Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet 26 29.1.2012"

Transkript

1 PROTOKOLL

2 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar i Vasa, Vasa universitet Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen den 27 januari kl av Jona Granlund, ordförande vald på UK UK var sammankallat i enlighet med arbetsordningen av biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden Röstlängden konstaterades vara 138 ombud. Röstlängden lämnades öppen för komplettering fram till lördag Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) och Fredrika Sundén (Pernå församling). Till rösträknare föreslogs Ira Krogius (Esbo svenska församling), Linda Javén (Åbo svenska församling), Theodora Nyberg (Grankulla svenska församling) och Stefan Salo (Närpes församling). UK godkände enhälligt förslagen på protokolljusterare och rösträknare. 4 Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling), Daniel Nyberg (Grankulla svenska församling) och Mattias Boije (Korsholms svenska församling). De föreslagna personerna presenterade sig varefter en sluten omröstning skedde. UK omfattade förslaget att den som få flest röster väljs till ordförande och den som får näst mest röster väljs till viceordförande. Linus Stråhlman vann med flest röster och valdes därför till ordförande. Jona Granlund hade näst mest röster och valdes till viceordförande. 5 Val av sekreterare (1 st) Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsordningen utsett branschsekreteraren för ungdomsarbete Simon Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslog UK också Rebecka Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling). UK godkände enhälligt Rebecka Stråhlman som sekreterare för UK. 6 Fastställande av föredragningslistan Föredragningslistan fastställdes utan förändringar. 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för motionerna i 17 Mervärde för gudstjänsten, 19 Inled UK med Plenum och 20 Kyrkans vigselrätt.

3 Dessutom tillsattes utskott för de olika delarna i motionen i 18 Med sikte mot framtiden a) Vilken är din drömförsamling? b) Det gemensamma i att vara kyrka c) Ett starkt konfirmandarbete också i framtiden och d) Församlingens närvaro i skolan, hur hålla den kvar? UK tillsatte ytterligare ett utskott för behandling av ärendet i 21 Förslag till tid och plats för UK Uppföljning av besluten från UK 2011 Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet redogjorde för besluten från UK Arbetsordningen har reviderats i enlighet med besluten på UK En kurs för utbildning av killgruppsledare är planerad och hålls mars 2012 på Lärkkulla. På kursen medverkar Jens Sjögren och Peter Lindberg som lett ett projekt om pojkgrupper inom svenska kyrkan samt Fredrik Geisor som skrivit en bok om livet i Dragsvik, är far till fyra söner och ibland fungerar som sexsnackhållare för Folkhälsan. Ett brev om etisk upphandling har skickats till upphandlingsenheten på kyrkostyrelsen, till biskopsmötet samt till kyrkans diakoni och samhällsansvar. I brevet har man poängterat att UK vill att: Kyrkostyrelsen vid offertförfrågningar och upphandling av elektronikprodukter efterlyser en redogörelse över produkternas produktionskedja som anger ursprungslandet för produkternas råvaror Kyrkostyrelsen vid offertförfrågningar uppmanar elektronikproducenterna att arbeta för mänskliga rättigheter i områden där råvarorna utvinns Kyrkostyrelsen vid offertförfrågningar uppmanar elektronikproducenterna att trygga sina underleverantörers arbetares rättigheter enligt ILO:s krav som bland annat förbjuder barnarbete och tvångsarbete. Dessutom har ett brev med uppmaning om att grunda ungdomsråd i församlingarna skickats till församlingarnas förtroendevalda, ungdomsarbetare samt ungdomar. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran (Kyrkans central för det svenska arbetet) 2011 Kristen fostran (KF) vid Kyrkans central för det svenska arbetet ansvarar för kyrkans fostran på svenska, med ett samarbete mot finska sidan, stiften och olika organisationer. KF servar församlingarna med material, lagstiftning mm. KF:s arbete är i stort indelat i barnverksamhet, ungdomsverksamhet, skola, skriftskola och scouting. KF jobbar också med strukturer (senast med utarbetandet av Riktlinjer för kyrkans fostran), kyrkans fokusområden (t.ex. Flickors och pojkars rättigheter i kyrkan), kurser, föreläsningar, rekryteringsmaterial. Till KF:s ansvar hör också arrangerandet av UK. Senaste år var KF även med och arrangerade Dagar för Finlandssvenskt ungdomsarbete som hölls i Grankulla. 10 Ajournering av mötet till fredag 27.1 kl

4 Ordförande ajournerade plenum till kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Plenumförhandlingarna öppnades på nytt kl och inleddes med en bön av ordförande. 12 Initiativ till diskussion: Unga vuxna Ungdomar och Ungdomsarbetsledare i Mellersta Nylands Prosteri hade kommit in med följande initiativ till diskussion. I flera församlingar efterlyses verksamhet för unga vuxna i åldern 20 år och uppåt. I Mellersta Nylands prosteri har det under årens lopp gjorts ett flertal försök till att ordna aktiviteter för ovannämnda grupp, men slutresultatet har varit ytterst få eller inga deltagare alls. De flesta i åldern år, verkar inte medvetna om hur kyrkan kunde vara en del av deras vardag. På motsvarande sätt är tydligen inte heller kyrkan medveten om vilket behovet hos de unga vuxna är. Vad är det som unga vuxna vill ha av församlingen? Hur kan kyrkan möta den moderna människan? Vilken typ av verksamhet behövs? För kyrkan och dess anställda är det viktigt att få veta vad unga vuxna behöver för att vilja engagera sig i kyrkan och i den egna hemförsamlingen. Ordförande läste upp texten i initiativet, varefter diskussionen öppnades. Under diskussionen kom det fram åsikter och frågor kring hurudan församling man vill ha i framtiden. Man konstaterade att åringar inte är aktiva i kyrkan, men att det är svårt att veta vad den målgruppen vill ha. Olika former av uppsamlande forum såg man som vikigt. Det är betydelsefullt att få träffas med personer i samma livssituation som en själv. Olika samtalsgrupper, en mer avslappnad kvällsmässa samt Alpha nämndes som fungerande koncept. Ett konkret förslag var att unga vuxna skulle erbjudas möjlighet att ordna program för ungdomar efter skriban. Också en önskan om att gudstjänsten skulle bli den naturliga samlingspunkten för alla församlingsmedlemmar togs upp. Dessutom kritiserades den verksamhetsbetonade församlingen och det konstaterades att kyrkan inte är en serviceorganisation, utan att människorna själv utgör kyrkan. Då behöver man engagera sig själv och vara vardagskristen. Ordförande avslutade diskussionen efter 10 talturer. Under diskussionen yttrade sig Pernilla Björk från Yrkeshögskolan Novia. 13 Initiativ till diskussion: Hjälpledarutbildningsmaterial Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) hade kommit in med följande initiativ till diskussion.

5 Det är dags att se över det befintliga materialet som finns för hjälpledarutbildning i vårt stift och göra en ny utgåva av materialet. Många ombud på UK är också hjälpledare, så inför detta projekt skulle det vara viktigt att få höra hjälpledarnas egna åsikter om sin utbildning och hur den motsvarar behoven i verkligheten. UK får diskutera utgående från dessa frågor: Motsvarar den hjälpledarutbildning du fått de krav som ställs på dig som hjälpledare på läger, eller i andra uppgifter? Finns det något som känts svårt/obekant/utmanande i dina uppgifter som hjälpledare som du borde ha fått mera vägledning i under utbildningen? Vilka uppgifter har ni som hjälpledare i er församling? Har det uppkommit nya uppgifter på senare år? Har gamla uppgifter fallit bort? Hur vanligt är det t.ex. att hjälpledare leder klubbar eller söndagsskola? Finns det andra sätt att utveckla hjälpledarutbildningen i Borgå stift? Lite bakgrundsfakta om de tidigare materialen: Senaste material, Församlingens hjälpledarutbildning, gavs ut 2004 av stiftsrådet i Borgå stift. Det materialet var en komplettering av ett utbildningsmaterial med samma namn utgivet tio år tidigare, den s.k. röda mappen. Däremellan har det översatts ett material från finska, med namnet När hjärtat gråter... om att klara kriser i vardagen. Detta material var ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen och ett projekt för självmordsprevention på Stakes (Institutet för hälsa och välfärd) och översättningen var klar Mycket av detta existerande material är bra, men kanske fallit i glömska bland präster och ungdomsarbetsledare som jobbar med hjälpledarutbildning. Dessutom har det kommit nya ungdomsarbetsledare som aldrig hört om dessa tidigare material. Därför är tanken nu att se över materialet, plocka ut de bästa bitarna och göra en ny utgåva. I samma veva finns det möjlighet att även lägga till nya bitar, som är aktuella i dag. Lite bakgrundsfakta om hjälpledarutbildning Hjälpledarutbildningen utgör hörnstenen av ungdomsarbetet i många församlingar. Ca trettio procent av fjolårets konfirmander samlas till hjälpledarutbildning, en femtedel av dem bli klara med utbildningen och en sjättedel verkar de facto som hjälpledare. I genomsnitt 9 % av åringar medverkar som hjälpledare Hjälpledarutbildning ordnas i 93 % av församlingarna Källa: Mångfaldens kyrka Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Läs mer själv här: på sid

6 Simon Lampenius presenterade initiativet varefter viceordförande öppnade för diskussion. I diskussionen kom det fram att man vill ha variationsrik undervisning med mycket praktiska övningar samt mer kunskap i Bibeln och i hur man bemöter barn- och unga vid kriser. De praktiska övningarna ansågs vara viktiga. Helt konkret kan det innebära att man håller en andakt eller ett kvällsprogrampass för sina hjälpledarkolleger. Att ha ett läger under hjälpledarutbildningen är betydelsefullt. Då kan man öva sig i det man lärt sig på lektionerna. Konkreta saker som föreslog var förstahjälpen, att hålla andakt, ledarskap, att bygga upp gruppdynamik, kunskap om matlagning och kunskap i brandsläckning. Man efterlyste också mer kunskap om Bibeln samt om hur man kan bemöta barn och unga som har det jobbigt. I färskt minne vad katastrofen på Utøya i Norge och vad den förde med sig bland konfirmanderna på sommarens läger. Materialet När hjärtat gråter nämndes som en tillgång. Man ville också lära sig mer om hur man bemöter trotsiga barn och ungdomar. Man diskuterade också hjälpledarskapet mer generellt och konstaterade att det är bra om utbildningen kan ske i olika nivåer. Att man får en fortbildning efter första året man verkat som hjälpledare. Man såg det också som viktigt att engagera hjälpledarna i församlingen med via något projekt eller någon aktivitet i församlingen, t.ex. leda dagklubb. Hjälpledarskapet liknades vid ett lärjungaskap som man är kallad till; att få leda någon och att bli ledd av någon. Det är bra om hjälpledare i olika åldrar kan jobba som par. Sammanhållningen i hjälpledargruppen kan stärkas med exempelvis en gemensam resa. Viceordförande avslutade diskussionen efter 12 talturer. I diskussionen yttrade sig Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet. 14 Initiativ till diskussion: Möten i sociala medier Ungdomar i Mellersta Nylands prosteri hade kommit in med följande initiativ till diskussion. I medierna har bl.a. förhållandet mellan elever och lärare på t.ex. Facebook lyfts fram. Åsikterna om vad som är rätt och fel är delade. Med det här initiativet vill vi fråga hur UK ställer sig till vänförfrågningar/vänskap mellan konfirmander och hjälpledare i sociala medier, vad som är viktigt att fundera över och om det behövs gemensamma riktlinjer? - Kan eller ska en hjälpledare överhuvudtaget vara vän med sina konfirmander utanför lägertiden? - Måste en hjälpledare på sin fritid vara vän med alla eller kan den godkänna endast några? - Är det okej att en hjälpledare söker upp konfirmander på nätet eller borde initiativet komma från dem själva? - Vilken är en skribahjälpledares roll i förhållandet till konfirmanderna efter deras konfirmation?

7 Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) berättade om hur diskussionsinitiativet hade uppkommit. Man breddade diskussionen till att omfatta hjälpledarens relation till konfirmanderna också i verkliga livet, inte bara i de sociala medierna. Ordförande öppnade diskussionen. I diskussionen kom det fram att det är viktigt att hålla en konsekvent linje vad gäller t.ex. vänförfrågningar på Facebook. Accepterar man en konfirmands vänförfrågan, behöver man acceptera alla. De flesta ansåg att man ska acceptera vänförfrågningar av konfirmander, men att man ska låta dem ta första kontakten, man ska inte tränga sig på. Ett positivt exempel var ett fall av mobbning som uppdagades tack vare att en hjälpledare var facebookvän med en konfirmand. Man diskuterade också hjälpledarens roll som förebild. Hjälpledaren representerar församlingen och kyrkan. Det innebär ett visst ansvar i hur man agerar på nätet, men också i verkliga livet. Det nämndes att som hjälpledare behöver man kunna umgås med alla konfirmander på ett neutralt sätt, men att man i privata livet inte behöver umgås med alla. Man tog också upp att man inte ska spela en viss roll, utan vara sig själv. Ordförande avslutade diskussionen efter 12 talturer. 15 Ajournering av mötet till lördagen den 28 januari kl Ordförande ajournerade mötet till lördagen 28.1 kl Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Plenum öppnades på nytt kl Röstlängden fastställdes till 145 ombud från 38 församlingar. 17 Motion: Mervärde för gudstjänsten Linus Stråhlman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion. Gudstjänsten är nödvändig för församlingen och vår kyrka. I handboken finns fyra olika mässor med möjlighet till att variera form, längd, delar och helhet; allt vad gudsfolket behöver för att fira sin Guds-fest. Gudstjänsten innehåller delar och moment som funnits med under kyrkans hela historia. Moment som för Gud och församlingen närmare varandra, förmedlar nåden samt låter församlingen möta sin Herre i bröd och vin. Gudstjänsten upplevs ändå som främmande och som icke tilltalande; som tomma ritualer som finns med för att de alltid funnits med. Man vet inte vilket syfte de olika delarna har, varför de finns med eller vad de ger uttryck för. För många har betydelsen fallit i glömska och är okänd. Gudstjänsten behöver en chans att få vara församlingens fest inför sin Herre. Men den kan behöva lite hjälp och förklaring. De olika delarna behöver ges förklaringar till varför vi gör som vi gör och varför de finns med. Under en veckomässa kunde man t.ex. ha "gudstjänst-skola", en gudstjänst där en pastor eller lekman skulle förklara och ge insikt i de olika delarnas betydelser.

8 Ungdomens kyrkodagar bör diskutera och ta ställning till hur vi kan ge gudstjänsten mervärde och djupare betydelse för dem i församlingen som upplever att gudstjänsten är urvattnad. Förslag till beslut: Ungdomens kyrkodagar 2012 uppmanar församlingarna i Borgå stift att i sitt Gudstjänst liv inkorporera undervisning om de olika delarna i gudstjänsten samt deras betydelser. Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet understöder motionens beslutsförslag. Gudtjänsten känns ofta tråkig och svår. Men det lönar sig att berätta om gudstjänsten i mindre bitar åt gången. Linus Stråhlman berättade om sin motion. Han konstaterade att gudstjänsten är jättedjup med många dimensioner, men att man inte kommer åt dessa om man inte vet vad de betyder. Viceordförande öppnade för diskussion. I samtalet som uppstod funderade man i vilket sammanhang inlärningen om gudstjänsten skulle ske. Förslagsvis kunde det ske i en veckomässa eller kvällsmässa, nödvändigtvis inte i samband med huvudgudstjänsten på söndagen. Detta skulle inte heller ske varje vecka. I diskussionen kom det också fram att det lönar sig att variera gudstjänsten på olika sätt för att göra den mer lättillgänglig, t.ex. med hjälp av olika musikstilar. Ett koncept som heter Kyrie och Gloria har varit fungerande i Åbo svenska församling. Med konceptet har man velat integrera högmässan i vardagslivet. Vid andakter har man frågat vad som är andaktsdeltagarnas kyrie är (vad de våndas över/har det svårt med just nu) och vad deras gloria är (Vad de är glada och tacksamma över just nu). Viceordförande avslutade debatten efter 4 talturer. Det ursprungliga motionsförslaget blev UK:s beslut. UK:s beslut: Ungdomens kyrkodagar 2012 uppmanar församlingarna i Borgå stift att i sitt Gudstjänst liv inkorporera undervisning om de olika delarna i gudstjänsten samt deras betydelser. 18 Motion: Med sikte mot framtiden Planeringsgruppen för UK 2012 samt vice- och ordförande för UK 2011 hade lämnat in nedanstående motion. För varje del hade det tillsatts ett utskott. Viceordförande klargjorde att de olika delarna behandlas som skilda motioner, och röstas om separat. Det sägs att världen förändras snabbare hela tiden. Varje dag är ett avstamp in i framtiden. I församlingarna och på centralt kyrkligt håll drar man upp riktlinjer och gör strategier inför framtiden. De unga är framtiden. Också framtidens kyrka. De unga är och kommer också att vara mest i kontakt med framtiden. De unga kan ha en fingertoppskänsla för vad komma skall som äldre inte har och denna expertis behövs. Vad tror vi unga att gör sig gällande i framtiden? Flere frågeställningar i denna motion tar upp hur vi unga ser på framtiden, ungdomsarbete och kyrkan.

9 a) Vilken är din drömförsamling? Fritt fram att visionera! Hur ser din drömförsamling ut? Vad är kännetecknande för den? Som hjälp för visionerna kan du tänka på Kyrkans grunduppgifter: fostran (undervisning och kristen fostran), mission, diakoni och förkunnelse (gudstjänster, dop, nattvard och övriga förrättningar). Tänk också på vilka de stora frågorna för dig i vardagslivet är för tillfället och hur de passar in i din drömförsamling. Dessa åsikter är viktiga med tanke på ett utvecklingsdokument för ungdomsarbete som utarbetas på Kyrkostyrelsen. Utgående från utvecklingsdokumentet kan man sedan i församlingarna göra upp egna strategier för ungdomsarbetet lokalt. b) Det gemensamma i att vara kyrka Ganska ofta blir det så att ungdomar och ungdomsarbetet blir frånskilt resten av församlingen, det blir s.a.s. två församlingar, en för unga och en för resten. Det här sker delvis från båda sidor. Vi vill uppmuntra de unga att själva upptäcka vad det är att vara församling, vad det är att vara kyrka d.v.s. det är inte en grupp där alla tänker, handlar och är likadana utan det är en samling av totalt olika människor som handlar olika, som gör olika saker och tänker olika. Men att i allt detta hitta det gemensamma det är vad det handlar om att vara kyrka. Ett praktexempel på detta är gudstjänsten. Hur kan man göra gudstjänsten till något som är hela församlingens grej, alltså också ungdomarnas. Hur få ungdomar delaktiga i högmässan utan att den förvandlas till något som den övriga församlingen inte gillar. Hur blir högmässan HELA församlingens fest? c) Ett starkt konfirmandarbete också i framtiden Vi har goda siffror vad gäller deltagande i konfirmandundervisning (83,6 % av alla 15 åringar tog 2010 del i konfirmandundervisning) och konfirmation. Men detta är inget att ta för givet, man behöver jobba stenhårt i församlingarna för att inte tappa greppet. Sverige är ett tydligt exempel att det går jättesnabbt när statistiken vänder och allt färre väljer att gå i skriba Forskning har visat att läger är en nyckel till lyckad konfirmandundervisning. Vad kan vi göra för att i fortsättningen också ha tillräckligt långa läger? Vad har UK för recept på ett fortsatt starkt och givande konfirmandarbete med sikte mot framtiden? Fakta: I Finland tog 83,6 % av alla 15 åringar del i konfirmandundervisning år Motsvarande siffror i Sverige är 32,5 %, Norge ca 65 % och Danmark ca 70 %. d) Församlingens närvaro i skolan, hur hålla den kvar? Kyrkan har ett starkt förtroendekapital som gör att församlingsanställda på många ställen fortfarande har tillträde in i skolor för att hålla t.ex. hålla andakt, hjälpa till i undervisningen samt träffa barnen och ungdomarna på rasterna. Detta är ett kapital som behöver förvaltas väl för att inte försvinna. Det finns tyvärr exempel på skolor som

10 inte längre vill ha besök från församlingen pga. dåliga erfarenheter. Ibland har skolor framfört önskemål om vilka specifika anställda de vill ha på besök. Är det bra eller dåligt? Vad har du för erfarenheter av BRA närvaro av församlingen i skolan? Har du någon gång känt dig stolt när församlingen varit på besök, vad har i så fall orsakat detta? Eller har du själv suttit med på en morgonsamling som hållits av församlingen där du helst skulle ha velat sjunka genom golvet? Varför? Vad är UK:s åsikt i frågan? Hur kan man värna om detta förtroendekapital som ännu finns? Hur ska man i församlingarna agera för att bemöta eleverna på bästa sätt? Förslag till beslut: Punkterna a-d behandlas av olika utskott och sedan gemensamt i plenum. För varje punkt formulerar UK ett ställningstagande. Ställningstagandet framförs av presidiet till biskop Björn Vikström och kandidaterna i kyrkomötesvalet under söndagens samling Expedition generation. A) Vilken är din drömförsamling? Daniel Klemets (Jeppo församling) presenterade utskottets förslag och föreslog att nedanstående text presenteras på söndagens samling. Vi tycker att relationen med Gud är det primära i en drömförsamling. Det är trots allt Han som är grunden för församlingen. Genom att hålla Bibeln och bönen central i församlingsarbetet och undervisningen har vi den bästa möjligheten att lära känna Gud. När man har lärt känna Gud kan man bättre lära känna sig själv och sin uppgift i församlingen. Vi tror nämligen att det är viktigt med församlingsmedlemmar som är engagerade. Det är mycket viktigt att en församling är en trygg och öppen gemenskap där människor har möjlighet att växa i tron. Genom verksamheten byggs relationer naturligt upp mellan människor i samma åldersgrupp, men vi vill också sträva efter gemenskap mellan åldersgrupperna. Därför borde gudstjänster ordnas som tilltalar så många åldersgrupper som möjligt. En mångsidig verksamhet är positiv, men församlingen måste anpassa den efter dess behov. En välfungerande församling borde också kunna nå ut i samhället. Diakoniarbetet är viktigt och alla församlingsmedlemmar kan bidra genom att leva ut sin tro i vardagen. Gemenskapen i en församling uppfyller ett behov som saknas i samhället och på detta sätt kan församlingen nå ut. Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) representerade motionsställarna och presenterade ärendet. Motionen 18 a är ett led i ett arbete med att uppgöra ett utvecklingsdokument för ungdomsarbete på Kyrkostyrelsen. I detta arbete är de ungas egna

11 åsikter viktiga. Detta utvecklingsdokument ska kunna nyttjas av församlingarna då de gör upp egna strategier för sitt ungdomsarbete. Utskottets förslag kommenterades som bra, men Lampenius lyfte upp att man även kan se församlingen som en del av samhället, inte som en skild aktör vid sidan av samhället. Ordförande öppnade för debatt. Olika former av samlingar ansågs mångt och mycket vara kärnan i drömförsamlingen. Man pratade om gudstjänsten som samlingspunkt, likaväl som andra slags samlingar, exempelvis bibelstudiegrupper. Man ansåg att det är viktigt att det finns samlingar för olika åldersgrupper så att man kan möta personer som är i samma livssituation som en själv, men också mycket viktigt att mötas över åldersgränserna. Ett konkret förslag var att ha söndagsskola under gudstjänsten samt att någon gång per termin ordna bibelstudium för unga och äldre. Man nämnde det också som vikigt att be för sin verksamhet samt att om man fokuserar på Jesus så blir det mesta andra bra också. Utskottets förslag ansågs av vissa för vagt formulerat. Ett klämförslag lämnades in av Alexander Store (Vasa svenska församling), ansvar för den slutliga formuleringen överlämnade han till presidiet. Alexander Stores klämförslag: Alla församlingar tar upp ett mötestillfälle där man skall ha representanter för olika åldersgrupper t.ex. 9-13, 14-20, och Vid tillfället skulle frågas vad de olika människorna vill ha för verksamhet. Efter 13 talturer avslutade ordförande debatten och man gick till omröstning. Utskottets förslag ställdes mot Stores klämförslag. Klämförslaget vann och tillfogades till beslutet. UK:s beslut: 18 a Vilken är din drömförsamling? Vi föreslår att följande text framförs på samlingen expedition generation på söndagen. Vi tycker att relationen med Gud är det primära i en drömförsamling. Det är trots allt Han som är grunden för församlingen. Genom att hålla Bibeln och bönen central i församlingsarbetet och undervisningen har vi den bästa möjligheten att lära känna Gud. När man har lärt känna Gud kan man bättre lära känna sig själv och sin uppgift i församlingen. Vi tror nämligen att det är viktigt med församlingsmedlemmar som är engagerade. Det är mycket viktigt att en församling är en trygg och öppen gemenskap där människor har möjlighet att växa i tron. Genom verksamheten byggs relationer naturligt upp mellan människor i samma åldersgrupp, men vi vill också sträva efter gemenskap mellan åldersgrupperna. Därför borde gudstjänster ordnas som tilltalar så många åldersgrupper som möjligt. En mångsidig verksamhet är positiv, men församlingen måste anpassa den efter dess behov. En välfungerande församling borde också kunna nå ut i samhället. Diakoniarbetet är viktigt och alla

12 församlingsmedlemmar kan bidra genom att leva ut sin tro i vardagen. Gemenskapen i en församling uppfyller ett behov som saknas i samhället och på detta sätt kan församlingen nå ut. En konkret väg framåt kunde vara att alla församlingar arrangerar ett mötestillfälle med representanter för olika åldersgrupper, t.ex. 9-13, 14-20, och Vid tillfället skulle man fråga vad de olika människorna vill ha för verksamhet för sin egen åldersgrupp samt verksamhet gemensam för hela åldersgruppen. B) Det gemensamma i att vara kyrka Ida Jonsson (Jomala församling) och Frank Nylund (Munsala församling) presenterade utskottets förslag. Man berättade också om Crosspoint som hålls i Karleby vilket är en samling för barnfamiljer, unga och äldre. Vi på UK uppmuntrar församlingarna i Borgå stift att fira gudstjänster där hela församlingen är delaktig, Även vi ungdomar. T.ex. upplever vi att språket i gudstjänsterna är komplicerat. Och det skulle vara viktigt att alla känner sig uppskattade och välkomna. Dessutom skulle församlingarna gärna få ordna samlingar utöver gudstjänsten där församlings medlemmar i alla åldrar är inbjudna. Vi tycker att med detta skulle klyftan mellan åldersgrupperna inom församlingarna minska och ja, vi ungdomar vill vara delaktiga och involverade i gudstjänsten. Jona Granlund (Åbo svenska församling) representerade motionsställarna. Han konstaterade att unga ofta är separerade från övriga församlingen. Någonstans måste församlingen mötas som kyrka. En idé är att starta nya former, men en annan idé är att arbeta med former som redan finns. Man behöver också fundera på vad vi själva är villiga att göra för att lyckas med detta. Kan vi själva gå på samlingar som är riktade till yngre eller äldre personer? Ordförande öppnade diskussionen som blev intensiv och handlade mest om gudstjänsten som mötesplats i församlingen. Man pratade om både former och upplägg. Att låta barn få ta sin plats i kyrkan ansågs viktigt. Allt ska inte behöva vara perfekt, utan man ska satsa på att göra alla delaktiga och fokusera på att möta Gud. Även i denna diskussion tog man upp svårigheten att förstå innehållet i gudstjänsten. En lösning kan vara att i gudstjänstformuläret skriva förklaringar till de olika delarna i gudstjänsten. Man uppmanade också till egen aktivitet samt att fråga prästen om det är något man inte förstår. Man ansåg det också vara viktigt att formulera innehållet så det passar för olika åldrar. En idé var att rikta innehållet till ca 30 åringar, då passar det oftast både unga och äldre också. Det pågående UK tillsammans med vuxnas kyrkodagarna nämndes som ett bra exempel på en samling med fint innehåll för både unga och äldre. Dessutom pratade man om formerna och nämnde t.ex. att en blandning av olika musikstilar, både lovsång och psalmer berikar gudstjänsten. Körer är också inslag som gör gudstjänsten lättare att ta till sig. Dessutom kan man be att någon annan än en präst predikar istället för eller tillsammans med prästen. Men det nämndes också att alla unga inte vill ha ett uppskruvat tempo, utan möter Gud genom psalmer och liturgin.

13 Under diskussionen kom det in två klämförslag och ett förslag till beslut. Jona Granlunds klämförslag: Dessutom vill vi att det i kyrkorna skall finnas en lekhörna för att göra det lättare för barnfamiljer att delta i gudstjänsten. Anton Westerlunds (Pojo svenska församling) klämförslag: Dessutom vill vi uppmana församlingar att oftare anlita utomstående, till exempel körer, för att delta i gudstjänsten. Axel Vikströms (Borgå svenska domkyrkoförsamling) förslag till beslut berörde några formuleringsändringar i utskottets förslag: Dessutom skulle församlingarna gärna -> Dessutom uppmanar vi församlingarna Även vi ungdomar -> även vi ungdomar Sista meningen: Detta skulle medföra att klyftan mellan åldersgrupperna inom församlingarna skulle minska. Dessutom vill vi ungdomar vara delaktiga och involverade i gudstjänsten Ordförande avslutade diskussionen efter 17 talturer. I diskussionen uttalade sig Daniel Jakobsson, ungdomsarbetsledare i Matteus församling. I omröstningen ställde man först utskottets förslag mot Vikströms förslag. Vikströms förslag vann. Därefter röstade man om Granlunds klämförslag skulle fogas till beslutet. Plenum beslöt att Granlunds förslag fogas till beslutet. Därefter röstade man om Westerlunds klämförslag ska fogas till beslutet. Plenum beslöt att foga Westerlunds förslag till beslutet. UK:s beslut: 18 b Det gemensamma i att vara kyrka Vi på UK uppmuntrar församlingarna i Borgå stift att fira gudstjänster där hela församlingen är delaktig, även vi ungdomar. T.ex. upplever vi att språket i gudstjänsterna är komplicerat. Och det skulle vara viktigt att alla känner sig uppskattade och välkomna. Dessutom uppmanar vi församlingarna att ordna samlingar utöver gudstjänsten där församlings medlemmar i alla åldrar är inbjudna. Detta skulle medföra att klyftan mellan åldersgrupperna inom församlingarna skulle minska. Dessutom vill vi ungdomar vara delaktiga och involverade i gudstjänsten. Dessutom vill vi att det i kyrkorna skall finnas en lekhörna för att göra det lättare för barnfamiljer att delta i gudstjänsten. Dessutom vill vi uppmana församlingar att oftare anlita utomstående, till exempel körer, för att delta i gudstjänsten.

14 C) Ett starkt konfirmandarbete också i framtiden Utskottets arbete presenterades av Willy Lindberg (Johannes församling). Han lyfte speciellt upp juniorer som en viktig målgrupp, samt en grupp som kunde aktiveras med hjälp av hjälpledare. Utskottet diskuterade viktiga aspekter av konfirmandarbetet, t.ex. förarbetet, traditionen, hjälpledarnas lön och antalet lägerdagar. Även undervisningsmetoderna diskuterades. Utskottet vill betona följande aspekter: Konfirmandarbetet är en fortsättning på arbetet med barnen i församlingen, vilket betyder att det är viktigt att församlingen har möjlighet att hålla verksamhet för och med barn och unga i alla åldrar. Verksamhet kan med fördel ordnas av hjälpledare. Det är viktigt att församlingen har kontakt med och syns i skolan eftersom den är de ungas vardagsmiljö. Hjälpledarnas roll borde betonas mera redan innan lägret, t.ex. i samband med informationen om skriftskolan. Undervisningen upplevs ofta som tråkig och intetsägande, därför ska den regelbundet ses över för att vara tillräckligt omväxlande och relevant för konfirmanderna. Axel Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) representerade motionsställarna. Han lyfte upp den grundläggande frågan: Vad har vi för medel att hålla kvar den höga skribaprocenten? Ordförande öppnade för diskussion. Under diskussionen kom det fram en rad konkreta förslag på vad man kan göra för att kunna upprätthålla ett starkt konfirmandarbete i framtiden. - Att kunna visa på unga kristna förebilder. Kyrkans ungdom r.f:s skribasatsning KUng var på besök på lägret. - Mer drama i undervisningen - Ordna med samlingar för unga före de når skribaåldern. Exempel är SOS-läger, för sexor och sjuor. Eller att starta tonårsgrupper. - Hjälpledarna med i marknadsföringen av skriban. - Lägret är en viktig del av skriban, börja med lägret och gudstjänsterna sedan? - Hålla en skribainfodag i skolan. - Fokusera på föräldrarnas inställning till kyrkan och skriban. Det är oftare föräldrarna som hindrar att barnen går i skriba.

15 Under diskussionen kom det in tre klämförslag. Ditte Sandholms (Esbo svenska församling) klämförslag: Läggs till i sista punkten: Dessutom uppmanas att använda alternativa undervisningsmetoder, t.ex. drama, pyssel och grupparbeten, utöver den vanliga föreläsningen. Ida-Maria Solas (Borgå svenska domkyrkoförsamling) klämförslag: UK uppmanar församlingarna att aktivt ta med hjälpledarna och andra aktiva församlingsmedlemmar i marknadsföringen av skriftskolan i skolorna. Alexander Stores (Vasa svenska församling) klämförslag: Vi ber att församlingarna kraftigt överväger att flytta lägret till början av skriftskolan. I församlingar där detta har gjorts har det visat sig vara mycket enklare och mer givande att ha enskilda lektioner efter lägret än att ha dem före då sammansättningen blir så bra under och efter lägret. Dessutom önskar vi att man följer upp konfirmanderna efter skriftskolan och ser till att det finns stark verksamhet som ger dem en chans att växa i tron och så småningom självständigt kunna uppehålla verksamheten. Ordförande avslutade diskussionen efter 11 talturer. I diskussionen yttrade sig Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Stores klämförslag. Plenum beslut att inte tillfoga Stores klämförslag till beslutet. Därefter ställdes utskottets förslag mot Ida-Maria Solas klämförslag. Solas förslag vann och fogades till beslutet. Sist röstades om Sandholms klämförslag. Sandholms förslag vann och tillfogades beslutet. UK:s beslut 18 c Ett starkt konfirmandarbete också i framtiden UK vill betona följande aspekter: Konfirmandarbetet är en fortsättning på arbetet med barnen i församlingen, vilket betyder att det är viktigt att församlingen har möjlighet att hålla verksamhet för och med barn och unga i alla åldrar. Verksamhet kan med fördel ordnas av hjälpledare. - Det är viktigt att församlingen har kontakt med och syns i skolan eftersom den är de ungas vardagsmiljö.

16 - Hjälpledarnas roll borde betonas mera redan innan lägret, t.ex. i samband med informationen om skriftskolan. - Undervisningen upplevs ofta som tråkig och intetsägande, därför ska den regelbundet ses över för att vara tillräckligt omväxlande och relevant för konfirmanderna. Församlingarna uppmanas att använda alternativa undervisningsmetoder, t.ex. drama, pyssel och grupparbeten, utöver den vanliga föreläsningen. - UK uppmanar församlingarna att aktivt ta med hjälpledarna och andra aktiva församlingsmedlemmar i marknadsföringen av skriftskolan i skolorna. D) Församlingens närvaro i skolan, hur hålla den kvar? Andreas Sundberg och Jan-Erik Kress (Sibbo svenska församling) presenterade utskottets arbete Följande ställningstagande framförs av presidiet under söndagens samling: Ungdomens Kyrkodagar 2012 uppmanar församlingarna I Borgå stift att anpassa sin närvaro i skolorna efter skolelevernas behov. Ungdomens Kyrkodagar 2012 uppmanar både skolor och församlingar att upprätthålla ett öppet förhållande till varandra. Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) representerade motionsställarna och berättade om bakgrunden till ärendet. Ordförande öppnade diskussionen. Under debatten betonades att det är viktigt att det som sägs i skolan görs på barnens och ungdomarnas villkor. Det lönar sig att i församlingen fundera på vem av de anställda som går till skolan. Alla är inte bra på allt. I små församlingar kanske man kan samarbeta med grannförsamlingen gällande skolbesöken. Alternativt kan man anlita någon utomstående. Man lyfte också upp vikten av att besöka yrkesläroinrättningar. Ofta begränsar sig församlingens besök till högstadierna och gymnasierna. Det skulle vara viktigt att också frekventera de yrkesinriktade skolorna på andra stadiet. Dessutom pratade man om att kristna elevgrupper kan aktivera sig själva i skolan, t.ex. samlas på rasten för att be samt ordna olika aktiviteter för de övriga eleverna för att visa att man bryr sig. Det ställdes också frågan om det lönar sig att tvinga alla elever till skolgudstjänster och andakter. Borde inte denna vara frivillig att delta i? Att församlingsanställda finns på plats i skolan, trots att man inte håller andakt, ansågs viktigt. Helena Sandberg (Kyrkans central för det svenska arbetet) gav en sakupplysning under diskussionen. Hon berättade att det är rektorn som har sista ordet när det gäller hur mycket församlingen får synas i skolan. Man behöver beakta de mänskliga rättigheterna, i vilka det ingår rätt till att utöva religion. Sandberg lyfte upp att religionsundervisning är inte religionsutövning. Det faktum att några inte vill ha religionsutövning, ska inte få hindra de övriga att t.ex. be bordsbön eller besöka skolgudstjänsten. Anton Westerlunds (Pojo svenska församling) förslag till beslut:

17 Som ursprungliga, men ändra uppmana skolor att... till uppmana församlingar att ta kontakt med skolor och bygga upp en närmare relation med dem. Frank Nylunds (Munsala församling) klämförslag: Vi på UK vill påminna församlingarna att vi också har kristna vid yrkesskolorna. Vi vill uppmana församlingarna att också ta med dessa i församlingens arbete i skolorna. Efter totalt 20 talturer avslutade ordförande diskussionen, varefter man skred till omröstning. Först ställdes utskottets förslag mot Westerlunds förslag. Westerlunds förslag vann. Därefter röstade man om Nylunds klämförslag skulle fogas till beslutet. Plenum beslöt att foga Nylunds klämförslag till beslutet. UK:s beslut Följande ställningstagande framförs av presidiet under söndagens samling: Ungdomens Kyrkodagar 2012 uppmanar församlingarna I Borgå stift att anpassa sin närvaro i skolorna efter skolelevernas behov. Ungdomens Kyrkodagar 2012 uppmanar församlingar att ta kontakt med skolor och bygga upp en närmare relation med dem. Vi på UK vill påminna församlingarna att vi också har kristna vid yrkesskolorna. Vi vill uppmana församlingarna att också ta med dessa i församlingens arbete i skolorna. 19 Motion: Inled UK med Plenum Ungdomar och ungdomsarbetsledare i Mellersta Nylands prosteri hade lämnat in följande motion. Under senare år har det ofta diskuterats att plenum får för lite tid på UK, där plenum vanligtvis öppnats på fredag morgon och de egentliga plenarförhandlingarna inletts först på lördagen. Ärenden har ivrigt diskuterats och då ordförande dragit streck i debatten har talarlistan varit lång och ofta har det funnits mycket viktigt kvar att debattera. Söndagen brukar i plenartid innebära en, kanske två timmar av diskussionsinitiativ som knappt hinner tangeras innan plats, tid och planeringsgrupp för nästa UK ska fastställas. Vårt förslag är att plenum med fördel borde börja redan på torsdag kväll. Den viktigaste programpunkten på UK är plenum. En inledning av plenum redan på torsdag kväll skulle visa detta mycket tydligt. I nuläget har första kvällen ett väldigt öppet program, innehållande endast en mässa. Detta kan vara lämpligt för en UK-gamyl som vill hälsa på gamla vänner från nära och fjärran, men för en ny deltagare blir det lätt död tid.

18 En tidigare inledning av plenum innebär också att man bättre kan fördela plenartiden över UK-helgen. Rimligtvis klarar UK av både val av presidium, samt fastställande av föredragningslistan redan på torsdag. Detta skulle innebära att utskottsarbetet kunde påbörjas och eventuellt avklaras innan fredagens lunch, så att de egentliga plenarförhandlingarna kunde påbörjas efter mellanmålet. På så vis skulle lördagens plenarförhandlingar innebära mindre stress och ge utrymme för fler pauser och piggare debatter. Orsaken till nuvarande programupplägg är att det för några år sedan var en betydande nedgång i antalet inskickade motioner och initiativ, vilket inte varit fallet de senare åren. De alternativa programpunkternas antal och längd har däremot inte omprövats, vilket lett till att plenartiden nu upplevs som stressig och i värsta fall som en bisak till övrigt program på UK. I dagens läge kan det för en del vara svårt att ta studieledigt för de dagar som UK kräver. Om tiden för plenum fortsätter att vara minimal är det särskilt svårt. Förslag till beslut: Planeringsgruppen planerar programmet för Ungdomens Kyrkodagar 2013 så att plenum inleds på torsdag kväll för att - optimera tiden för diskussion och behandling av motioner och initiativ till diskussion - tydligt visa att det är plenum som är kärnan i UK - motivera behovet av ledighet från skolan Fredrika Sundén (Pernå församling) presenterade utskottets förslag. Man understödde tanken att börja redan på torsdagen, men betonade att detta är upp till planeringsgruppen att besluta om. Planeringsgruppen planerar programmet för Ungdomens Kyrkodagar 2013 så att plenum inleds på torsdag kväll i mån av möjlighet för att - optimera tiden för diskussion och behandling av motioner och initiativ till diskussion - tydligt visa att det är plenum som är kärnan i UK - ge torsdagskvällen ett mer bestämt program En ungefärlig tidtabell för plenum/uk med inledning av plenum på torsdag kväll: Torsdag

19 20 22 Personval och föredragningslista Fredag Utskottsordning, prosterisamling och utskottsarbete Lunch Talare Mellanmål Plenum Middag 18 Plenum/annan aktivitet Lördag Söndag Ungefär som tidigare men med mer möjlighet att varva plenum med andra aktiviteter för att delegaterna ska hållas pigga och alerta Plenum behöver bara fokusera på nästa års UK, mindre stress Diskussionen öppnades av viceordförande. Debatten blev livlig och handlade om hur UK ska läggas upp för att tillgodose alla behov som finns. Problemen med att inleda plenum tidigare identifierades som svårighet att starta tillräckligt tidigt på torsdagen. Oftast blir det österbottningarna som får starta ännu tidigare. Ålänningarna har också svårt att hinna tidigare till Lärkkulla där UK ofta ordnas. Man tog också upp att då man har en lång skoldag och eller resa bakom sig är man inte taggad för att ställa upp i ett ordförandeval. Därför inlämnades ett förslag om förkastande av motionen. Samtidigt såg många plenum som viktigt och ansåg att man därför kan inleda det redan på torsdag kväll. Flera ansåg dock inte att detta behöver ske som en motivering till att få ledigt från skolan. Flera sade också att det nuvarande konceptet med enbart en mässa på torsdagen är en bra lösning, då hinner man landa och tydligt kan fokusera om till plenum följande dag. I diskussionen framkom det tydligt att önskemålen för UK är diversifierad och därmed svåra att uppnå för alla. Om det planeras luft i programmet önskar man mera program. Om programmet är för intensivt önskar man mera luft. Ett konkret förslag var att tillgodose att det finns åtminstone 8 timmar tid för plenum under ett UK. Planeringsgruppen bör avgöra hur tidtabellen ser ut med tanke på de lokala omständigheterna där UK ordnas. Under diskussionen kom det in tre klämförslag och ett förslag att motionen förkastas. Thomas Hällunds (Larsmo församling) förslag: Motionen förkastas.

20 Fredrika Sundéns klämförslag: i mån av möjlighet inleda plenum redan på torsdag kväll och reservera mer tid för plenarförhandlingar för att: Alexander Stores (Vasa svenska församling) klämförslag: UK önskar införa en regel som säger att varje UK ska ha minst 8 timmar plenum. Tiderna anpassas beroende på ort. Didrik Svahns (Sund-Vårdö församling) klämförslag: UK skulle ha mindre fritid på fredagen och i stället klämma in en timme eller liknande plenum. Viceordförande avslutade diskussionen efter 22 talturer. Under diskussionen uttalade sig Anna Laasio, ungdomsarbetsledare i Kyrkslätts svenska församling. I omröstningen ställdes först utskottets förslag mot Sundéns klämförslag. Sundéns klämförslag fogades till beslutet. Därefter röstades om Stores klämförslag skulle fogas till beslutet. Plenum beslöt att inte tillfoga Stores klämförslag. Därefter röstades om Svahns klämförslag skulle fogas till beslutet. Plenum beslöt att inte foga Svahns klämförslag till beslutet. Slutligen röstades om ett förkastande av motionen. Motionen förkastades inte, därmed blev utskottets förslag till beslut, inklusive Sundéns klämförslag UK:s beslut. UK:s beslut: Planeringsgruppen planerar programmet för Ungdomens Kyrkodagar 2013 så att i mån av möjlighet inleda plenum redan på torsdag kväll och reservera mer tid för plenarförhandlingar för att: - optimera tiden för diskussion och behandling av motioner och initiativ till diskussion - tydligt visa att det är plenum som är kärnan i UK - ge torsdagskvällen ett mer bestämt program En ungefärlig tidtabell för plenum/uk med inledning av plenum på torsdag kväll: Torsdag Personval och föredragningslista Fredag Utskottsordning, prosterisamling och utskottsarbete Lunch

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015

FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 Föredragningslista FÖR PLENARFÖRHANDLINGARNA VID UNGDOMENS KYRKODAGAR 2015 1 Plenum öppnas 2 Fastställande av röstlängden 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) 4 Val av ordförande och

Läs mer

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 29.1-1.2.2009 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2009 öppnades fredagen den 30 januari klockan 9.30 av

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.

Vi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor. Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 23 26.1.2014 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl. 9.27 av Erika Forsblom, ordförande vald på UK 2013. UK var

Läs mer

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis

Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis Protokollet från Ungdomens kyrkodagar 28 31.1.2010 på Stiftsgården Lärkkulla i Karis 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) 2010 öppnades fredagen den 29 januari av Linda Finnbäck, ordförande för UK

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS

PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS PROTOKOLLET FRÅN UNGDOMENS KYRKODAGAR 2007 25-28.1. LÄRKKULLA, KARIS 01 Plenum öppnas Plenarförhandlingarna vid Ungdomens Kyrkodagar öppnades den 26 januari kl. 9.30 av Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan

IMMANUELSKYRKAN. www.imkskovde.se. December 2014 - Februari 2015 SKÖVDE. Equmeniakyrkan IMMANUELSKYRKAN SKÖVDE December 2014 - Februari 2015 Equmeniakyrkan www.imkskovde.se Omslagsbilden: Välkommen in i värmen i Immanuelskyrkan! Skövde Missionsförsamling & Equmenia Skövde Kungsgatan 17, 541

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Esbo församlingar DOP AV BARN

Esbo församlingar DOP AV BARN Esbo församlingar DOP AV BARN www.espoonseurakunnat.fi www.esboforsamlingar.fi Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling

F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N. för Göteborgs S:t Pauli församling Göteborgs S:t Pauli församling Församlingsinstruktion 2015 F Ö R S A M L I N G S I N S T R U K T I O N för Göteborgs S:t Pauli församling I församlingen finns tre prästbefattningar: en kyrkoherde och två

Läs mer

KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012

KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012 KYRKODAGAR i Vasa 26-29.1.2012 Vasa universitet, Wolffskavägen 34 evl.fi/kyrkodagar Hjärtligt välkommen till Kyrkodagarna 2012 Till ett möte över generationsgränser Kyrkodagarna i Vasa innefattar både

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs.

VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs. VI SÖKER DIG SOM: o Har ett hjärta för barn och ungdomar och vill bli en del av deras vardag här i Vännäs. o Är trygg i din egen tro och vill och kan dela den med andra. o Vill vara spindeln i nätet för

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009.

RP 77/2008 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2009. RP 77/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. och 8 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kyrkolagen ändras

Läs mer

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2

Ta steget! Konfirmation 2015/16. Järfälla kyrka Kyrkvägen 8. Maria kyrka Vasavägen 25. S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1. Viksjö kyrka Agrargränd 2 Ta steget! Järfälla kyrka Kyrkvägen 8 Maria kyrka Vasavägen 25 S:t Lukas kyrka Svarvargränd 1 Viksjö kyrka Agrargränd 2 Konfirmation 2015/16 Varför konfirmation? Konfirmandtiden är ett fantastiskt tillfälle

Läs mer

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING

EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING EN PRÖVANDE FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR FRÖSÅKERS FÖRSAMLING Texten utgår från Verksamhetsbeskrivningar år 2014 samt Visioner och mål i Frösåkers församling 2015. Jämförelse har gjorts med Församlingsinstruktionen

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10

BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 BROMARVS FÖRSAMLING PROTOKOLL Nr 3/10 Sammanträdesdatum Blad FÖRSAMLINGSRÅDET 02.09.2010 1 Plats och klockslag Församlingshemmet kl. 18.00 Beslutande Övriga x Pia-Maria Blomqvist-Schrey x Uolevi Salminen

Läs mer

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som

För kyrkan och enskilda kristna är några frågor alltid högaktuella. Det är frågor som Inledning Det var med förundran jag gick in i den nyrenoverade kyrkan. Hittades också den där målningen här tidigare? Och den där? Javisst, var svaret jag fick. Vad hade hänt? Jo, kyrkobyggnaden hade restaurerats,

Läs mer

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET

LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET LOVISA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 4/2015 FÖRSAMLINGSRÅDET Tid och plats för sammanträdet: torsdag 16.4.2015 kl. 17:00-18:40 i församlingsgårdens stora sal (Drottninggatan 22). Ordförande: Karl af Hällström,

Läs mer

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018

Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppsala stifts strategidokument 2015-2018 Uppdrag och övergripande vision Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. Stiftet har också förvaltande uppgifter 1. Det

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande

Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30. Närvarande medlemmar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande PROTOKOLL 120213 FÖRSAMLINGSRÅDET 13.2.2012 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.45-20.30 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON,

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Församlingsinstruktion. Antagen

Församlingsinstruktion. Antagen Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav

Läs mer

FÖRSAMLINGSRÅDET

FÖRSAMLINGSRÅDET FÖRSAMLINGSRÅDET 130903 3.9.2013 Plats och klockslag Församlingshemmet, brasrummet sal 4, kl. 18.30-20.40 Närvarande mar HÖGLUND, Lars-Henrik ordförande KULLBERG, Inger vice ordförande GUSTAFSSON, Siv

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK

SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord

Läs mer

På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016

På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016 - Vi vill hjälpa människor hitta fram - På gång i Centrumkyrkan September 2015-Januari 2016 Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig,

Läs mer

Konfirmationens Sakrament

Konfirmationens Sakrament Information angående Förberedelse inför Konfirmationens Sakrament Höst och vinter 2015 Sankt Franciskus Katolska Församling Jönköping 1 Kära ungdomar, För vissa är förberedelsen inför Konfirmationen ett

Läs mer

Kliva från Outvecklad till mogen

Kliva från Outvecklad till mogen Kliva från Outvecklad till mogen LEDAR VERSIONEN TANKEN BAKOM Alla kristna behöver vara del i eller befinna sig i en miljö som karakteriseras av bra relationer med Gud och andra kristna så väl som okristna,

Läs mer

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar

Leva församling. Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Leva församling Samtalsfrågor och goda råd till dig som håller i webbkursens samlingar Roligt att du upptäckt kursen! Vi hoppas att den kommer ge dig och er som tittar och lyssnar ett bra och inspirerande

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Studiehandledning till

Studiehandledning till Studieguide Studiehandledning till Glöd scouting på kristen grund Studieguiden är framtagen av equmenia och Studieförbundet Bilda för att scoutledare ska få hjälp att samtala och arbeta med innehållet

Läs mer

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis,

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, Protokoll Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 24 27.1.2013 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 25 januari kl. 9.08 av Linus Stråhlman, ordförande vald på UK 2012.

Läs mer

Välkommen till 100% konfirmand

Välkommen till 100% konfirmand Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng

Läs mer

Värnamo Pastorat Församlingsrådet i Värnamo församling 2014-2015 140224 1.

Värnamo Pastorat Församlingsrådet i Värnamo församling 2014-2015 140224 1. Församlingsrådet i Värnamo församling 2014-2015 140224 1. Plats och tid: Prostgården i Värnamo kl 18.30 19.40 Thomas Borglin Tommy Jönsson Victoria Liljekvist Sara Green Helena Persson Helén Håkansson

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 4/2013 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 4/2013 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 4/2013 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 394, textläsning ur Joh. 10:11-16 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 58 Konstaterades att

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011

Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Karleby svenska församling FÖRSAMLINGSRÅDET Möte 4/2011 Tid Tisdagen den 24 maj 2011 kl. 19 Plats Mikaelsalens kafé, Västra Kyrkogatan 15 Närvarande Kankkonen, Peter - ordförande Ahola, Ann-Charlotte Björkgren,

Läs mer

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober i Centrumkyrkan Tumba händer nr 3 2012, 2 september 14 oktober DETTA PROGRAMBLAD är en hälsning till dig från Centrumkyrkan i Tumba. Du hittar den i centrum, Gröndalsvägen 10. Du är varmt välkommen till

Läs mer

Till dig som är kongressombud

Till dig som är kongressombud Till dig som är kongressombud Det här är en enkel guide för dig som är på väg till journalistkongressen. Den gör inte anspråk på att täcka allt som händer eller kan hända på en kongress, men tar upp sådant

Läs mer

Stadgar för Gredelbykyrkan

Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan är ansluten till Equmeniakyrkan Stadgar för Gredelbykyrkan Gredelbykyrkan, med organisationsnummer 814800-0592, har antagit följande stadgar för att reglera församlingens yttre former. Församlingen

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet,

längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, 2014-2015 längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid.. längtan, relationer, bön, Ande, tro, Kyrka, Jesus, hopp, identitet, livsviktigt, Gud, smärta,framtid..

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE

Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE Existerande stadgar Inledning JESUS KRISTUS ÄR HERRE Denna urkristna bekännelse är också Svenska Missionskyrkans (Missionskyrkans) och dess församlingars. Genom Svenska Missionskyrkans Ungdom (SMU) bedrivs

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 9/2012 1

VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 9/2012 1 VASA SVENSKA FÖRSAMLING Protokoll 9/2012 1 Sammanträdet inleddes med psalmsång Psb 324:1-2, textläsning ur 1 Thess. 5:16-24 och bönen Fader Vår. Sammanträdets laglighet och beslutsförhet 144 Konstaterades

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015. Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15

VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015. Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15 VASA SVENSKA FÖRSAMLING PROTOKOLL 3/2015 Församlingsrådets sammanträde onsdag 11.3.2015 kl. 18 21.15 Detta protokoll innehåller följande paragrafer: 47 Sammanträdets öppnande och andakt... 1 48 Sammanträdets

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer