PM ang. metanolfabrik i Hagfors Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2007-02-15. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum"

Transkript

1 PM ang. metanolfabrik i Hagfors Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum Sammanfattning Utsläpp av s.k. växthusgaser, främst fossilbränslebaserad koldioxid, till atmosfären utgör ett av vår tids stora miljöhot. I Sverige svarar bilismen för ca. 50 procent av det fossilbaserade koldioxidutsläppet, d.v.s. ca. 20 miljoner årston. Genom övergång till biomassabaserade motorbränslen som metanol/träsprit, d.v.s. metylalkohol (CH 3 OH) kan dessa utsläpp elimineras. Tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa ger dubbelt så högt energiutbyte som tillverkning av etanol genom konventionell jäsning av spannmål. Skogsareala förutsättningar finns för en storskalig produktion av metanol. Etanol tillverkad av jordbruksprodukter kan däremot enkom bli ett marginellt motorbränsle p.g.a. begränsad tillgång på jordbruksmark. Metanol tillverkad genom storskalig förgasning av skogsråvara betingar en produktionskostnad om ca. 4 kronor per bensinekvivalentliter. Motsvarande kostnad för etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter är i storleksordningen 7 kronor. Etanol tillverkad genom jäsning av socker tillverkad av skogsråvara har ett produktionspris om ca. 9 kronor. Likväl har ännu inga metanolfabriker baserade på biomassa byggts i Sverige. VärmlandsMetanol AB bildades år 2001 för att i Hagfors uppföra en pilotanläggning för produktion av metanol samt fjärrvärme och eventuellt el av skogsråvara med förgasningsteknik. Syftet var initialt, att i Hagfors demonstrera förgasningsteknikens möjligheter och att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum för storskalig metanolproduktion. Stiftelsen Miljöcentrum har på ideell basis satsat ca. 5 Mkr på projektet, som i övrigt har finansierats med 0,5 Mkr från Sparbanksstiftelsen Alfa samt några smärre bidrag från bl.a. EU. En förstudie för en anläggning på 21 MWth, tänkt att producera ton metanol per år samt fjärrvärme och eventuellt el har genomförts. Dessutom har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en riskstudie färdigställts. Investeringskostnaden är uppskattad till ca. 500 Mkr, vilket ger ett produktionskostnad på ca. 10 kr per bensinekvivalentliter. Pilotanläggningen kan sålunda ej finansieras på marknadens villkor. - 1 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

2 Initialt förutsattes därför, att ca. 100 Mkr skulle erhållas från Energimyndigheten, varvid det förelåg möjlighet att per automatik erhålla motsvarande belopp från EU. Det har dock visat sig vara omöjligt att få till stånd statlig delfinansiering. Detta har bl.a. sin grund i ensidiga satsningar på etanol och Energimyndighetens praxis. Renodlade forskningsprojekt kan få hundraprocentig finansiering allt under det att pilot och/eller demonstrationsprojekt behandlas betydligt snålare. Mot bakgrund av svårigheterna att få statlig delfinansiering har Värmlands- Metanol därför beslutat att bygga en fullskalig anläggning i storleksordningen MWth, varvid produktionskostnaden blir 4 kr per bensinekvivalentliter. Det rör sig om en invstering i storleksordningen 2-3 miljarder kr, som skall finansieras via marknaden, d.v.s. börs och banker. VärmlandsMetanol AB ägs av Stiftelsen Miljöcentrum, Hagfors kommun, LRF och sex privatpersoner. Genom pågående nyemission kommer ägarkretsen att utvidgas med ett hundratal privatpersoner. Drivande kraft i projektet är Miljöcentrum, som, sedan ca. 25 år genom biofysikern Arthur Tamplin, Ph.D., tidigare verksam vid Rand Corporation och Livermore Laboratories i Kalifornien, har bedrivit FoU-verksamhet beträffande förgasningsteknik. Kontakter har också etablerats med en verkstadsindustri, som är representerad i styrelsen och om projektet slår väl ut, kan bli leverantörer av utrustning av komponenter ja kanske t.o.m. nyckelfärdiga förgasningsanläggningar för produktion av metanol, värme och el. Vänerbränsle AB, som levererar biobränsle till den i Hagfors befintliga fjärrvärmeanläggningen, har initialt engagerats i projektet. Skogsvårdsstyrelsen ser mycket positivt på projektet, eftersom det kan skapa avsättningsmöjligheter för icke utnyttjad skogsråvara, som det finns gott om i inlandet. Frågor och svar om metanol 1 Vad är metanol? Metanol (metylalkohol) populärt kallad träsprit har den kemiska formeln CH 3 OH. Beteckningen träsprit har sin grund i att metanol tidigare tillverkades i stor skala genom s.k. torrdestillation av trä. Metanol är en stor basråvara inom kemiindustrin. - 2 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

3 Metanol är ett högoktanigt motorbränsle som regelmässigt används som motorbränsle i speedwaymotorcyklar och vid vissa racerbilstävlingar. Det är t.ex. obligatoriskt som motorbränsle vid Indianapolis. Detta emedan metanol i motsats till bensin kan släckas med vanligt vatten. Metanol kan användas som renbränsle eller blandad med bensin. Metanol liksom etanol bryts, i motsats till bensin och diesel, snabbt ned i jord, yt- och grundvatten i händelse av utsläpp i naturen. 2 Framställning Metanol framställdes förr, som ovan nämnts, genom torrdestillation av träråvara. Denna process bygger på att trä upphettas under begränsad lufttillförsel varvid tjära, metanol och diverse brännbara gaser bildas. Utbytet är uselt. Metanol är en betydande basråvara för kemiindustrin. Industriell metanolproduktion baseras på naturgas, som genom s.k. skiftning, en kemisk process i närvaro av vissa katalysatorer, omvandlas till metanol. Metanol tillverkad av naturgas resulterar vid förbränning i ökad koldioxidhalt i atmosfären eftersom naturgasen har ett fossilt ursprung. Metanol tillverkad av träråvara är däremot en del i kretsloppet pga. sitt biologiska ursprung och resulterar därför inte i någon nettoökning av atmosfärens koldioxidhalt. M.a.o. är metanol tillverkad av träråvara ett lämpligt motorbränsle i strävandena att minska de fossila koldioxidutsläppen. Tillverkning av metanol genom konventionell torrdestillation av träråvara resulterar, som omnämnts, i ett dåligt utbyte. Genom förgasning av träråvaran, en mera sofistikerad form av torrdestillation, kan dock ca. 95 procent av vedens energiinnehåll omvandlas till s.k. generatorgas en blandning av vägas, metangas och koloxid. Denna gas kan sedan genom tidigare nämnd skiftningsteknik omvandlas till metanol. Förgasning i kombination med skiftning resulterar i att ca 55 procent av vedens energiinnehåll erhålls som metanol och 45 procent som värme. Metanolen kan användas som motorbränsle och värmen för industriella processer eller uppvärmningsändamål via ett fjärrvärmenät. Förgasningsteknik är det effektivaste sättet att samtidigt producera el och fjärrvärme. Elproduktion i relation till ett givet värmeunderlag kan med förgasningsteknik fördubblas jämfört med konventionell kraftvärmeteknik. Gasen bränns därvid först i en gasturbin, som driver en generator för elproduktion. Turbinens avgaser är så heta, att de kan driva en ångturbin, som också driver en generator. Restvärmen avsätts som fjärrvärme eller industriell värme. - 3 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

4 I kommuner med renodlad fjärrvärmeproduktion finns avsevärda möjligheter att bygga in elproduktion genom ombyggnad av fjärrvärmeanläggningarna till förgasningskraftvärmeverk. Sådan produktion bör självfallet baseras på biobränsle med tanke på koldioxidproblematiken. Förgasningsprocessen kan ur ekonomisk synpunkt sett optimeras i kombinat, som vintertid producerar el och fjärrvärme och sommartid metanol. Därvid kan produktionskostnaden för metanol sänkas jämfört med kostnaden vid renodlad metanolproduktion. Förgasningstekniken är, med stenkol som energiråvara, en väl beprövad teknik. Stora mängder generatorgas tillverkades av stenkol under 2a världskriget i Tyskland. Gasen skiftades till metanol, som användes av tyska armén som motorbränsle. I Sverige kördes under krigsåren tusentals bilar på generatorgas (gengas) tillverkad av ved/träkol. Gasen tillverkades i s.k. gengasaggregat, som monterades på bilarna i princip en stor behållare där bränslet omvandlades till gas genom förbränning under starkt strypt lufttillförsel. 3 Metanolens egenskaper som motorbränsle Metanol är ur miljösynpunkt sett klart bättre än etanol, bensin och diesel, d.v.s. ger vid förbränning renare avgaser än etanol, bensin och diesel. Metanol har dessutom högre oktantal än dessa bränslen. Metanol och etanol är aggressivare än bensin mot vissa komponenter i bilarnas bränslesystem. Bilar med insprutningsmotor klarar dock utan tekniska problem låginblandning i bensin med metanol eller etanol - några tiotal procent. 4 Erfarenheter av metanolinblandning Under 40-talet var det vanligt att bensinen i Sverige drygades ut med metanol, som erhölls som biprodukt vid vissa skogsindustriella processer. På 80-talet sålde dåvarande Nynäs bensin med 15 procent metanolinblandning (M 15). Planer fanns då på storskalig introduktion av sådant bränsle, tillverkat genom förgasning av stenkol i Nynäshamn. Bilarna fungerade utmärkt på M 15 men ur miljösynpunkt sett var bränslet olämpligt, eftersom råvaran var stenkol. Försäljningen av M 15 upphörde därför efter några år. I USA marknadsförs främst i Kalifornien bensin inblandad med metanol tillverkad av naturgas. Under 1980-talet fanns i Kalifornien ca bilar, som kunde köras på bensin eller M85, d.v.s. 85 procent metanol och 15 procent bensin. - 4 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

5 I Miljöcentrums och VärmlandsMetanols regi har under år 2006 en tolv år gammal Volvo GLE utan tekniska förändringar körts över mil utan problem på olika metanolinblandningar i 96 oktanig bensin. Volvon har hitintills körts 64 mil på 10 procent metanolinblandning, 276 mil på 15 procent, 150 mil på 20 procent, 129 mil på 25 procent samt ca. 400 mil på 30 resp. 35 procent. Bränsleförbrukningen har oberoende av halten metanol legat på ca. 0,9 liter per mil t.o.m. 30 procents inblandning för att sedan öka något. 5 Hur skall metanol från Hagforsfabriken användas Nu pågående uppgradering av förstudien för pilotanläggningen pekar på att fabriken får en kapacitet på 200 MWth. Det motsvarar ca ton ren metanol per år, som skall blandas in i lågoktanig kommersiell bensin (initialt 10 procent). Bilar, som körs på sådan inblandning, kommer att fungera på samma sätt som om vanlig bensin används. Bränsleförbrukningen förblir oförändrad trots att metanolen har ett lägre energiinnehåll än bensin. Detta till följd av metanolens högre oktantal och förångningsvärde. Dagens distributionssystem kan hantera en sådan blandning utan ombyggnad av bensinstationernas tankar och pumpar. Många nya stationer klarar idag såväl E85 som M85. 6 Försäljning Avtal kommer att ingås med något av Sveriges större oljebolag om inblandning i bensinen och marknadsföring. Diskussioner därom pågår. 7 Varför Hagfors? I Hagforsområdet finns ett överskott på skogsråvara och möjlighet att avsätta restvärmen inom ramen för en planerad utbyggnad av ortens fjärrvärmenät. Genom samproduktion av metanol och fjärrvärme nyttiggörs i princip 100 procent av vedråvarans energiinnehåll som metanol och fjärrvärme. Se mera därom nedan. I Hagfors finns en industriell tradition och en verkstadsindustri, som om projektet slår väl ut, kan bli leverantör av komponenter, ja kanske t.o.m. nyckelfärdiga förgasningsanläggningar för produktion av metanol, värme och el. 8 Energibalansen Vid tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa överförs ca. 55 procent av biomassans energi till den tillverkade metanolen. Verkningsgraden är sålunda 55 procent. Resten av vedråvarans energi blir värme, som kan nyttiggöras i fjärrvärmenät eller industriella processer. Metanoltillverkning kan alltså fungera som navet i energikombinat med mycket hög verkningsgrad. Gasen som erhålls i processens första steg kan också användas för elproduktion, d.v.s. drift av gasturbiner, i kombination med t.ex. fjärrvärme. - 5 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

6 9 Miljöeffekterna Förgasningsprocessen är jämfört med konventionella fliseldade pannor en sluten process. I princip släpps inget svavel, kväveoxider eller partiklar ut till atmosfären. Trädaskan innehåller viktiga mineraler som bör återföras till skogs- eller odlingsmark som pellets. 10 Sysselsättningseffekten Ett 100-tal personer kommer att sysselsättas vid anläggningen i Hagfors. Produktion av energiråvara, transporter, service mm resulterar dessutom i 10- tal arbetstillfällen. 11 Råvara Träflis från närområdet skall användas som energiråvara i Hagfors. Tillgången på outnyttjad skogsråvara inom Hagfors kommun räcker till för att försörja en anläggning på 200 MWth. Distributionskanaler för träflis finns redan i Hagfors eftersom befintligt fjärrvärmeverk eldas med flis. Skogsvårdsstyrelsen ser mycket positivt på projektet, eftersom det kan skapa avsättningsmöjligheter för icke utnyttjad skogsråvara. 12 Varför metanol? Tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa ger högre energiutbyte än någon annan metod för tillverkning av flytande biomassebaserat motorbränsle. Energieffektiviteten är dubbelt så hög, som vid tillverkning av etanol genom konventionell jäsning. Skogens tillväxt i Sverige överstiger sedan 1940-talet avverkningen med ca. 30 procent, vilket innebär, att ca. 6 miljoner hektar skogsmark ej nyttjas. Inom ramen för nuvarande skogstillväxt gives därför utrymme för en metanolproduktion, som, utan att inkräkta på skogsindustrins behov, skulle täcka ca. 30 procent av Sveriges behov av motorbränsle. För att täcka hela Sveriges behov av motorbränsle med metanol tillverkad genom förgasning av energiskog krävs dock endast 3 miljoner hektar energiskog. De areala förutsättningarna för en sådan metanolproduktion finns i form av ca. 2,3 miljoner hektar, sedan 1920-talet, nedlagd åker- och ängsmark, numera skogsbevuxen, samt ca hektar åkermark i träda och diverse marginella marker. Utifrån riksskogstaxeringens terrängklassificering kan man sluta sig till, att det i nuet finns ca. 3 miljoner hektar skogsmark med markförhållanden, lutning, grundförhållanden etc., som passar för odling av energiskog. Utrymme gives sålunda för 3 miljoner hektar energiskog, utan att sådan verksamhet konkurrerar med den konventionella skogsindustrins virkesbehov. - Det skadar - 6 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

7 för övrigt inte om skogsindustrin drabbas av konkurrens om skogsråvaran. Stigande oljepriser kan dessutom på sikt resultera i att det ur både företagsoch nationalekonomisk synpunkt sett blir mera lönsamt att förädla skogsråvara till metanol än till massa, papper och sågverksprodukter. 13 Bränsleceller Morgondagens bilar kommer att drivas med elmotorer, som får sin el från bränsleceller. Metanol är det tveklöst bästa flytande bränslealternativet för drift av bränsleceller. Etanol är i sammanhanget närmast värdelös. 14 Varför inte etanol från jordbruksprodukter eller skogsråvara? Etanol (vanlig sprit) kan beträffande miljöeffekter och funktion i vanliga förbränningsmotorer jämställas med metanol. Tillverkning av etanol av jordbruksprodukter är betydligt kostsammare. Dessutom saknas de areala förutsättningarna för en sådan storskalig etanolproduktion. En jordbruksareal 6 gånger hela den nuvarande svenska arealen behövs nämligen för att täcka Sveriges behov av motorbränsle med jordbruksbaserad etanol. Därtill kommer energi svarande mot ca. sex miljoner hektar spannmål för sådd, besprutning, gödning, skörd etcetera. Spannmålsetanol kan därför aldrig bli annat än ett marginellt motorbränsle, även om den är totalt befriad från energiskatt. Beträffande EU så kan spannmålsetanol på sin höjd ersätta ca. fem procent av de fossila motorbränslena. Det går också att tillverka etanol av skogsråvara (CASH-metoden), varvid cellulosan bryts ned till sockerarter, som jäses på konventionell väg. Metoden utvecklades ursprungligen i Sovjet på 1920-talet. Försöksverksamhet med CASH-metoden pågår sedan ett antal år i Örnsköldsvik. Produktionskostnaden för sådan etanol blir dock ca. dubbelt så hög som om metanol tillverkas av skogsråvara med förgasningsteknik. Dessutom ger metanoltillverkning med förgasningsteknik, på basis av skogsråvara, dubbelt så högt energiutbyte som etanoltillverkning enligt CASH-metoden. Därför kräver sådan etanoltillverkning - jämfört med metanoltillverkning - dubbelt så mycket skogsråvara per producerad energimängd motorbränsle. Sålunda bör en satsning på ett inhemskt biomassebaserat motorbränsle fortsättningsvis inriktas på metanol tillverkad av skogsråvara med förgasningsteknik och inte som hitintills på etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter och/eller enligt CASH-metoden. 15 Pris Metanol tillverkad genom storskalig förgasning av skogsråvara betingar en produktionskostnad om ca. 4 kronor per bensinekvivalentliter. Motsvarande - 7 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

8 produktionskostnad för etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter är i storleksordningen 7 kronor samt ca. 9 kronor vid tillverkning enligt CASH-metoden. En statlig utredning slog redan 1996 fast, att metanol, med kommersiellt rimliga storlekar på produktionsanläggningarna, blir billigast av studerade biobränslen (metanol, etanol och biogas) både räknat per mängd och energienhet (SOU 1996:184). Observera ovan angiven produktionskostnad för metanol gäller renodlad metanolproduktion utan intäkter från avsättning av restvärme som fjärrvärme. 16 Konkurrerande förgasningsprojekt Under år 2006 togs en pilotanläggning i drift i Piteå för förgasning av svartlut. Anläggningen har en termisk effekt på 3 MW att jämföra med en termisk effekt på 21 MW för den planerade hagforsanläggningen. Syftet med piteåanläggningen är att återvinna massaindustrins processkemikalier under samtidig produktion av syntesgas för produktion av el/värme och/eller alternativt metanol. Det handlar om att visa att förgasningsprocessen är robust och tillförlitlig och därmed kan ersätta massaindustrins ur energisynpunkt sett ganska ineffektiva sodapannor. För projektet utgår under två år ca. 65 miljoner kronor från MISTRA m.fl. intressenter. Teoretiskt sett skulle ca procent av Sveriges behov av motorbränslen kunna produceras, om alla svenska sodapannor ersattes med ovanstående typ av förgasningsanläggningar. Svartlutsförgasning i stor skala kan dock bli aktuell först när merparten av dagens sodapannor faller för åldersstrecket, d.v.s. om år. För ca.10 år sedan uppförde Sydkraft i Värnamo en pilotanläggning (20 MW termisk effekt) för produktion av el genom förgasning av biomassa. Försöket slog väl ut rent produktionstekniskt. Sydkraft lade dock anläggningen i malpåse efter några års försöksverksamhet. Detta mot bakgrund av att förgasningstekniken då inte kunde konkurrera med dåtidens låga elpriser. Anläggningen har nyligen tagits över av ett holdingbolag, som ägs av Växjö kommun och Värnamo Energibolag. Bolaget kommer att överföras till Växjö universitet. Målet är att under kommande år studera förgasningsprocessen i syfte att få fram en väterik syntesgas. Projektet planeras pågå under fem år t.o.m. utgången av 2009 till en kostnad av ca. 200 Mkr. För finansieringen svarar Energimyndigheten och EU. Oaktat ovanstående projekt finns ett uppenbart behov av den anläggning, som planeras i Hagfors. Den skiljer sig väsentligt från piteåanläggningen, emedan den skall använda biomassa och inte svartlut som energiråvara. Värnamoprojektet är i sin tur att betrakta som ett renodlat forskningsprojekt i syfte att optimera förgasningsprocessen. Hagforsanläggningen är däremot ett - 8 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

9 första steg mot kommersiell produktion. Ett steg som syftar till att demonstrera hela kedjan från skogsråvara till metanolinblandning i motorbränsle och återföring av processens restprodukter till skogsmarken. 17 Vad kan statsmakten göra? Sveriges ensidiga satsningen på etanol bör omprövas. Satsningarna på E85 är en suboptimering, som i onödan tar i anspråk miljardbelopp för E85 pumpar och förutsätter skattesubventionerade E85 bilar. De begränsade kvantiteter etanol, som finns och kommer att finnas tillgängliga, nyttiggörs på billigaste sätt genom låginblandning i all bensin. Inom EU bör Sverige verka för att produktion av biomassebaserade motorbränslen skall baseras på respektive medlemslands råvarumässiga förutsättningar. EUs nuvarande respektive kommande direktiv 98/70 för motorbränslen är ensidigt inriktat på att främja inblandning av spannmålsetanol. Detta innebär en direkt diskriminering av EUs skogsrika länder med unika förutsättningar att producera stora kvantiteter skogsmetanol med förgasningsteknik. Sammanfattningsvis talar fakta för, att en storskalig, uthållig, inhemsk produktion av biomassebaserat motorbränsle i första hand bör inriktas på metanol genom förgasning av skogsråvara. Om all bensin och diesel i Sverige skall ersättas med sådan biometanol krävs investeringar i träspritfabriker för ca. 60 miljarder kronor. Denna satsning skulle skapa ca permanenta jobb, minska landets utsläpp av fossil koldioxid med ca. 20 miljoner årston och förbättra handelsbalansen med åtskilliga miljarder kronor. - 9 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22 Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum Sammanfattning Utsläpp av s.k. växthusgaser, främst fossilbränslebaserad koldioxid,

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Informationsbroschyr, maj 2008

Informationsbroschyr, maj 2008 1 Informationsbroschyr, maj 2008 ang. aktieteckning i VärmlandsMetanol AB (publ) Villkor och anvisningar Emissionsbeslutet är baserat på fullmakt till styrelsen från ordinarie bolagsstämma 07-06-26. Beslutet

Läs mer

Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle

Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle VärmlandsMetanol AB (publ): Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle VärmlandsMetanol AB har för avsikt att i Hagfors bygga världens första kommersiella fabrik för tillverkning av metanol

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll AGENDA 1. Cortus Energy 2. Projekt 5 MW Köping 3. Affären 2 1. CORTUS ENERGY

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001

VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001 15 mars 2013 VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001 Inbjudan till aktieteckning Erbjudandet Fritt antal aktier får tecknas, dock minst 50 aktier Emissionsbelopp (högst) Antal emitterade aktier Teckningskurs

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Svenskt Gastekniskt Center AB

Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2013-09-18 Svenskt Gastekniskt Center AB PROGRAMRÅDET Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes Strategi för Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes 2013 Medlemmar I Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Vad gör vi åt allt de.a då?

Vad gör vi åt allt de.a då? Vad gör vi åt allt de.a då? Jo, vi sä.er mål på interna8onell, na8onell, regional och lokal nivå. Vi 8.ar på några av dessa FN:s 2- gradersmål Max två graders ökad global medeltemperatur år 2050 i jämförelse

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef

Lantmännen Energi. Alarik Sandrup, näringspolitisk chef Lantmännen Energi Alarik Sandrup, näringspolitisk chef 1 Lantmännen i dag Vd och koncernchef: Per Olof Nyman Ordförande: Bengt-Olov Gunnarsson Omsättning 2011 (SEK): 38 miljarder Resultat efter finansnetto

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia

Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia Flyg på biobränsle! Tomas Ekbom, Grontmij AB Fredrik Jaresved, Swedavia 1 Förutsättningar Flera flygbolag har visat lyckade testflygningar med olika varianter av biobaserade bränslen. Fischer-Tropsch-baserad

Läs mer

Hållbara drivmedel finns de?

Hållbara drivmedel finns de? Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi

Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi 134 Energi Energi 135 Förnybara energikällor Uttrycket alternativa energikällor tillkom under 1970 - talet när miljöeffekterna av kol- och oljeförbränning på allvar började diskuteras. Samtidigt med detta

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Produktion och förbränning -tekniska möjligheter Öknaskolan 2012-04-02 Susanne Paulrud SP, Energiteknik Dagens presentation Förutsättningar för att vidareförädla nya råvaror i mindre produktionsanläggningar

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Drivmedel till fordon Energisystem. Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@chalmers.se

Drivmedel till fordon Energisystem. Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@chalmers.se Drivmedel till fordon Energisystem Maria Grahn Fysisk Resursteori www.frt.fy.chalmers.se maria.grahn@chalmers.se Årlig tillväxt och avverkning av svensk skog Endast under energikrisen på 70-talet har avverkningen

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Fakta om världens befolkning

Fakta om världens befolkning Miljökunskap våren 2010. Allmänbildande kurs. Motto: Tro inte på allt om miljön som står i tidningen!! Ta reda på information själv. - lagar principer teknologins roll Finlands kemikalielagstiftning finns

Läs mer