställa energidryckerna i relation till andra energiprodukter, men också till exempel till kaffe. Diskussionen avslutades efter 25 talturer. Ledande branschsekreterare för kristen fostran vid Kyrkans central för det svenska arbetet Stefan Myrskog uttalade sig i debatten. Under diskussionen kom det in fyra förslag till beslut samt ett förslag om förkastande. En omröstning inleddes. Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Ylva Vikström (Kimitoöns församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: Samma som utskottet förutom sista meningen i brevet:...energidryckers innehåll och bieffekter. Allt efter detta (med början till barn och ungdomar... ) stryks. Nicklas Holmgård och Jonathan Lassila (Pedersöre församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: I beslutstexten: Att skicka till tidningar stryks. I brevet: ändras en mening till:...uppmanar alla församlingar att diskutera användningen av energidrycker. Peter Fallström och Robin Frisk (Sibbo svenska församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: Ändring i sista stycket i brevet: Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. Oscari Saariniemi (Vasa svenska församling) och Mathias Suontaa (Vanda svenska församling) hade lämnat in följande förslag till beslut: I brevet skulle man ändra formuleringen... församlingar att förbjuda användningen... till... församlingar att ha skarpare kontroll av användningen... Christa Mickelsson (Petrus församling) och Erika Rönngård (Vasa svenska församling) lämnade in ett förslag om förkastande av motionen. I omröstningen ställdes först Granlunds förslag mot Holmgårds förslag. I den om röstningen vann Holmgårds förslag. Därefter ställdes Holmgårds förslag mot Fallströms förslag. Fallströms förslag vann. Fallströms förslag ställdes därefter mot Saariniemis förslag. Fallströms förslag vann, varefter det ställdes mot utskottets förslag. I den omröstningen vann Fallströms förslag. I den sista omröstningen 11

10 ställdes Fallströms förslag mot Mickelssons förslag om förkastande av motionen. Även i den omröstningen vann Fallströms förslag som därmed blev UK:s beslut. UK:s beslut UK 2010 skickar ett brev till församlingarna där vi uppmanar dem att förbjuda användningen av energidrycker i församlingens verksamhet. Dessutom uppmanar vi KCSA att skriva ett brev till både finska och svenska tidningar samt till Social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Dessa brev bör lyfta fram vår ståndpunkt att energidrycker skall ha en lagstadgad åldersgräns. Brev: Efter att på nära håll sett de negativa sidorna av energidryckerna känner vi stor oro över användningen av dessa bland barn och ungdomar. I detta nu finns ingen åldersgräns för inköp vilket har bidragit till att de förekommer allt oftare i församlingens verksamhet t.ex. på resor och läger som ersättare för läskedrycker. Vi på Ungdomens Kyrkodagar 2010 uppmanar alla församlingar att ta tag i problemet gällande användningen av energidrycker i deras verksamhet, på ett sätt som passar dem. Vill också lyfta fram behovet av information om energidryckers innehåll och bieffekter till barn och ungdomar samt till deras föräldrar. Ungdomens Kyrkodagar 2010 En reservation till protokollet lämnades in: Motivering: Frågan behöver skötas på en nationell nivå och inte på församlingsnivå. Detta för att samma regler ska gälla överallt. Jona Granlund (Åbo svenska församling) Rebecka Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Frida Vikström (Matteus församling) John-Einar Smeds (Åba svenska församling) Niklas Lindblad (Åbo svenska församling) Motion: Första gången församlingsvalet 2010 Simon Lampenius, branschsekreterare för ungdomsarbete vid Kyrkans central för det svenska arbetet samt medlem i styrgruppen för valinformationskampanjen Första gången hade kommit in med följande motion som han också presenterade. Den 15 november 2010 är det val till församlingarnas förtroendeorgan. Valet är speciellt eftersom det är första gången 16-åringar får rösta. Valet ger den enskilda församlingsmedlemmen möjlighet att påverka i församlingens beslut, verksamhet och framtid. Tanken med förtroendeorganen är att de ska representera alla församlingsmedlemmar. I dagens läge är representationen skev. Av de förtroendevalda som valdes in genom församlingsvalen 2002 var endast sex

11 procent under 30 år. Ingen större förändring skedde i valen Ändå ligger de unga i toppen när det gäller församlingsstatistiken över delaktighet i församlingens verksamhet. Årligen går ca 90 procent av 15-åringarna i skriftskola och av dem fortsätter ungefär en tredjedel i hjälpledarutbildningen. Församlingsvalet diskuterades också på UK 2009 och då gjordes följande beslut: UK 2009 uppmanar församlingarna i Borgå stift att informera ungdomarna om: Församlingsrådet och dess uppgifter Församlingsvalen Bra tillfällen är t.ex. skriftskolläger, ungdomssamlingar, skolornas morgonsamlingar. Det är också viktigt att hitta lättillgängliga röstningsplatser. Församlingsanställda är viktiga för att uppmuntra ungdomar att kandidera och rösta. Vid behov kunde församlingarna samarbeta med KCSA och Församlingsförbundet prosterivis. Valet närmar sig och ännu finns det möjligheter att påverka hur valet genomförs i den egna församlingen. Beslutet från UK 2009 bör gås igenom och förnyas för att visa på ärendets betydelse och aktualitet. Nedanstående konkreta förslag till beslut får diskuteras av utskottet och av plenum. Förslag till beslut: Vi ombud som varit med på UK 2010 skriver ett initiativ till vårt eget församlingsråds valnämnd och ber dem placera vallokaler på ställen som är lättillgängliga för väljarna. Jag röstar själv i församlingsvalet 2010 och tar en kompis med mig Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet Mer information om valet finns på adresserna: evl.fi/konfirmand Utskottets arbete presenterades av Emilia Grahn (Matteus församling) Grahn poängterade att man också vill få veta vad kandidaterna vill arbeta för. Utskottet hade kommit fram till följande beslut: Uppmana delegater att tala med sin valnämnd och sitt församlingsråd om UK. Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang var man kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna. Församlingar får själva tänka ut var man kan placera val-stand, t.ex. Bibliotek, närbutik, skola eller köpcenter. Jag röstar själv och tar med mig en vän Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet 2010 Ordförande öppnade diskussionen. Plenum var enhälligt om att ärendet är viktigt och att det är bra med konkreta beslutsförslag. Det klargjordes att det är församlingens valnämnd som fattar beslut om valplatserna. Under diskussionens gång lämnade Jona Granlund (Åbo svenska församling) in ett förslag till beslut. Diskussionen avslutades efter nio talturer. Jona Grandlund och Ylva Vikströms (Kimitoöns församling) förslag till beslut: 1:a punkten UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att delge dem sina synpunkter. 3:dje punkten stryks. I omröstningen ställdes Granlunds förslag mot utskottets förslag och Granlunds förslag vann. Därmed blev Granlunds förslag UK:s beslut. 13

12 UK:s beslut: UK uppmanar ungdomar att skriva brev till sin valnämnd för att delge dem sina synpunkter. Uppmana församlingar att hålla olika valdebatter eller olika evenemang var man kunde få fram vad kandidaterna vill göra för ungdomarna. Jag röstar själv och tar med mig en vän Jag uppmanar en person jag har förtroende för att ställa upp i församlingsvalet Motion: Nattvardsgemenskap Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande motion och han presenterade den. Nattvarden idag är ett intressant fenomen. Det är i korthet en gemenskapsmåltid där gemenskapen har fått sätta sig i baksätet. I instiftelseorden sägs det gör det här för att komma ihåg mej. Enligt Cavanaugh är nattvarden den ultimata gemenskapen där vi dels får gemenskap med Gud men också med alla andra kristna genom Gud. Tyvärr är idag gemenskapen i nattvarden ytterst frånvarande i handlingen. Man går upp till nattvarden, ensam, eller kanske med sin familj eller kompis, ser man någon man känner så kan man nicka lite diskret. Under själva nattvarden sitter man på sin plats och får en oblat och lite vin, dricker det och går ner. Gemenskapen måste stärkas. Ett sätt skulle vara att under själva nattvarden få in en känsla av att vara en del av gruppen. Att man inte kommer som individ för att ensam komma inför Gud, utan att man kommer som individ för att ta del i en gemenskap. Förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar uppmanar församlingar i Borgå Stift att använda riktigt bröd i stället för oblater för att stärka känslan av gemenskap i själva nattvarden. Matias Särs (Vasa svenska församling) presenterade utskottets arbete och dess förslag till beslut: Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver stärkas. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta. Viceordförande öppnade debatten som visade både åsikter för och emot riktigt bröd i nattvarden. De flesta var av den åsikten att ha riktigt bröd vi nattvarden är en bra sak som stärker gemenskapen. En del ville också att brödet skulle bakas i församlingens verksamhet vilket ytterligare skulle öka känslan av delaktighet samt också brygga över generationsgränser. Ett förslag var också att införa gemensam kalk. Motargumentet var att det inte är brödet som gör gemenskapen i nattvarden. Istället föreslogs kyrkkaffe efter mässan. Man föreslog också att Pax-momentet i mässan kunde utformas till ett aktivt moment där mässbesökarna hälsar på varandra och önskar varandra Guds frid. Dessutom tog man upp både praktiska och hälsoaspekter gällande användningen av riktigt bröd i nattvarden. 14

13 I diskussionen förekom också åsikter både för och emot brutet nattvardsbord och ett förslag om att uppmuntra till kontinuerlig nattvardsgång kom in. Viceordförande avslutade diskussionen efter 24 talturer. Ungdomsarbetsledare Christian Snellman (Esse församling) uttalade sig i debatten. Följande förslag hade kommit in: Jona Granlund och John-Einar Smeds (Åbo svenska församling) lämnade in ett klämförslag: Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord. Fogas till utskottets förslag till beslut. Matias Särs och Jona Granlund lämnade in ett klämförslag: Dessutom vill vi använda gemensam kalk i stället för särkalk, för att visa att vi dricker ur samma källa. Resten samma som utskottet. Viktor Asplund och Henna Björkskog (Larsmo församling) lämnade in ett förslag om förkastande av motionen. I omröstningen ställdes först Granlunds klämförslag mot utskottets förslag. Granlunds förslag vann och fogades därför till utskottets förslag. I den andra omröstningen ställdes det nya beslutsförslaget mot Särs klämförslag. Särs klämförslag vann inte gehör. Slutligen röstades om förkastande av motionen. Det nya beslutsförslaget vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut Ungdomens Kyrkodagar anser att gemenskapen kring nattvarden behöver stärkas. Vi uppmanar därför församlingarna i Borgå Stift att använda riktigt bröd istället för oblater, eftersom det här är en konkret, genomförbar åtgärd. Alla församlingar borde åtminstone pröva på det någon gång under året. Om brödet bakas inom församlingen ökas ytterligare känslan av delaktighet. Detta kunde också vara ett sätt för olika åldersgrupper att träffas och samarbeta. Ungdomens kyrkodagar 2010 anser också att bruket av obrutet nattvardsbord skall uppmuntras. Detta för att inte dela in församlingen i olika nattvardsbord. En reservation mot beslutet kom in av ungdomar från Jakobstads svenska församling. Den hade undertecknats av: Sebastian Åstrand Adam Cederberg Viktor Enbacka Frank Wikblad Felicia Holmgård 15

14 17 Initiativ till diskussion: Surfarens budord Nätvandrargruppen, en arbetsgrupp vid Kyrkans central för det svenska arbetet hade lämnat i ett initiativ till diskussion. Medlemmarna i gruppen Jessica Högnabba, projektplanerare för Andligt liv på webben, och Christina Råstedt, ungdomsarbetsledare i Karis svenska församling, presenterade motionen. På bara en kort tid har Internet öppnat många och spännande nya möjligheter för oss. Detta innebär att vi också tvingas ta ställning till många nya frågeställningar. Är det ok att delta i diskussioner på nätet anonymt eller borde man göra det med eget namn? Kan man sätta vilka foton som helst på nätet? Ska ungdomsarbetare vara facebookvänner med sina ungdomar eller hjälpledare med konfirmanderna och har dessa då ett särskilt ansvar för innehållet på sin vägg? Hur motverkar man nätmobbning? Detta är exempel på frågor som borde uppmärksammas. Förslagsvis kunde diskussionen utmynna i surfarens budord eller goda tips för en bättre webbvärld! Nätvandrargruppen genom Jessica Högnabba Projektplanerare vid Andligt liv på webben Nätvandrargruppen är en arbetsgrupp vid KCSA vars uppgift är att fundera på och utveckla webbarbetet inom församlingarnas barn- och ungdomsarbete. Nätvandrargruppen är också ett stöd för det svenska arbetet vid projektet Andligt liv på webben. Fredrika Sundén (Pernå församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet beslöt att behålla initiativets ursprungliga formulering, men diskuterade därtill några punkter. Utskottet tänkte att det är svårt att lägga upp regler och riktlinjer då webben fortfarande är ett osäkert område för alla. Vi vet inte hur vi ska vara på webben. Och vem övervakar i så fall att reglerna följs? Vem är det som ska informera om netikett: föräldrarna, skolan, församlingen? Några av de punkter som utskottet diskuterade: Bilder på webben: vad får man lägga upp? Hur många frågar verkligen om tillstånd innan de lägger upp bilder på andra människor? Blir det en slags friport för andra då någon lagt upp den första bilden? Vad händer med bilderna efter att man tagit bort dem? Hålls de kvar? Facebook: är det okej att vara vän med sina konfirmander? Är det okej för en församlingsungdom att vara vän med församlingens präst eller ungdomsledare på Facebook? Fastän man raderar sitt konto på Facebook hålls informationen kvar, åtminstone för en tid. Vem ska man acceptera som vän? Vad kan man skriva i sin statusuppdatering? Är Facebook tryggt eller kan informationen hamna i händerna på fel person? Känns Twitter tryggare då man inte laddar upp bilder på samma sätt? Litar folk för blint på Facebook? Församlingarnas synlighet: ska församlingarna vara synliga på webben? Var går gränsen till privatliv för de församlingsanställda? Ska de ställa upp för sina ungdomar eller församlingsmedlemmar på webben eller har även de rätt till ett privatliv? Är det lättare att ta kontakt med ungdomsledaren på nätet? Privatliv: Hur privat och personlig kan man vara på webben? Var går gränsen till vad som är fritid? Nätmobbning: Är det svårare att reagera mot nätmobbning på t.ex. Facebook? Det är inte okej att mobba normalt heller, så varför skulle det vara okej på webben? Hur är det med yttrandefrihet och ärekränkning? 16

15 Utskottet funderade på om man kunde lägga upp ett slags 'kom ihåg' för webben. Kunde kyrkan eller församlingen ha en grupp på Facebook som skulle fungera som ett slags kanal? Plenum får fortsätta utskottets diskussion. Ordförande öppnade diskussionen. Diskussionen visade att man starkt anser att det är viktigt att kyrkan är med på nätet. Man konstaterade att det är lätt att ta kontakt med en församlingsanställd via t.ex. Facebook och det uppmuntrades att församlingsanställda ska vara vänner med sina ungdomar på Facebook. Webben ger också synlighet åt kyrkan och kan göra t.ex. anmälningar till läger smidigare. Samtidigt diskuterades det om hur man ska vara på nätet, både som ungdom och församlingsanställd. Användning av sunt bondförnuft poängterades och att vara en bra förebild både i verkligheten och på nätet. Många ansåg att det behövs mera information om nätetikett. Det förekom förslag om att mediafostran kunde förmedlas via församlingen. Speciellt elever i lågstadiet skulle behöva information om nätmobbning och hur man ska agera på webben. Diskussionen avslutades efter 18 talturer. 18 Initiativ till diskussion: Bibeln Guds Ord men bara till en viss gräns? Andreas Andersson (Matteus församling) och Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Andersson presenterade initiativet. Bibeln är de kristnas heliga skrift. Genom den talar Gud till sitt folk står det på kyrkans webbportal evl.fi. Bibeln är vår kyrkas rättesnöre, och kallas också Guds Ord. Vilken roll har Bibeln i vår kyrka och våra liv? Sker Guds vilja i mitt liv? Och vad innebär det att vara kristen, i relation till Bibeln. Behöver vi följa det som står där, eller räcker det att vi tror att Jesus dog och uppstod? Och hur ska vår kyrka förhålla sig till Bibeln? Med andra ord, hur mycket kan man tolka Guds Ord? Detta aktualiseras inte minst genom diskussionerna om välsignelse av homosexuella, präster som genomgått könsbyte och skilsmässa. Ifall kyrkan väljer att tolka Bibeln allt mer fritt, till vad behövs en helig skrift över huvud taget? UK 2010 får diskutera Bibelns roll i enskilda kristna personers liv och i kyrkan. Marco Harju (Nedervetil församling) presenterade utskottets arbete och önskade att diskussionen sker i konstruktiv anda. Vad betyder bibeln för dig? Vad söker du? Vad är förhållandet mellan det mänskliga och det gudomliga i skriften? Om vi inte grundar vår tro på bibeln, vad grundar vi den då på? Tradition och bibeln Helig Ande och samvete som hjälp för att tolka bibeln Kan en människas tolkning vara fulländad? Syn på moral och etik har ändrat under de senaste 2000 åren. Till det bättre? På vilka grunder? Ska kyrkan hålla fast vid varje detalj i skriften eller endast i den röda tråden? Hurdan tolkning ska användas? Det är inte mediasexigt att tala om synd, men vad är kärlek och förlåtelse utan synd? Det talas endast om skandalösa synder, glömmer vi att även små synder är synder? T.ex. själviskhet. 17

16 Bibeln finns till för att hjälpa oss hitta Gud. Kan vi utgå ifrån att vi som kristna, trots att vi kan ha olika åsikter, strävar att läsa skriften så som det bäst tjänar Gud och följer Hans vilja? Ordförande öppnade diskussionen. Man diskuterade den allmänna uppfattningen om rätt och fel och konstaterade att det är problematiskt då Bibeln uppmanar att göra något som strider mot ens egen moral och rättsuppfattning. Gällande bibeltolkning kom det fram att ateister i Sverige retar upp sig på Svenska kyrkans teologi, eftersom den går så långt ifrån skriften. I diskussionen tangerade man också gränsen mellan att tolka Bibeln symboliskt och bokstavligt. Det kom också fram att det lönar sig att skapa en personlig relation till Bibeln och att man ska se den som ett redskap som hjälper oss att komma närmare Gud. Vi är alla här på Guds uppdrag och ska sträva till att låta oss bli ledda av Guds ord. Bibeln är Guds ord, men Gud verkar genom oss människor. Det lönar sig att läsa Bibeln i ljuset av den tid vi lever i just nu. Ordförande avslutade diskussionen efter 10 talturer. 19 Initiativ till diskussion: Krav på präster? Jona Granlund (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion som han presenterade. Under hösten har en diskussion förts angående prästämbetet inom stiftet. Frågan gäller huruvida kyrkan kan ställa krav på prästen som går utöver de rent teoretiska, d.v.s. avlagd examen. Inom de kommande årtiondena kommer frågan troligen att bli mer och mer aktuell. För ett antal år sedan blev Nokiarörelsen utslängd från/lämnade kyrkan, officiellt på grund av att de inte omfattade den lutherska tron (sagt från kyrkan). Enligt Professor Antti Laato är det inte fallet. Även om man står ute i kanten anser han att de fortfarande är inom den lutherska sfären. Ställ detta i kontrast till att det inom kyrkan på höga poster finns personer som ifrågasätter att Jesus var gudomlig och behovet av ett ställföreträdande offer för att frälsa oss, i den situationen blir frågan intressant. Ett annat intressant fall skedde nyligen på Åland. Där fick en präst disciplinära åtgärder efter att ha skilt sig många gånger. Om man går till Bibeln ställs ett antal krav på församlingens ledare, man ska bland annat ha en stadig ekonomi, vara respekterad i samhället o.s.v. Frågan är om dessa är aktuella idag. Jag skulle vilja att vi diskuterade följande: Kan och bör man ställa krav på präster utöver de akademiska? Kan man ställa krav på hur en präst ska leva? Bör biskopar kunna tillrättavisa i andra stift än sitt eget? Vilken är ärkebiskopens roll i frågan? Vad göra med präster som tydligt har en åsikt som har fördömts som heretisk inom urkyrkan? Ylva Vikström (Kimitoöns församling) presenterade utskottets arbete. Vilken typ av krav kan man ställa på präster? Tro Arbetsmässigt - kunna kallas luthersk - kunna följa Bibeln - arbeta i kyrkan, hålla förrättningar 18

17 - klara av ledarskap - vara bra på att tala - vara bra på att lyssna - tro på sig själv - acceptera och följa kyrkolagen Privatliv - vara vanlig människa - tro på heltid, men inte vara präst på heltid - acceptera att det finns vissa förväntningar och försöka leva upp till dem - leva som man lär Hur ska dessa krav prioriteras? Hur ska man kunna mäta eller undersöka om de uppfylls? Vad händer om kraven inte uppfylls? Hur långt går förlåtelsen? Utskottets åsikt: om kraven inte uppfylls borde prästen söka sig någon annanstans Viceordförande öppnade diskussionen. I diskussionen kom det fram att det ställs stora krav på präster och att de måste ha ett brett kunnande. T.ex. för en kyrkoherde är kunskaper i förvaltning, ledarskap och ekonomi mycket viktiga. Samtidigt kom det fram att det är mycket viktigt att prästen har en stor social kompetens, för att klara av vigsel-, dop- och begravningssamtal samt för att kunna vara trovärdig då man leder t.ex. en andakt. Prästen är ofta kyrkans ansikte utåt. Man ställde också det akademiska kunnandet mot det andliga. För att klara av alla krav efterlystes någon form av kompletterande utbildning till den akademiska teologiutbildningen. Att kunna delegera uppgifter och inse att alla präster inte är bra på allting såg man också som viktigt. Likaså att vara ett gott föredöme som präst. Viceordförande avslutade diskussionen efter 21 talturer. I diskussionen uttalade sig församlingspastor Johan Kanckos (Korsholms svenska församling) och församlingspastor Fredrik Portin (Åbo svenska församling). 20 Initiativ till diskussion: Hjälppislöner Ungdomar i Matteus församling hade lämnat in ett initiativ till diskussion om hjälpledarlöner. Frida Vikström presenterade initiativet. I presentationen tog hon upp att hjälpledarskapet är en viktigt men inte alltid lätt uppgift. Hon konstaterade också att det finns stora skillnader i lönen mellan olika församlingar. UK 2010 får diskutera: Ska hjälpledare få lön för sitt arbete? Borde det existera en standardiserad lön som gäller för alla svenska församlingar i Finland? Vad är en lämplig lön för en hjälpledare? Har alla församlingar råd att betala ut lön åt hjälpledarna? Är hjälpledararbetet mer motiverande med lön? Jobbar de äldre hjälpledarna under fler somrar om det finns en fast lön? Camilla Markkanen Ida Sundberg Frida Vikström Stefanie Lindroos Sonja Soini Emilia Grahn Matteus församling 19

18 Marina Stenbäck (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. I utskottet hade man diskuterat om man ska få lön eller inte som hjälpledare. Man kom fram till att i vissa församlingar får man 9 euro per dag och i andra 30 euro per dag. Man funderade om löneskillnaderna kan bero på skillnader i utbildningen och spekulerade i att en gemensam starkare utbildning kunde minska skillnaderna i löner mellan församlingar. Man konstaterade också att om man som hjälpledare inte vill ha lön så är det säkert möjligt att avstå. Viceordförande öppnade debatten. Plenum var till viss del överens om att hjälpledaren ska få en ersättning för sitt jobb. Man var överens om att det inte är lönen som är orsaken till att man arbetar som hjälpledare. Primära orsaken är ofta att man själv haft så roligt på sitt konfirmandläger att man vill vara med igen. Dessutom lär man sig mycket, både om en själv och om Gud. Samtidigt känns det bra att få en ersättning som tack för utfört arbete. Ersättningen hjälper en också att vara borta från annat sommarjobb för att kunna vara på läger. Det kom också fram att eftersom kyrkan tar upp skatt ska församlingen visa sin uppskattning över det jobb hjälpledarna gör genom att betala lön åt dem. Några konstaterade att de inte får lön då de arbetar som hjälpledare och att de inte heller behöver lön. Man såg det dock inte nödvändigt att alla församlingar betalar samma summa, utan konstaterade att olika församlingar har olika ekonomi och utgångspunkt att betala ersättningar. Viceordförande avslutade debatten efter 19 talturer. 21 Initiativ till diskussion: Hur påverkas ungdomsarbetet/ungdomarnas situation vid en sammanslagning av församlingar? Christian Snellman presenterade motionen. Veckan efter UK 2010 kommer det att vara en diskussionsdag mellan församlingarna I Pedersöre prosteri gällande en eventuell sammanslagning. Vi ungdomar i Esse församling efterlyser nu en diskussion där man samtalar och delar med sig av sina egna åsikter och erfarenheter i frågan om hur en sammanslagning har påverkat de församlingar som genomgått en sådan. Hur har ungdomarnas situation blivit? Har man känt av sammanslagningen? I så fall, har det lett till något positivt eller negativt? Dela gärna dina erfarenheter, för att om möjligt ge en bild åt oss som nu kanske står inför denna sammanslagning, vilka fördelar och nackdelar detta kan innebära. Ungdomarna i Esse församling Johan Myrskog (Petrus församling) presenterade utskottets arbete. Vi diskuterade kring positiva och negativa följder (i ungdomsarbetet men också församlingsarbetet i stort) vid sammanslagning och detta är några tankar som kom upp: Positivt: Mera resurser (möjlighet att anställa ungdomspräst? osv) Ungdomarna får träffa andra ungdomar från andra församlingar, ventilera och få se saker ur annat perspektiv Nya influenser, nya system vidga vyerna 20

19 Bättre för de församlingsanställda? Lättare att flexa och de anställda kan dela på uppgifterna på ett annat sätt. Flera ungdomsledare möjlighet att bolla tankar med varandra. Lekmännens ansvar ökar? (en aktivare församling) Negativt: Börjar verksamheten lida? Mera ansvar för kyrkoherden Blir det svårare för församlingsmedlemmen att få sin röst hörd? (Större församling, blir jag sedd?) Lekmännens ansvar ökar? (ifall ansvarskänslan inte finns så blir detta en negativ sak) Avstånd mellan orterna (ifall verksamheten blir mera centrerad, beroende av skjuts...) Ordförande öppnade debatten. Till skillnad från utskottet, kom det i plenum fram oro över att personalresurserna minskar, åtminstone på lite längre sikt. Speciellt var man rädd för att ungdomsarbetsledartjänsterna är hotade. Dessutom diskuterades att avstånden till verksamheten kan bli långa och man frågade sig hur församlingsidentiteten påverkas av sammanslagningen. Ordförande avslutade diskussionen efter tre talturer. 22 Förslag till tid och plats för UK 2011 I diskussionen föreslogs enbart Stiftsgården Lärkkulla i Karis som plats och tid för UK UK antog förslaget. UK:s beslut: Ungdomens kyrkodagar arrangeras nästa gång på Stiftsgården Lärkkulla i Karis den Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2011 I diskussionen om planeringsgrupp för UK 2011 föreslogs följande personer: Nicklas Holmgård, Pedersöre församling Marco Harju, Nedervetil församling Maria Helander, Hangö svenska församling Alina Håkans, Korsholms församling Viktor Enbacka, Jakobstads svenska församling John-Einar Smeds, Åbo svenska församling Frida Vikström, Matteus församling Kandidaterna fick möjlighet att presentera sig, varefter man skred till sluten omröstning. Viktor Enbacka drog tillbaka sin kandidatur. UK:s beslut: Till planeringsgrupp för UK 2011 valdes Marco Harju (Nedervetil församling), Maria Helander (Hangö svenska församling) och Nicklas Holmgård (Pedersöre församling) 21

20 24 Eventuella övriga ärenden Inga övriga ärenden hade kommit in. Ordförande uppmuntrade plenum till att komma till UK Förhandlingarna avslutas Ordförande avslutade plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar söndagen den 31 januari kl

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 PROTOKOLL Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen den 27 januari kl. 9.25 av Jona Granlund, ordförande vald

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild

Björnberg-Enckell, Maria. Elving-Andersén, Christina. Lundsten, Lars medlem, från 9 ( 7) Träskman, Anhild JOHANNES FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 11/2014 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid: 11.11.2014 kl. 17.30. Servering från kl. 17. Plats: Högbergssalen, Högbergsgatan 10 E 2 våningen Närvarande: Westerlund, Johan kyrkoherde,

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10

Protokoll fört vid möte för Föreningen Åh stiftsgårds vänner 2015-03-10 Tid: 2015-03- 10 kl 18.45-20.15 Plats: K2R, Kungsgatan 45, Göteborg 17-27 Närvarande: Linnea Wulfsberg, ordförande Maria Henoch, vice ordförande ordinarie Andreas Lindhé, ordinarie Emma Boije, ordinarie

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09

TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 TENALA FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 4/09 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 8.9.2009 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Charlotta Andström, protokollförare - Christer

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande PROTOKOLL 120213 FÖRSAMLINGSRÅDET 13.2.2012 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON,

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Tid Tisdagen den 24 maj 2011 kl. 19 Plats Mikaelsalens kafé, Västra Kyrkogatan 15 Närvarande Kankkonen, Peter - ordförande Ahola, Ann-Charlotte Björkgren,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015. Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15

VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015. Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15 VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015 Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15 Detta protokoll innehåller följande paragrafer: 47 Sammanträdets öppnande och andakt... 1 48 Sammanträdets

Läs mer

FÖRSAMLINGSRÅDET 120605 5.6.2012

FÖRSAMLINGSRÅDET 120605 5.6.2012 FÖRSAMLINGSRÅDET 120605 5.6.2012 Plats och klockslag Församlingshemmet, sal 4, kl. 18.00 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON, Siv HELLSTRÖM, Gunnel

Läs mer

stockholms domkyrkoförsamling

stockholms domkyrkoförsamling stockholms domkyrkoförsamling Är du säker eller osäker på om du ska anmäla dig? Läs det här först! Du och jag lever i en tid då trosfrågor kan upplevas förvirrande. Världen förändras och många uppfattningar

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Rätt att höra t ill! Finlandssvenska Diakonidagar. 17 19 oktober 2014 på Lärkkulla

Rätt att höra t ill! Finlandssvenska Diakonidagar. 17 19 oktober 2014 på Lärkkulla Rätt att höra t ill! Finlandssvenska Diakonidagar 17 19 oktober 2014 på Lärkkulla Medverkande Karin Strandberg är ledande diakonissa vid Diakonissanstalten i Helsingfors. Hon har arbetat som lärare inom

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap

HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap HANDLINGS PLAN för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling reviderad april 2012 1 2 Handlingsplan för ideellt medarbetarskap Linköpings Ryds församling Mikaelskyrkan vill vara en kyrka som människor

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA!

LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! LEDARMATERIAL- LÅT MIN TRO VÄXA! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA 16:E SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 1 LEDARMATERIAL RIKSKOLLEKT SEXTONDE SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET 20 SEPTEMBER 2015 Låt

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Borgå svenska domkyrkoförsamling kommunikationsplan

Borgå svenska domkyrkoförsamling kommunikationsplan Borgå svenska domkyrkoförsamling Utarbetad av informationskommissionen, utsedd av församlingsrådet: Stefan Vikström, ordförande, Jan-Erik Andelin, Stina Lindgård, Fred Wilén, Lucas Snellman, Gunvor Haddas.

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter

75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter 106/2013 75 Rapport om enkäten beträffande helsingforsförsamlingarnas förtroendevaldas påverkningsmöjligheter Beslutsförslag Gemensamma kyrkofullmäktige antecknar rapporten om helsingforsförsamlingarnas

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Årsmötesprotokoll 2013

Årsmötesprotokoll 2013 Årsmötesprotokoll 2013 Unga Synskadade Stockholm (USS) Plats: Långholmen Hotell & Konferens Datum: 2013-03-10 Slag av sammanträde: Årsmötesprotokoll Protokollsförare: Johan Häglerud Justerare: Jennifer

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

UNGA VUXNA I HELSINGFORS

UNGA VUXNA I HELSINGFORS UNGA VUXNA I HELSINGFORS JOHANNES FÖRSAMLING HÖSTENS PROGRAM Onsdagar kl. 18.00 Mässa i centrum En stämningsfull onsdagsmässa i Gamla kyrkan, varje onsdag kl.18:00, start 18.9. 28.9 kl. 20:00 Gospel- kvällsmässa

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18

Januari. Ekumeniska böneveckan 18-25 januari Samlingar i Saronhuset varje dag kl. 18 Januari Vecka 1 Torsdag 1 januari 11.00 Ekumenisk gudstjänst i Uddevalla kyrka Söndag 4 januari 11.00 Gudstjänst med nattvard Sönd. eft. nyår Guds hus Lars Widéll, Yvonne Eriksdotter Vecka 2 Tisdag 6 januari

Läs mer

Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17

Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Sida 1 av 5 Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Närvarande: Caroline Bergström, Alice af Jochnick, Cecilia af Jochnick, Alexander Johansson, Joel Johansson,

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 7/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 365:1-2, textläsning ur 1 Tim. 6:6-12 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 109 Konstaterades

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL HANDLING

FRÅN IDÉ TILL HANDLING FRÅN IDÉ TILL HANDLING Om att starta barn och ungdomsarbete Tron är bara halva sanningen Utgiven år 2012 av Frälsningsarméns Ungdomsförbund Innehåll Historisk återblick... 4 Nutid... 4 Kårledare eller

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 6/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 6/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 6/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 172, textläsning ur 1 Kor. 12 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 91 Konstaterades att sammanträdet

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala

Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala Stormöte Föreningen Energisystemteknologerna (org.nr 817606-6333) ES- sektionen, Uthgård 752 37 Uppsala 18 november 2014 1 Mötets öppnande Mötet öppnades klockan 17.21 av styrelsens ordförande Emma Wennberg

Läs mer

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag

BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag KYRKOFULLMÄKTIGE 2013-05-23 1 (7) Plats och tid Åkersberga Kyrkliga Centrum torsdag den 23 maj kl 19.30-20.30 Ledamöter enligt bilaga 213 Tjänstgörande ers enligt bilaga 213 Ersättare enligt bilaga 213

Läs mer

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010

Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan, Gibraltargatan 1a Tid: kl 18.30, 24 februari 2010 1 Göteborgs Klätterklubb Göteborgs Klätterklubb Plusgiro: 72 61 69-6 info@gbgkk.nu Box 11076 Org-nr: 855100-5864 www.gbgkk.nu 404 22 Göteborg Protokoll från årsmöte Göteborgs Klätterklubb 2010 Plats: Chalmersvillan,

Läs mer

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015

Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Andreasakademin En lekmannaakademi Hösten 2015 Vad är Andreasakademin? Målsättningen för församlingsens vuxenfördjupning är att vi ska gripa oss an stora ämnen - utan att krångla till det. Namnet Andreasakademin

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala.

Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala. Protokoll fört vid sammanträde med SKAIS och FAS den 21-22 april 2015 på Samariterhemmet, Uppsala. Närvarande FAS: Maud Cajdert, Inga-Lena Fredrixon, Hillevi Jönsson Närvarande SKAIS; Jan Bränström, Katarina

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige

Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Barn och ungdomar i kyrka och samhälle i Sverige Under våren 2012 har metodstödjaren för Barn och Ungdom på Frälsningsarméns programkontor tillsammans med arbetsgruppen för Frälsningsarméns Ungdomsförbund

Läs mer

Medlemsmöte 2012-10-28

Medlemsmöte 2012-10-28 Medlemsmöte 2012-10-28 Dagordning 1 Val av mötesordförande. 2 Val av sekreterare och justeringsmän. 3 Dagordningens godkännande. 4 Lägesrapport. 5 Presentation av kanalisationsförslag. 6 Övriga ärenden.

Läs mer

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL

SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL SVERIGES UNGDOMSRÅD KONGRESS 2014 PROTOKOLL PLAST: GUDLAV BILDERGYMNASIET, SOLLEFTEÅ DATUM: 14-16 MARS 2014 Bilagor 1. Röstlängd (se bilaga 1) 2. Dagordning (se bilaga 2 sid.40) 3. Arbetsordning (se bilaga

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Protokoll för studerandesrådets möte 2.4 2015!

Protokoll för studerandesrådets möte 2.4 2015! Protokoll för studerandesrådets möte 2.4 2015 1. Öppnande av möte Mötet öppnades kl. 14.00 av ordförande Milton Manngård. Föredragningslistan godkändes. Lasse Hägerstrand tog en bild på studeranderådet.

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl

PROTOKOLL KYRKOSTYRELSEN 2012-05-17. Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping. Närvarande: Adjungerade: Justerare: Malin Ljungdahl Sammanträdesprotokoll 30-36 Plats: Missionskyrkan, Linköping Närvarande: Ann-Sofie Lasell Gunilla Andersson Hans Andreasson Sanna Boij Miriam Carlsson Lars Dalesjö Helena Genemo Adjungerade: Lasse Svensson

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012

KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012 KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012 Vasa universitet, Wolffskavägen 34 evl.fi/kyrkodagar Hjärtligt välkommen till Kyrkodagarna 2012 Till ett möte över generationsgränser Kyrkodagarna i Vasa innefattar både

Läs mer

Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll

Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll Örnsköldsviks Mangaförening (ÖMF) Styrelsemötesprotokoll Dagordningen för mötet 1. Mötets öppnande 2. Protokolljusterare 3. Beslutsförhet 4. Föregående protokoll 5. Dagordning 6. Sverok Nedre Norrland

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg.

1 / 5 STADGAR. 1 Namn. 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 1 Namn STADGAR 1.1 Den ideella föreningen Intize (Intize) 2 Säte 2.1 Intize har sitt säte i Göteborg. 3 Ändamål 3.1 Föreningens syfte är att inspirera till ett ökat intresse för och öka kunskaperna i matematik

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN

ECKERÖ KOMMUN SOCIALNÄMNDEN SAMMANTRÄDESKALLELSE Sammanträdestid Måndagen den kl. 19:00 Sammanträdesplats Kommunkansli F Ö R E D R A G N I N G S L I S T A SN 118 SN 119 SN 120 SN 121 SN 122 SN 123 SN 124 SN 125 SN 126 SN 127 SN 128

Läs mer

Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015

Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015 1 Styrelsen för ÅLANDS POLISMYNDIGHET nr 1/2015 PROTOKOLL Datum Fredag 16.1.2015 Plats och tid: Polishuset kl. 09.00-12.00 Närvarande: Åke Mattsson ordförande Annika Hambrudd viceordförande Kurt Forsman

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg

Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg KALLELSE TILL ÅRSMÖTE FÖR POSK I Årsmötet äger rum Lördagen den 23 mars 2013 kl. 13.00 Glöstorpskyrkans samlingssal Tuve torg 1 A, 417 45 Göteborg Kaffe och smörgås till självkostnadspris serveras kl.

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

Möjlighet att tänka kring livet

Möjlighet att tänka kring livet Konfirmationsdags Sju olika alternativ att välja mellan 2013-14 Infoträff 15/5 Möjlighet att tänka kring livet Hugo Bildt ångrar inte valet av Marielund när han konfirmerades förra året. Hans mamma Caroline

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE Innehåll Syfte och verksamhet... 3 Mandatperiod 3 Ungdomsfullmäktigeval... 3 Ekonomi..... 5 Mötespraxis... 5 Utträde ur ungdomsfullmäktige. 5 Ungdomsfullmäktiges styrelse

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende

Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende Din röst spelar roll! Söndagen den 15 september 2013 är det kyrkoval och du är röstberättigad. Här kommer ditt röstkort. Vilka ska få ditt förtroende att fatta viktiga beslut de kommande fyra åren? Det

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT Förenings- och församlingsutveckling bland barn och unga MANUS TILL PRESENTATIONEN http://prezi.com/_enohqd2r0xp/vaxa-i-tro-forenings-och-forsamlingsutveckling Den som hör dessa

Läs mer

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan!

Inbjudan. till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Inbjudan till dop i Lidköpings församling Välkommen till livet, och välkommen till kyrkan! Grattis till ett nytt liv! Det finns få händelser i livet som är så omvälvande som när ett litet barn föds. Kanske

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer