VVS Dagen Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VVS Dagen 2011. Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen."

Transkript

1 nr 6-7 Juni/Juli 2011 Juni/Juli 2011 Box 47160, Stockholm Årstaängsvägen 19 C telefon VVS Dagen 2011 en dag i samverkans tecken I samband med VVS Företagens årsstämma bjöd VVS Företagen in till en VVS-dag som gick i branschens tecken. Efter årsstämmans avslutande bjöds det på lunchbuffé och mingel i Royal Vikings lokaler i Stockholms City. I lättsam stämning och med stor förväntan träffade deltagarna gamla och nya affärsrelationer, minglade, samtalade och såg fram emot att lyssna till de inbjudna talarna. J ournalisten och medieprofilen K-G Bergström var dagens moderator som inledde med att berätta vad dagen hade att erbjuda. Först ut att hålla sitt anförande var Åsa Söderström Jerring, ordförande i FIA, Etiska Rådet, samt styrelseledamot i JM AB, Rejlers AB och Comfort-kedjan AB. Men innan Åsa välkomnades upp på scen drog helt oväntat K-G Bergström ett branschskämt som kanske ingen hört tidigare: Kan ni tänka er att det finns en gemensam beröringspunkt mellan VVS-branschen och mediebranschen. Gissa vilken den är? Jo, vi journalister jobbar med att upptäcka läckor och ni inom VVS jobbar med att täta dem! Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 K-G Bergström anser att det finns vissa likheter mellan VVS- och mediebranschen. Han menar på att journalister jobbar med att upptäcka läckor medan VVS-branschen tätar dem. Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen. Åsa Söderström Jerring redogjorde för branschens framtida utmaningar och reflekterade över hur branschen ska möta kundernas krav på kompetens, effektiv produktion och hållbart tänkande. Vi har flera utmaningar att ta itu med. Vi ser långa ledtider i arbete, förnyelsearbete och utveckling går långsamt, dessutom ställer myndigheter och samhället allt högre krav. Utan tvekan finns det en enorm potential i branschen. Undersök- ningar visar att 30 procent av denna potential i branschen inte är utnyttjad. Som jag ser det behöver vi hushålla och bli mer effektiva med både tid och pengar. En högre grad av kompetensutveckling och nya systemlösningar är en del av förbättringen. Utöver detta ökar konkurrensen och nya utländska aktörer kliver in på marknaden. För att fortsätta vara ledande på området behöver vi inse att vi måste konkurrera om mer än bara priset. Vi måste förstå att vi levererar kundvärde, visa att vi kan ta ansvar för kundens Forts. sid 3 behov och ge den bästa servicen. 1

2 Ansvarig utgivare: Pär Bönnestig, Redaktör: Karoline Hammar, Formgivning/layout: Heléne Stors, Innehåll 1 VVS Dagen Checklistor på hemsidan VVS-seger i Arbetsdomstolen Vår omvärld 3 forts. VVS Dagen 2011 E84 blir Entreprenadindex 4 Fråga Olof om juridik Stark resurs till VVS Företagen Årets innovation Miljön på arbetet VVS landet runt 6 Visste du att... 7 Energisnåla installationer Regional verksamhet VVS-branschens betydelse 8 Nya medlemmar Solen lyser på VVS-branschen Skön sommar önskar VVS Företagen Checklistor på hemsidan Nu finns det nya blanketter på hemsi- dan. Det är samtliga checklistor som finns i AMA VVS och Kyl 09 som tillhandahålls från Svensk Byggtjänst. De finns som word-format för den som vill lägga in egen logotyp och företagsnamn i övre vänstra hörnet. Blanketterna finns också som nedladdningsbara pdf-filer. Vidare har vi uppdaterat hemsidan med exempelblanketter och övrig information om Drift och Underhåll, DoU, även dessa är hämtade från Svensk Byggtjänsts hemsida. För att få tillgång till blanketterna och checklistorna måste man logga in som medlemsföretag. Du hittar dem under fliken Publikationer Blanketter. Vår omvärld Ändrat fokus i världsekonomin gör att man mer och mer måste titta österut för att tolka konjuktursvängningar och förändringar i ekonomin. V år omvärld är verkligen föränderlig och svår att tolka. Det kommer signaler om att svensk ekonomi kanske är den starkaste i Europa, samtidigt som det kommer signaler om att den amerikanska ekonomin håller på att sakta in. Detta laddat med ständiga krisrapporter om skuldberg i några av euroländerna, gör att vi har en situation som är väldigt skör. Det blir inte bättre av att Tyskland har tagit ett beslut att avveckla sin kärnkraft till Vad detta kommer att innebära för Europas ekonomi är oklart. Många känner rädsla att det kommer innebära ökade energikostnader, ett beroende av kolkraft och ett beroende av Ryssland för att säkra Europas energiförsörjning. Man behöver kanske inte var helt skeptisk. Människan är en otroligt kreativ varelse och har till och med flyttat berg för att lösa problem tidigare. Vilka möjligheter skapar inte nu ett så tydligt fokus på en grön omställning? Man kan också fråga sig om det inte är för kort tid att lösa något som inte har lösts tidigare. Om inte den amerikanska ekonomin kan fungera som lokomotiv för världsekono- min, vem är det då som ska dra? Skuldberget i USA växer och man lyckas inte riktigt få fart på bostadsmarknaden samtidigt som konsumenterna inte konsumerar. Tydligt är att världens ekonomiska fokus håller på att skifta skulle Europa vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Nu har EU flyttat fram de målen. Den gamla världen har tappat mot den nya. Det är österut som man söker kapital och marknader och kanske till och med ett nytt draglok för världsekonomin? Hur påverkar det den svenska VVSbranschen? Ja, kortsiktigt kanske det inte kommer att ske så stora förändringar, om inte hösten bär med sig en kollaps som påverkar världsekonomin och därmed även den svenska ekonomin. Även den påbörjade avtalsrörelsen innebär en osäkerhet. Det är svårt att sia om hur den globala ekonomin ser ut då. Långsiktigt är det inte säkert att USA och Europa är självklara utgångspunkter. Det gäller att skapa en större förståelse för de Kinesiska och Indiska ekonomierna. VVS-seger i Arbetsdomstolen Pär Bönnestig Arbetsdomstolen har nyligen meddelat dom mellan Byggnads å ena sida och VVS Företagen och ett medlemsföretag å andra sidan. Tvisten gällde i korthet om en VVS-montör blivit beordrad av arbetsgivaren att utföra ett visst arbete och om lön skulle utgå. Enligt företaget hade VVS-montören beordrats att utföra arbetet på kärnkraftverket i Forsmark. Men montören arbetsvägrade under anförande att det var högst oklart om företaget hade något arbete att utföra där och när det i så fall skulle börja. Det egentliga skälet till mannens arbetsvägran var dock enligt företaget att mannen och hans sambo väntade parets första barn vid aktuell tidpunkt och att mannen därför inte ville åka på långväga uppdrag hemifrån. Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje om arbetsgivarens arbetslednings- rätt. VVS-montören blev således utan lön och får dessutom tillsammans med Byggnads dela på rättegångskostnaderna på kronor. Tommy Larsson Arbetsrättsjurist, VVS Företagen Lena Whitlock 2 Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

3 Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Stig-Björn Ljunggren statsvetare, skribent och proffstyckare, talade om den politiska framtiden, kommer den borgerliga alliansen att sitta kvar efter valet 2014, om inte spelar det någon roll för branschen? Ljunggren förklarade att den politiska parnassen ser helt annorlunda ut idag än på 1970-talet. Då var den svart och vit, den praktiska politiken skiljde sig åt mer markant. Idag är monstret borta och de politiska gränserna har suddats ut. Vinner Socialdemokraterna valet 2014, är det inte säkert att det kommer att innebära någon större politisk skillnad i ideologi och därmed inte förändra vår omvärld i särskilt stor utsträckning. Åsa Söderström Jerring. Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Heidi Andersson, åttafaldig världsmästa- re i armbrytning, talade om att ha tro och motivation. Att brinna för det man gör och aldrig ge upp. Hon är född och uppvuxen i norrländska Ensamheten där hennes familj är föregångare i sporten armbrytning Man lyckas när man har någon i sin närhet som verkligen tror på dig som person och det du gör. Då kan du nå vilka resultat som helst. Ulf Perbo, statssekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall med ansvar för bostadsfrågor, resonerade kring regeringens politik för en sund byggsektor. VVS-Dagen avslutades med en paneldis- kussion där K-G Bergström var moderator och initierade frågeställningar som bland annat berörde kompetensförsörjningen och den låga andelen kvinnlig representation i branschen. Delvis ansågs svaret till den låga andelen kvinnor i branschen ligga i att branschen är förknippad med dåligt rykte och en stark manlig tradition. Det finns även svårigheter att rekrytera nysvenskar till branschen, menade panelen. Det är helt klart vårt ansvar att göra något åt både mångfaldsfrågan och kompetensutvecklingen. Vi måste bli bättre på att attrahera kompetent och erfaren personal. Det innebär att vi behöver rekrytera från flera olika grupper. Många mindre företag ser utbildning som produktionsbortfall istället för att se kompetensutvecklingen som en viktig del för att lyfta hela produktionskedjan mot målet att skapa en förstklassig produkt. Det är viktigt att leverera kundvärde och alltid ställa sig frågan: Vad skapar mervärde för kunden? Genom att bli en större Stig-Björn Ljunggren. aktör och kliva in i byggherrens roll kan vi även samverka bättre för att optimera byggprojekten. Vi måste bli bättre på att samarbeta över gränserna. Framtidens projekt blir allt mer teknik-, och miljöorienterade, menade Fredrik Friblick från Prolog AB. I panelen ingick Jerker Björk, Förändringskompaniet 3c Change Consulting Company AB, Fredrik Friblick, Prolog AB, Håkan Bergkvist, NVS Installation AB, Johan Nilsson, Ahlsell AB och Sven-Olov Lövgren, Enertech AB. Karoline Hammar Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Söderström Jerring tog upp ytterligare aspekter som exempelvis etik och moral. Vilken kultur vill VVS-branschen ha? Att våga ta egna initiativ och visa drivkraft, viljan att göra något nytt tillsammans skapar en större och starkare bransch. Branschen står inför nya tider där vi måste hitta vägar att göra arbetet på ett nytt och bättre sätt. Kan vi utveckla tjänster och produkter parallellt med att utveckla organisation och affärsmodeller med ett engagerat och klokt ledarskap har vi alla förutsättningar i världen att lyckas. Forts. från sid 1 Panelen. E84 blir Entreprenadindex Entreprenadindex E84 för husbyggnads- och anläggningsverksamhet är en metod för kostnadsreglering av byggentreprenader. Med hjälp av denna kan man beräkna kostnadsförändringar i entreprenader som pågår under en längre tid där avtal om indexreglerat pris har träffats. Detta indextal har beräknats månadsvis med januari 1984 som basmånad. Statistiska centralbyrån, SCB, som tillhandahåller indexsiffrorna fick 2008 uppdrag av Byggandets Kontraktskommitté, BKK, att göra en genomgripande översyn av E84. Syftet var att få ett system som är anpassat till den kostnadsfördelning som är aktuell för dagens bygg- och anläggningsentreprenader. Nu är denna översyn klar och E84 byter namn till Entreprenadindex, med basmånad januari Viktsystemet och grupperna har fått nya kostnadsfördelningar och uppdaterat innehåll. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Likartade huvudgrupper har slagits ihop och nya har tillkommit. Under andra hälften av 2011 kommer E84 och entreprenad index publiceras parallellt. I januari 2012 upphör publicering av E84 men det kommer att vara möjligt att med hjälp av nyckeltal räkna fram indextal enligt E84:s huvud- och undergrupper. Tillämpningsföreskrifter för det gamla och nya systemet stämmer i allt väsentligt överens. För den som behöver använda Entreprenadindex finns en prenumeration genom VVS Företagen. Då ingår månatliga aktuella indextal och tidningen Byggindex med utökad information. Lena Whitlock Mer information kommer löpande publiceras på 3

4 Fråga: Vi har utfört en VS-entreprenad på löpande räkning vid en ombyggnation åt en privatkund. Tvist har uppstått om vår faktura, där vi tydligt redovisat timmar och material. Timkostnaden är den normala på vår ort och materialpriset följer vår grossistprislista. Kunden påstår att vi egentligen träffat avtal om ett (lägre) fast pris för arbetet och att vår faktura inte är skälig. Tyvärr har alla överenskommelser träffats muntligen. Vad gäller? Svar: Enligt konsumenttjänstlagen ska priset följa av avtalet. Om det inte gör det ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. När det först gäller frågan om fast pris avtalats så har konsumenten i detta fall bevisbördan för påståendet. Det blir svårt för konsumenten att visa. När det sedan gäller frågan om skäligheten av debiterade kostnader för arbete och material, så ligger initialt bevisbördan för skäligheten på er. Den bördan har ni sannolikt uppfyllt genom er faktura om det klart framgår nedlagd tid, timkostnad, hur mycket material som gått åt samt priset per materialenhet. Om materialpriserna följer sedvanlig grossistprislista räcker även det ganska långt om priserna är normala. Det blir i detta läge beställaren som får försöka visa att timdebiteringen är onormalt hög, att antalet timmar är fler än vad som kan behövas eller att material debiterats till ett onormalt högt pris. I praktiken har domstolarna en tendens att köpa verkliga förhållanden i det enskilda fallet och fästa tilltro till entreprenörens uppgifter om beräkningar om dessa inte kan visas vara felaktiga eller icke-trovärdiga; före schablonartade beräkningar från en av beställaren anlitad teknisk sakkunnig. Mitt råd är att alltid reglera frågor om timpris, tillämplig prislista för material, resor etcetera. antingen i offert eller skriftligt avtal med kunden; så slipper bägge parter obehagolof Johnson liga överraskentreprenadjurist ningar. 4 Årets Innovation 2011 Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, delar varje år ut priset Årets innovation som i år gick till Pertti Johansson på Skanska Sverige AB för projektet Automatiserad Kakling. Priset består av ett stipendium på kronor, diplom samt den stora äran. P erttis projekt har på ett innovativt och industriellt sätt utvecklat en kakelsättningsrobot. Resultatet blir tunnlar med tilltalande utseende, hög kvalitet, låga driftskostnader och lång livslängd samtidigt som arbetsmiljön under byggskedet förbättras avsevärt. Övriga två nominerade i utvecklingsprojektet var Energisparandet i byggskedet på arbetsplatsen med Sune Almqvist från Tidermans Hyrmaskiner AB samt Kent Sjödin från VVS Företagen, som tagit fram informationsmaterial om svetsning och hårdlödning för VVS-företag. För SBUF var nomineringen av Kents projekt självklar och motiveringen lyder: VVS-montörer som svetsar eller hårdlöder på byggarbetsplatser utsätts för rök som består av luftföroreningar i partikelform. Både akuta besvär och kroniska sjukdomar har relaterats till exponering för löd- och svetsrök. Projektet har dels klarlagt de kemiska hälsoriskerna vid hårdlödning och svetsning på tillfälliga arbetsplatser, dels tagit fram en broschyr för att sprida kunskapen. Informationsbroschyren talar på både ett konkret och enkelt sätt om hälsoriskerna vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser. Broschyren innehåller även en lista över olika ämnen i svetsrök och gaser som kan påverka VVS-montörernas hälsa. Kent Sjödin berättar om varför informationen är så viktig: Redan 2009 startades ett arbete med att kartlägga svetsrökens hälsoeffekter. Resultatet av den studien blev den här informationsbroschyren. Målet är att den ska fungera som ett hjälpmedel för alla berörda i branschen, berättar Kent Sjödin. Det är inte alla gånger man är medveten om riskerna och förstår hur viktigt det är med rätt skydd när man svetsar eller hårdlöder. På ett lättillgängligt sätt hoppas vi nu bidra till en säkrare och tryggare arbetsmiljö. Det är viktigt att alla berörda i branschen tar sitt ansvar i dessa frågor. Nu kan alla på ett enkelt sätt checka av sina arbetsrutiner. KAROLINE HAMMAR Broschyren finns att ladda ner som PDF från webbsidan: Stark resurs till VVS Företagen Den 16 maj började Karoline Hammar på VVS Företagen som pressansvarig. Karoline har en bred erfarenhet inom kommunikation. Närmast kommer hon från Swedish Match AB, som projektledare och redaktör för bland annat Swedish Match prisbelönta aktieägartidning, årsredovisning och utvecklandet av ett nytt globalt intranät. Tidigare arbetsgivare är även SEB och Trygg Hansa. Jag är glad över att vara på plats. Den första tiden kommer jag ägna åt att lära känna alla härliga medarbetare. Det känns inspirerande att få komma in i en helt ny bransch, det blir en lärorik resa och jag hoppas självklart kunna bidra med min kompetens. VVS-branschen är full av spännande möjligheter och utmaningar. Karoline kommer att arbeta med att lyfta fram bilden av VVS-företagens betydelse i skapandet av ett hållbart samhälle utifrån aspek- terna kunskap, kompetens, trygghet och hälsa. Kärnvärden som alla medlemsföretag dagligen levererar ut till kund. Detta är en fråga som Karoline brinner för och som hon ser som en spännande utmaning att arbeta med. Pär Bönnestig Foto: Peter Knutson Fråga Olof om juridik Karoline Hammar. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

5 Miljön på arbetet LA Norrköpings årsmöte på skonaren Vega. VVS landet runt Det märks att det har varit en aktiv vår bland VVS Företagens lokalavdelningar (LA). Det är väldigt roligt att se flödet av aktiviteter som sker runt om i landet. Detta stärker VVS Företagen som organisation och ger er medlemmar extra utdelning på ert medlemskap i form av nätverk, kunskaper och samvaro. Norrköping Även Norrköping höll sitt årsmöte till sjöss, där årsmötesförhandlingarna hölls på skonaren Vega. Från sina stipendiefonder har LA VVS Företagen i Örebro, Värmland och Norrköping delat ut ett antal stipendier till elever på Tullängs skolan i Örebro, Nobelgymnasiet i Karlstad och Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping. Skåne I Skåne finns tre aktiva lokalavdelningar. LA Nordöstra Skåne höll sitt årsmöte med visning av det nya Dalscentret i Hässleholm. Fredrik Runius från Säker Vatten AB höll föredrag om de nya branschreglerna vid LA Nordvästra Skånes årsmöte. Samma dag höll LA Södra Skåne sitt årsmöte med föredrag kring regler och hantering av serviceoch tjänstebilar. VVS Syd som är en samarbetsorganisation mellan lokalavdelningarna i Skåne och Småland genomförde sin årliga golf. Dalarna LA VVS Företagen i Dalarna är aktiva med sina utbildningsdagar och i år genomfördes flera utbildningar i Säker Vattten. Vid årsmötet berättade Manne Didehvar, HR chef på VVS Företagen, om hur företagen kan stärka sin konkurrenskraft genom att arbeta med Employer Branding (arbetsgivarvarumärke). Stockholm I Stockholm förlade man sitt årsmöte på böljan blå med sjömansbiff och glatt umgänge. Ett studiebesök genomfördes även och den här gången var det Riksdagen som fick påhälsning. Riksdagsledamöterna Per Lodenius och Gunnar Andréen agerade guider. Under årsmötet informerad REFIS rektor Robert Waardahl om att det även i år var ett stort antal sökande till VVS-utbildningen. Medelpad/Ådalen LA Medelpad-Ådalen höll sitt årsmöte på Himlabadet, med både bad och visning av installationer. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Jämtland Entreprenadjuridik och konsumtenträtt stod på LA Jämtlands program när de genomförde sitt årsmöte med förbundsjurist Olof Johnson, VVS Företagen, som föreläsare. Gästrikland Besök på VVS Företagens huvudkontor med föredrag från förbundets jurister med fokus på kollektivavtal och entreprenadjuridik blev en heldag för LA Gästrikland. Pär Bönnestig 20 maj meddelande TT att ännu en byggnadsarbetare omkommit i en arbetsplatsolycka när ett trapphus rasat samman i ett kontorshus i Solna. Veckan innan hade en byggnadsarbetare klämts ihjäl under en borrigg vid arbetet med Citybanan. Tragiska händelser som för alltid förändrar livet för kollegor och familjer. Orsakerna till de båda olyckorna utreds av polis och av Arbetsmiljöverket och så småningom kommer det att stå klart vad som orsakat olyckorna, vem som bär ansvaret och vad som måste göras annorlunda för att det inte ska hända igen. Enligt Arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare arbeta förebyggande genom systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Det är en metod för att löpande utveckla och förändra det dagliga arbetsmiljöarbetet. Förebyggande och samverkan är nyckelorden och det kräver planering och framförhållning. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men ansvaret kan delegeras till chefer och arbetsledare som får ett personligt ansvar, där ett personligt straffansvar kan följa. En medarbetare som fått delegerat arbetsmiljöansvar ska ha kunskaper om: De arbetsmiljöregler som gäller för verksamheten. Fysiska och psykosociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall. De åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Det som främjar hälsa i arbetslivet. Vidare måste chefen få resurser i form av till exempel tid, tillgång till personal, ekonomi och utbildning. Arbetsgivaren måste också tydligt delegera de befogenheter som följer med uppdraget som noga bör diskuteras och dokumenteras. Upplever den som fått det delegerade ansvaret att resurser och befogenheter inte räcker till, ska möjlighet finnas att returnera arbetsmiljöansvaret till arbetsgivaren. Arbetstagare och arbetsgivare ska samverka i arbetsmiljöarbete. Arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor, skyddsombudet, ska hos kollektivavtalsbärande arbetsgivare, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, utses av den fackliga organisationen. Skyddsombudets roll är inte att genomföra arbetsgivarens åtgärder i arbetsmiljöarbetet, utan det är ett förtroendeuppdrag och till skillnad från chefen har inte skyddsombudet ett personligt ansvar. Uppgiften är att bevaka och följa arbetsmiljön samt att vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven beträffande SAM i arbetsmiljölagen. För detta behöver skyddsombudet relevant kunskap och med uppdraget följer också vissa rättigheter. Förutom att kunna ta ledigt från ordinarie arbetsuppgifter har skyddsombudet också rätt till utbildning för sitt uppdrag. Ordet "systematisk" betyder ungefär sortera och ordna och det är vad arbetsgivaren förväntas göra inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sortera och ordna arbetsuppgifter och ansvar som följer av arbetsmiljölagen: Upprätta arbetsmiljöpolicy vilken arbetsmiljö vill företaget uppnå? Ansvar och rutiner visa när, hur och av vem olika delar i arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Riskbedöma kartlägga och bedöma, till exempel genom skyddsronder och arbetsplatsträffar. Utarbeta instruktioner och handlingsplaner för det som inte omgående kan åtgärdas. Följa upp arbetsmiljöarbetet regelbundet. Utreda olyckor och tillbud. Dokumentera fortlöpande under året sammanfatta vid bokslut. Börja eller revidera ditt systematiska arbetsmiljö arbete idag. Gå en utbildning och utbilda dina medarbetare. Det är genom handling vi kan förebygga onödiga och tragiska arbetsplatsolyckor och förhindra tillbud. Det är du som arbetsgivare som bär ansvaret. Det måste bli bättre! Ylwa Glismann Arbetsrätt 5

6 I denna spalt informerar förhandlingsavdelningen om de områden vi får mest frågor kring. I tio nummer av Medlemsnytt kommer vi att belysa: MBL och MB-gruppens mandat Medbestämmandelagen (MBL) gäller alla arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden. MBL reglerar förhållandet mellan arbetsgivare (AG) och arbetstagare (AT). På arbetstagarsidan är det arbetstagarorganisationen (ATO), facket, som har förhandlingsmandat och får förhandla, ej den enskilde arbetstagaren. Förhandlingsskyldighet innebär att arbetsgivaren måste diskutera alla frågor som avser viktigare förändring i verksamheten eller för den enskilde arbetstagaren med arbetstagarorganisationen, och presentera beslutsunderlag för arbetstagarorganisationen att ha synpunkter på. Beslut får inte fattas innan arbetsgivaren förhandlat på lokal nivå och om enighet inte kan uppnås där, även på central nivå. Därefter står det arbetsgivaren fritt att bestämma sig och fatta beslut även om enighet inte kunnat nås i frågan. Syftet med MBL är att ge arbetstagarna, genom sin arbetstagarorganisation, möjlighet att påverka arbetsgivaren innan beslut fattas. Arbetsgivare som inte förhandlar innan beslut fattas, riskerar skadestånd till arbetstagarorganisationen. Att avtala om att upphäva eller inskränka MBL är ogiltigt. Arbetsmarknadens parter, till exempel VVS Företagen och Byggnads, kan dock sluta kollektivavtal om avvikelser avseende vissa av paragraferna i MBL. VVS- och Kylavtalet, som båda tar sin utgångspunkt i lagen, gäller för alla medlemsföretag i VVS Företagen samt för de företag som har hängavtal med Byggnads. För att möjliggöra en smidig och snabb hantering av medbestämmandet i företagen har VVS Företagen och Byggnads överenskommit om Företagsanpassning av MB-organisation (MBÖ) i VVS- och Kylavtalen. MB-ledamot Utses av Byggnads. Nytt respektive avslutat förordnande ska skriftligen meddelas företaget. Förordnande gäller tillsvidare och avslutas antingen av Byggnads, om anställningen upphör eller om ledamoten byter kollektivavtalsområde. Är per definition facklig förtroendeman (FMM) i MB-frågor och omfat- tas av förtroendemannalagen (FML) och överenskommelsen om facklig förtroendeman i kollektivavtalen (FMÖ). Ska ha en personlig suppleant utsedd. MB-gruppens sammansättning och nivå Antalet MB-ledamöter beror på företagets struktur samt vilken nivå i företaget mandatet avser (driftsenhets- (filial), regional eller företagsnivå), det vill säga på den nivå frågan berör. Arbetsgivaren måste förvissa sig om att förhandling påkallats på rätt nivå och med rätt part, det vill säga att MB-gruppen är behörig att företrädare arbetstagarorganisationen. Om MB-ledamot inte utsetts på en viss nivå, har MB-grupp på närmast högre nivå mandat att företräda arbetstagarna. Mandat MB-ledamoten har fackförbundets delegerade mandat att förhandla med arbetsgivaren men mandatet ger inte MB-ledamoten fullmakt att förhandla i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mandatet ger MB-ledamot rätt att förhandla i ärenden som faller under 11, 12 och 21 MBL samt företräda medlemmarna i ärenden som faller under 19 MBL. Förhandlingsmandat gäller Fråga av betydelse för verksamheten, förhandlas på den nivå det berör. 6 Foto: Colourbox Visste du att Lön 2. Reseregler 3. MBL och dess mandat 4. Bisyssla 5. Underentreprenad 6. Arbetstid 7. Tidrapport och utbetalningar 8. Föräldralön 9. Beredskapstjänst och Jour 10. Ackord Fråga av betydelse för anställdas arbets- och anställningsförhållanden, förhandlas på den nivå de är anställda, i regel driftenhetsnivå (filial). Uppsägning på grund av arbetsbrist. permittering hel dag eller mer och som inte beror på, till exempel otjänlig väderlek. Återintagning efter sådan permittering. Anställningsprocesser där företrädesrätt till återanställning föreligger. Samrådsmandat gäller Om provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i tillsvidareanställning. Förhandlingsmandatet gäller inte för Rättstvister (tolkning och tillämpning av kollektivavtalen). Löner och ersättningar. Lokalt kollektivavtal. Natt- och veckovila. Skiftarbete. Ackordsöverenskommelse, dessa faller under mandatet för Byggnads avdelning lokalt. Byggnads lokalavdelning kan skriftligen delegera till MB-grupp att även förhandla natt- och veckovila. Förhandlingsordning hur genomgförs en förhandling? Lokal förhandling Sker mellan företag och MB-grupp eller med Byggnads lokalavdelning. Förs endast på en nivå i företaget. ska om möjligt påbörjas inom två veckor efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Om enighet nås lokalt avslutas förhandlingen vid sittande bord, om inte annat överenskommes. Arbetsgivaren får då fatta beslut i frågan. Om enighet inte nås i lokal förhandling får arbetsgivaren inte fatta beslut i frågan innan den prövats i central förhandling eller MB-grupp uttryckligen förklarat sig avstå från rätten att driva frågan vidare centralt. Observera preskriptionsfrister (tidsfrister) om enighet inte nås och frågan ska hänskjutas till central nivå. Central förhandling Sker mellan företag och Byggnads (ej lokalavdelning). Som rör 21 ÖLAS, turordningsregler vid uppsägning, är VVS Företagen arbetsgivarpart. Även om enighet inte nås på central nivå får arbetsgivaren fatta beslut. Protokoll Protokoll förs av arbetsgivaren och justeras av motparten. Protokoll ska vara motparten, i det här sammanhanget facket, tillhanda för justering inom en månad efter det att förhandlingen avslutats. Justerat protokoll ska vara motparten, i det här sammanhanget arbetsgivaren, tillhanda inom en månad från mottagandet för justering. Mer finns att läsa i VVS- och Kylavtalen Företagsanpassning av MB-organisation (MBÖ). Förhandlingsordning. Facklig förtroendeman. ÖLAS. Mer information? Ring förhandlingsavdelningen på Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

7 Foto: Colourbox Foto: Colourbox Energisnåla installationer en ny möjlighet för Sverige V VS Företagen, Svensk Ventila- tion, Kyl & Värmepumpföretagen och Entreprenörföretagen är organisationerna bakom Energikampanjen. Kampanjen riktar sig till fastighetsägare runt om i landet. Som ett led i kampanjen har broschyren Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige tagits fram. Syftet är att visa att med rätt VVS-installationer åstadkommer man snabba och stora resultat som spar energi och pengar till samhället i stort och till våra kunder i synnerhet. Med den här kampanjen vill vi dra vårt strå till stacken. Världen står inför stora utmaningar när det gäller klimatet. Mycket måste göras och många av åtgärderna finns inom vårt område. Det vi vill göra nu är att hjälpa till så att dessa åtgärder blir genomförda i praktiken. Vi kommer att fortsätta ta fram energitips i form av olika broschyrer i takt med att EU inför nya energikrav, säger Magnus Everitt, energiexpert på VVS Företagen. Vitsen med ekodesign, som det kallas, är att ta bort 25 procent av de sämsta produkterna på marknaden. Den nya energisnåla produkten kompletteras med en energimärkning så att kunden lätt ska kunna välja den engergismartaste produkten. Exempel på energimärkning som redan finns är kylskåp, diskmaskiner och tvättmaskiner. Det blir ett tydligt sätt att trygga energiförsörjningen inför framtiden. Nästa broschyr kommer att handla om varmvattenberedare som på samma vis ger tips och råd. Organisationerna bakom Energikampanjen representerar cirka företag, installatörer och tillverkare med över medarbetare. Dessa företag är viktiga aktörer för att skapa ett hållbart och miljövänligt samhälle med hög levnadsstandard. Genom sin kompetens bidrar de till att ställa om våra byggnader för att möta dagens och morgondagens miljömål. Lena Whitlock Broschyren Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige bifogas i detta Medlemsnytt. VVS-branschens betydelse för människor Den 26 oktober 2011 arrangerar VVS Företagen och Plåtslageriernas Riksförbund konferensen Vatten, Luft och Energieffektivisering. Konferensen fokuserar på betydelsen av ren luft, bra inomhusklimat och hög livskvalitet. Varje dag arbetar företagen med att skapa bra innomhusmiljöer för människor men det är inte alltid som omgivningen ser sambandet. Med konferensen Vatten, Luft och Energieffektivisering vill vi visa hur viktig vår bransch är och att det som vi människor tar för givet, rent vatten och sanitet, inte alltid får den uppmärksamhet som det förtjänar, säger Pär Bönnestig, informationschef på VVS Företagen. Konferensen sker i Stockholm och kommer att ge ett branschperspektiv som vi inte alltid brukar presentera. Vid förra årets konferens deltog talare som Lena Ek, EU-parlamentariker för Centerpartiet och förre utrikesministern samt ordförande för WaterAid Sweden Jan Eliasson. pär bönnestig Chef medlemsservice Regionkontor: Johan Mossling Regional verksamhet VVS Företagen Stockholm Box 47160, Årstaängsvägen 19 C Stockholm Mats Hellström Falun Box 1958, Ölandsgatan Falun Leif Ekström Göteborg Box 404, Södra Hamngatan Göteborg Wenche Persson Örebro Köpmangatan Örebro Lennart Johansson Växjö Kungsgatan 1B Växjö Anders Johansson Sundsvall Box 210, Torggatan Sundsvall Kent Sjödin Umeå Brogatan Umeå Anders Lindqvist Malmö Box 186, Jörgen Kocksgatan 1B Malmö Michael Jensen Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Tryck: Intellecta Infolog För många år sedan uppkom i samband med värmepumparnas intåg devisen ge mig en kwh så får du tre tillbaka. Teknikutvecklingen går framåt så numera handlar det om att satsa en krona och få fyra tillbaka! Vi ska gemensamt spara 20 TWh till 2020 enligt uppsatta energimål och för att nå dit innebär det en betydande investering bland annat när det gäller VVS och kyla. 7

8 Foto: Colourbox Nya medlemmar Vi hälsar följande företag välkomna till VVS Företagen: Rör-företag AB L.L:s Rörservice, Karlstad MA Rör Mats Andersson, Sundsvall S Hedins Värme o Sanitet AB Tibbelin & Partners VVS-Service HB, Hägersten "Solen lyser på VVS branschen" VVS Företagens Årsmöte 2011, hölls 19 maj på Radisson Blu Royal Viking Hotel i centrala Stockholm. S tyrelseordförande Anders Mattsson, hälsade alla välkomna och konstaterade att antalet medlemmar som bänkat sig till årsmötet var glädjande många. Roligt att se er här! Jag hoppas på en rolig och stimulerande dag i VVS-branschens tecken. Det är härligt att känna hur solen tittar fram och börjar lysa på vår verksamhet. Visserligen har vi utmaningar vi behöver ta itu med, bland annat behöver vi effektivisera produktionen, öka resurserna och motivera våra anställda. Vi måste också ta ett större ansvar för vårt jobb ut mot kund. Trots detta är jag övertygad om att vi har en ljus framtid de kommande åren, sa Anders Mattsson. Roine Kristianson, VD för VVS Företagen, tog till orda och berättade om det samverkansbeslut som tagits där VVS Företagen och PLR, Plåtslageriernas Riksförbund, på sikt skapar ett gemensamt servicebolag. De senaste åren har styrelsen ägnat mycket tid och energi åt att diskutera VVS Företagens vision och framtid. Diskussionerna har gått åt ett gemensamt håll; vi vill samordna och stärka verksamheten. Det gör vi genom att etablera en tydligare och starkare aktör, såväl mot fack som i samverkan med andra arbetsgivare. Det finns idag fem avtal; två avtal på VVS-sidan och på plåtsidan finns det tre. Ambitionen är nu att skapa ett gemensamt kollektivavtal som ska ersätta dessa fem. Beslutet kommer att stärka branschen både 8 mot kunder och samhället i stort. Vi får möjlighet att agera som en enad och kraftfull part i alla externa kontakter. Vi skapar en gemensam kansliorganisation med utvecklad kompetens och service. Utan tvekan medför förändringen både en ökad kostnadseffektivitet på kansliplanet samt flera fördelar för medlemmarna. Vi får en bredare regionorganisation och ett utökat samarbete mellan olika lokalföreningar ger större närhet. En tydligare branschprofilering stärker våra medlemmars affärsnytta. En enad och tydlig profil ökar styrkan och attraktionskraften för både potentiella och befintliga medlemmar. Till nästa år föreslår vi ett nytt gemensamt servicebolag, ett personellt gemensamt bolag där verksamheten kommer att bedrivas. Under hösten arbetar styrelsen vidare med detaljfrågorna och ett beslut väntas senare i höst. Årsmötet beslutade omval av styrelsen: Ordförande: Anders Mattsson, AB CJ Björnberg. Vice ordförande: Håkan Bergkvist, NVS Installation AB. Ordinarie ledamöter: Reidar Westerberg, AB Lunds Rörmontering. Hans-Ove Norén, Vatten & Värme i Örebro AB. Tomas Tavér, Friginor Kylmontage & Service AB (nyval). Håkan Sandholm, Carl Hanssons Rör & Värme AB. Suppleanter: Jan Andersson, YIT Sverige AB. Stefan Olsson, AB Storå Rör. Svante Ström, Johnson Controls Systems & Service AB. Patrik Samson, Samsons Rör AB (nyval). Isolerföretag P. Djerf Rörisolering AB, Saltsjö-Boo En riktigt skön sommar önskar VVS Företagen! Vår medlemsjour är öppen alla vardagar kl: hela sommaren! Telefon: Årsmötet genomfördes utan vidare synpunkter eller frågor och styrelseordförande Anders Mattsson avslutade årsmötet och tackade för visat intresse. KAROLINE HAMMAR Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Antagen av styrelsen 2017-01-19 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån gällande arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vårdförbundets

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

Foto: Jeanette Andersson. KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Foto: Jeanette Andersson KFOs LATHUND OM FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Om förhandlingsprotokoll 1 Förhandlingar 4 a) Olika typer av förhandlingar 4 b) Förhandlingens genomförande 4 2 Allmänt om protokoll 5 3 Protokollets

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Sektionen Personal Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet November 2016/LJ Reviderad maj 2017 ASJ 1 Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet Enligt AFS 2001:1, 8 "Arbetsgivaren

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret Dnr Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann-Charlotte Bergqvist 08-508 271 25 Till Exploateringsnämnden 2015-04-13 Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom SKL/Pactas avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland har ansvaret för den lokala

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde

FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde FÖRHANDLINGSORDNING För förtroendevalda inom Privat/Statlig verksamhet samt Kyrkans avtalsområde Vårdförbundet avdelning Halland Antagen av styrelsen Sida 1 av 5 Inledning Vårdförbundet avdelning Halland

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4

Hemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals

Läs mer

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Välkommen! Klicka här för att ändra format Arbetsrätt för nybörjare. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Välkommen! Arbetsrätt för nybörjare på Tomas Nordensson Flygare 11 oktober 2016 PROGRAM Inledning Medbestämmandelagen Anställningsformer Klicka Uppsägning här för att ändra format på Ledighetslagarna Facklig

Läs mer

Beslutsinstans Kommundirektör

Beslutsinstans Kommundirektör a v Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Partsforum Fastställd 2017-01-31 Giltighetstid Tillsvidare Dokumentansvarig Personalchef Senast reviderad Beslutsinstans Kommundirektör Dokument gäller för Alla

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten

Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet. den 21 september 2015. Av: Maia Carlsson, Personalenheten Riktlinjer och handledning i det Systematiska arbetsmiljöarbetet den 21 september 2015 Innehållsförteckning Inledning... 3 Riskbedömning av arbetsmiljön... 4 Åtgärdande av risker... 5 Rapportering och

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

-upprätta arbetsmiljöplaner

-upprätta arbetsmiljöplaner -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan Vad är en arbetsberedning Vad är Bas-P och Bas U? Hur är lagen? Är straffet fängelse? Vad

Läs mer

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-01-27 Revidering: 2014-08-11 Dnr: DUC 2014/136/10 Gäller fr o m: 2014-08-11 Ersätter: Regler för delegering av arbetsmiljöansvar

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - inom Privat och Statlig verksamhet samt Kyrka VÅRDFÖRBUNDET AVDELNING NORRBOTTEN 2013-05 1 Inledning Vårdförbundet, avdelning

Läs mer

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning. Policy Uppgiftsfördelning Trögt Fördela uppgifter Kunskaper/instruktioner Undersök Utred ohälsa o-fall Åtgärder Revidera Arbetsgivaren är Huvudansvarig för arbetsmiljön Många människor Olika verksamheter

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete Teknikförvaltningen, 2008-08-14 Inledning En god och utvecklande arbetsmiljö bidrar till att förebygga arbetsskador och ohälsa,

Läs mer

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1

Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Högskolan Dalarna Instruktioner för förtroendevalda inom Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna 1 Saco-S föreningen vid Högskolan Dalarna ska i sin verksamhet driva Saco-S fackliga politik och fullgöra

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer