PM ang. metanolfabrik i Hagfors Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2007-02-15. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum"

Transkript

1 PM ang. metanolfabrik i Hagfors Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum Sammanfattning Utsläpp av s.k. växthusgaser, främst fossilbränslebaserad koldioxid, till atmosfären utgör ett av vår tids stora miljöhot. I Sverige svarar bilismen för ca. 50 procent av det fossilbaserade koldioxidutsläppet, d.v.s. ca. 20 miljoner årston. Genom övergång till biomassabaserade motorbränslen som metanol/träsprit, d.v.s. metylalkohol (CH 3 OH) kan dessa utsläpp elimineras. Tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa ger dubbelt så högt energiutbyte som tillverkning av etanol genom konventionell jäsning av spannmål. Skogsareala förutsättningar finns för en storskalig produktion av metanol. Etanol tillverkad av jordbruksprodukter kan däremot enkom bli ett marginellt motorbränsle p.g.a. begränsad tillgång på jordbruksmark. Metanol tillverkad genom storskalig förgasning av skogsråvara betingar en produktionskostnad om ca. 4 kronor per bensinekvivalentliter. Motsvarande kostnad för etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter är i storleksordningen 7 kronor. Etanol tillverkad genom jäsning av socker tillverkad av skogsråvara har ett produktionspris om ca. 9 kronor. Likväl har ännu inga metanolfabriker baserade på biomassa byggts i Sverige. VärmlandsMetanol AB bildades år 2001 för att i Hagfors uppföra en pilotanläggning för produktion av metanol samt fjärrvärme och eventuellt el av skogsråvara med förgasningsteknik. Syftet var initialt, att i Hagfors demonstrera förgasningsteknikens möjligheter och att skapa ett forsknings- och utvecklingscentrum för storskalig metanolproduktion. Stiftelsen Miljöcentrum har på ideell basis satsat ca. 5 Mkr på projektet, som i övrigt har finansierats med 0,5 Mkr från Sparbanksstiftelsen Alfa samt några smärre bidrag från bl.a. EU. En förstudie för en anläggning på 21 MWth, tänkt att producera ton metanol per år samt fjärrvärme och eventuellt el har genomförts. Dessutom har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och en riskstudie färdigställts. Investeringskostnaden är uppskattad till ca. 500 Mkr, vilket ger ett produktionskostnad på ca. 10 kr per bensinekvivalentliter. Pilotanläggningen kan sålunda ej finansieras på marknadens villkor. - 1 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

2 Initialt förutsattes därför, att ca. 100 Mkr skulle erhållas från Energimyndigheten, varvid det förelåg möjlighet att per automatik erhålla motsvarande belopp från EU. Det har dock visat sig vara omöjligt att få till stånd statlig delfinansiering. Detta har bl.a. sin grund i ensidiga satsningar på etanol och Energimyndighetens praxis. Renodlade forskningsprojekt kan få hundraprocentig finansiering allt under det att pilot och/eller demonstrationsprojekt behandlas betydligt snålare. Mot bakgrund av svårigheterna att få statlig delfinansiering har Värmlands- Metanol därför beslutat att bygga en fullskalig anläggning i storleksordningen MWth, varvid produktionskostnaden blir 4 kr per bensinekvivalentliter. Det rör sig om en invstering i storleksordningen 2-3 miljarder kr, som skall finansieras via marknaden, d.v.s. börs och banker. VärmlandsMetanol AB ägs av Stiftelsen Miljöcentrum, Hagfors kommun, LRF och sex privatpersoner. Genom pågående nyemission kommer ägarkretsen att utvidgas med ett hundratal privatpersoner. Drivande kraft i projektet är Miljöcentrum, som, sedan ca. 25 år genom biofysikern Arthur Tamplin, Ph.D., tidigare verksam vid Rand Corporation och Livermore Laboratories i Kalifornien, har bedrivit FoU-verksamhet beträffande förgasningsteknik. Kontakter har också etablerats med en verkstadsindustri, som är representerad i styrelsen och om projektet slår väl ut, kan bli leverantörer av utrustning av komponenter ja kanske t.o.m. nyckelfärdiga förgasningsanläggningar för produktion av metanol, värme och el. Vänerbränsle AB, som levererar biobränsle till den i Hagfors befintliga fjärrvärmeanläggningen, har initialt engagerats i projektet. Skogsvårdsstyrelsen ser mycket positivt på projektet, eftersom det kan skapa avsättningsmöjligheter för icke utnyttjad skogsråvara, som det finns gott om i inlandet. Frågor och svar om metanol 1 Vad är metanol? Metanol (metylalkohol) populärt kallad träsprit har den kemiska formeln CH 3 OH. Beteckningen träsprit har sin grund i att metanol tidigare tillverkades i stor skala genom s.k. torrdestillation av trä. Metanol är en stor basråvara inom kemiindustrin. - 2 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

3 Metanol är ett högoktanigt motorbränsle som regelmässigt används som motorbränsle i speedwaymotorcyklar och vid vissa racerbilstävlingar. Det är t.ex. obligatoriskt som motorbränsle vid Indianapolis. Detta emedan metanol i motsats till bensin kan släckas med vanligt vatten. Metanol kan användas som renbränsle eller blandad med bensin. Metanol liksom etanol bryts, i motsats till bensin och diesel, snabbt ned i jord, yt- och grundvatten i händelse av utsläpp i naturen. 2 Framställning Metanol framställdes förr, som ovan nämnts, genom torrdestillation av träråvara. Denna process bygger på att trä upphettas under begränsad lufttillförsel varvid tjära, metanol och diverse brännbara gaser bildas. Utbytet är uselt. Metanol är en betydande basråvara för kemiindustrin. Industriell metanolproduktion baseras på naturgas, som genom s.k. skiftning, en kemisk process i närvaro av vissa katalysatorer, omvandlas till metanol. Metanol tillverkad av naturgas resulterar vid förbränning i ökad koldioxidhalt i atmosfären eftersom naturgasen har ett fossilt ursprung. Metanol tillverkad av träråvara är däremot en del i kretsloppet pga. sitt biologiska ursprung och resulterar därför inte i någon nettoökning av atmosfärens koldioxidhalt. M.a.o. är metanol tillverkad av träråvara ett lämpligt motorbränsle i strävandena att minska de fossila koldioxidutsläppen. Tillverkning av metanol genom konventionell torrdestillation av träråvara resulterar, som omnämnts, i ett dåligt utbyte. Genom förgasning av träråvaran, en mera sofistikerad form av torrdestillation, kan dock ca. 95 procent av vedens energiinnehåll omvandlas till s.k. generatorgas en blandning av vägas, metangas och koloxid. Denna gas kan sedan genom tidigare nämnd skiftningsteknik omvandlas till metanol. Förgasning i kombination med skiftning resulterar i att ca 55 procent av vedens energiinnehåll erhålls som metanol och 45 procent som värme. Metanolen kan användas som motorbränsle och värmen för industriella processer eller uppvärmningsändamål via ett fjärrvärmenät. Förgasningsteknik är det effektivaste sättet att samtidigt producera el och fjärrvärme. Elproduktion i relation till ett givet värmeunderlag kan med förgasningsteknik fördubblas jämfört med konventionell kraftvärmeteknik. Gasen bränns därvid först i en gasturbin, som driver en generator för elproduktion. Turbinens avgaser är så heta, att de kan driva en ångturbin, som också driver en generator. Restvärmen avsätts som fjärrvärme eller industriell värme. - 3 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

4 I kommuner med renodlad fjärrvärmeproduktion finns avsevärda möjligheter att bygga in elproduktion genom ombyggnad av fjärrvärmeanläggningarna till förgasningskraftvärmeverk. Sådan produktion bör självfallet baseras på biobränsle med tanke på koldioxidproblematiken. Förgasningsprocessen kan ur ekonomisk synpunkt sett optimeras i kombinat, som vintertid producerar el och fjärrvärme och sommartid metanol. Därvid kan produktionskostnaden för metanol sänkas jämfört med kostnaden vid renodlad metanolproduktion. Förgasningstekniken är, med stenkol som energiråvara, en väl beprövad teknik. Stora mängder generatorgas tillverkades av stenkol under 2a världskriget i Tyskland. Gasen skiftades till metanol, som användes av tyska armén som motorbränsle. I Sverige kördes under krigsåren tusentals bilar på generatorgas (gengas) tillverkad av ved/träkol. Gasen tillverkades i s.k. gengasaggregat, som monterades på bilarna i princip en stor behållare där bränslet omvandlades till gas genom förbränning under starkt strypt lufttillförsel. 3 Metanolens egenskaper som motorbränsle Metanol är ur miljösynpunkt sett klart bättre än etanol, bensin och diesel, d.v.s. ger vid förbränning renare avgaser än etanol, bensin och diesel. Metanol har dessutom högre oktantal än dessa bränslen. Metanol och etanol är aggressivare än bensin mot vissa komponenter i bilarnas bränslesystem. Bilar med insprutningsmotor klarar dock utan tekniska problem låginblandning i bensin med metanol eller etanol - några tiotal procent. 4 Erfarenheter av metanolinblandning Under 40-talet var det vanligt att bensinen i Sverige drygades ut med metanol, som erhölls som biprodukt vid vissa skogsindustriella processer. På 80-talet sålde dåvarande Nynäs bensin med 15 procent metanolinblandning (M 15). Planer fanns då på storskalig introduktion av sådant bränsle, tillverkat genom förgasning av stenkol i Nynäshamn. Bilarna fungerade utmärkt på M 15 men ur miljösynpunkt sett var bränslet olämpligt, eftersom råvaran var stenkol. Försäljningen av M 15 upphörde därför efter några år. I USA marknadsförs främst i Kalifornien bensin inblandad med metanol tillverkad av naturgas. Under 1980-talet fanns i Kalifornien ca bilar, som kunde köras på bensin eller M85, d.v.s. 85 procent metanol och 15 procent bensin. - 4 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

5 I Miljöcentrums och VärmlandsMetanols regi har under år 2006 en tolv år gammal Volvo GLE utan tekniska förändringar körts över mil utan problem på olika metanolinblandningar i 96 oktanig bensin. Volvon har hitintills körts 64 mil på 10 procent metanolinblandning, 276 mil på 15 procent, 150 mil på 20 procent, 129 mil på 25 procent samt ca. 400 mil på 30 resp. 35 procent. Bränsleförbrukningen har oberoende av halten metanol legat på ca. 0,9 liter per mil t.o.m. 30 procents inblandning för att sedan öka något. 5 Hur skall metanol från Hagforsfabriken användas Nu pågående uppgradering av förstudien för pilotanläggningen pekar på att fabriken får en kapacitet på 200 MWth. Det motsvarar ca ton ren metanol per år, som skall blandas in i lågoktanig kommersiell bensin (initialt 10 procent). Bilar, som körs på sådan inblandning, kommer att fungera på samma sätt som om vanlig bensin används. Bränsleförbrukningen förblir oförändrad trots att metanolen har ett lägre energiinnehåll än bensin. Detta till följd av metanolens högre oktantal och förångningsvärde. Dagens distributionssystem kan hantera en sådan blandning utan ombyggnad av bensinstationernas tankar och pumpar. Många nya stationer klarar idag såväl E85 som M85. 6 Försäljning Avtal kommer att ingås med något av Sveriges större oljebolag om inblandning i bensinen och marknadsföring. Diskussioner därom pågår. 7 Varför Hagfors? I Hagforsområdet finns ett överskott på skogsråvara och möjlighet att avsätta restvärmen inom ramen för en planerad utbyggnad av ortens fjärrvärmenät. Genom samproduktion av metanol och fjärrvärme nyttiggörs i princip 100 procent av vedråvarans energiinnehåll som metanol och fjärrvärme. Se mera därom nedan. I Hagfors finns en industriell tradition och en verkstadsindustri, som om projektet slår väl ut, kan bli leverantör av komponenter, ja kanske t.o.m. nyckelfärdiga förgasningsanläggningar för produktion av metanol, värme och el. 8 Energibalansen Vid tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa överförs ca. 55 procent av biomassans energi till den tillverkade metanolen. Verkningsgraden är sålunda 55 procent. Resten av vedråvarans energi blir värme, som kan nyttiggöras i fjärrvärmenät eller industriella processer. Metanoltillverkning kan alltså fungera som navet i energikombinat med mycket hög verkningsgrad. Gasen som erhålls i processens första steg kan också användas för elproduktion, d.v.s. drift av gasturbiner, i kombination med t.ex. fjärrvärme. - 5 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

6 9 Miljöeffekterna Förgasningsprocessen är jämfört med konventionella fliseldade pannor en sluten process. I princip släpps inget svavel, kväveoxider eller partiklar ut till atmosfären. Trädaskan innehåller viktiga mineraler som bör återföras till skogs- eller odlingsmark som pellets. 10 Sysselsättningseffekten Ett 100-tal personer kommer att sysselsättas vid anläggningen i Hagfors. Produktion av energiråvara, transporter, service mm resulterar dessutom i 10- tal arbetstillfällen. 11 Råvara Träflis från närområdet skall användas som energiråvara i Hagfors. Tillgången på outnyttjad skogsråvara inom Hagfors kommun räcker till för att försörja en anläggning på 200 MWth. Distributionskanaler för träflis finns redan i Hagfors eftersom befintligt fjärrvärmeverk eldas med flis. Skogsvårdsstyrelsen ser mycket positivt på projektet, eftersom det kan skapa avsättningsmöjligheter för icke utnyttjad skogsråvara. 12 Varför metanol? Tillverkning av metanol genom förgasning av biomassa ger högre energiutbyte än någon annan metod för tillverkning av flytande biomassebaserat motorbränsle. Energieffektiviteten är dubbelt så hög, som vid tillverkning av etanol genom konventionell jäsning. Skogens tillväxt i Sverige överstiger sedan 1940-talet avverkningen med ca. 30 procent, vilket innebär, att ca. 6 miljoner hektar skogsmark ej nyttjas. Inom ramen för nuvarande skogstillväxt gives därför utrymme för en metanolproduktion, som, utan att inkräkta på skogsindustrins behov, skulle täcka ca. 30 procent av Sveriges behov av motorbränsle. För att täcka hela Sveriges behov av motorbränsle med metanol tillverkad genom förgasning av energiskog krävs dock endast 3 miljoner hektar energiskog. De areala förutsättningarna för en sådan metanolproduktion finns i form av ca. 2,3 miljoner hektar, sedan 1920-talet, nedlagd åker- och ängsmark, numera skogsbevuxen, samt ca hektar åkermark i träda och diverse marginella marker. Utifrån riksskogstaxeringens terrängklassificering kan man sluta sig till, att det i nuet finns ca. 3 miljoner hektar skogsmark med markförhållanden, lutning, grundförhållanden etc., som passar för odling av energiskog. Utrymme gives sålunda för 3 miljoner hektar energiskog, utan att sådan verksamhet konkurrerar med den konventionella skogsindustrins virkesbehov. - Det skadar - 6 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

7 för övrigt inte om skogsindustrin drabbas av konkurrens om skogsråvaran. Stigande oljepriser kan dessutom på sikt resultera i att det ur både företagsoch nationalekonomisk synpunkt sett blir mera lönsamt att förädla skogsråvara till metanol än till massa, papper och sågverksprodukter. 13 Bränsleceller Morgondagens bilar kommer att drivas med elmotorer, som får sin el från bränsleceller. Metanol är det tveklöst bästa flytande bränslealternativet för drift av bränsleceller. Etanol är i sammanhanget närmast värdelös. 14 Varför inte etanol från jordbruksprodukter eller skogsråvara? Etanol (vanlig sprit) kan beträffande miljöeffekter och funktion i vanliga förbränningsmotorer jämställas med metanol. Tillverkning av etanol av jordbruksprodukter är betydligt kostsammare. Dessutom saknas de areala förutsättningarna för en sådan storskalig etanolproduktion. En jordbruksareal 6 gånger hela den nuvarande svenska arealen behövs nämligen för att täcka Sveriges behov av motorbränsle med jordbruksbaserad etanol. Därtill kommer energi svarande mot ca. sex miljoner hektar spannmål för sådd, besprutning, gödning, skörd etcetera. Spannmålsetanol kan därför aldrig bli annat än ett marginellt motorbränsle, även om den är totalt befriad från energiskatt. Beträffande EU så kan spannmålsetanol på sin höjd ersätta ca. fem procent av de fossila motorbränslena. Det går också att tillverka etanol av skogsråvara (CASH-metoden), varvid cellulosan bryts ned till sockerarter, som jäses på konventionell väg. Metoden utvecklades ursprungligen i Sovjet på 1920-talet. Försöksverksamhet med CASH-metoden pågår sedan ett antal år i Örnsköldsvik. Produktionskostnaden för sådan etanol blir dock ca. dubbelt så hög som om metanol tillverkas av skogsråvara med förgasningsteknik. Dessutom ger metanoltillverkning med förgasningsteknik, på basis av skogsråvara, dubbelt så högt energiutbyte som etanoltillverkning enligt CASH-metoden. Därför kräver sådan etanoltillverkning - jämfört med metanoltillverkning - dubbelt så mycket skogsråvara per producerad energimängd motorbränsle. Sålunda bör en satsning på ett inhemskt biomassebaserat motorbränsle fortsättningsvis inriktas på metanol tillverkad av skogsråvara med förgasningsteknik och inte som hitintills på etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter och/eller enligt CASH-metoden. 15 Pris Metanol tillverkad genom storskalig förgasning av skogsråvara betingar en produktionskostnad om ca. 4 kronor per bensinekvivalentliter. Motsvarande - 7 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

8 produktionskostnad för etanol tillverkad genom jäsning av jordbruksprodukter är i storleksordningen 7 kronor samt ca. 9 kronor vid tillverkning enligt CASH-metoden. En statlig utredning slog redan 1996 fast, att metanol, med kommersiellt rimliga storlekar på produktionsanläggningarna, blir billigast av studerade biobränslen (metanol, etanol och biogas) både räknat per mängd och energienhet (SOU 1996:184). Observera ovan angiven produktionskostnad för metanol gäller renodlad metanolproduktion utan intäkter från avsättning av restvärme som fjärrvärme. 16 Konkurrerande förgasningsprojekt Under år 2006 togs en pilotanläggning i drift i Piteå för förgasning av svartlut. Anläggningen har en termisk effekt på 3 MW att jämföra med en termisk effekt på 21 MW för den planerade hagforsanläggningen. Syftet med piteåanläggningen är att återvinna massaindustrins processkemikalier under samtidig produktion av syntesgas för produktion av el/värme och/eller alternativt metanol. Det handlar om att visa att förgasningsprocessen är robust och tillförlitlig och därmed kan ersätta massaindustrins ur energisynpunkt sett ganska ineffektiva sodapannor. För projektet utgår under två år ca. 65 miljoner kronor från MISTRA m.fl. intressenter. Teoretiskt sett skulle ca procent av Sveriges behov av motorbränslen kunna produceras, om alla svenska sodapannor ersattes med ovanstående typ av förgasningsanläggningar. Svartlutsförgasning i stor skala kan dock bli aktuell först när merparten av dagens sodapannor faller för åldersstrecket, d.v.s. om år. För ca.10 år sedan uppförde Sydkraft i Värnamo en pilotanläggning (20 MW termisk effekt) för produktion av el genom förgasning av biomassa. Försöket slog väl ut rent produktionstekniskt. Sydkraft lade dock anläggningen i malpåse efter några års försöksverksamhet. Detta mot bakgrund av att förgasningstekniken då inte kunde konkurrera med dåtidens låga elpriser. Anläggningen har nyligen tagits över av ett holdingbolag, som ägs av Växjö kommun och Värnamo Energibolag. Bolaget kommer att överföras till Växjö universitet. Målet är att under kommande år studera förgasningsprocessen i syfte att få fram en väterik syntesgas. Projektet planeras pågå under fem år t.o.m. utgången av 2009 till en kostnad av ca. 200 Mkr. För finansieringen svarar Energimyndigheten och EU. Oaktat ovanstående projekt finns ett uppenbart behov av den anläggning, som planeras i Hagfors. Den skiljer sig väsentligt från piteåanläggningen, emedan den skall använda biomassa och inte svartlut som energiråvara. Värnamoprojektet är i sin tur att betrakta som ett renodlat forskningsprojekt i syfte att optimera förgasningsprocessen. Hagforsanläggningen är däremot ett - 8 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

9 första steg mot kommersiell produktion. Ett steg som syftar till att demonstrera hela kedjan från skogsråvara till metanolinblandning i motorbränsle och återföring av processens restprodukter till skogsmarken. 17 Vad kan statsmakten göra? Sveriges ensidiga satsningen på etanol bör omprövas. Satsningarna på E85 är en suboptimering, som i onödan tar i anspråk miljardbelopp för E85 pumpar och förutsätter skattesubventionerade E85 bilar. De begränsade kvantiteter etanol, som finns och kommer att finnas tillgängliga, nyttiggörs på billigaste sätt genom låginblandning i all bensin. Inom EU bör Sverige verka för att produktion av biomassebaserade motorbränslen skall baseras på respektive medlemslands råvarumässiga förutsättningar. EUs nuvarande respektive kommande direktiv 98/70 för motorbränslen är ensidigt inriktat på att främja inblandning av spannmålsetanol. Detta innebär en direkt diskriminering av EUs skogsrika länder med unika förutsättningar att producera stora kvantiteter skogsmetanol med förgasningsteknik. Sammanfattningsvis talar fakta för, att en storskalig, uthållig, inhemsk produktion av biomassebaserat motorbränsle i första hand bör inriktas på metanol genom förgasning av skogsråvara. Om all bensin och diesel i Sverige skall ersättas med sådan biometanol krävs investeringar i träspritfabriker för ca. 60 miljarder kronor. Denna satsning skulle skapa ca permanenta jobb, minska landets utsläpp av fossil koldioxid med ca. 20 miljoner årston och förbättra handelsbalansen med åtskilliga miljarder kronor. - 9 VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2006-11-01. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2006-11-01. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2006-11-01 Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum Sammanfattning Utsläpp av s.k. växthusgaser, främst fossilbränslebaserad koldioxid,

Läs mer

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum

PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22. Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum PM ang. metanolfabrik i Hagfors 2008-04-22 Av Björn O. Gillberg, fil lic, fil dr hc VärmlandsMetanol AB/Miljöcentrum Sammanfattning Utsläpp av s.k. växthusgaser, främst fossilbränslebaserad koldioxid,

Läs mer

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030

Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030 Förutsättningar för fossilfrihet inom transportsektorn till 2030!! En samling fakta om möjligheten att få fossilfria drivmedel till sveriges fordonsflotta 2030. Råvaror/teknik för biodrivmedelsproduktion!!

Läs mer

Informationsbroschyr, maj 2008

Informationsbroschyr, maj 2008 1 Informationsbroschyr, maj 2008 ang. aktieteckning i VärmlandsMetanol AB (publ) Villkor och anvisningar Emissionsbeslutet är baserat på fullmakt till styrelsen från ordinarie bolagsstämma 07-06-26. Beslutet

Läs mer

VärmlandsMetanol AB!

VärmlandsMetanol AB! Klimat - Rio 1992!! Etanol!! Rapsolja!! Biogas!! Begränsad råvarubas?!! Elbilar batterier eller bränsleceller!! Vätgas!! Byta ut fordon, ny infrastruktur, el?!! Metanol!! Passar både förbränningsmotor

Läs mer

Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle

Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle VärmlandsMetanol AB (publ): Inbjudan till aktieteckning i morgondagens motorbränsle VärmlandsMetanol AB har för avsikt att i Hagfors bygga världens första kommersiella fabrik för tillverkning av metanol

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Bioenergikombinat Status och Framtid

Bioenergikombinat Status och Framtid Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10

Läs mer

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning

Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning Motorbränslen från biomassa via svartlutsförgasning g Anders Neld www.chemrec.se Framtidsbilder för transportsektorn/ksla 1 Dec 2, 2010 Starka drivkrafter för bränsle från skogen Allmänt Försörjningstrygghet

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se

BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin

Läs mer

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat

Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll AGENDA 1. Cortus Energy 2. Projekt 5 MW Köping 3. Affären 2 1. CORTUS ENERGY

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen 2015-11-20, Växjö Med delfinansiering från EU:s program

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

INFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007

INFO från projektet. Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen. Metoder BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 140 Det finns många möjligheter för att vidareförädla energiråvaror från skogen Under de

Läs mer

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB Rya Kraftvärmeverk en anläggning för framtiden Vår energigasvision:

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319

Kraftvärme. Energitransporter MVKN10. Elias Forsman 870319 Mikael Olsson 880319 Kraftvärme Energitransporter MVKN10 870319 880319 Sammanfattning Kraftvärme är ett mycket effektivt sätt att utnyttja energi i bränslen. Upp till 89% av energin i bränslet kan i dagsläget utnyttjas men

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Biogas från många bioråvaror

Biogas från många bioråvaror Biogas från många bioråvaror Städer Jordbruk Skogsbruk Slam Hushållsavfall Industriellt organiskt avfall Deponier Gödsel Restprodukter Energigrödor Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri Biogas

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?

Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk

Läs mer

Bio2G Biogas genom förgasning

Bio2G Biogas genom förgasning Bio2G Biogas genom förgasning Jan-Anders Svensson, E.ON Gasification Development AB Gasdag Karlstad 2012-02-09 EUs klimatmål 20/20/20 år 2020 Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med

Läs mer

Förgasningsforskning, utgångspunkt

Förgasningsforskning, utgångspunkt Förgasningsforskning, utgångspunkt Ingen kommersiell anläggning med SNG-produktion i drift Forskning huvudsakligen i kategorier: Teoretiska undersökningar (studier, LCA analys, etc.) Praktisk forskning

Läs mer

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?

Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB CELLUAPP. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB CELLUAPP Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST INTRO SEKAB CELLUAPP Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär

SEKAB celluapp. Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär SEKAB celluapp Ledande bioraffinaderiteknologi från idé till affär INTRO SEKAB CELLUAPP INTRO SEKAB CELLUAPP BIOMASSA BLIR REN VINST Släng inga idéer om hur restprodukter kan användas. CelluAPP hjälper

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg

Etanol från Cellulosa. BioEtanol. ETANOL - BRED RÅVARUPOTENTIAL Från Spannmål till biomassa med cellulosa. Barrskogsbältet. Processutvecklingssteg från Cellulosa 1909 Den första sulfit etanol anläggningen 1925 (Lättbentyl, 25% EtOH) 1941 Domsjö, Örnsköldsvik Organisk syntes, långt före den petrokemiska industrin Från Pilot till kommersiella anläggningar.

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Drivmedelsfakta 2012

Drivmedelsfakta 2012 Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

INFO från projektet 45

INFO från projektet 45 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 45 CHP alternativ för energikooperativ Det finns ett

Läs mer

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mat eller Motor - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel? Mar>n Eriksson, Macklean Strategiutveckling 28 november, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Drivmedelsfakta 2011

Drivmedelsfakta 2011 Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001

VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001 15 mars 2013 VärmlandsMetanol AB (publ) grundat 2001 Inbjudan till aktieteckning Erbjudandet Fritt antal aktier får tecknas, dock minst 50 aktier Emissionsbelopp (högst) Antal emitterade aktier Teckningskurs

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Pyrolysoljeanläggning i Norrland

Pyrolysoljeanläggning i Norrland Piteå 2009-03-20 Pyrolysoljeanläggning i Norrland Sammanfattning Målet som EU siktar på är att öka andelen förnyelsebara energikällor till 20 % fram till 2020. Sveriges beting är att öka andelen förnyelsebar

Läs mer

Svenskt Gastekniskt Center AB

Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2013-09-18 Svenskt Gastekniskt Center AB PROGRAMRÅDET Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes Strategi för Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes 2013 Medlemmar I Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet

METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet METANOL EN MÖJLIG VÄG FÖR BIOGASUTVECKLINGEN Per-Ove Persson Hushållningssällskapet Biogas 2020 Metanol som en möjlig utvecklingsväg för biogas 26 oktober 2016 Per-Ove Persson Förnybara Drivmedel Förflyttning

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer