VVS Dagen Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VVS Dagen 2011. Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen."

Transkript

1 nr 6-7 Juni/Juli 2011 Juni/Juli 2011 Box 47160, Stockholm Årstaängsvägen 19 C telefon VVS Dagen 2011 en dag i samverkans tecken I samband med VVS Företagens årsstämma bjöd VVS Företagen in till en VVS-dag som gick i branschens tecken. Efter årsstämmans avslutande bjöds det på lunchbuffé och mingel i Royal Vikings lokaler i Stockholms City. I lättsam stämning och med stor förväntan träffade deltagarna gamla och nya affärsrelationer, minglade, samtalade och såg fram emot att lyssna till de inbjudna talarna. J ournalisten och medieprofilen K-G Bergström var dagens moderator som inledde med att berätta vad dagen hade att erbjuda. Först ut att hålla sitt anförande var Åsa Söderström Jerring, ordförande i FIA, Etiska Rådet, samt styrelseledamot i JM AB, Rejlers AB och Comfort-kedjan AB. Men innan Åsa välkomnades upp på scen drog helt oväntat K-G Bergström ett branschskämt som kanske ingen hört tidigare: Kan ni tänka er att det finns en gemensam beröringspunkt mellan VVS-branschen och mediebranschen. Gissa vilken den är? Jo, vi journalister jobbar med att upptäcka läckor och ni inom VVS jobbar med att täta dem! Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 K-G Bergström anser att det finns vissa likheter mellan VVS- och mediebranschen. Han menar på att journalister jobbar med att upptäcka läckor medan VVS-branschen tätar dem. Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Munterheten gick inte att ta miste på och Bergström var nöjd med att hittat kopplingen. Åsa Söderström Jerring redogjorde för branschens framtida utmaningar och reflekterade över hur branschen ska möta kundernas krav på kompetens, effektiv produktion och hållbart tänkande. Vi har flera utmaningar att ta itu med. Vi ser långa ledtider i arbete, förnyelsearbete och utveckling går långsamt, dessutom ställer myndigheter och samhället allt högre krav. Utan tvekan finns det en enorm potential i branschen. Undersök- ningar visar att 30 procent av denna potential i branschen inte är utnyttjad. Som jag ser det behöver vi hushålla och bli mer effektiva med både tid och pengar. En högre grad av kompetensutveckling och nya systemlösningar är en del av förbättringen. Utöver detta ökar konkurrensen och nya utländska aktörer kliver in på marknaden. För att fortsätta vara ledande på området behöver vi inse att vi måste konkurrera om mer än bara priset. Vi måste förstå att vi levererar kundvärde, visa att vi kan ta ansvar för kundens Forts. sid 3 behov och ge den bästa servicen. 1

2 Ansvarig utgivare: Pär Bönnestig, Redaktör: Karoline Hammar, Formgivning/layout: Heléne Stors, Innehåll 1 VVS Dagen Checklistor på hemsidan VVS-seger i Arbetsdomstolen Vår omvärld 3 forts. VVS Dagen 2011 E84 blir Entreprenadindex 4 Fråga Olof om juridik Stark resurs till VVS Företagen Årets innovation Miljön på arbetet VVS landet runt 6 Visste du att... 7 Energisnåla installationer Regional verksamhet VVS-branschens betydelse 8 Nya medlemmar Solen lyser på VVS-branschen Skön sommar önskar VVS Företagen Checklistor på hemsidan Nu finns det nya blanketter på hemsi- dan. Det är samtliga checklistor som finns i AMA VVS och Kyl 09 som tillhandahålls från Svensk Byggtjänst. De finns som word-format för den som vill lägga in egen logotyp och företagsnamn i övre vänstra hörnet. Blanketterna finns också som nedladdningsbara pdf-filer. Vidare har vi uppdaterat hemsidan med exempelblanketter och övrig information om Drift och Underhåll, DoU, även dessa är hämtade från Svensk Byggtjänsts hemsida. För att få tillgång till blanketterna och checklistorna måste man logga in som medlemsföretag. Du hittar dem under fliken Publikationer Blanketter. Vår omvärld Ändrat fokus i världsekonomin gör att man mer och mer måste titta österut för att tolka konjuktursvängningar och förändringar i ekonomin. V år omvärld är verkligen föränderlig och svår att tolka. Det kommer signaler om att svensk ekonomi kanske är den starkaste i Europa, samtidigt som det kommer signaler om att den amerikanska ekonomin håller på att sakta in. Detta laddat med ständiga krisrapporter om skuldberg i några av euroländerna, gör att vi har en situation som är väldigt skör. Det blir inte bättre av att Tyskland har tagit ett beslut att avveckla sin kärnkraft till Vad detta kommer att innebära för Europas ekonomi är oklart. Många känner rädsla att det kommer innebära ökade energikostnader, ett beroende av kolkraft och ett beroende av Ryssland för att säkra Europas energiförsörjning. Man behöver kanske inte var helt skeptisk. Människan är en otroligt kreativ varelse och har till och med flyttat berg för att lösa problem tidigare. Vilka möjligheter skapar inte nu ett så tydligt fokus på en grön omställning? Man kan också fråga sig om det inte är för kort tid att lösa något som inte har lösts tidigare. Om inte den amerikanska ekonomin kan fungera som lokomotiv för världsekono- min, vem är det då som ska dra? Skuldberget i USA växer och man lyckas inte riktigt få fart på bostadsmarknaden samtidigt som konsumenterna inte konsumerar. Tydligt är att världens ekonomiska fokus håller på att skifta skulle Europa vara världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Nu har EU flyttat fram de målen. Den gamla världen har tappat mot den nya. Det är österut som man söker kapital och marknader och kanske till och med ett nytt draglok för världsekonomin? Hur påverkar det den svenska VVSbranschen? Ja, kortsiktigt kanske det inte kommer att ske så stora förändringar, om inte hösten bär med sig en kollaps som påverkar världsekonomin och därmed även den svenska ekonomin. Även den påbörjade avtalsrörelsen innebär en osäkerhet. Det är svårt att sia om hur den globala ekonomin ser ut då. Långsiktigt är det inte säkert att USA och Europa är självklara utgångspunkter. Det gäller att skapa en större förståelse för de Kinesiska och Indiska ekonomierna. VVS-seger i Arbetsdomstolen Pär Bönnestig Arbetsdomstolen har nyligen meddelat dom mellan Byggnads å ena sida och VVS Företagen och ett medlemsföretag å andra sidan. Tvisten gällde i korthet om en VVS-montör blivit beordrad av arbetsgivaren att utföra ett visst arbete och om lön skulle utgå. Enligt företaget hade VVS-montören beordrats att utföra arbetet på kärnkraftverket i Forsmark. Men montören arbetsvägrade under anförande att det var högst oklart om företaget hade något arbete att utföra där och när det i så fall skulle börja. Det egentliga skälet till mannens arbetsvägran var dock enligt företaget att mannen och hans sambo väntade parets första barn vid aktuell tidpunkt och att mannen därför inte ville åka på långväga uppdrag hemifrån. Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje om arbetsgivarens arbetslednings- rätt. VVS-montören blev således utan lön och får dessutom tillsammans med Byggnads dela på rättegångskostnaderna på kronor. Tommy Larsson Arbetsrättsjurist, VVS Företagen Lena Whitlock 2 Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

3 Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Stig-Björn Ljunggren statsvetare, skribent och proffstyckare, talade om den politiska framtiden, kommer den borgerliga alliansen att sitta kvar efter valet 2014, om inte spelar det någon roll för branschen? Ljunggren förklarade att den politiska parnassen ser helt annorlunda ut idag än på 1970-talet. Då var den svart och vit, den praktiska politiken skiljde sig åt mer markant. Idag är monstret borta och de politiska gränserna har suddats ut. Vinner Socialdemokraterna valet 2014, är det inte säkert att det kommer att innebära någon större politisk skillnad i ideologi och därmed inte förändra vår omvärld i särskilt stor utsträckning. Åsa Söderström Jerring. Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Heidi Andersson, åttafaldig världsmästa- re i armbrytning, talade om att ha tro och motivation. Att brinna för det man gör och aldrig ge upp. Hon är född och uppvuxen i norrländska Ensamheten där hennes familj är föregångare i sporten armbrytning Man lyckas när man har någon i sin närhet som verkligen tror på dig som person och det du gör. Då kan du nå vilka resultat som helst. Ulf Perbo, statssekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall med ansvar för bostadsfrågor, resonerade kring regeringens politik för en sund byggsektor. VVS-Dagen avslutades med en paneldis- kussion där K-G Bergström var moderator och initierade frågeställningar som bland annat berörde kompetensförsörjningen och den låga andelen kvinnlig representation i branschen. Delvis ansågs svaret till den låga andelen kvinnor i branschen ligga i att branschen är förknippad med dåligt rykte och en stark manlig tradition. Det finns även svårigheter att rekrytera nysvenskar till branschen, menade panelen. Det är helt klart vårt ansvar att göra något åt både mångfaldsfrågan och kompetensutvecklingen. Vi måste bli bättre på att attrahera kompetent och erfaren personal. Det innebär att vi behöver rekrytera från flera olika grupper. Många mindre företag ser utbildning som produktionsbortfall istället för att se kompetensutvecklingen som en viktig del för att lyfta hela produktionskedjan mot målet att skapa en förstklassig produkt. Det är viktigt att leverera kundvärde och alltid ställa sig frågan: Vad skapar mervärde för kunden? Genom att bli en större Stig-Björn Ljunggren. aktör och kliva in i byggherrens roll kan vi även samverka bättre för att optimera byggprojekten. Vi måste bli bättre på att samarbeta över gränserna. Framtidens projekt blir allt mer teknik-, och miljöorienterade, menade Fredrik Friblick från Prolog AB. I panelen ingick Jerker Björk, Förändringskompaniet 3c Change Consulting Company AB, Fredrik Friblick, Prolog AB, Håkan Bergkvist, NVS Installation AB, Johan Nilsson, Ahlsell AB och Sven-Olov Lövgren, Enertech AB. Karoline Hammar Foto: VVS-Forum/Jan Lööf Söderström Jerring tog upp ytterligare aspekter som exempelvis etik och moral. Vilken kultur vill VVS-branschen ha? Att våga ta egna initiativ och visa drivkraft, viljan att göra något nytt tillsammans skapar en större och starkare bransch. Branschen står inför nya tider där vi måste hitta vägar att göra arbetet på ett nytt och bättre sätt. Kan vi utveckla tjänster och produkter parallellt med att utveckla organisation och affärsmodeller med ett engagerat och klokt ledarskap har vi alla förutsättningar i världen att lyckas. Forts. från sid 1 Panelen. E84 blir Entreprenadindex Entreprenadindex E84 för husbyggnads- och anläggningsverksamhet är en metod för kostnadsreglering av byggentreprenader. Med hjälp av denna kan man beräkna kostnadsförändringar i entreprenader som pågår under en längre tid där avtal om indexreglerat pris har träffats. Detta indextal har beräknats månadsvis med januari 1984 som basmånad. Statistiska centralbyrån, SCB, som tillhandahåller indexsiffrorna fick 2008 uppdrag av Byggandets Kontraktskommitté, BKK, att göra en genomgripande översyn av E84. Syftet var att få ett system som är anpassat till den kostnadsfördelning som är aktuell för dagens bygg- och anläggningsentreprenader. Nu är denna översyn klar och E84 byter namn till Entreprenadindex, med basmånad januari Viktsystemet och grupperna har fått nya kostnadsfördelningar och uppdaterat innehåll. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Likartade huvudgrupper har slagits ihop och nya har tillkommit. Under andra hälften av 2011 kommer E84 och entreprenad index publiceras parallellt. I januari 2012 upphör publicering av E84 men det kommer att vara möjligt att med hjälp av nyckeltal räkna fram indextal enligt E84:s huvud- och undergrupper. Tillämpningsföreskrifter för det gamla och nya systemet stämmer i allt väsentligt överens. För den som behöver använda Entreprenadindex finns en prenumeration genom VVS Företagen. Då ingår månatliga aktuella indextal och tidningen Byggindex med utökad information. Lena Whitlock Mer information kommer löpande publiceras på 3

4 Fråga: Vi har utfört en VS-entreprenad på löpande räkning vid en ombyggnation åt en privatkund. Tvist har uppstått om vår faktura, där vi tydligt redovisat timmar och material. Timkostnaden är den normala på vår ort och materialpriset följer vår grossistprislista. Kunden påstår att vi egentligen träffat avtal om ett (lägre) fast pris för arbetet och att vår faktura inte är skälig. Tyvärr har alla överenskommelser träffats muntligen. Vad gäller? Svar: Enligt konsumenttjänstlagen ska priset följa av avtalet. Om det inte gör det ska konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. När det först gäller frågan om fast pris avtalats så har konsumenten i detta fall bevisbördan för påståendet. Det blir svårt för konsumenten att visa. När det sedan gäller frågan om skäligheten av debiterade kostnader för arbete och material, så ligger initialt bevisbördan för skäligheten på er. Den bördan har ni sannolikt uppfyllt genom er faktura om det klart framgår nedlagd tid, timkostnad, hur mycket material som gått åt samt priset per materialenhet. Om materialpriserna följer sedvanlig grossistprislista räcker även det ganska långt om priserna är normala. Det blir i detta läge beställaren som får försöka visa att timdebiteringen är onormalt hög, att antalet timmar är fler än vad som kan behövas eller att material debiterats till ett onormalt högt pris. I praktiken har domstolarna en tendens att köpa verkliga förhållanden i det enskilda fallet och fästa tilltro till entreprenörens uppgifter om beräkningar om dessa inte kan visas vara felaktiga eller icke-trovärdiga; före schablonartade beräkningar från en av beställaren anlitad teknisk sakkunnig. Mitt råd är att alltid reglera frågor om timpris, tillämplig prislista för material, resor etcetera. antingen i offert eller skriftligt avtal med kunden; så slipper bägge parter obehagolof Johnson liga överraskentreprenadjurist ningar. 4 Årets Innovation 2011 Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, delar varje år ut priset Årets innovation som i år gick till Pertti Johansson på Skanska Sverige AB för projektet Automatiserad Kakling. Priset består av ett stipendium på kronor, diplom samt den stora äran. P erttis projekt har på ett innovativt och industriellt sätt utvecklat en kakelsättningsrobot. Resultatet blir tunnlar med tilltalande utseende, hög kvalitet, låga driftskostnader och lång livslängd samtidigt som arbetsmiljön under byggskedet förbättras avsevärt. Övriga två nominerade i utvecklingsprojektet var Energisparandet i byggskedet på arbetsplatsen med Sune Almqvist från Tidermans Hyrmaskiner AB samt Kent Sjödin från VVS Företagen, som tagit fram informationsmaterial om svetsning och hårdlödning för VVS-företag. För SBUF var nomineringen av Kents projekt självklar och motiveringen lyder: VVS-montörer som svetsar eller hårdlöder på byggarbetsplatser utsätts för rök som består av luftföroreningar i partikelform. Både akuta besvär och kroniska sjukdomar har relaterats till exponering för löd- och svetsrök. Projektet har dels klarlagt de kemiska hälsoriskerna vid hårdlödning och svetsning på tillfälliga arbetsplatser, dels tagit fram en broschyr för att sprida kunskapen. Informationsbroschyren talar på både ett konkret och enkelt sätt om hälsoriskerna vid svetsning och lödning på tillfälliga arbetsplatser. Broschyren innehåller även en lista över olika ämnen i svetsrök och gaser som kan påverka VVS-montörernas hälsa. Kent Sjödin berättar om varför informationen är så viktig: Redan 2009 startades ett arbete med att kartlägga svetsrökens hälsoeffekter. Resultatet av den studien blev den här informationsbroschyren. Målet är att den ska fungera som ett hjälpmedel för alla berörda i branschen, berättar Kent Sjödin. Det är inte alla gånger man är medveten om riskerna och förstår hur viktigt det är med rätt skydd när man svetsar eller hårdlöder. På ett lättillgängligt sätt hoppas vi nu bidra till en säkrare och tryggare arbetsmiljö. Det är viktigt att alla berörda i branschen tar sitt ansvar i dessa frågor. Nu kan alla på ett enkelt sätt checka av sina arbetsrutiner. KAROLINE HAMMAR Broschyren finns att ladda ner som PDF från webbsidan: Stark resurs till VVS Företagen Den 16 maj började Karoline Hammar på VVS Företagen som pressansvarig. Karoline har en bred erfarenhet inom kommunikation. Närmast kommer hon från Swedish Match AB, som projektledare och redaktör för bland annat Swedish Match prisbelönta aktieägartidning, årsredovisning och utvecklandet av ett nytt globalt intranät. Tidigare arbetsgivare är även SEB och Trygg Hansa. Jag är glad över att vara på plats. Den första tiden kommer jag ägna åt att lära känna alla härliga medarbetare. Det känns inspirerande att få komma in i en helt ny bransch, det blir en lärorik resa och jag hoppas självklart kunna bidra med min kompetens. VVS-branschen är full av spännande möjligheter och utmaningar. Karoline kommer att arbeta med att lyfta fram bilden av VVS-företagens betydelse i skapandet av ett hållbart samhälle utifrån aspek- terna kunskap, kompetens, trygghet och hälsa. Kärnvärden som alla medlemsföretag dagligen levererar ut till kund. Detta är en fråga som Karoline brinner för och som hon ser som en spännande utmaning att arbeta med. Pär Bönnestig Foto: Peter Knutson Fråga Olof om juridik Karoline Hammar. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

5 Miljön på arbetet LA Norrköpings årsmöte på skonaren Vega. VVS landet runt Det märks att det har varit en aktiv vår bland VVS Företagens lokalavdelningar (LA). Det är väldigt roligt att se flödet av aktiviteter som sker runt om i landet. Detta stärker VVS Företagen som organisation och ger er medlemmar extra utdelning på ert medlemskap i form av nätverk, kunskaper och samvaro. Norrköping Även Norrköping höll sitt årsmöte till sjöss, där årsmötesförhandlingarna hölls på skonaren Vega. Från sina stipendiefonder har LA VVS Företagen i Örebro, Värmland och Norrköping delat ut ett antal stipendier till elever på Tullängs skolan i Örebro, Nobelgymnasiet i Karlstad och Ebersteinska Gymnasiet i Norrköping. Skåne I Skåne finns tre aktiva lokalavdelningar. LA Nordöstra Skåne höll sitt årsmöte med visning av det nya Dalscentret i Hässleholm. Fredrik Runius från Säker Vatten AB höll föredrag om de nya branschreglerna vid LA Nordvästra Skånes årsmöte. Samma dag höll LA Södra Skåne sitt årsmöte med föredrag kring regler och hantering av serviceoch tjänstebilar. VVS Syd som är en samarbetsorganisation mellan lokalavdelningarna i Skåne och Småland genomförde sin årliga golf. Dalarna LA VVS Företagen i Dalarna är aktiva med sina utbildningsdagar och i år genomfördes flera utbildningar i Säker Vattten. Vid årsmötet berättade Manne Didehvar, HR chef på VVS Företagen, om hur företagen kan stärka sin konkurrenskraft genom att arbeta med Employer Branding (arbetsgivarvarumärke). Stockholm I Stockholm förlade man sitt årsmöte på böljan blå med sjömansbiff och glatt umgänge. Ett studiebesök genomfördes även och den här gången var det Riksdagen som fick påhälsning. Riksdagsledamöterna Per Lodenius och Gunnar Andréen agerade guider. Under årsmötet informerad REFIS rektor Robert Waardahl om att det även i år var ett stort antal sökande till VVS-utbildningen. Medelpad/Ådalen LA Medelpad-Ådalen höll sitt årsmöte på Himlabadet, med både bad och visning av installationer. Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Jämtland Entreprenadjuridik och konsumtenträtt stod på LA Jämtlands program när de genomförde sitt årsmöte med förbundsjurist Olof Johnson, VVS Företagen, som föreläsare. Gästrikland Besök på VVS Företagens huvudkontor med föredrag från förbundets jurister med fokus på kollektivavtal och entreprenadjuridik blev en heldag för LA Gästrikland. Pär Bönnestig 20 maj meddelande TT att ännu en byggnadsarbetare omkommit i en arbetsplatsolycka när ett trapphus rasat samman i ett kontorshus i Solna. Veckan innan hade en byggnadsarbetare klämts ihjäl under en borrigg vid arbetet med Citybanan. Tragiska händelser som för alltid förändrar livet för kollegor och familjer. Orsakerna till de båda olyckorna utreds av polis och av Arbetsmiljöverket och så småningom kommer det att stå klart vad som orsakat olyckorna, vem som bär ansvaret och vad som måste göras annorlunda för att det inte ska hända igen. Enligt Arbetsmiljölagen ska alla arbetsgivare arbeta förebyggande genom systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM. Det är en metod för att löpande utveckla och förändra det dagliga arbetsmiljöarbetet. Förebyggande och samverkan är nyckelorden och det kräver planering och framförhållning. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön, men ansvaret kan delegeras till chefer och arbetsledare som får ett personligt ansvar, där ett personligt straffansvar kan följa. En medarbetare som fått delegerat arbetsmiljöansvar ska ha kunskaper om: De arbetsmiljöregler som gäller för verksamheten. Fysiska och psykosociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall. De åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Det som främjar hälsa i arbetslivet. Vidare måste chefen få resurser i form av till exempel tid, tillgång till personal, ekonomi och utbildning. Arbetsgivaren måste också tydligt delegera de befogenheter som följer med uppdraget som noga bör diskuteras och dokumenteras. Upplever den som fått det delegerade ansvaret att resurser och befogenheter inte räcker till, ska möjlighet finnas att returnera arbetsmiljöansvaret till arbetsgivaren. Arbetstagare och arbetsgivare ska samverka i arbetsmiljöarbete. Arbetstagarnas företrädare i arbetsmiljöfrågor, skyddsombudet, ska hos kollektivavtalsbärande arbetsgivare, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, utses av den fackliga organisationen. Skyddsombudets roll är inte att genomföra arbetsgivarens åtgärder i arbetsmiljöarbetet, utan det är ett förtroendeuppdrag och till skillnad från chefen har inte skyddsombudet ett personligt ansvar. Uppgiften är att bevaka och följa arbetsmiljön samt att vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven beträffande SAM i arbetsmiljölagen. För detta behöver skyddsombudet relevant kunskap och med uppdraget följer också vissa rättigheter. Förutom att kunna ta ledigt från ordinarie arbetsuppgifter har skyddsombudet också rätt till utbildning för sitt uppdrag. Ordet "systematisk" betyder ungefär sortera och ordna och det är vad arbetsgivaren förväntas göra inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Sortera och ordna arbetsuppgifter och ansvar som följer av arbetsmiljölagen: Upprätta arbetsmiljöpolicy vilken arbetsmiljö vill företaget uppnå? Ansvar och rutiner visa när, hur och av vem olika delar i arbetsmiljöarbetet ska genomföras. Riskbedöma kartlägga och bedöma, till exempel genom skyddsronder och arbetsplatsträffar. Utarbeta instruktioner och handlingsplaner för det som inte omgående kan åtgärdas. Följa upp arbetsmiljöarbetet regelbundet. Utreda olyckor och tillbud. Dokumentera fortlöpande under året sammanfatta vid bokslut. Börja eller revidera ditt systematiska arbetsmiljö arbete idag. Gå en utbildning och utbilda dina medarbetare. Det är genom handling vi kan förebygga onödiga och tragiska arbetsplatsolyckor och förhindra tillbud. Det är du som arbetsgivare som bär ansvaret. Det måste bli bättre! Ylwa Glismann Arbetsrätt 5

6 I denna spalt informerar förhandlingsavdelningen om de områden vi får mest frågor kring. I tio nummer av Medlemsnytt kommer vi att belysa: MBL och MB-gruppens mandat Medbestämmandelagen (MBL) gäller alla arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden. MBL reglerar förhållandet mellan arbetsgivare (AG) och arbetstagare (AT). På arbetstagarsidan är det arbetstagarorganisationen (ATO), facket, som har förhandlingsmandat och får förhandla, ej den enskilde arbetstagaren. Förhandlingsskyldighet innebär att arbetsgivaren måste diskutera alla frågor som avser viktigare förändring i verksamheten eller för den enskilde arbetstagaren med arbetstagarorganisationen, och presentera beslutsunderlag för arbetstagarorganisationen att ha synpunkter på. Beslut får inte fattas innan arbetsgivaren förhandlat på lokal nivå och om enighet inte kan uppnås där, även på central nivå. Därefter står det arbetsgivaren fritt att bestämma sig och fatta beslut även om enighet inte kunnat nås i frågan. Syftet med MBL är att ge arbetstagarna, genom sin arbetstagarorganisation, möjlighet att påverka arbetsgivaren innan beslut fattas. Arbetsgivare som inte förhandlar innan beslut fattas, riskerar skadestånd till arbetstagarorganisationen. Att avtala om att upphäva eller inskränka MBL är ogiltigt. Arbetsmarknadens parter, till exempel VVS Företagen och Byggnads, kan dock sluta kollektivavtal om avvikelser avseende vissa av paragraferna i MBL. VVS- och Kylavtalet, som båda tar sin utgångspunkt i lagen, gäller för alla medlemsföretag i VVS Företagen samt för de företag som har hängavtal med Byggnads. För att möjliggöra en smidig och snabb hantering av medbestämmandet i företagen har VVS Företagen och Byggnads överenskommit om Företagsanpassning av MB-organisation (MBÖ) i VVS- och Kylavtalen. MB-ledamot Utses av Byggnads. Nytt respektive avslutat förordnande ska skriftligen meddelas företaget. Förordnande gäller tillsvidare och avslutas antingen av Byggnads, om anställningen upphör eller om ledamoten byter kollektivavtalsområde. Är per definition facklig förtroendeman (FMM) i MB-frågor och omfat- tas av förtroendemannalagen (FML) och överenskommelsen om facklig förtroendeman i kollektivavtalen (FMÖ). Ska ha en personlig suppleant utsedd. MB-gruppens sammansättning och nivå Antalet MB-ledamöter beror på företagets struktur samt vilken nivå i företaget mandatet avser (driftsenhets- (filial), regional eller företagsnivå), det vill säga på den nivå frågan berör. Arbetsgivaren måste förvissa sig om att förhandling påkallats på rätt nivå och med rätt part, det vill säga att MB-gruppen är behörig att företrädare arbetstagarorganisationen. Om MB-ledamot inte utsetts på en viss nivå, har MB-grupp på närmast högre nivå mandat att företräda arbetstagarna. Mandat MB-ledamoten har fackförbundets delegerade mandat att förhandla med arbetsgivaren men mandatet ger inte MB-ledamoten fullmakt att förhandla i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mandatet ger MB-ledamot rätt att förhandla i ärenden som faller under 11, 12 och 21 MBL samt företräda medlemmarna i ärenden som faller under 19 MBL. Förhandlingsmandat gäller Fråga av betydelse för verksamheten, förhandlas på den nivå det berör. 6 Foto: Colourbox Visste du att Lön 2. Reseregler 3. MBL och dess mandat 4. Bisyssla 5. Underentreprenad 6. Arbetstid 7. Tidrapport och utbetalningar 8. Föräldralön 9. Beredskapstjänst och Jour 10. Ackord Fråga av betydelse för anställdas arbets- och anställningsförhållanden, förhandlas på den nivå de är anställda, i regel driftenhetsnivå (filial). Uppsägning på grund av arbetsbrist. permittering hel dag eller mer och som inte beror på, till exempel otjänlig väderlek. Återintagning efter sådan permittering. Anställningsprocesser där företrädesrätt till återanställning föreligger. Samrådsmandat gäller Om provanställning ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i tillsvidareanställning. Förhandlingsmandatet gäller inte för Rättstvister (tolkning och tillämpning av kollektivavtalen). Löner och ersättningar. Lokalt kollektivavtal. Natt- och veckovila. Skiftarbete. Ackordsöverenskommelse, dessa faller under mandatet för Byggnads avdelning lokalt. Byggnads lokalavdelning kan skriftligen delegera till MB-grupp att även förhandla natt- och veckovila. Förhandlingsordning hur genomgförs en förhandling? Lokal förhandling Sker mellan företag och MB-grupp eller med Byggnads lokalavdelning. Förs endast på en nivå i företaget. ska om möjligt påbörjas inom två veckor efter det att motparten fått del av förhandlingsframställan. Om enighet nås lokalt avslutas förhandlingen vid sittande bord, om inte annat överenskommes. Arbetsgivaren får då fatta beslut i frågan. Om enighet inte nås i lokal förhandling får arbetsgivaren inte fatta beslut i frågan innan den prövats i central förhandling eller MB-grupp uttryckligen förklarat sig avstå från rätten att driva frågan vidare centralt. Observera preskriptionsfrister (tidsfrister) om enighet inte nås och frågan ska hänskjutas till central nivå. Central förhandling Sker mellan företag och Byggnads (ej lokalavdelning). Som rör 21 ÖLAS, turordningsregler vid uppsägning, är VVS Företagen arbetsgivarpart. Även om enighet inte nås på central nivå får arbetsgivaren fatta beslut. Protokoll Protokoll förs av arbetsgivaren och justeras av motparten. Protokoll ska vara motparten, i det här sammanhanget facket, tillhanda för justering inom en månad efter det att förhandlingen avslutats. Justerat protokoll ska vara motparten, i det här sammanhanget arbetsgivaren, tillhanda inom en månad från mottagandet för justering. Mer finns att läsa i VVS- och Kylavtalen Företagsanpassning av MB-organisation (MBÖ). Förhandlingsordning. Facklig förtroendeman. ÖLAS. Mer information? Ring förhandlingsavdelningen på Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

7 Foto: Colourbox Foto: Colourbox Energisnåla installationer en ny möjlighet för Sverige V VS Företagen, Svensk Ventila- tion, Kyl & Värmepumpföretagen och Entreprenörföretagen är organisationerna bakom Energikampanjen. Kampanjen riktar sig till fastighetsägare runt om i landet. Som ett led i kampanjen har broschyren Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige tagits fram. Syftet är att visa att med rätt VVS-installationer åstadkommer man snabba och stora resultat som spar energi och pengar till samhället i stort och till våra kunder i synnerhet. Med den här kampanjen vill vi dra vårt strå till stacken. Världen står inför stora utmaningar när det gäller klimatet. Mycket måste göras och många av åtgärderna finns inom vårt område. Det vi vill göra nu är att hjälpa till så att dessa åtgärder blir genomförda i praktiken. Vi kommer att fortsätta ta fram energitips i form av olika broschyrer i takt med att EU inför nya energikrav, säger Magnus Everitt, energiexpert på VVS Företagen. Vitsen med ekodesign, som det kallas, är att ta bort 25 procent av de sämsta produkterna på marknaden. Den nya energisnåla produkten kompletteras med en energimärkning så att kunden lätt ska kunna välja den engergismartaste produkten. Exempel på energimärkning som redan finns är kylskåp, diskmaskiner och tvättmaskiner. Det blir ett tydligt sätt att trygga energiförsörjningen inför framtiden. Nästa broschyr kommer att handla om varmvattenberedare som på samma vis ger tips och råd. Organisationerna bakom Energikampanjen representerar cirka företag, installatörer och tillverkare med över medarbetare. Dessa företag är viktiga aktörer för att skapa ett hållbart och miljövänligt samhälle med hög levnadsstandard. Genom sin kompetens bidrar de till att ställa om våra byggnader för att möta dagens och morgondagens miljömål. Lena Whitlock Broschyren Energisnåla installationer En ny möjlighet för Sverige bifogas i detta Medlemsnytt. VVS-branschens betydelse för människor Den 26 oktober 2011 arrangerar VVS Företagen och Plåtslageriernas Riksförbund konferensen Vatten, Luft och Energieffektivisering. Konferensen fokuserar på betydelsen av ren luft, bra inomhusklimat och hög livskvalitet. Varje dag arbetar företagen med att skapa bra innomhusmiljöer för människor men det är inte alltid som omgivningen ser sambandet. Med konferensen Vatten, Luft och Energieffektivisering vill vi visa hur viktig vår bransch är och att det som vi människor tar för givet, rent vatten och sanitet, inte alltid får den uppmärksamhet som det förtjänar, säger Pär Bönnestig, informationschef på VVS Företagen. Konferensen sker i Stockholm och kommer att ge ett branschperspektiv som vi inte alltid brukar presentera. Vid förra årets konferens deltog talare som Lena Ek, EU-parlamentariker för Centerpartiet och förre utrikesministern samt ordförande för WaterAid Sweden Jan Eliasson. pär bönnestig Chef medlemsservice Regionkontor: Johan Mossling Regional verksamhet VVS Företagen Stockholm Box 47160, Årstaängsvägen 19 C Stockholm Mats Hellström Falun Box 1958, Ölandsgatan Falun Leif Ekström Göteborg Box 404, Södra Hamngatan Göteborg Wenche Persson Örebro Köpmangatan Örebro Lennart Johansson Växjö Kungsgatan 1B Växjö Anders Johansson Sundsvall Box 210, Torggatan Sundsvall Kent Sjödin Umeå Brogatan Umeå Anders Lindqvist Malmö Box 186, Jörgen Kocksgatan 1B Malmö Michael Jensen Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011 Tryck: Intellecta Infolog För många år sedan uppkom i samband med värmepumparnas intåg devisen ge mig en kwh så får du tre tillbaka. Teknikutvecklingen går framåt så numera handlar det om att satsa en krona och få fyra tillbaka! Vi ska gemensamt spara 20 TWh till 2020 enligt uppsatta energimål och för att nå dit innebär det en betydande investering bland annat när det gäller VVS och kyla. 7

8 Foto: Colourbox Nya medlemmar Vi hälsar följande företag välkomna till VVS Företagen: Rör-företag AB L.L:s Rörservice, Karlstad MA Rör Mats Andersson, Sundsvall S Hedins Värme o Sanitet AB Tibbelin & Partners VVS-Service HB, Hägersten "Solen lyser på VVS branschen" VVS Företagens Årsmöte 2011, hölls 19 maj på Radisson Blu Royal Viking Hotel i centrala Stockholm. S tyrelseordförande Anders Mattsson, hälsade alla välkomna och konstaterade att antalet medlemmar som bänkat sig till årsmötet var glädjande många. Roligt att se er här! Jag hoppas på en rolig och stimulerande dag i VVS-branschens tecken. Det är härligt att känna hur solen tittar fram och börjar lysa på vår verksamhet. Visserligen har vi utmaningar vi behöver ta itu med, bland annat behöver vi effektivisera produktionen, öka resurserna och motivera våra anställda. Vi måste också ta ett större ansvar för vårt jobb ut mot kund. Trots detta är jag övertygad om att vi har en ljus framtid de kommande åren, sa Anders Mattsson. Roine Kristianson, VD för VVS Företagen, tog till orda och berättade om det samverkansbeslut som tagits där VVS Företagen och PLR, Plåtslageriernas Riksförbund, på sikt skapar ett gemensamt servicebolag. De senaste åren har styrelsen ägnat mycket tid och energi åt att diskutera VVS Företagens vision och framtid. Diskussionerna har gått åt ett gemensamt håll; vi vill samordna och stärka verksamheten. Det gör vi genom att etablera en tydligare och starkare aktör, såväl mot fack som i samverkan med andra arbetsgivare. Det finns idag fem avtal; två avtal på VVS-sidan och på plåtsidan finns det tre. Ambitionen är nu att skapa ett gemensamt kollektivavtal som ska ersätta dessa fem. Beslutet kommer att stärka branschen både 8 mot kunder och samhället i stort. Vi får möjlighet att agera som en enad och kraftfull part i alla externa kontakter. Vi skapar en gemensam kansliorganisation med utvecklad kompetens och service. Utan tvekan medför förändringen både en ökad kostnadseffektivitet på kansliplanet samt flera fördelar för medlemmarna. Vi får en bredare regionorganisation och ett utökat samarbete mellan olika lokalföreningar ger större närhet. En tydligare branschprofilering stärker våra medlemmars affärsnytta. En enad och tydlig profil ökar styrkan och attraktionskraften för både potentiella och befintliga medlemmar. Till nästa år föreslår vi ett nytt gemensamt servicebolag, ett personellt gemensamt bolag där verksamheten kommer att bedrivas. Under hösten arbetar styrelsen vidare med detaljfrågorna och ett beslut väntas senare i höst. Årsmötet beslutade omval av styrelsen: Ordförande: Anders Mattsson, AB CJ Björnberg. Vice ordförande: Håkan Bergkvist, NVS Installation AB. Ordinarie ledamöter: Reidar Westerberg, AB Lunds Rörmontering. Hans-Ove Norén, Vatten & Värme i Örebro AB. Tomas Tavér, Friginor Kylmontage & Service AB (nyval). Håkan Sandholm, Carl Hanssons Rör & Värme AB. Suppleanter: Jan Andersson, YIT Sverige AB. Stefan Olsson, AB Storå Rör. Svante Ström, Johnson Controls Systems & Service AB. Patrik Samson, Samsons Rör AB (nyval). Isolerföretag P. Djerf Rörisolering AB, Saltsjö-Boo En riktigt skön sommar önskar VVS Företagen! Vår medlemsjour är öppen alla vardagar kl: hela sommaren! Telefon: Årsmötet genomfördes utan vidare synpunkter eller frågor och styrelseordförande Anders Mattsson avslutade årsmötet och tackade för visat intresse. KAROLINE HAMMAR Medlemsnytt nr 6-7 Juni/Juli 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068

LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 LUNDS KOMMUN 2004-02-05 2004-10-01 1(3) Kommunstyrelsens FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Personal och förhandlingsutskott Nr 04.068 Lokalt avtal om samverkan i Lunds Kommun 1 Mellan Lunds kommun genom kommunstyrelsens

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Samverkansavtal 2005-05-09

Samverkansavtal 2005-05-09 2005-05-09 Samverkansavtal Inom kommuner och landsting har parterna på arbetsmarknaden träffat en överenskommelse om Förnyelse, Arbetsmiljö Samverkan (FAS 05), som är en utveckling av tidigare centrala

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN

SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Studieledighet ansökan - ersättning

Studieledighet ansökan - ersättning Studieledighet ansökan - ersättning Enligt studieledighetslagen har du rätt att vara ledig från jobbet för att delta i fackliga studier och vuxenutbildning. Lagen klargör också hur det ska gå till när

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.

Samverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun

Förhandlingsordning. Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen. - landsting och kommun Förhandlingsordning Dina befogenheter som förtroendevald på arbetsplatsen - landsting och kommun Vårdförbundet avdelning Norrbotten Storgatan 30, 972 32 Luleå Telefon Vårdförbundet Direkt 0771-420420 info.norrbotten@vardforbundet.se

Läs mer

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen.

Arbetsgivaren skall ha tydliga mål för verksamheten. De anställda skall informeras och informera sig om målen. Datum 2010-03-22 SAMVERKANSAVTAL INLEDNING Piteå kommun och de fackliga organisationerna har enligt detta avtal utformat ett samverkanssystem bestående av detta avtal och tillhörande rutiner som gäller

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar

Definitioner 3.1 Medarbetarnas ansvar www.sigtuna.se 1. INLEDNING Sigtuna kommuns fortsatta framgång som attraktiv arbetsgivare ligger i hur väl arbetsgivare, fackliga företrädare och medarbetare bidrar för att skapa arbetsplatser som kännetecknas

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Dnr HS 2012/307-16 Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Punkter som i dokumentet är markerade med en * är sådana uppgifter som kan delegeras vidare. Delegeringen gäller

Läs mer

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna

1997-05-16 Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna Samverkan mellan landstinget och de fackliga organisationerna SAMVERKAN mellan landstinget och de fackliga organisationerna (Detta avtal ersätter samverkansavtalen 1992-02-28 och 1995-12-07) Inledning

Läs mer

1(1) Datum 2013-10-21 Handläggare Personalstrateg Johan Lexfors Kommunledningskontoret Personalavdelningen 0451-26 80 99 johan.lexfors@hassleholm.se Riktlinjer för praktikplatser gällande praktikanter

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer

INTRAPRENADER Policy och riktlinjer INTRAPRENADER Policy och riktlinjer Förslag Baserat på beslut i kommunstyrelsen 2006-01-10, samt medbestämmandeförhandlingar 2005-11-16 och 2005-12-01 Alternativa driftformer Kommunfullmäktige i Eksjö

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter

FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter 1(5) 2011-06-15 FAS-avtal för Hässleholms kommun Tillämpningsföreskrifter Dessa tillämpningsföreskrifter har tillkommit för att förtydliga vad som framgår av FAS-avtalet. Till tillämpningsföreskrifterna

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning 2015-03-30 1 Uppdraget som arbetsgivarföreträdare Politikerutbildning 2015-03-30 2 Kommunallagen Fullmäktige ansvarar för att nämnderna får resurser och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheterna enligt

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Syfte. Aktiv som ombud. Rekrytera. Medlemsdialog. Samverka. Coacha

Syfte. Aktiv som ombud. Rekrytera. Medlemsdialog. Samverka. Coacha 1 Vision- ombud 2 Syfte Aktiv som ombud Rekrytera Medlemsdialog Samverka Coacha 3 Mål Facklig ledare i Vision Kunskap om Vision Ha dialog med medlemmar, blivande medlemmar och nyanställda Rekrytera medlemmar

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010

Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Arbetsgivarfrågor Nr 12 Juni 2010 Avtal med Ledarna klart Livsmedelsföretagen har nu tecknat avtal med Ledarna. De allmänna villkoren får samma innehåll som för övriga tjänstemän och gäller för samma period,

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011

ARBETSMILJÖAVTAL. Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen. Gäller från 1 juni 2011 ARBETSMILJÖAVTAL Parter Svensk Handel, Handelsanställdas förbund samt Unionen Gäller från 1 juni 2011 1 2 1 Lokal arbetsmiljösamverkan... 4 2 Företagshälsovård... 5 3 Arbetsmiljöutbildning... 6 4 Förhandlingsordning...

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad

Checklista för idrottens arbetsgivare. - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Checklista för idrottens arbetsgivare - små till medelstora föreningar med upp till fem anställda där styrelsen är ideellt engagerad Innehåll Arbetsgivaransvar Medlemskap i arbetsgivarorganisation Kollektivavtal

Läs mer

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN ORSA KOMMUN KOLLEKTIVAVTAL FÖR SAMVERKAN 1 (6) INLEDNING Allmänt Arbetsgivaren och de fackliga organisationerna är genom detta samverkansavtal överens om att gemensamt sträva efter att främja den kommunala

Läs mer

4. Förhandlingsordning

4. Förhandlingsordning 1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna

Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun. Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna Förhandlingsprotokoll gällande samverkan i Sandvikens Kommun Parter Sandvikens Kommun och de kollektivavtalsbundna parterna 1 Innehåll Parterna träffar lokalt samverkansavtal. 2 Bilagor I avtalet ingår

Läs mer